Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06



Relevanta dokument
Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

De senaste årens utveckling

Arbetsmarknadsutsikter

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion

Malmfälten under förändring

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

Uppländsk Drivkraft 3.0

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

Arbetsmarknad Stockholms län

Utvecklingen av näringslivet och kompetensbehovet i Östhammar

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv Juni Stockholm

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

13 mars Kompetensförsörjning. Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi

Landareal: 618 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

Fakta och statistik Tierps kommuns näringsliv

Landareal: 740 kvkm Invånare per kvkm: 45. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 767 kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

PROGNOS 2010 Jämtlands län Östersund Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 18. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,71. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,67. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 430 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 463 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 951 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 20. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 948 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Landareal: 891 kvkm Invånare per kvkm: 18. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsbarometern Richard Palmer, ÅSUB

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 123. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Transkript:

Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1

Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer. Näringslivet idag och utvecklingen under 2000- talet Utvecklingen på arbetsmarknaden till 2030 Hur ser rekryteringsbehovet ut till 2020 och 2030? Kommer Östhammar klara av att matcha det framtida kompetensbehovet? 2

3

Branschstrukturen Det privata näringslivet och offentligt dominerade branscher Rekreation, kultur och sportverksamhet Hotell och restaurang Personliga tjänster Primärnäringar Offentlig förvalt. och ideella Hälso- för. och sjukvård Vård och omsorg Partihandel Transport och magasinering Detaljhandel Industri (Tillv och utv.) Utbildning Byggverksamhet Ca 30 % av sysselsättningen Företagstjänster (inkl finansiell verksamhet) Industri (Energi) Ca 70 % av sysselsättningen 4

Timglaset beskriver företagsstrukturen Det finns ca 2500 företag i Östhammar. Majoriteten av dessa, omkring 1900, är så kallade soloföretag. De två stora dominerande företagen sysselsätter nästan 40% av sysselsättningen i privat sektor. Relativt få medelstora företagen, men viktiga för tillväxt och utveckling (ca 15-20%) De små företagen har en viktig roll för sysselsättningen i kommunen. Men beroende av de stora företagen (ca 40 %) 5

Tillväxtföretag både på en lokal och en global marknad Tillväxtföretagen i kommunen kan fördelas på en skala mellan två huvudsakliga segment: Lokal tillväxt Nationell tillväxt Global tillväxt En stor del av de växande företagen är företag som verkar och växer på den lokala marknaden. Dessa företag är ofta beroende av de stora industriföretag som verkar i kommunen. Flera av dem har vuxit ur kommunen och verkar idag även på en regional eller nationell marknad. Det andra segmentet är tillväxtföretag som inte är så beroende av den lokala utvecklingen utan växer på en global marknad med internationellt konkurrenskraftiga produkter och tjänster. 6

En sammanfattande bild Hur går det för företagen i kommunen? God utveckling under 2000-talet, man har återhämtat sig efter ekonomiska kriser och står idag starka. Stark beroende av de två dominerande företagen Forsmarks kraftgrupp och Sandvik Coromant. Direkt och indirekt stark inriktning mot den nationella och internationella marknaden som ett resultat av industrins starka roll i kommunen. Småföretagen viktiga för sysselsättningen i kommunen och en komplementär till industrijobben. Flera tillväxtföretag, med fortsatt tillväxt på lokal och global marknad. God framtidstro överlag hos företagen med tro på fortsatt tillväxt. Dock viktigt att de rätta förutsättningarna för tillväxt fortsatt finns i kommunen. 7

8

Antal sysselsatta Branschutvecklingen i stort Det privata näringslivet 3000 Industri (Tillv och utv.) 2500 2000 Industri (Energi) Företagstjänster (inkl finansiell verksamhet) Byggverksamhet 1500 Transport och magasinering Partihandel 1000 500 Detaljhandel Hotell och restaurangverksamhet Rekreation, kultur och sportverksamhet Personliga tjänster 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Primärnäringar 9

Antal sysselsatta Branschutvecklingen i stort Offentligt dominerande branscher 1400 1200 Demografin leder till en potentiell nedgång i utbildningssektorn och ett kraftigt ökande behov inom vård och omsorgssektorn. 1000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Vård och omsorg Utbildning Hälso- och sjukvård Offentlig förvaltning och ideella föreningar 10

Pensioneringar; 2 098 Pensioneringar; 4 521 Rekryteringsbehovet till 2020 och 2030 Tillväxt sker främst till 2020 sedan framförallt fortsatt behov av ersättningsrekryteringar. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Tillväxt; 1292 Tillväxt; 1110 0 Rekryteringsbehov 2020 Rekryteringsbehov 2030 11

Tillväxtrekryteringsbehovet per bransch Tillväxt 2020 Tillväxt 2030 Vård och omsorg Utbildning Pers. tjänster, kultur, sport Offentlig förvaltning Primärnäringar Handel Företagstjänster Energi etc. Tillverkning, utvinning Byggverksamhet Ledningsarbete -100 0 100 200 300 400 500 600 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper Yrken med lägre krav utbildning tex yrkesutbildning Vård och omsorg Utbildning Pers. tjänster, kultur, sport Offentlig förvaltning Primärnäringar Handel Företagstjänster Energi etc. Tillverkning, utvinning Byggverksamhet Ledningsarbete -100 0 100 200 300 400 500 600 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper Yrken med lägre krav utbildning tex yrkesutbildning 12

Ersättningsrekryteringsbehovet per bransch Ersättningsrekryteringar 2020 Ersättningsrekryteringar 2030 Vård och omsorg Utbildning Pers. tjänster, kultur, sport Offentlig förvaltning Primärnäringar Handel Företagstjänster Energi etc. Tillverkning, utvinning Byggverksamhet Ledningsarbete 0 200 400 600 800 1000 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper Yrken med lägre krav utbildning tex yrkesutbildning Vård och omsorg Utbildning Pers. tjänster, kultur, Offentlig förvaltning Primärnäringar Handel och Företagstjänster Energi etc. Tillverkning, utvinning Byggverksamhet 0 200 400 600 800 1000 Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper Yrken med lägre krav utbildning tex yrkesutbildning 13

Pensioneringar Stort behov av kompetens inom olika utbildningsnivåer Företagen upplever att det ofta är svårt att rekrytera högskoleutbildad kompetens. Denna finns ofta i Uppsala och pendlar redan idag i hög grad. 2000 1600 1200 Företagen får redan idag söka efter kompetent personal i allt vidare kretsar! 800 400 0 Tillväxt Behov av högutbildade 14

Pendling - en viktig fråga för kommunens kompetensförsörjning 3500 3000 Pendling, antal pers. 2010 Inpendling Utpendling 2500 2000 1500 Uppsala 843 1910 Tierp 403 166 Gävle 221 56 Norrtälje 117 139 Älvkarleby 79 7 Stockholm 49 167 1000 500 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Inpendling Utpendling 22% 20% 18% 16% 14% 12% 10% 1990 1995 2000 2005 2010 Inpend. som andel av förvärvsarb. 15

Inom vilka yrken förväntas de stora bristerna på kompetens? Byggverksamhet: Byggnads och anläggningsarbete samt byggnadshantverkare. Energi: Ingenjörer och tekniker samt arbete som kräver specialistkompetens tex dataspecialister. Tillverkning och utvinning: Maskinoperatörer för metall och mineralbehandling samt transport och maskinförare. Företagstjänster: Kompetens inom gruv, bygg och anläggningsarbete samt serviceyrken utan krav på utbildning tex städare och säkerhetspersonal. Handel och kommunikation: Försäljare och fordonsförare. Vård och omsorg: Undersköterskor. 16

17

Befolkningsprognos Totalbefolkning 23000 Invånarantalet beräknas i stort sett vara konstant, men kommande stora investeringar i kommunen ger potential för en ökad befolkning. 22500 22000 21500 21000 Totalbefolkning Totalbef. Trendvändning 20500 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Två scenarios för befolkningens utveckling; prognos och trendvändning där kommunen tar tillvara på de möjligheter som uppstår i och med stora kommande investeringar i kommunen. 18

Befolkningsprognos För befolkning i arbetsför ålder och förvärvsarbetande Relationen mellan de som arbetar i kommunen och de som bor i kommunen speglar det problem kommunen och kommunens företag står inför vad gäller att attrahera kompetens. 13000 Både dag- och nattbef. ökar Från negativ till positiv nettopendling. Inpendlingen ökar starkt och blir under en period större än utpendlingen. 12500 12000 11500 11000 10500 10000 9500 9000 8500 20-64 20-64 år trendvändning Förvärvsarbetande (dagbef) Förvärvsarbetande (nattbef) Nattbef. Trendvändning 8000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Två scenarios för befolkningens utveckling; prognos och trendvändning där kommunen tar tillvara på de möjligheter som uppstår i och med stora kommande investeringar i kommunen. 19

Några slutsatser Stark potentiell framtida tillväxt inom näringslivet bl.a. genom de stora verksamhetsförändringar som kommer att ske. Detta skapar ökad efterfrågan på arbetskraft, varav en väsentlig del högutbildade. Vilket medför ett stort rekryteringsbehov för att kunna klara en framtida tillväxt, men även stora pensionsavgångar. Detta kan delvis skapa en konkurrens i rekryteringen av arbetskraft mellan företagen i Östhammar och med andra kommuner. Ett alternativ är att en väsentlig del av det ökade rekryteringsbehovet tillgodoses genom ökad inpendling och minskad utpendling. Ett annat alternativ är att öka inflyttningen till kommunen. 20

Vad kan kommunen göra för att attrahera kompetens till kommunen? För att stärka rekryteringsbasen i kommunen och inte bara förlita sig på inpendling blir kommunens samlade attraktionskraft avgörande gällande arbete, boende, utbildning, service och fritid och livsmöjligheter. Attraktiva boenden och livsmiljöer Stärkt kvalitet i utbildningsväsendet Förbättrade kommunikationer Förändra bilden av Östhammar Översiktsplan 2015 Världens Bästa Lokalsamhälle 21