DAGENS VAROR ÄR MORGONDAGENS RESURSER SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSPROGRAMMET MISTRA CLOSING THE LOOP



Relevanta dokument
Regler hindrar en resurseffektiv utveckling

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Plast i ett hållbart samhälle

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Återvinningsindustrierna Viveke Ihd

Hållbar avfallshantering Avfallshantering som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle: Miljö Ekonomi Acceptans

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Syntesrapport: Klimatnytta med plaståtervinning

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

1.0 Återvinningsindustriernas generella synpunkter och förslag

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad

Mistra Closing the loop: Värdefulla resurser från industriellt avfall

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Avfallsrådet 10 maj IKEM om plast i en cirkulär ekonomi

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Plasternas roll i samhället 1

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

RAGN-SELLS LILLA GRÖNA. En cirkulär programförklaring.

RAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Innovationer för effektivare användning av resurser i samhälle och näringsliv - Vad händer inom RE:Source? - Johan Felix, RE:Source

AREsigns - ultralätta ljusskyltar

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Cirkulär ekonomi för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT

Styrmedel. - vem påverkas av vad? - vad påverkas av vem? Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet jan-olov.sundqvist@ivl.se

Återvinning av polymerer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

Svenskarnas syn på återvinning

Den linjära ekonomins utveckling

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

PRESENTATION AV KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM CIRKULÄR EKONOMI. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Hållbarhet inom industri och politikens roll

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Plastens återvinningspotential en framtida utmaning. Lina Bergström, VD Återvinningsindustrierna

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

CIRKULÄR EKONOMI & CRADLE TO CRADLE

Skapa affärsnytta med Agenda 2030

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

InItIatIvet för. miljö ansvar

Nationell avfallsplan Vägledning om nedskräpning Avfallsförebyggande program

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Svenskarnas syn på återvinning

Mål och åtgärder inom avfallsförebyggande

det hållbara svenska modeundret

Cirkulär Ekonomi. CircularHub

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

Avfallets roll i framtidens energisystem

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

RAGN-SELLS LILLA GRÖNA. En cirkulär programförklaring.

HÅLL BARHETS REDO VISNING

Remissvar Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Återvunna material Textil

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

YTTRANDE Ärendenr: NV Mark- och miljööverdomstolen Box Stockholm

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Motion 2017:18 av Malin Fijen Pacsay m.fl. (MP) om att påskynda arbetet med cirkulär ekonomi i Stockholms läns landsting 29 LS

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Cirkulära affärsmodeller Vägen till hållbart samhälle?

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Återvinningstjänst för begagnade textilplattor

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Hur ser vi till att konstgräsplaner blir mer cirkulärekonomiska? Fredrik Ardefors, Svensk Däckåtervinning AB Almedalen 3 juli 2018

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

EUROPEISKT INNOVATIONSPARTNERSKAP EIP FÖR RÅVAROR. Lars-Eric Aaro, Vd och koncernchef LKAB Bergforsk, 27 maj 2013, Luleå

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Ren energi för framtida generationer

Transkript:

DAGENS VAROR ÄR MORGONDAGENS RESURSER SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSPROGRAMMET MISTRA CLOSING THE LOOP

Mistra Closing the Loop www.closingtheloop.se Oktober 2015 Text: Lena Smuk och Ragnhild Berglund, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Layout och grafik: Ragnhild Berglund, SP Fotografier: Shutterstock (sid 1, 4, 5, 6, 7, 10), istockhphoto (sid 5, t v), Bocman1973/Shutterstock (sid 6, t v). Tryck: Responstryck SP Rapport nr: 2015:63 ISBN: 978-91-88001-89-4

Dagens varor är morgondagens resurser Dagens varor är morgondagens resurser. Det är den enda rimliga utvecklingen för mänskligheten i en värld med begränsade tillgångar. Därför är filosofin bakom forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop tydlig: en cirkulär ekonomi utan avfall. Men dagens verklighet är långt därifrån. Vi använder mer än vår planet kan ge enligt Global Footprint Network kräver vår livsstil 1,5 jordklot. Och användningen av resurserna är extremt ineffektiv. Inom Europa återvanns 2012 endast fem procent av råvarornas ursprungliga värde som material eller energi, enligt Ellen MacArthur Foundation. Med andra ord: Europa använder fortfarande resurserna endast en gång. Ett sådant slöseri äventyrar dagens samhälle. Vi är i akut behov av en ny ekonomisk modell som gör det möjligt att återställa och förnya naturens kapital. De olika projekten inom programmet Mistra Closing the Loop bidrar till en sådan modell genom att styra industrin från engångsanvändning till återvinning av biprodukter. Bredden i forskarnas bakgrunder och deras skilda metoder att hantera industriavfall har gjort det möjligt att lyfta frågan om användning av sekundära resurser till en ny nivå. Programmet har skapat ett omfattande nätverk av specialister och en arena för fortsatt tankeutbyte om resurseffektiva lösningar. Samarbetet har bland annat lett till nya projektidéer samt bidragit till att förbättra utbildningen för framtida specialister. Denna skrift inleds med kortfattade beskrivningar av projekten som ingått i Mistra Closing the Loop. Tonvikten ligger dock på en redogörelse för de gemensamma slutsatserna kring vilka förändringar som krävs för att samhället ska gå mot en resurseffektiv användning av industrins bi- och restprodukter de som kan kallas sekundära rå varor. På webbsidan www.closingtheloop.se finns mer information om de enskilda projekten, liksom programmets syntesrapport med gemensamma slutsatser och djupare analyser. Closing the Loop är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram initierat av Mistra, Stiftelsen för miljö strategisk forskning, som har pågått 2012-2015. Programmet med sju projekt inom olika branscher och totalt 50 deltagande företag, forsknings institut och universitet har skapat ny kunskap om hur industrins rester och biprodukter kan återföras till samhället som värdefulla resurser. Mistra Closing the Loop 3

PROJEKT INOM MISTRA CLOSING THE LOOP Green Plastics Att återvinna plastavfall minskar miljöpåverkan och oljeberoende och är dessutom ekonomiskt lönsamt. Men rent praktiskt är det besvärligt, eftersom plast finns i många olika typer som kräver varierande behandling för att bli ny råvara. Införandet av bioplast, som alltså är framställd av biologiskt baserade råvaror, kan göra frågan ännu mer komplex. Projektet Green Plastics har undersökt möjligheten till återvinning av några typer av bioplaster och hur man ska kunna hantera dem parallellt med fossil plast i återvinningsprocessen. En viktig slutsats är att plastens livslängd, alltså hur många gånger den kan återanvändas, har en större miljöpåverkan än frågan om den är gjord av biologiskt eller fossilt material. MEMIMAN Projektet MEMIMAN har haft som mål att förbättra avfallshanteringen i svensk verkstadsindustri och har vidareutvecklat en metod för detta, Waste Flow Mapping. Kort uttryckt består den av intervjuer med alla aktörer, kartläggning av skyltar och avfallskärl samt plockanalys av vad som hamnat i dem. Resultatet visar att företagen kan vinna mycket på att sälja välsorterat avfall i stället för att betala för att skicka det till förbränning, samtidigt som de miljömässiga vinsterna är betydande. En slutsats är också att nyckeltal för avfallshantering behöver utvecklas och kopplas till företagens befintliga mätetal. Kunskapsnivån hos individerna spelar en stor roll för att en förändring av avfallshanteringen ska lyckas. Projektets fullständiga namn: Sustainable Recycling of Green Plastics Projektledare: Ignacy Jakubowicz, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut E-post: ignacy.jakubowicz@sp.se Projektets fullständiga namn: Material Efficiency Management in Manufacturing Projektledare: Marcus Bjelkemyr, Mälardalens högskola E-post: marcus.bjelkemyr@mdh.se 4 Mistra Closing the Loop

PhosRec Grundämnet fosfor används som gödning och är livsviktigt för människan. Samtidigt som tillgången på jungfrulig fosfor minskar drastiskt orsakar ämnet övergödning om det lakas ut i vatten drag. Projektet PhosRec har därför undersökt metoder för att utvinna fosfor ur processvatten från industrin så att det kan återanvändas som gödningsmedel. Resultaten visar att flera vägar är möjliga. Oxidation och fällning som ett fosfat, som också innehåller näringsämnena magnesium och kväve, är en väg. Från vissa vatten kan fosfat först avskiljas med vätskeextraktion och sedan fällas i en lämplig form. Båda teknikerna ger en produkt som kan användas som gödningsmedel. Metoderna kan behöva anpassas för det vatten som ska behandlas. Quick Flux När man smälter aluminiumskrot bildas bland annat saltslagg. Slaggen kan inte användas industriellt, utan måste stabiliseras kemiskt och läggas på deponi. Projektet Quick Flux har utvecklat en process som omvandlar saltslaggen så att den i stället kan användas i stålindustrin och därmed ersätta dagens mineralbaserade råvara. Projektet visar konkret hur en restprodukt blir en värdefull råvara. Tack vare den utvecklade tekniken minskar behovet att nytillverka aluminium och järn, metallskrotet återvinns mer effektivt, både energiåtgång och koldi oxidutsläpp minskar och man slipper lägga stora mängder slagg på deponi. Projektets fullständiga namn: Phosphorous Recovery from Industrial Waste Water Projektledare: Britt-Marie Steenari, Chalmers E-post: bms@chalmers.se Projektets fullständiga namn: Quick Flux Production of Calcium-Aluminate out of Aluminum Black Dross Projektledare: Sten Ångström, Swerea Mefos E-post: sten.angstrom@swerea.se LÄS MER OM PROJEKTEN PÅ WWW.CLOSINGTHELOOP.SE Mistra Closing the Loop 5

PROJEKT INOM MISTRA CLOSING THE LOOP Realize Att återvinna och återanvända fordon ger både ekonomiska och miljömässiga vinster. Projektet Realize har noggrant plockat isär 220 personbilar och funnit att återvinningsgraden kan öka genom utökad demontering, särskilt av större plastdelar. Logistik och transporter måste dock lösas innan det kan bli ekonomiskt genomförbart. Dagens EU-direktiv bidrar till hög återvinning, men ger exempelvis inga incitament att ta hand om knappa metaller. Realize drar slutsatsen att en förändring kräver både politiska beslut och marknader för mer specialiserade sekundära material. Organisatoriska förändringar skulle också innebära en förbättring. En fallstudie av en cirkulär affärsmodell där man säljer tjänsten kilometer snarare än ett specifikt fordon har visat att cirka 20 procent av materialet i en viss komponent skulle kunna sparas. Slag 2 Cement Tillverkning av cement kräver stora mängder energi samt material, främst jungfrulig kalksten. Projektet Slag 2 Cement har funnit miljömässiga vinster med att i stället använda slagg från stålindustrin som råvara. När man tillverkar cement måste koldioxid avlägsnas ur kalkstenen. Därför upphettas den till hög temperatur, vilket kräver mycket energi och ger koldioxidutsläpp. Vid stålproduktion använder man kalksten för att extrahera föroreningar ur järnmalm. Tillsammans bildar de en slagg som innehåller kalcium just det som behövs i cement. När denna slagg används i cementindustrin minimeras utsläppen, eftersom koldioxiden redan har försvunnit i stålverket. Och när kalkstenen används två gånger halveras behovet av att bryta sten. Projektets fullständiga namn: Realize Realizing Resource- efficient Recycling of Vehicles Projektledare: Maria Ljunggren Söder man, Chalmers E-post: maria.ljunggren@chalmers.se Projektets fullständiga namn: Increased Use of By-products and Wastes from Steel Industry in Cement Production Projektledare: Bodil Hökfors, Umeå universitet och Cementa AB E-post: bodil.hokfors@cementa.se 6 Mistra Closing the Loop

Syntesrapport De sju industriprojekten inom Mistra Closing the Loop har dragit många gemensamma slutsatser kring vilka förändringar som krävs för att samhället ska gå mot en resurseffektiv användning av industrins bi- och restprodukter. Syntesrapporten redovisar vilka steg som måste tas för att sluta cirkeln, skapa en marknad för sekundära råvaror och en cirkulär ekonomi utan avfall. Rapporten återges i populärvetenskaplig form på de följande sidorna i denna skrift, och kan läsas i sin helhet på engelska på webbsidan www.closingtheloop.se. Waste 2 Design I projektet Waste 2 Design har designstudenter utgått från industriavfall och tagit fram koncept till produkter. De sex delprojekten har utformat bland annat utomhusgolv, ljudabsorberande rumsdelare och vertikala trädgårdar. Utgångsmaterialen var exempelvis kabelisolering av PVC-plast, elektronikskrot och skumplast. Att skapa utifrån ett överskottsmaterial, i stället för att utgå från användarens behov, är en särskild utmaning. Därför gjorde forskare en metastudie om studenternas idéarbete. En stor svårighet för dem var att få tillräcklig kunskap om egenskaperna hos materialen för att kunna utforma lämpliga typer av produkter. Projektets fullständiga namn: Waste 2 Design Projektledare: Isabel Ordonez Pizarro, Chalmers E-post: isabel.ordonez@chalmers.se Projektets fullständiga namn: Closing the Loop for Industrial By-products, Residuals and Waste: From Waste to Resource Synthesis Report of Mistra Closing the Loop Research Program Carried out and Completed 2012 2015 Projektledare: Lena Smuk, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut E-post: lena.smuk@sp.se LÄS MER OM PROJEKTEN PÅ WWW.CLOSINGTHELOOP.SE Mistra Closing the Loop 7

SYNTESRAPPORTENS SLUTSATSER Regler hindrar en resurseffektiv utveckling Att sluta cirkeln och utveckla en kretsloppsekonomi är endast möjligt om det finns en tillförlitlig marknad för sekundära råvaror. Men för närvarande motverkar marknadens drivkrafter att sådana råvaror används av industrin. Detta är en viktig slutsats i den syntesrapport som förenar slutsatserna från de sju industriprojekten i Mistra Closing the Loop. Jungfruligt material är i dag billigare än sekundära råvaror. Eftersom priserna skapas under olika förutsättningar, hamnar hela värdekedjan för vissa sekundärmaterial i riskzonen. Exempelvis har det nuvarande låga oljepriset gjort jungfrulig plast billigare än återvunnen. Och återvunna metaller tappar i konkurrenskraft på grund av att överskott på jungfruliga metaller i kombination med vikande efterfrågan på den kinesiska marknaden har pressat priserna. De miljömässiga kostnaderna för produktion av jungfruligt material borde få tydliga ekonomiska effekter och vara en viktig faktor som gör att sekundära råvaror får stabilare priser och ökad efterfrågan. Värdefulla resurser exporteras Eftersom det saknas en fungerande marknad för återvunna material inom Europa måste cirka 25 procent av det sekundära materialet exporteras. För att förbättra resurseffektiviteten hos euro peisk industri och säkerställa tillgången på råvaror i framtiden är det viktigt att sluta de egna materiella kretsloppen. Vikten av att skapa en integrerad inre marknad genom att rationalisera det befintliga regel verket har lyfts fram i EU-kommissionens vision. Inom projekten i Mistra Closing the Loop finns flera exempel på regler som hindrar ny teknik eller mer resurseffektiva metoder. Effektiv lagstiftning behövs Exempelvis konsaterar Green Plastics-projektet att termer som bioplast och nedbrytbarhet ofta missbrukas, vilket gör det svårt att utveckla en effektiv lagstiftning och stimulera en hållbar utveckling av branschen. EU-kommissionens strategiska dokument främjar användning av biobaserade produkter och konsumenterna visar intresse för att använda förnybara resurser, men det behövs effektiv lagstiftning för produktion och användning av gröna plaster för att säkerställa en medveten rörelse mot hållbarhet och resurseffektivitet. Det gällande avfallsdirektivet är enligt MEMIMAN endast inriktat på metaller. För andra material, som plast, finns inga sådana system trots att de också belastar miljön. Det leder till en ineffektiv insamling, vilket i sin tur omöjliggör vidare 8 Mistra Closing the Loop

bidrar till en hållbar samhällsutveckling RENARE MILJÖ MINDRE RISK FÖR RESURSBRIST QUICK FLUX SLAG 2 CEMENT ÖNSKAD UTVECKLING GREEN PLASTICS REALIZE WASTE 2 DESIGN PHOSREC MEMIMAN BÄTTRE UTBILDNING AV FRAMTIDA SPECIALISTER NYA PROJEKTIDÉER HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING. De sju projekten inom Mistra Closing the Loop har arbetat inom olika branscher, men har funnit flera gemensamma nämnare i arbetet för en fungerande kretsloppsekonomi. INFORMATIONSUTBYTE ERFARENHETSUTBYTE KOMPETENSUTBYTE bearbetning och produktion av säljbara sekundära material. Återvinning av fosfor, som projektet PhosRec har studerat, är inte bara nödvändigt för produktionen av livsmedel, utan också en fråga om politisk säkerhet. 2014 lades fosfor till på EU:s lista över varor vars brist kan få allvarliga konsekvenser för ekonomin eller den politiska stabiliteten. Det faktum att sju länder kontrollerar 85 procent av världens reserver och att EU måste importera 90 procent av den fosfor som behövs för framställning av gödningsmedel är tydliga tecken på det. Lagstiftningen inom EU som påverkar åter vinningen av fosfor är dock fortfarande otillräcklig. I Sverige finns enbart två lagar inom området: en som främst reglerar mängden slam som får spridas på åkermark och en som reglerar koncentrationen av metaller i jordbruksslam. Frågan om att skapa en fungerande fosforcykel bör få samma status som arbetet mot klimatförändringarna. Detta skulle ge politiskt stöd till en teknisk utveckling som kan garantera säker försörjning av fosfor till jordbruket. Quick Flux-projektet har bevisat att det går att använda återvunnet material vid produktion av LÄS HELA SYNTESRAPPORTEN PÅ WWW.CLOSINGTHELOOP.SE Mistra Closing the Loop 9

högkvalitativa produkter. Oro för att stålets kvalitet påverkas av instabilitet eller föroreningar i saltslaggen har tidigare varit ett hinder. En slutsats är att det är viktigt att garantera en kemiskt acceptabel produktsammansättning och att använda juridiskt korrekta beskrivningar av materialens källor. Material styvmoderligt behandlat Projektet Realize noterar att policyn för uttjänta fordon låser systemet vid en teknik som hindrar framtida återvinning. Därför behövs nya metoder för demontering, fragmentering och efterbehandling. Kostnader och fördelar från sådana förändringar fördelas inte jämnt över återvinningskedjan, därför krävs politiska åtgärder för att samordna och kompensera aktörerna. Några andra områden där återvinningspolicyn behöver ändras är hanteringen av knappa material, ökad övervakning av aktörerna och bättre transparens som möjliggör framtida forskning på området. Realize påpekar också att samhällsaktiviteter relaterade till materialresurser inte får tillräcklig uppmärksamhet. Till exempel har energisektorn egen minister och eget departement, medan an svaret för material är splittrat och har betydligt mindre resurser, bland annat när det gäller forskning och utveckling. Miljökostnader bör påverka priser Så länge miljökostnaderna för jungfruliga råvaror inte tillåts påverka priset på en vara blir det ingen förändring. Ett exempel är den process som Slag 2 Cement har utvecklat och som innebär att utsläppen av växthusgaser minskar och naturresurser sparas. Men den kan ändå inte konkurrera ekonomiskt med traditionell cementproduktion. En betydande ökning av utsläppskostnaderna krävs för att göra den nya miljövänliga processen lönsam. Ännu ett exempel på hindrande regler är ett lagkrav att ta upp mangan på EU:s lista över farliga ämnen. Detta begränsar möjligheten att ersätta kalksten med slagg vid cementtillverkning, efter som manganhalten är högre i masugnsslagg än i kalksten. Skälet till detta krav är inte klart, eftersom mangan varken är farligt för miljön eller försämrar cementen. 10 Mistra Closing the Loop

SYNTESRAPPORTENS SLUTSATSER Steg för steg mot en marknad för sekundära råvaror Om marknaden för sekundära råvaror ska bli effektiv måste dagens osäkerhet om kvalitet, tillgång och efterfrågan undanröjas. Vad behövs för att de ska ses som en pålitlig resurs? Mistra Closing the Loop visar vad som kan sätta snurr på utvecklingen mot en marknad där industrins resurser tas tillvara på ett mer hållbart sätt. Samverkan mellan projekten inom forskningsprogrammet betonar ett antal gemensamma aspekter som är väsentliga för att bygga en fungerande marknad för sekundära råvaror. (Se illustration på nästa uppslag.) Först av allt är det viktigt att veta vad som finns tillgängligt. Därför är en systematisk beskrivning av avfallsflöden av stor betydelse. Databaser med avfallsstatistik beskriver i dag bara avfallets ursprung och form. Denna information räcker inte för att hitta nya användningsområden, då krävs mer kunskap om avfallets egenskaper. Farliga ämnen måste fasas ut Det bör också utvärderas ifall materialet kommer från processer och produkter som är hållbara eller inte, exempelvis om de innehåller farliga ämnen. Ohållbara processer och det avfall de genererar måste fasas ut ur kretsloppet. Detta understryker att minskad användning av farliga ämnen är viktigt för att främja återvinning. Grundläggande materialkunskap är av stor betydelse för all forskning kring återvinning, annars kan man inte skilja mellan riskfri och riskfylld användning eller välja de mest resurseffektiva lösningarna. Detta problem har noterats av alla projekt i programmet, men allra mest av Waste 2 Design, där flera designers inte kunde arbeta utan stöd av specialister inom materialkunskap. Först när kunskapen om tillgängliga resurser kombineras med grundläggande materialkunskap kan hållbara tekniska lösningar för resurseffektiv återvinning utvecklas. För att säkerställa att ny teknik medverkar till en hållbar utveckling bör livscykelanalyser göras, så man vet på vilket sätt dessa lösningar bidrar till den cirkulära metabolismen av material och materialbevarande det vill säga återvinning och återanvändning. Cirkeln sluts med ny användning Detta är just vad forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop syftar till att utveckla teknik som innebär att bi- och restprodukter får nya användningsområden, vilket innebär att cirkeln sluts. Störst nytta blir om materialen kan hitta nya användningsområden som attraktiva produkter LÄS HELA SYNTESRAPPORTEN PÅ WWW.CLOSINGTHELOOP.SE Mistra Closing the Loop 11

SYNTESRAPPORTENS SLUTSATSER till att ny politik och lagstiftning skapar efterfrågan på de utvecklade lösningarna. En annan viktig fråga för att stödja nya produkter och processer är kvalitetssäkring. För närvarande går det inte att få bra betalt för materialflöden som har klassats som avfall eller restprodukter eftersom det inte finns något sätt att visa deras kvalitet. En tydlig metod för att säkra kvaliteten är därför ett nödvändigt instrument för kommunikation mellan olika aktörer i värdekedjan. där de helt eller delvis ersätter användningen av jungfrulig råvara. Men frågan är komplex, man kan exempelvis ifrågasätta den långsiktiga håll barheten i processer där sekundära råvaror endast kan användas om de blandas med jungfruliga. Kanske kan det vara ett första steg för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och hållbar resursanvändning. Eller är risken att det i stället leder till att ett ohållbart system byggs upp? Marknaden stimulerar utvecklingen Det räcker dock inte med tekniska lösningar för att lyckas. Det gäller att få svar på frågorna om vem som ska sprida innovationen på marknaden och hur det ska ske. Därför krävs ett angreppssätt som kallas market pull, marknadsdriven förändring, som innebär att marknadens efterfrågan stimulerar företag och forskare att utveckla befintliga teknologier. Utvecklingen av strukturer och processer på återvinningsmarknaden måste utvärderas med frågor av denna typ: Vilka kunder finns för de nya produkterna? Kräver övergången förändringar i politik och lagstiftning och hur påverkas i så fall marknaden? Vilka affärsmodeller kan visa en rimlig avkastning på investeringen? Vilka marknadsandelar kan gamla och nya företag få? På så sätt kan innovationerna översättas till förslag som ger beslutsfattare vägledning och bidrar Levande system i ständig förbättring Marknaden för sekundära råvaror behöver vara ett levande system med inbyggda mekanismer för ständig förbättring. Den måste kunna reagera på hur efterfrågan påverkas av förändringar i samhället, exempelvis när konsumenternas beteende ändrar avfallets sammansättning. Därför är det nödvändigt att övervaka hur hållbara framstegen är med hjälp av tillförlitliga indikatorer. När övervakningsresultaten sedan matas in i nästa utvecklingscykel påbörjas processen med ständiga förbättringar. Övervakningen ger också återkoppling till dem som konstruerar industriella processer och designar produkter, vilket bidrar till att främja grön design som förebygger avfall. Steg för steg mot resurseffektivitet Inom grön design betraktas hållbarhetskriterier som mål och möjligheter, inte som begränsningar. Strävan är att nå minimala förluster av produktprestanda, livslängd och funktionalitet. Det handlar bland annat om att minska användningen av farliga ämnen, öka energieffektiviteten, använda mindre material för att utföra samma funktion eller utforma produkter så att de har en längre livslängd alltså att designa produkter som kan återanvändas och/eller återvinnas effektivt. Tack vare detta system, där alla steg från kunskap om avfallsflöden till grön design samspelar och når nya förbättringsnivåer, är det möjligt att utveckla, välja och tillämpa resurseffektiva lösningar. 12 Mistra Closing the Loop

GRÖN DESIGN SOM FÖREBYGGER AVFALL ÖVERVAKNING AV HÅLLBARHET KVALITETSSÄKRING NY POLITIK OCH LAGSTIFTNING MARKNADSDRIVEN FÖRÄN DRING LIVSCYKELANALYS ER HÅLLBARA TEKNISKA LÖSNINGAR MATERIALKUNSKAP KUNSKAP OM AVFALLSFLÖ DEN FULL FART MOT FRAMTIDEN. Syntesarbetet inom Mistra Closing the Loop har identifierat nio viktiga steg som sätter snurr på utvecklingen mot en marknad där avfall blir nya resurser. LÄS HELA SYNTESRAPPORTEN PÅ WWW.CLOSINGTHELOOP.SE Mistra Closing the Loop 13

ORGANISATIONSSTRUKTUR I MISTRA CLOSING THE LOOP Green Plastics Sustainable Recycling of Green Plastics Ignacy Jakubowicz, SP MEMIMAN Material Efficiency Management in Manufacturing Marcus Bjelkemyr, Mälardalens Högskola PhosRec Phosphorous Recovery from Industrial Waste Water Britt-Marie Steenari, Chalmers Quick Flux Production of Calcium-Aluminate out of Aluminum Black Dross Sten Ångström, Swerea Mefos Realize Realizing resource-efficient Recycling of Vehicles Maria Ljunggren Söderman, Chalmers Programkoordinator och ledare för syntesarbetet Lena Smuk, SP Initiativ och huvudsaklig finansiering: Mistra Programvärd: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Programchef: Evalena Blomqvist, SP Programansvarig: Christopher Folkesson Welch, Mistra Slag 2 Cement Increased Use of By-products and Wastes from Steel Industry in Cement Production Bodil Hökfors, Umeå universitet/cementa Waste 2 Design Isabel Ordonez Pizarro, Chalmers 14 Mistra Closing the Loop

PROJEKTPARTNERS I MISTRA CLOSING THE LOOP AkzoNobel Alfa Laval BilRetur Cefur Cementa AB Chalmers Industriteknik Chalmers tekniska högskola DIAB Dynamate Eklunds Bildelslager Högskolan i Borås IVL Svenska Miljöinstitutet Kreol Kuusakoski Sverige Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Lysmask Miljögiraff Mälardalens högskola Orthex Riflex Safeman Semcon SKF SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SSAB Europe Luleå SSAB Merox AB Stena Stena Aluminium AB Stena Metall AB Stena Recycling Swerea IVF Swerea Mefos Södra Tarkett Thomassons Umeå universitet Walters Bildelar Viktoria Swedish ICT Volvo Group Volvokoncernen

Denna skrift innehåller en populärvetenskaplig sammanfattning av Mistra Closing the Loop. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som handlar om hur industrins bi- och rest produkter kan återföras till samhället som värdefulla resurser. Mistra Closing the Loop är en satsning som har pågått 2012 2015 och har finansierats av medel från Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Mer information finns på www.closingtheloop.se SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är programvärd för Mistra Closing the Loop