Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1 2 Morfem, allomorf Morfem - språkets minsta betydelsebärande enhet, består av ett eller flera fonem (med undantag av noll-morfemet Ø) Allomorf = variant av ett morfem substantivens pluralmorfem: flicka flickor pojke pojkar hus husø Olika typer av morfem Rotmorfem (lexikala morfem) uttrycker ett självständigt betydelseinnehåll substantiv, verb, adjektiv penna, lunka, hes Grammatiska morfem har mer funktion än betydelse att, en, i, -s, -ig, -het apan, pappas, solig, närhet 3 4 Fria och bundna morfem Grammatiska bundna morfem Fria morfem: självständiga ord Bundna morfem: binds till ord Rotmorfem Grammatiska Fria innehållsord funktionsord Bundna restmorfem (körs- i körsbär) böjnings- och avledningsän-delser (suffix), prefix Böjningssuffix: ger olika former av samma ord, det nya textordet tillhör samma ordklass som innan suffixet lades till (sol - solen) Avledningssuffix: ger nya ord, det nya ordet kan tillhöra en annan ordklass eller ha en annan betydelse (sol - solig). Avledningsprefix: förändrar betydelsen men inte ordklassen (sund osund). 5 6
Rötter och stammar Rot: ett morfem som har så mycket betydelse att det kan fungera som självständigt ord Stam: det man lägger ändelser till, innehåller ett eller flera morfem (minst ett rotmorfem) fot - 1 morfem - 1 rot - 1 stam fotboll - 2 morfem - 2 rötter - 1 stam fotbollsplan - 4 morfem - 3 rötter - 1 stam fotbollsplanhalva - 5 morfem - 4 rötter - 1 stam Ordbildning Ett språks ordförråd förändras ständigt Vissa ord används inte längre Nya ord kommer till lånord nybildning Vissa ord återkommer t.ex: kognition 7 8 Nya ord för nya behov? Nyord 2010 bikini 46 tågluffa 73 jeans 47 returpapper 75 sudden death 76 vindsurfa 78 singel 61 ekobrott 80 checka in 62 syntpop 82 2002: kostymrasist, mms, nätdeklarant, snippa, vinterkräksjuka, härgjord, distansbatong (Språkvård 2003:1) app program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon [efter engelskan, av application] askbränd skadad ekonomiskt av flygstoppet orsakat av askmolnet från vulkanutbrottet på Island askstoppad stoppad av askmolnet från vulkanutbrottet på Island asktåg extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island askänka, askänkling även vulkanänka, vulkanänkling person som väntar på att en inaskad make skall komma hem bjästa ta parti för en förövare av ett brott och mobba offret [efter en händelse i Bjästa, där många ställde upp och stödde en våldtäktsman och mobbade offret] bloppa sälja på bloppis [av blogg + loppis] bloppis försäljning av saker man tröttnat på via en blogg bästsäljerism inriktning hos förlag och medier på bästsäljare cykelbarometer en apparat som registrerar hur många cyklar som passerar en viss punkt 9 10 Att bilda nya ord Sammansättningar (sms) Sammansättning kyl-skåp, själv-deklarera Avledningar o-smart, pre-fabricera. mittfält-are, ändamåls-enlig Förkortningar rea(lisation), (automo)bil Lånord webb, pizza, sombrero, hytta Konstruerade ord data + or = dator (Börje Langefors?), fickla (Wiktor Nilsson) Det vanligaste sättet att bilda ord på Består av en tvådelad kombination av stammar (förledet och efterledet) Sambandet mellan för- och efterledet ges av kunskap om världen Bara lexikaliserade sms finns med i ordböcker Sms får accent 2 (grav) 11 12
Sammansättningar som komprimering en vägg som man klättrar på klättervägg en målning som gjordes av Rembrandt Rembrandtmålning en märkning som talar om att en vara är miljövänlig miljömärkning Men? avgiften som betalas för att man ska försäkra sig om ett skydd om man blir arbetslös arbetslöshetsförsäkringsskyddsavgift Ogenomskinliga sammansättningar (lexikala sammansättningar) störtsäker teflonpolitiker stressfälla sammetsrevolution Kan inte förstås utifrån delarna utan måste läras in som nya lexikonord. 13 14 Vad uttrycker förledet? Fast och lös verbpartikel Substantiv: material/innehåll (guldsmycke, nötkött), användningsområde (kaffegrädde), helhet där efterledet ingår (tavelram, fiskben), mm Adjektiv: sätt (ljusblå), mått (milsvid, timslång), jämförelse (iskall, bajsbrun), förstärkning (jättestor), mm Verb: objekt (dammsuga), partikel (uppsöka), preposition (frånta), adverbial (snabbläsa) formell vs ledig stil uppräkna - räkna upp utställa - ställa ut utfråga - fråga ut ändring i betydelse avgå - gå av inställa ställa in uppleva - leva upp 15 16 Sammansättning och särskrivning Mellan för- och efterled Sms har annan tolkning än en fras med samma ord en brun hårig flicka satt och små pratade med en sjuk gymnast kort kund fick rabatt av ljus skygg företagare. han stod bred vid dörren. Rök fritt! Kassa terminaler Förledet i grundform finskor - fina skor ental ett tal Fogemorfem (fm) s-inskott (om förledet är en sammansättning eller en avledning) barnmatsburk reservdelskullager betalningsanmärkning vokalförändringar (gamla genitivändelser) eller vokalförsvagningar (ae) gatukök kyrkorum kronofogde speleman ärelysten oljefärg 17 18
Rita strukturer för följande sammansättningar solskensdag universitetssjukhus grönsakswok älgköttsfrossa gatuköksmuseum Avledningar Nya ord kan bildas genom att lägga till ett avledningsmorfem till en stam Avledningsmorfem är grammatiska och bundna Efter stammen: avledningssuffix avgör ordklassen för det nya ordet -ig (adjektiv), -are (substantiv), -era (verb) Före stammen: ett avledningsprefix påverkar inte ordets ordklass, bara dess betydelse vilja/ovilja (substantiv), ändra/förändra (verb) Avledningar består också av för- och efterled 19 20 Avledningar Suffixavledning Avledningar är ej förutsägbara mörkna, gulna, gråna *grönna, läkare, diktare, *studerare, *ekonomare märklig, märkbar Oregelbundna bildningar svår - svårighet *svårhet längd, höjd, bredd även höghet Kan ha lexikaliserad betydelse Produktiva suffix: levande, används idag för nybildning Suffix bestämmer ordklass substantiv:-het, -(n)ing, -eri, -are, -ist, -(t)ör, -tion, -eri, -skap, -itet. adjektiv: -(l)ig, -sam, -aktig, -iv, -bar, -abel, -isk, -ad verb: -era, -na, -a, -(i)fiera, -isera adverb: -ligen, -stans, -an, -om 21 22 Ordgruppsavledningar = avledda sammansättningar Förled eller efterled med ordgrupp som inte fungerar självständigt: ljushårig, brunögd, motsträvig, långbent, makthavare, sjuttioåring Orden hårig, ögd, strävig, bent, havare, åring har en annan betydelse som självständiga. Prefix Prefix är inte ordklassförändrande Prefix har betydelse Nekande: o-, im/in/ir- Nedvärderande: o-, van-, miss- Förstärkande: super-, hyper-, ur-, ärke- Motstånd-/fientlighet: anti-, kontra-, gen- Transitiverande: be, an... 23 24
Förkortningar Lånord Utelämning av en del av ordet: dricks(pengar), bio(graf), (automo)bil, mo(torho)tell, korn(bloms)blå, kem(isk)tvätt. Initialförkortningar (akronymer): bh, TV, UD Kortavledning spill, åk, flås, lyft Retrogradering (tillbakabildning) miljömärka, nyckelhålsmärka Översättningslån lärrolig (edutainment), öppet hus, skyskrapa Direktlån tejp, kex, fåtölj, siesta, kebab, tjej web (webb, vebb) 25 26 Sammansättningar & avledningar Sammansättningar & Avledningar Sammansättning och avledning är rekursiva processer Strukturen kan åskådligöras med hjälp av träddiagram Sammansättningar och avledningar består av föroch efterled förled efterled Typ trött het (avl) gris aktig (avl) o viss (avl) potatis mos (sms) tand borste (sms) snö gubbe (sms) 27 28 Träduppdelning Träduppdelning Kyrkofriden 5. BÖJ 4. SMS 3. rot rot böj 2. kyrka + frid + en 1. kyrkofriden Träduppdela följande ord ordbildning björkvedsbrasor övningshäftet luftrörskatarrens bakhjulspunkteringarna användarhandboks 29 30
Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Lingvistik grundkurs (Bolander kapitel 5) Magnus Merkel 31 32 Varför ordklasser? Klassificeringsprinciper Ordklasser är ett sätt att gruppera ord som ser ut eller uppför sig på ett liknande sätt. Ordklasser låter oss generalisera över typer av ord och därmed kan vi uttrycka regler, strukturer, o.dyl. i språket. Ordklasser låter oss prata om språk på en abstrakt nivå och jämföra olika språk. Orden delas in i olika ordklasser En ordklass kan definieras av: form: vilka böjningsändelser orden kan kombineras med funktion: ordens funktion i satsen betydelse: ordens betydelse, sätt att referera på underklasser: vilka särdrag som skiljer orden inom klassen 33 34 Ordklasser Ordklasser Öppna/slutna Öppna klasser nya ord tillkommer ofta och enkelt Slutna klasser har fasta medlemmar, förändras sällan Innehåll/form Innehållsord (ung. de öppna klasserna) ord med självständig betydelse Formord (ung. de slutna klasserna) huvudsakligen grammatisk funktion Interjektioner Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Infinitivmärket att Artiklarna en, ett, den, det Partiklar som brinna ned, leta upp 35 36
1. Interjektioner Vad kan vi säga nu? Uttrycker (starka) känslor, ja/nej, ljudhärmande Böjs inte Öppen Utgör egna satser Aj! Jäklar! Pst! Ja/nej. - Fy! - Nej! Pang! - Pst! - Nej! - Jo! - Kras! - Ojoj! hihi! 37 38 2. Substantiv Egenskaper Betecknar föremål, företeelser, konkreta eller abstrakta fenomen Öppen klass, böjs Fungerar bl.a. som subjekt och objekt i satsen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Böjningskategorier: singular/plural (numerus) bestämd/obestämd (species) grundform/genitiv (kasus) Har den morfologiska egenskapen: utrum (en)/neutrum (ett) (genus) deklination/oregelbunden böjning 39 40 Singular och plural Bestämd och obestämd 7 olika deklinationer (som bestämmer pluralformen): 1. -or flicka flickor (utrum) 2. -ar pojke pojkar (utrum) 3. -er sång sånger (ofta utrum) 4. -r sko skor (oftast utrum) 5. -n äpple äpplen (neutrum) 6. -Ø träd trädø (neutrum + vissa avl) 7. -s hit hits (utrum, inlån) Neutrum ett hus huset hus husen Utrum en stuga stugan stugor stugorna 41 42
Vad kan vi säga nu? 3. Verb Max kaka Max kaka stolen vovven kapitel språk perspektiv Verb uttrycker handlingar - gå, slå händelser - vakna, inse tillstånd - sitta, vara Öppen klass, böjs Verb utgör kärnan i en sats Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? 43 44 Verb Verbens böjningsformer Verbens böjs: tempus och modus Verbens betydelse förutsätter olika antal och typer av fraser för att bli hel Finita verbformer presens - pratar, köper Anna springer hem. preteritum - pratade, köpte Anna sprang hem. imperativ - prata, köp Spring! 45 46 Verbens böjningsformer Tid Infinita former infinitiv - efter hjälpverb jag vill gå. han måste prata. supinum - efter ha/hade han har gått. de hade pratat om det här. presens particip - i satsförkortningar sjungande glada visor tågade barnen hem. perfekt particip - ofta med passiv betydelse han blev dömd. lektionerna blev inställda. Tempus uttrycker relationen mellan utsagans och verbhandlingens tid samt tidsrelationer mellan utsagans olika händelseförlopp Vi skickade brevet för en vecka sedan. Jag sitter och läser. När hon hade tentat klart, gick hon hem. 47 48
Tempusformerna Konjugationer (temaformer) Enkla former: jag går. (presens) jag gick.(preteritum) Övriga tempusformer uttrycks i kombination med olika hjälpverb: Han har varit här. Perfekt Han hade varit här,... Pluskvamperfekt Hon kommer att resa till Paris. Futurum Verbets konjugationer Infinitiv Preteritum Supinum 1. baka bakade bakat 2. stänga stängde stängt 3. sy sydde sytt 4. springa sprang sprungit Konj. 1-3 är svaga verb, 4 kallas starka. Imorgon kommer hon att ha rest. Futurum exaktum Jag skulle gå när du ringde. Futurum preteritum skulle ha varit där. Futurum exaktum preteritum 49 50 Hjälpverb och verbkedjor Efterföljande småord Hjälpverb: står först, böjda modala: anger talarens attityd (kan, vill, ska, måste) temporala: anger tid (har, hade, kommer att) passivbildande (bli, vara) I en verbkedja är första verbet hjälpverbet (presens eller preteritum) och sista verbet huvudverbet, verben mellan dessa modifierar huvudverbet semantiskt du hade kunnat försöka lösa uppgiften Reflexiva verb: alltid överensstämmelse i person mellan subjekt och pronomen bry sig, ångra sig Verbpartiklar har ingen självständig status. Är knutna till trycksvaga verb: köra 'på; hålla 'emot, lägga 'av, tycka 'om; känna 'igen; ta 'hem Verb + preposition: vissa verb behöver en preposition före sitt objekt tvivla på något, längta efter något 51 52 Transitivitet Intransitiva/transitiva par Intransitiva (inget objekt) det regnar; han promenerade; de sov Transitiva (med direkt objekt) Vi köpte en ny bil; de postade ett vykort Bitransitiva (direkt objekt och indirekt objekt) Jan gav Maggan en julklapp; Kopulaverb (predikativ) transitivitet gäller inte vara, bliva, kallas, heta Bert har blivit pappa; Hon heter Lassie Intransitiva dö ligga slockna sova vakna Transitiva döda lägga släcka söva väcka 54 55
Passiv Vad kan vi säga nu? Transitiva (och bitransitiva) verb kan ha passivform Subjektet är det som utsätts för verbets handling Aktiv: Bond jagade boven. Passiv: Boven jagades (av Bond) Morfemet -s kan (i de flesta fall) fogas till formerna: presens, preteritum, infinitiv, supinum i presens faller -r (eller -er) innan -s fogas Max bada. Titta Max. Spring! springande skadad inledande kapitel ses språk perspektiv. 56 58 4. Adjektiv Böjning Betecknar egenskaper, tillstånd, art- eller grupptillhörighet Öppen klass, böjs Fungerar oftast med ett substantiv, överensstämmer med det i böjningen Vilka egenskaper/åtskillnader kan vi vilja uttrycka grammatiskt? Kongruensböjning: singular/plural (numerus) utrum/neutrum (genus) bestämd/obestämd (species) Komparation: positiv/komparativ/superlativ 59 60 Kongruens Komparation Adjektivets form styrs av det substantiv det bestämmer: ett vackert slott (neut, sing, obest) det vackra slottet (neut, sing, best) de vackra slotten (neut, plu, best) slottet är vackert en liten valp (utr, sing, obest) den lilla valpen (utr, sing, best) de små valparna (utr, plu, best) valpen är liten brott, neutrum för generisk referens: information är svårt Komparation uttrycker skillnad i grad 3 former: positiv: klok komparativ: klokare superlativ: klokast 61 62
Bestämningssätt Vad kan vi säga nu? Två sätt att bestämma substantivet: 1. predikativt (efter verb som 'vara', 'bliva') Hon är stormrik. (alltid obestämd!) 2. attributivt (ofta framför substantivet) En stormrik tjej. Den stormrika tjejen. Fin kaka smakar. Max är snäll. Max äter god kaka. Fina vovven badar. inledande kapitel ses språk vidare perspektiv grammatiska. 63 64 Grammatik - tumregler 5. Adverb Verb är ett ord som man kan sätta "av bara helvete" efter springa av bara helvete, supa av bara helvete, köra av bara helvete Adjektiv är alla ord man kan sätta "skit" framför skitrolig, skitfull, skitgul, skitglad Substantiv är alla ord man kan sättas ihop med "jävel" biljävel, båtjävel, gubbjävel, PC-jävel Heterogen klass Delvis öppen, delvis sluten Modifierar: verb, adjektiv, andra adverb, satser, textsamband Har underklasser: Satsadverb TSR-adverb Konjunktionella adverb Adverbiella pronomen 65 66 Underklasser TSR en med adverb som böjs: TSR-adverb avledda från adjektiv som kan kompareras kan själva kompareras en med adverb som inte böjs: satsadverb vissa TSR-adverb konjunktionella adverb, adverbiella pronomen Bestämningar till verb, adjektiv och adverb Det här slår hårt mot ungdomar. Bodil är mycket noggrann. Det här slår väldigt hårt mot ungdomar. Anger semantiska förhållanden som tid, sätt, rum, grad, Hon kommer alltid sent. Foreman slår hårt. De bor hemma. 67 68
Satsadverb Konjunktionella adverb modifierar hela satsens innehåll på två olika sätt: negera: inte, ej, icke, knappast, omöjligen Hon har inte kommit. ange talarens attityd till sitt påstående: antagligen, egentligen, faktiskt, förmodligen, givetvis, ju, kanske, nog, väl, Hon har väl kommit. Visar samband mellan meningar i en text. Binder texten. också, dessutom, dock, ändå, ju, 69 70 Vad kan vi säga nu? Prepositioner Fina kakan smakar gott. Max är mycket snäll. Max äter mycket god kaka. Fina vovven badar inte. inledande kapitel ses språk först vidare perspektiv rent grammatiska. Böjs inte, sluten klass, väldigt vanliga Anger relationer i tid, rum mm på, i, över, under, till, med Boken ligger på bordet. Jag äter maten med sked. Vag betydelse 71 72 Vad kan vi säga nu? Räkneord Max är mycket snäll på dagis. Fina kakan smakar gott till mjölken. Fina vovven badar inte i baljan. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten klass (men oändligt stor) Anger antal och ordning Användning liknar adjektivens 2 grupper: grundtal - en/ett, två, tre... ordningstal - förste/första, andre/andra, tredje med undantag för en/ett och förste/första, andre/andra är alla grundtal och ordningstal oböjliga 73 74
Vad kan vi säga nu? Pronomen Max var mycket snäll i fyra timmar. Första kakan smakar alltid bäst. Fina vovven badar inte i baljan två gånger. I inledande kapitel ses språk först i vidare perspektiv rent grammatiska. Sluten klass, några böjs andra inte Ingen egen betydelse utan får sin betydelse av kontexten jag, den, det, dig, sådan, alla, som, många Heterogen klass - många underklasser i stället för substantiv, adjektiv, adverb 75 76 Pronomen Underklasser Pronomen fungerar som (ersättning för) substantiv: Bill har kommit. Han verkar stressad. (betydelsen beror på sammanhanget) 2 underklasser: Definita pronomen syftar på något som lyssnaren förutses unikt kunna identifiera i kontexten. "Brukar du komma hit ofta?" "När jag har råd. adjektiv: Många framstående politiker har uttalat sig i frågan. Han hälsade på henne varje dag. Denna fråga kommer att väcka debatt. Indefinita pronomen syftar på något som lyssnaren inte förutses unikt kunna identifiera i kontexten. Någon har varit här. Man kan aldrig vara säker. 77 78 Sätt att syfta på Definita pronomen Pronomen som får sin betydelse från den ickespråkliga kontexten har deiktisk syftning. Där är leksakerna! Pronomen som får sin betydelse från den språkliga kontexten har anaforisk syftning: När Bertil hade läst färdigt, gick han och la sig. Reflexiv syftning, syftar tillbaka på subjektet: Jag glömde min väska / Hon glömde min väska Hon glömde sin väska / Hon glömde hennes väska Personliga och possessiva pronomen varierar i form m a p person - jag, du, det, ni, vi, de (1, 2, 3) numerus - jag, du (sing); vi, de (plur) kasus - jag, han, vi (grundform); mig, honom, oss (objektform) min, hans, vår (genitiv/possessiv) 79 80
Personliga och possessiva Demonstrativa och relativa grund possessiv objekt 1 pers sing jag min/mitt/mina mig pl vi vår/t/a oss 2 pers sing du din/ditt/dina dig pl ni er/t/a er 3 pers sing han hans honom hon hennes henne det/n dess det/den pl de deras dem Demonstrativa pronomen har utpekande innebörd Det där var väl dumt. Den hunden vill jag ha. I detta hus bodde Shakespeare. Relativa pronomen syftar på ett (eller flera) ord i samma mening och inleder en bisats Tjejerna, som var väldigt trötta, jobbade på ändå. Tavlan, om vilken alla experter hade åsikter, visade sig vara en förfalskning. 81 82 Indefinita pronomen Artiklar Allmänt indefinita någon, man (en, ens), många, somliga många har röstat; några är här; somliga går med trasiga skor Interrogativa efterfråga något obekant vad gör du? vem är det? Ingen visste vems fel det var. Räknas till pronomen i SAG Bestämd artikel markerar en definit nominalfras, den det Det lilla huset på prärien. Obestämd artikel markerar en indefinit nominalfras, en/ett En ensam man gick på gatan. 83 85 Text? Konjunktioner och subjunktioner Max var mycket snäll i fyra timmar. Han tyckte om kakan. Den smakade bra till mjölken. Han skrattade åt vovvens kamp mot en andra bad i baljan. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv det rent grammatiska. Visar hur händelser och företeelser hänger ihop. Böjs inte, sluten klass. Konjunktioner samordnar. Subjunktioner underordnar. Kopplar samman ord, fraser och satser. 86 87
Olika samband Konjunktioner och men för Gubben var ute så gumman var inne. när om därför att Knyter samman ord och satsdelar Adam och Eva gillar frukt. Bill gillar öl, men Nina föredrar vin. Han tävlade, fast han aldrig vann. Kom hit, så jag kan ge dig en kram. 88 89 Subjunktioner Att Inleder bisatser Uttrycker sambandet mellan huvudoch bisats: indirekta frågor, tid, sätt, villkor, orsak, avsikt, jämförelse, Ex: innan, att, om, därför att, medan, ifall, trots att, så att, för att, Kan vara subjunktion eller infinitivmärke Ingen egen betydelse, bara grammatisk funktion Infinitivmärke: föregår verb i infinitiv kan uttalas å Subjunktion: föregår bisats kan INTE uttalas å 91 92 Text! Olika indelningar Max var mycket snäll i fyra timmar för att han tyckte att kakan smakade bra till mjölken. Han skrattade när vovven inte ville bada i baljan för andra gången. I detta inledande kapitel ses språk först i ett vidare perspektiv än det rent grammatiska. Egenskaper Relationer Namn Personliga pronomen Logiska ord Böjningsändelser Frågeord Formord Utrop Substantiv Verb Adjektiv Adverb Preposition Räkneord Pronomen Konjunktioner, Subjunktioner Interjektioner 93 94
Övning: ange ordklasser Det var en afton i början på maj. Den lilla trädgården på Mosebacke hade ännu icke blivit öppnad för allmänheten, och rabatterna var ej uppgrävda; snödropparna hade arbetat sig upp genom fjolårets lövsamlingar och höll just på att sluta sin korta verksamhet för att lämna plats åt de ömtåligare saffransblommorna, vilka tagit skydd under ett ofruktsamt päronträd. (Strindberg, Röda rummet) Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 95 96 Byggstenar Sammanhang Sats Satsled Fraser s Ord Morfem Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer Fonem 97 98 Definitioner De fem frastyperna Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras) Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat. Nominalfraser (NP): den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) hit och dit, jämt och ständigt, visserligen Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning 99 100
Allmänt om fraser Nominalfrasen Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser adjektiv i adjektivfraser adverb i adverbfraser verb i verbfraser prepositioner i prepositionsfraser??? Bestämningar till huvudordet Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar Egenskaper hos nominalfraser: består av substantiv eller pronomen plus ev. bestämningar. bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet, men påverkar inte den syntaktiska funktionen. ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda bestämningar ett pronomen har endast efterställda bestämningar i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd, nominalfras. 101 102 Nominalfrasen - framförställda bestämningar Fler framförställda bestämningar Adjektivattribut adjektiv eller particip omedelbart före huvudordet tråkig dag, otäck historia härliga tider, strålande tider gråtande barn, flygande cirkus morfars fiskeutrustning (genitivattribut) fyra kilo mjöl (måttsattribut) major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/yrken) 103 104 Nominalfrasens uppbyggnad Bestämningar till nominalfras Total/ Utpekande Ägande/ge nitiv Kvantitet/ urval Huvudord Efterställda alla dessa mina konstiga idéer som bara ramlar över mig en Pelles första ovanliga samlar-kort för många mycket viktiga det sista sedan länge bortglömda Adjektivfras arbetslivserfarenheten arvet från sydligare nejder Attribut Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet pronomenbestämningar i början av nominalfrasen attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron, subst ) attributen efter huvudordet är både nominala och något annat 105 106
NP - efterställda bestämningar Hur känner man igen nominalfraser? Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget Infinitivfras: viljan att vinna Pronomen: flickan själv Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika stor bil som din Att-sats: tanken att han skulle åka Apposition: Janne, killen med det långa håret Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna, Byt ut mot pronomen! Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp som bara var fyra månader gammal. Han tappade bort den. 107 108 Var finns nominalfraserna? Adjektivfrasen Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med. Huvudord är adjektiv eller particip bra, inkompetent, överlycklig läckande, sjungande (presens particip) nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip) Adverb som bestämningar till adjektivfrasen: mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad Andra framförställda bestämningar: den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första anblicken ointressanta texten 109 110 Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras en otroligt vacker solnedgång den helt utbrände knarkaren ett ruttet äpple predikativ funktion det var ganska dåligt hon verkar oerhört bra de är trevliga Adverbfrasen Adverbfrasen består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket långsamt eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis 111 112
Adverbfrasen Adverbfrasens funktioner Satsadverbial Bestämning till: verb adjektiv substantiv andra adverb Bisatsinledare (subjunktion) TSR-adverbial Prepositionsfrasen Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser): preposition + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser. 113 114 Prepositionsfrasen Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras studenten med de goda studievanorna TRS-adverbial de gjorde succé i hela världen predikativ hon är på dåligt humör; han är från Kina satsadverbial med all rätt fick Lotta första priset Prepositionsfrasen Ange prepositionsfraserna I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon. prepositionsobjekt de väntar på dig 115 116 Verbfrasen Olik nominala fraser Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial (inte attribut). Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. Igår åt han hemma. Verbfrasen kan vara finit eller infinit. Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen. Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det) Han gillade att spela gitarr. (objekt) De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut) Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser) Verbfrasen Verbfrasens struktur Man kan kombinera flera verb till en verbkedja Martina lär vara duktig Bertil skulle vilja kunna spela gitarr Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John Albrektsson) Det finita verbet står alltid först. 117 118
Verbfrasen Verbfrasens struktur: infinita verb om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha) vara/bli + perfekt particip jag blev tvungen att betala; den är handgjord ha + supinum han har försvunnit; de hade kört vilse annars står infinitiven efter det finita verbet du lär vara en duktig pianist; du måste satsa hårdare; Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik) subjekt -> agent/upplevare Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar. objekt -> föremål, resultat, stimulus eller mottagare Han studerar fåglarnas ankomst (föremål) Han byggde en friggebod (resultat) Han hörde en näktergal (stimulus) Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet (mottagare). 119 120 Alternativt beskrivningssätt 2: Frasstrukturgrammatik Dependensanalys (automatisk) S->NP VP NP->(Det Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården. 121 122 Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords betydelse röda hund, full rulle (nominalfras) rund under fötterna (adjektivfras) jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras) i onödan, i tid och otid (prepositionsfras) ge järnet; ta i trä (verbfras) Satsled: frasernas funktion Primära satsled ingår direkt i en sats: subjekt predikat objekt (direkt och indirekt) agent (i passiva satser) predikativ adverbial Sekundära satsled är delar av primära satsled: attribut adverbial Den mycket stora hunden åt faktiskt upp allt som fanns på det uppdukade middagsbordet. 123 124