Nyvångsverket Åstorp Miljörapport 2014 1 (26)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 3 Verksamhetsområde... 4 Nyvångsverket... 4 GÄLLANDE BESLUT... 8 Tillståndsbeslut... 8 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna... 11 Anmälningsärenden... 13 EGENKONTROLL... 15 Kontrollprogram/Mätprogram... 15 Recipientkontroll... 15 UTSLÄPPSDATA ÅR 2013... 16 Driftförhållanden... 16 Utsläppskontroll... 16 Bräddning vid anläggning... 18 Bräddning på ledningsnät... 18 Slamkvalitet... 19 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING... 20 Förbrukning av kemiska produkter... 20 Elförbrukning... 20 Hantering av rens och sand samt annat avfall Frågan är hos SITA... 20 Externslam... 20 Verksamhetsledningssystem... 21 Fortlöpande industrikontrollarbete... 21 Forskning och utveckling... 23 Projekt... 23 Examensarbeten... 24 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (26)
VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 3 (26)
Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Åstorp, Björnås, Hyllinge, Nyvång och Grytevad. Antalet anslutna är ca 11 800 personer. Nyvångsverket Lokalisering Avloppsreningsverket i Nyvång ligger på fastigheten Nyvång 1:10. Nyvångsverket Reningsprocessen Den nuvarande reningsprocessen omfattar grovrening, mekanisk rening i ett luftat sandfång, kemisk rening, biologisk avskiljning av organiskt material i två biobäddar, mellansedimentering, efterdenitrifikation samt slutsedimentering med efterföljande sandfilter. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Därefter leds vattnet till ett luftat sandfång. Här låter man större partiklar som sand och grus sjunka till botten. I anslutning till sandfånget finns en oluftad del (avskiljd med en mellanvägg) där fett ansamlas och avskiljs, så kallat fettfång. I efterföljande bassäng luftas vattnet och härifrån går ett delflöde till försedimenteringen medan en delström leds till SBR-anläggningen där vattnet används som kolkälla för rejektvattenreningen. Till det luftade steget i sandfånget tillsätts järnklorid för fällning av fosfor. Fosforn kommer tillsammans med BOD, hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs i efterföljande försedimenteringsbassänger. 4 (26)
Sandfång Kemfällning Gallerstation Försedimentering Rötkammare Mellansedimentering Filter Förtjockare Slutsedimentering Biobäddar SBR-reaktor Kontor och laboratorie Efter den mekaniska och kemiska reningen pumpas vattnet till två parallella biobäddar. I biobäddarna växer mikroorganismer på ett bärarmaterial av sten. Mikroorganismerna reducerar främst organiskt material och oxiderar ammonium till nitrat. Från biobäddarna leds vattnet till fyra mellansedimenteringsbassänger för avskiljning av bioslam. Ett delflöde av det vatten som har passerat mellansedimenteringen återrecirkuleras över biobäddarna för ökad reningsgrad, medan resterande vattenmängd pumpas till en efterdenitrifikation. Här tillsätts etanol som extern kolkälla och nitraten omvandlas till kvävgas i en aktivslam-anläggning. Vattnet leds sedan till de tre slutsedimenteringsbassängerna där kvarvarande partiklar får sjunka till botten. Slutligen poleras vattnet i en filteranläggning. De fyra filtren består av sand och hydroantracit varpå mindre partiklar fastnar. Det filtrerade avloppsvattnet leds sedan ut till recipient Humlebäcken som nedströms mynnar i Vegeå. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2014 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 28 000 13859 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 7 500 3766 m 3 /d Flöde, medeltimme - 157 m 3 /h BOD 7, årsmedel 2 200 970 kg/d N-tot, årsmedel - 120 kg/d P-tot, årsmedel - 16 kg/d 5 (26)
Slambehandling Primärslam från försedimenteringen pumpas till ett slamlager innan det går till Förtjockare 1. Slam som tas ut ur mellansedimenteringen (bioslam) återförs till inkommande efter galler. Överskottslam från slutsedimenteringen samlas i ett slamlager innan det pumpas till Förtjockare 1. Externt slam typ från trekammarbrunnar töms före gallerstationen Ekebyslammet och Kvidingeslammet tippas direkt ner i förtjockare 2 varifrån det pumpas in i rötkammaren. I rötkammaren omvandlar bakterier det organiska materialet under anaeroba förhållanden till biogas. Biogasen används för intern uppvärmning, överskottsgas facklas. Det rötade slammet tillförs polymer för bättre avvattning i efterföljande silbandspressar, därefter transporteras det bort för omhändertagande. Vid press av slammet erhålls ett rejektvatten. Större mängden av detta tillförs SBR-anläggningen för att i första hand omvandla ammonium till nitrat, men även en viss omvandling av nitrat till kvävgas sker. Det rejektvatten som SBR-anläggningen ej har kapacitet att behandla recirkuleras tillsammans med klarfasen från förtjockarna tillbaka till inkommande ledning före gallret. Vatten som används för spolning av sandfilter och silbandspressen återcirkuleras till inkommande före galler. Externslam Tömning av slam från Åstorp kommun sker till Nyvångsverket. Tömning sker på inkommande ledning före galler. Tömning kan endast ske dagtid vardagar när verket är bemannat. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015. 6 (26)
7 (26)
Allmänt om ledningsnätet I Åstorp finns 12,2 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Nyvångsverket och Kvidinge avloppsreningsverk). Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980- talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. Renovering av ledningar bör tillämpas oftare då man i dagsläget ligger på en alldeles för låg reinvesteringstakt. För att uppnå en hållbar reinvesteringstakt bör kommunen reinvestera ca 27 miljoner kr under 2010-talet. I första hand kommer det att omfatta uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Sanerings-/åtgärdsplan År 1990 gjordes en saneringsplan för Åstorp/Hyllinge (det som avleds till Nyvångs reningsverk). Därefter gjordes en Investeringsplan för VA-nätet i Åstorps kommun 1996-2020 vilken man följt sedan dess. Under 2015 har de inledande arbetena att ta fram en ny saneringsplan för Kvidinge påbörjats. Åtgärder på ledningsnät år 2014 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Hasslarspvägen Sanering V S, V80,S80 Frejgatan VA-sanering Sanering V,S,D V360,S220,D220 Kärreberga stugby, VAutbyggnad Björnås VA-utbyggnad, etapp III Nytt S,TS S4000, TS2100 Nytt V,S,D,TS V720,S600,D590,TS60 Annedalsgatan relining Relining V V V260 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1994-05-02 Länsstyrelsen Grundtillstånd 8 (26)
2004-12-09 Länsstyrelsen Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk slutrening utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar far dock vidtas efter anmälan till länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna medföra förorening eller annan störning. Kommentar: Villkor uppfyllt. Vattnet behandlas mekaniskt, biologisk och kemiskt. Inga anmälningspliktiga förändringar har gjorts under året. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt - ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar: Villkor uppfyllt. Detta är själva kärnan i vårt arbete. Villkor 3 Val och byte av fällningskemikalier får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Fällningskemikalien har inte bytts under året. Villkor 4 4. Resthalterna i det behandlade vattnet får inte överstiga följande: Riktvärde Gränsvärde BOD7 10 mg/l, månadsmedelvärde 10 mg/l, kvartalsmedelvärde Total-P 0,3 mg/l, månadsmedelvärde 0,3 mg/l, årsmedelvärde 4.a Resthalterna avseende kväve får inte överskrida följande riktvärden: Total-N NH4-N 15 mg/l, årsmedelvärde 3 mg/l, medelvärde för perioden maj t.o.m. oktober. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisande grafer under rubriken Utsläppsdata år 2014. Villkor 5 Det utgående vattnets ph-värde får ej understiga 6. Kommentar: Villkor uppfyllt. ph mäts och loggas kontinuerligt. Lägsta uppmätta ph under året var 6,9. Villkor 6 Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk. Kommentar: Reningsresultaten kontrolleras enligt godkänt egenkontrollprogram. Kontroll av tillståndet i recipienten samordnas av Vegeåns vattendragsförbund. Den årliga rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida. 9 (26)
Villkor 7 Driftsstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall ske till miljönämnden i de fall störningarna befaras uppkomma i recipienten eller omgivningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Under året har en incident med ett giftutsläpp orsakat en driftstörning i reningsverket. Detta rapporterades omgående till Länsstyrelsen. Villkor 8 Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till miljönämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ingen anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultaten har tagits ur drift under året. Villkor 9 Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som miljönämnden finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Pumpar och cipax-behållare finns tillgängliga. Under året har man köpt in en flyttbar invallning som gör att enheter för dosering av klor kan förvaras säkert oavsett var de behöver användas. En mindre mängd klor finns alltid tillgänglig på Örbyverket i Helsingborg. Villkor 10 Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Lagringsvolym för avvattnat slam skall uppgå till minst 10 månader. Lagringsplatsen skall vara färdigställd under 1995. Kommentar: Villkor uppfyllt. Lagringsplatsen finns i direkt anslutning till reningsverket. Ragn- Sells är den entreprenör som efter upphandling hanterar slammet. Inga klagomål på slammet från omgivningen har inkommit under året. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Utjämningsmagasin för spillvatten från Hyllinge skall vara utfört senast den 31 december 1994. Kommentar: Villkor uppfyllt. Det ovan nämnda utjämningsmagasinet finns och är i drift. Se vidare under rubriken Ledningsnät. Villkor 12 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. Kommunen skall utföra en fördjupad industriinventering i samråd med länsstyrelsen och miljönämnden. Inventering skall redovisas till länsstyrelsen till utgången av 1998. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se vidare under rubriken Fortlöpande industrikontrollarbete. 10 (26)
Villkor 13 Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga klagomål på besvärande lukt har inkommit under året. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen Vi arbetar ständigt för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta arbete är att betrakta som en av våra kärnverksamheter. Vid reningsverken följs reningsresultaten kontinuerligt och behovet av kostnadseffektiva skyddsåtgärder utvärderas ständigt. Vi använder oss av bästa möjliga teknik så länge detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Nyvångs AVR bedömdes följande: Från pannhuset, förrådet och verkstaden kommer 5 kemikalier att fasas ut eller om det är möjligt ersättas när de tar slut. 11 (26)
Figur. Skärmdump ur systemet ECOonline, där verksamhetens kemikalier finns registrerade med tillhörande säkerhetsdatablad. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 12 (26)
Anmälningsärenden Nedan presenteras en lista på diarieförda ärenden rörande Bjuvs kommun för år 2014. ÅS 14/00006-1 - Jite 1, Jeld Wen Sverige AB - Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verkasmhet ÅS 14/00008-1 - Nyvångsverket Åstorp - beslut om klassning av miljö verksamhet med anledning av nya miljöprövn ÅS 14/00009-1 - Kvidinge ARV Åstorp - beslut om klassning av miljö verksamhet med anledning av nya miljöprövnin Dok.datum: 2014-02-05 Jour.datum: 2014-02-07 ÅS 14/00006-2 - Jite 1, Jeld Wen Sverige AB - remissvar Dok.datum: 2014-02-21 Jour.datum: 2014-02-24 Dok.datum: 2014-03-18 Jour.datum: 2014-03-25 Dok.datum: 2014-03-18 Jour.datum: 2014-03-25 ÅS 14/00012-1 - Åstorps Bioenergi AB - anmälan om miljöfarlig verksamhet Dok.datum: 2014-03-21 Jour.datum: 2014-04-16 ÅS 14/00012-2 - Åstorps Bioenergi NSVA remissvar 20140422 r.pdf Dok.datum: 2014-04-22 Jour.datum: 2014-04-22 ÅS 14/00012-3 - kompletteringar till installation av rökgaskondensering och oljepanna Dok.datum: 2014-04-28 Jour.datum: 2014-05-16 ÅS 14/00012-4 - kompletteringar till installation av rökgaskondensering och oljepanna Dok.datum: 2014-04-28 Jour.datum: 2014-05-16 ÅS 14/00012-5 - VB: Åstorps Bioenergi AB - delegationsbeslut Dok.datum: 2014-05-19 Jour.datum: 2014-05-19 ÅS 14/00012-6 - Dokument dagvattenplan och riktvärden Dok.datum: 2014-05-19 Jour.datum: 2014-05-19 ÅS 14/00013-1 - VB: Anmälan tillfällig driftstörning Kvidinge reningsverk Dok.datum: 2014-04-16 Jour.datum: 2014-04-17 ÅS 14/00013-2 - Kvidinge reningsverk - Anmälan tillfällig driftstörning Dok.datum: 2014-04-22 Jour.datum: 2014-04-22 ÅS 14/00013-3 - Slutrapport - Byte av galler och rensning av biosteg, kvidinge reningsverk Dok.datum: 2014-05-27 Jour.datum: 2014-05-27 ÅS 14/00013-4 - Länsstyrelsens anmälan och slutrapport om byte av galler och rensning av biosteg vid Kvidinge av Dok.datum: 2014-06-04 Jour.datum: 2014-06-04 ÅS 14/00018-1 - Prövningsavgift och klassning av miljöfarlig verksamhet där kommunen är tillsynsmyndighet Dok.datum: 2014-06-03 Jour.datum: 2014-06-03 ÅS 14/00024-1 - Fällningskemikalie Åstorp Dok.datum: 2014-05-05 Jour.datum: 2014-06-25 ÅS 14/00026-1 - Nyvång reningsverket - Anmälan Pilotförsök för rening av läkemedelsrester Dok.datum: 2014-07-09 Jour.datum: 2014-07-09 ÅS 14/00026-2 - Nyvångs reningsverk - Anmälan Pilotförsök Dok.datum: 2014-07-09 Jour.datum: 2014-07-09 ÅS 14/00026-3 - Nyvångsverket - Beslut från LsT om Pilotförsök för rening av Läkemedel Dok.datum: 2014-08-12 Jour.datum: 2014-08-14 ÅS 14/00071-1 - Broby B9 Åstorp - Intyg återkommande besiktning Dok.datum: 2014-09-11 Jour.datum: 2014-09-18 ÅS 14/00072-1 - Tillsynsbesök i Kvidinge och Nyvång 13 (26)
Dok.datum: 2014-09-24 Jour.datum: 2014-10-02 ÅS 14/00072-2 - VB: Tillsynsbesök Nyvångsverket och ev. Kvidinge ARV Dok.datum: 2014-10-02 Jour.datum: 2014-10-02 ÅS 14/00073-1 - Incidentrapport giftutsläppet i Nyvång Dok.datum: 2014-10-10 Jour.datum: 2014-10-10 ÅS 14/00073-2 - Incidentrapport giftutsläppet i Nyvång Dok.datum: 2014-10-14 Jour.datum: 2014-10-16 ÅS 14/00084-1 - Nyvång 1:10 Nyvång reningsverk - beslut tillståndsbevis för brandfarlig vara Dok.datum: 2014-11-06 Jour.datum: 2014-11-10 ÅS 14/00085-1 - Inspektionsrapport Nyvångsverket 20141022 Dok.datum: 2014-11-10 Jour.datum: 2014-11-10 ÅS 14/00085-2 - Inspektionsrapport Nyvångsverket - svar Dok.datum: 2014-11-10 Jour.datum: 2014-11-10 ÅS 14/00085-3 - Inspektionsrapport Nyvångsverket Dok.datum: 2014-11-10 Jour.datum: 2014-11-11 ÅS 14/00086-1 - VB: Tillsynsbesök Kvidinge ARV Dok.datum: 2014-11-11 Jour.datum: 2014-11-17 ÅS 14/00094-1 - Q-star försäljning AB Kvidinge 7:95 - remiss ang. anmälan om miljöfarlig verksamhet Dok.datum: 2014-11-26 Jour.datum: 2014-11-27 14 (26)
EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning gjordes år 2014 enligt sammanställning nedan och analys utfördes av Alcontrol. Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet. Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Humlebäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida. 15 (26)
UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden Samtliga villkor efterlevs år 2014. Denitrifikationen vid Nyvångs reningsverk är mycket känslig för höga flöden. Ett stort inläckage på ledningsnätet vid regn orsakar slamflykt, försämrad kväverening och driftproblem i filtren. Driften av detta reningssteg kräver mycket handpåläggning för att fungera, och måste periodvis stängas av för att inte orsaka fullständigt bortfall av slam. Under året har en större industri stängt ner sin verksamhet i Åstorp. När denna industri var i bruk så släppte den stora mängder lättillgängligt kol i avloppet, vilket har använts vid reningsverket som kolkälla i SBR-anläggningen för rejektvattenbehandling. Det återstår att se vilka effekter nedläggningen av denna industri får på reningsverket. Ett övrigt hot mot reningen vid Nyvångs reningsverk är att verket då och då drabbas av maskinella haverier, orsakade av att verket är gammalt och slitet. Några maskinella enheter är så gamla att det inte finns reservdelar att tillgå. År 2015 planeras en del nödvändiga investeringar för att minimera dessa risker. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Nyvång 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 3,2 3,4 3,0 3,8 3,4 3,0 3,5 3,0 4,0 3,5 3,0 3,5 3,4 BOD Nyvångs reningsverk 2014 15,0 Nyvång 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, kvartal = 10 mg/l 10,0 5,0 3,2 3,4 3,5 3,3 0,0 Q1 Q2 Q3 Q4 16 (26)
BOD Nyvångs reningsverk 2014 0,40 0,30 0,20 0,10 Nyvång 2014 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 0,3 mg/l Riktvärde, månad = 0,3 mg/l 0,15 0,20 0,225 0,24 0,19 0,18 0,08 0,10 0,10 0,12 0,15 0,15 0,11 0,00 P-tot Nyvångs reningsverk 2014 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 13,3 10,6 10,6 8,6 8,3 8,7 Nyvång 2014 N-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 15 mg/l 5,9 7,2 8,3 7,4 8,5 10,5 8,9 N-tot Nyvångs reningsverk 2014 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1,7 3,1 0,8 Nyvång 2014 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 3 mg/l 3,1 1,4 1,1 0,6 0,06 1,5 1,6 0,3 1,1 1,271,36 NH4 Nyvångs reningsverk 2014 17 (26)
Bräddning vid anläggning Totalt har ca 6505 m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnät Ingen flödesmätning görs vid bräddning på nätet. 18 (26)
Slamkvalitet Under året har totalt ca 1158 ton slam producerats, allt har gått till jordtillverkning. Nedan presenteras analysresultaten för slammet under år 2014. 19 (26)
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Förbrukning Användning Plusjärn S 314 117,5 ton Fällning i luftat sandfång Polymer 1,45 ton Avvattning Etanol 52,1 Kolkälla Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 1 029 948 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Frågan är hos SITA Totalt har ca 38 960 kg rens och sand transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. Externslam Totalt har 1 344 m 3 slam från Kvidinge avloppsreningsverk tagits emot under året. SITA har under året lämnat 914 m3(frågan är hos SITA) externslam till reningsverket. 20 (26)
Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som vi kallar Poseidon har ett antal dokument knutna till sig, och dessa finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Fortlöpande industrikontrollarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 21 (26)
Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. 22 (26)
Forskning och utveckling I år har NSVA avsatt medel för forskning och utveckling. Tillsammans med VA SYD och Sydvatten har man satsat dem i projekt inom olika områden som är viktiga för vår verksamhet. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan NSVA delta i att ta fram lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Det är dock mycket viktigt att vi hittar en bra länk mellan forskningen och vår dagliga verksamhet. För att länka mellan aktiviteter i forskningsbolaget och NSVAs dagliga drift träffas alla specialisterna på NSVA tillsammans med Forsknings- och Utvecklingsansvarige 4 gånger per år. Tanken är vi ska utbyta erfarenheter, träffa forskare, göra besök där pågående projekt genomförs och formulera nya idéer. Gruppen kallar sig NSVA-Water Research Specialists (WRS) och kommer att hjälpas åt att omvärldsbevaka och följa upp genomförda projekt. Under året har det genomförts många projekt inom forskningsbolaget, i några av dem har NSVA deltagit mer aktivt än i andra samtidigt som mycket internt utvecklingsarbete pågår hela tiden. Projekt Läkemedelsrening Att det finns rester av läkemedel i avloppsvatten är väl känt, men det finns ännu inga krav att rena avloppsvatten från dessa föroreningar. Det är dock att vänta denna typ av krav på vår verksamhet och därför har vi satsat på att förbereda oss på bästa sätt. Pilottester med ozon har genomförts på reningsverk inom både NSVA och VA SYD för att bättre förstå vad vi kan rena och hur ny teknik ska kunna implementeras och vad den kan komma att kosta. Utvinning av näringsämnen ur slam Att återföra näringsämnena i slam från reningsverk är något NSVA arbetar för på olika sätt. I de fall slammet håller en hög kvalitet med låga föroreningshalter är det bra, men när det inte uppfyller kvalitetskraven behöver vi hitta andra vägar. Uppströmsarbetet är viktigt, men ibland räcker det inte. Ett sätt att möjliggöra återföring av näringsämnen tillbaka till kretsloppen är genom att utvinna det från slammet i ren form. I år har detta testats på Lundåkra reningsverk med goda resultat. Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i att samla in erfarenhet som finns för att beskriva hur konsekvenser av översvämningar i urbana områden an reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Denna typ av riktlinjer hoppas vi kan underlätta det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att arbeta vidare med planering av nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet. Innovationstävling I Helsingborgs nya stadsdel H+ arbetar NSVA tillsammans med NSR för att införa ett sorterande matavfall- och avloppssystem. Detta ska ge oss möjligheter att utnyttja resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt. Mer biogas kan produceras och renare restprodukter som kan återföras till 23 (26)
jordbruket. Nya system kräver nya innovativa lösningar och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi gått ut med en innovationstävling. Med stöd från Vinnova genomförs tävlingen som vi hoppas ska generera nya innovationer vi kan arbeta vidare med inom H+. Övervakning och uppföljning Genom uppgradering av NSVAs övervakningssystem till ett modernare på alla NSVAs anläggningar, har vi kunnat fortsätta utveckla databasen VATT.net. I databasen kommer alla NSVAs driftdata att samlas. En samlad plats av all data ska möjliggöra att vi på ett enkelt och automatiskt sätt kan följa upp verksamheten mer rationellt. Vi kommer på ett enkelt sätt kunna plocka fram nyckeltal för verksamheten vilket gör det möjligt att följa upp och förbättra driften av verksamheten. Detta är ett arbete som går hand i hand med att förbättra mätning och övervakning av vår verksamhet. Examensarbeten Att ta emot och stötta studenter kan vara både tidskrävande och utmanande, men för det mesta mycket givande. Framför allt lär sig oftast både vi och studenterna mycket av samarbetet. Det är också ett bra sätt att lär känna personer som framöver kan bli presumtiva kandidater till nya tjänster på NSVA. I år har sju universitetsstudenter genomfört sina examensarbeten med stöda av personer på NSVA. Cavefors, Johan och Berndtsson, Therese (2014) Estimation of Methane Levels in Sewer Systems South, Nicholas (2014) Undersökning av avloppsreningslösning med biomembranreaktorteknik (MBR-teknik) och biologisk fosforreduktion på den framtida utbyggnaden av Lundåkraverket Saarvanto, Anna och Trivic, Boris (2014) Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion Ekblad, Maja (2014) Stormwater treatment Sorption of organic biocides from paints and renders Didrik Almqvist (2014) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig nederbörd 24 (26)
25 (26) BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE
26 (26) BILAGA 2 EMISSIONSDEKLARATION