BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Summary for Policymakers IPCC Fifth Assessment Synthesis Report BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 11 / 2014 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Elöverskott på 37 TWh 2020 Överskottet på den svenska elmarknaden kommer att växa kraftigt fram till 2030, enligt Energimyndigheten. I sin rapport Scenarier över Sveriges Energisystem som publicerades 18 november anger Energimyndigheten ett exportöverskott av el på 37 TWh 2020. Mer utsläpp från fossila bränslen - mindre utsläpp från avskogning Det kraftigt växande överskottet är en effekt av full produktion i kärnkraften, snabbt ökad tillförsel av ny förnybar el inom elcertifikatsystemet och oförändrad användning av el. Produktionen ökar till 179 TWh och användningen ligger still kring 141 TWh (mellanskillnaden är 38 TWh, men det kan handla om avrundningsfel). Fram till 2030 minskar överskottet genom att Energimyndigheten räknar med att äldre reaktorer tas ur drift. Energimyndighetens rapport ersätter den tidigare Långsiktsprognosen från 2012 och är en del av underlaget för Kontrollstation 2015, den avstämning av energi- och klimatpolitiken som den slutsatser som redan 3 tidigare dragits av FN:s klimatpanel, IPCC, bekräftar de Subject to final copy-edit and layout tidigare regeringen planerade och som den nya regeringen vill fullfölja, möjligen som en del av Energikommissionens arbete. Global Carbon Project: allt större del av de globala koldioxidutsläppen kommer från förbränning av fossila bränslen (grått) och Energimyndigheten har räknat med tre olika scenarier, ett huvudscenario och två alternativ, med högre fossilbränslepriser res- Avskogningen har minskat under senare år allt mindre andel från avskogning (gulbrunt). pektive högre tillväxt. Skillnaderna mellan de tre alternativen blir samtidigt som utsläppen från främst kolförbränning har accelererat. Se vidare sidan 4. små. Avgörande är istället att man utgår från att dagens styrmedel gäller, vilket leder till relativt små förändringar framöver i de flesta sektorer. FORTS. s.2 4 Subject to final copy-edit and layout 3 Lantbruket använder allt mindre olja Oljeanvändningen i jordbrukssektorn fortsätter att minska. Sedan 2002 har oljeanvändningen minskat med nästan en tredjedel, 31 procent. Det visar ny statistik från Energimyndigheten. SID 2. Elforsks rapport om elkostnader Ny vindkraft på land har lägre kostnad än ny kärnkraft. Biokraft i stora anläggningar ligger kostnadsmässigt på samma nivå som ny kärnkraft. SID 3. Innehållsförteckning Elöverskott på 37 TWh 2020 1 Lantbruket använder allt mindre olja 2 Elforsks rapport om elkostnader 3 IPCC:s klimatrapport bekräftar det vi redan visste 4 Marknaderna 5 Oljan under 80 dollar 5 Tidvis extremt låga elpriser 5 Pressmeddelanden 6 200 företag kan spara 250 mkr på att byta från olja till bioenergi 6 Bioenergi i pressen 6 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, 111 60 Stockholm Tel 08-441 70 80, info@svebio.se, www.svebio.se Manusstopp för detta nummer: 2014-11-26

FORTS FRÅN SID 1. Gemensamt för alla tre alternativen är att den totala energianvändningen ligger i stort sett på oförändrad nivå, och sjunker något fram till 2030. Bioenergianvändningen ökar, men måttligt Användningen av biobränslen, torv mm (som även inkluderar avfall) ökar från 125 TWh 2011, som är referensår, till 152 TWh 2020, men stagnerar sedan och beräknas bli 153 TWh 2030. Biokraften ökar, men inte särskilt mycket, till 7,2 TWh i biokraftvärme i fjärrvärmen och 6,9 TWh biomottryck i industrin 2020, och i stort sett oförändrad biokraft 2030. Användningen av biobränslen i fjärrvärmen ökar från 42 TWh 2011 till 46 TWh 2020 och minskar sedan till 42 TWh 2030. Hela ökningen till 2020 utgörs av avfall. Användningen av biobränslen i industrin ökar med 3 TWh och användningen i transportsektorn med biodrivmedel ökar från dagens knappt 10 TWh till drygt 12 TWh 2020 och 14,5 TWh 2030. Genom att ökningen i stort sett helt sker med HVO-diesel, som får dubbelräknas enligt EU, kommer förnybartandelen enligt EU:s räknemetod att bli hela 26 procent 2020. Bakom den högre andelen ligger också att den totala volymen minskar. Tillförseln av olja har räknats ner I Långsiktsprognosen 2012 räknade Energimyndigheten med att tillförseln av olja skulle ligga kvar på i stort sett oförändrad nivå, och angav 184 TWh 2020. Den siffran har nu reducerats till 162 TWh, vilket ändå innebär en ökning jämfört med oljetillförseln i år, som enligt den senaste kortsiktsprognosen blir 159 TWh. Oljan i den inhemska slutanvändningen av energi ligger mycket lägre eftersom man då inte räknar med olja som bunkras för internationell sjöfart, flygbränsle för internationellt flyg, och inte heller olja som används för icke-energiändamål som plasttillverkning, asfalt och smörjoljor. 55 procent förnybar energi 2020 Också när det gäller andelen förnybar energi 2020 har Energimyndigheten reviderat sin prognos jämfört med 2012. Då angav man att andelen förnybart enligt Förnybartdirektivet skulle bli drygt 50 procent. Nu säger man att siffran kommer att hamna på 55 procent, dvs att Sverige med bred marginal kommer att överskrida EU-målet för 2020, som är 49 procent. Redan 2012 hade Sverige nått 55 procent. Som vi redan konstaterat överskrids målet för transportsektorn ännu mer och blir 26 procent 2020, mer än dubbelt upp mot EU-målet på 10 procent. Bara när det gäller energieffektivisering finns det risk att Sverige missar målet. Det svenska målet är definierat som att energiintensiteten ska förbättras med 20 procent 2020 i förhållande till 2008. Energiintensitet definieras som energianvändning per BNP i fasta priser. I referensfallet blir förändringen i energiintensitet 19 procent. I scenariot med högre tillväxt förbättra energiintensiteten med 22 procent. Svebio kommentar: Energimyndighetens nya långsiktsprognos är mer realistisk än den som presenterades 2012, exempelvis när det gäller användningen av oljeprodukter. Men fortfarande underskattar Energimyndigheten den omställning som nu sker, både i industrisektorn och i transportsektorn. Volymen för biodrivmedel är kraftigt underskattad för 2020, och det verkar inte som om Energimyndigheten alls räknar med att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Scenarierna bekräftar den mycket stora obalansen på elmarknaden. Överskottskapaciteten i produktionen, som byggts upp genom att kärnkraften behållits och fått ökad effekt, att förnybar elproduktions byggs ut kraftigt med elcertifikatsystemet, och elanvändningen ligger still (oförändrade siffror kring 140 141 TWh 2011, 2020 och 2030), skapar ett överskott på 37 TWh 2020 som pressar elpriset. Det leder till stora ekonomiska problem för de producenter som fasas ut ur elcertifikatsystemet, både inom biokraft och inom vindkraft. Det samma gäller för kärnkraftverken. Det minskar även incitamenten för eleffektivisering, och det ökar konkurrenskraften för värmepumpar och elvärme i förhållande till fjärrvärme, pellets, flis och ved i olika tillämpningar. Bakom prognoser av det här slaget ligger modellberäkningar, som utgår från antaganden om energipriser, skatten, BNP-utveckling mm. När det gäller priserna på biobränslen har man räknat med att skogsflis 2012 kostade 182 209 kr/mwh och att priset till 2020 ska stiga till 211 238 kr/mwh samt ytterligare till 262 289 kr/mwh 2030. Det är en framskrivning av en pristrend som gällde för ett par år sedan, men som nu brutits. Också för pellets räknar man med en betydande prisökning. De här prisökningarna framstår inte som sannolika mot bakgrund av den stora potentialen att öka utbudet av bränsle. Lantbruket använder allt mindre olja Oljeanvändningen i jordbrukssektorn fortsätter att minska. Sedan 2002 har oljeanvändningen minskat med nästan en tredjedel, 31 procent. Det visar ny statistik från Energimyndigheten. Mellan åren 2007 och 2013 har oljeanvändningen för uppvärmning i jordbrukssektorn minskat från 567 GWh till 479 GWh. Det är en minskning med 16 procent. År 2002 låg motsvarande siffra på 677 GWh vilket innebär att den har minskat med 29 procent mellan åren 2002 och 2013. Vi ser att oljan har minskat i jordbrukssektorn. Sedan 2002 har oljeanvändningen minskat med 29 procent. Förmodligen beror det på att det är lönsamt att konvertera från olja till biobränsle. Det kan vi se även i andra sektorer, inte minst vid uppvärmning av våra bostäder, säger Lars Nilsson vid Energimyndigheten. Av energianvändningen för uppvärmning och belysning i jordbrukssektorn står oljan för 14 procent. Jordbrukssektorn använde 3 318 GWh för uppvärmning och belysning år 2013. Det är en knapp ökning med 191 GWh jämfört med år 2007. De energislag som har ökat mest är biobränslen, exempelvis halm och spannmål. Biobränsle och el står för 85 procent av energianvändningen för uppvärmning och belysning i jordbrukssektorn. Skåne och Västra Götaland är de två län som använder mest energi för uppvärmning och belysning i jordbrukssektorn. Skåne använde 631 GWh och Västra Götaland använde 547 GWh år 2013. Tillsammans står de för 35 procent av den totala energianvändningen i jordbrukssektorn. Inom jordbrukssektorn används nästan uteslutande diesel som drivmedel till fordon. Sedan 2007 har dieselanvändningen minskat med fyra procent. Resterande drivmedel är bensin, RME och etanol. (pressmeddelande från Energimyndigheten 5 november 2014). 2

Elforsks rapport om elkostnader Ny vindkraft på land har lägre kostnad än ny kärnkraft. Biokraft i stora anläggningar ligger kostnadsmässigt på samma nivå som ny kärnkraft. Alla typer av förnybar kraft har minskat i kostnad. Kraftigast har kostnadsreduktionen varit för solkraft och för biokraft. Det visar Elforsks rapport El från nya anläggningar, som publicerades 20 november. Elforsk publicerar den här rapporten med några års mellanrum. Den förra rapporten kom 2011, och rapporten dessförinnan 2007. Bakom rapporterna ligger ett omfattande analysarbete med experter på de olika energislagen inom svensk elproduktion och erfarenheter från de investeringar som gjorts. För vindkraft och biokraft finns ett bra underlag från de utbyggnader som nu sker, medan underlaget för kärnkraft är begränsat eftersom det skett mycket lite utbyggnad i relevanta länder under de senaste trettio åren. När det gäller kostnaden för ny kärnkraft har Elforsk räknat upp kostnaden sedan den förra rapporten. Elforsk hänvisar till en rad olika underlag och internationella rapporter som ger mycket olika kostnadsnivåer, men i huvudsak ligger högre än den siffra Elforsk stannat för. Det finns särskilda svårigheter att ange en kostnadsnivå för ny kärnkraft inte minst eftersom kostnaden till stor del utgörs av investeringskostnader där räntenivån och finansieringsformen är avgörande. Ett annat problem är att byggtiden kan variera kraftigt, och i flera av de senaste projekten blivit mycket lång. Bygget av den finska reaktorn i Olkilouto har exempelvis försenats med nio år jämfört med ursprunglig plan. En tredje osäkerhetsfaktor gäller utnyttjandegraden av reaktorn. I Elforsks rapport räknar man med att kärnkraften går 8 300 timmar med en tillgänglighet på 95 procent, vilket ger en kapacitetsfaktor på 90 procent. Det kan jämföras med att de äldre svenska reaktorerna bara varit i drift i genomsnitt 70 procent av tiden under sin livslängd. Så här ser kostnaden för ny elproduktion ut enligt Elforsk för olika tekniker här utan styrmedel, vid 6% kalkylränta: 2014 ändring från 2011 Enbart el Kolkondens 43 öre/kwh -1 öre/kwh Gaskombikondens 59 öre/kwh + 3 öre/kwh Kärnkraft 54 öre/kwh + 10 öre/kwh Vindkraft, land 51 öre/kwh - 8 öre/kwh Vindkraft, hav 75 öre/kwh - 12 öre/kwh Vattenkraft 90 MW 46 öre/kwh + 10 öre/kwh Vattenkraft 5 MW 56 öre/kwh + 10 öre/kwh Solkraft 1 MW 93 öre/kwh - Solkraft 50 kw 126 öre/kwh - Kraftvärme (el/värme) Gaskombikraftvärme 53 öre/kwh +/- 0 Biobränslekraftvärme 80 MW 59 öre/kwh - 13 öre/kwh 30 MW 73 öre/kwh - 19 öre/kwh 10 MW 97 öre/kwh - 20 öre/kwh Avfallskraftvärme - 21 öre/kwh - 24 öre/kwh RDF-kraftvärme 30 öre/kwh - 52 öre/kwh Gasmotor 65 öre/kwh - 16 öre/kwh RDF (Refuse Derived Fuel) är krossat och sorterat avfallsbränsle där det inerta materialet sorterats bort. För avfallsvärme gäller ett negativt bränslepris på 130 kr/mwh. Kostnaden för biokraftvärmen blir 44 öre/kwh i 80MW-anläggningen om man tar hänsyn till styrmedel. Man har också studerat ORC-teknik, dels från biobränsle, då kostnaden blir 147 öre/kwh, dels från spillvärme, då kostnaden blir 58 öre/kwh eller 40 öre/kwh efter styrmedel. Generellt gäller att alla fossila energislag blir dyrare efter styrmedel och förnybara energislag blir billigare. Men syftet med rapporten är i första hand att ge ett underlag för kostnader för tekniken i sig. När det gäller solceller angavs 2011 en kostnad på över 5 kr/ kwh, och en förhoppning om att kostnaden skulle sjunka till 2,20 kr/kwh för tidshorisonten 2020 25. Man underskattade alltså den snabba kostnadsreduktion som sedan skett. Inte heller kostnadsreduktionen för alla typer av biokraftproduktion förutsåg man 2011. Svebio kommentar: Man kan notera att alla typer av förnybar elproduktion fått kraftiga kostnadsreduktioner på några få år. Det gäller inte minst biokraft, och i ännu högre grad solkraft. Däremot har kostnaden för de i dagens produktion dominerande kraftslagen vattenkraft och kärnkraft stigit påtagligt. Elforsks uppskattning av kostnaden för ny kärnkraft är sannolikt en underskattning, om man ser till aktuella erfarenheter från Finland, Frankrike och Storbritannien. I Storbritannien garanterar ju regeringen en ersättning till investerarna på drygt en krona per kwh under 35 år, inklusive index. Den nivån ligger dubbelt så högt som den kostnad Elforsk anger för ny kärnkraft. Vindkraft är idag billigare än kärnkraft även med Elforsks låga kärnkraftskostnad, och biokraft i större anläggningar ligger på samma nivå som kärnkraft. För biokraft är det svårt att exakt ange elproduktionskostnad, beroende på dels anläggningarnas storlek, dels olika syn på hur man ska se på värmekreditering. Bränslevalet har också mycket stor betydelse, vilket också framgår av rapporten. 3

IPCC:s klimatrapport bekräftar det vi redan visste FN:s klimatpanel IPCC publicerade i början av november sin femte sammanfattande rapport om klimatförändringarna. Rapporten kallas Fifth Assessment Report - AR5. Den förra rapporten (AR4) kom 2007. Under det gångna året har IPCC:s tre arbetsgrupper publicerat sina specialrapporter, och detta är en sammanfattande slutrapport, som under många år framåt kommer att stå för den samlade vetenskapliga bilden av klimatförändringarna, deras orsaker och effekter samt möjliga åtgärder för att förhindra fortsatt påverkan (mitigation) och åtgärder som att hantera förändringarna (adaptation). Forskarna är ännu mer säkra på sambanden än man var 2007, och den vetenskapliga samsynen är omfattande. Den mänskliga påverkan på klimatsystemet är entydig, och de mänskliga utsläppen av växthusgaser är de största som kunnat registreras i historisk tid. Klimatförändringen har en omfattande påverkan på mänskliga och naturliga system. Uppvärmningen av klimatsystemet är entydig, och sedan 1950-talet kan man observera förändringar som saknar motstycke under årtionden till årtusenden. Atmosfären och oceanerna har värmts upp, mängden snö och is har minskat och havsytan har stigit. Allt detta finns väl underbyggt i omfattande genomgångar av vetenskapligt material av tusentals forskare, och IPCC drar på alla punkter egna slutsatser och bedömer med vilken säkerhet man kan säga att olika förhållanden är belagda vetenskapligt. Allt illustreras med grafer, diagram, kartor och andra illustrationer och allt material finns tillgängligt på IPCC:s hemsida (www. ipcc.ch). När IPCC värderar olika ståndpunkter anger man med vilken säkerhet (hög, medium och låg) man kan säga att något gäller, och med vilken sannolikhet något kommer att hända (nästan säkert till mycket osannolikt). Den globala medeltemperaturen har hittills stigit med omkring 1 grad på drygt hundra år, och perioden 1983 2012 var sannolikt den varmaste perioden under de senaste 1400 åren. 90 procent av uppvärmningen lagras i haven och bara en procent i atmosfären. Också i haven kan man mäta en uppvärmning, med i medeltal en tiondels grad per årtionde sedan 1971. Havens ph har minskat med 0,1, vilket motsvarar en försurningsökning med 26 procent. Arktis och Grönland har med stor säkerhet förlorat snö- och ismassa, troligen med ökad takt under 2000-talet, med 3,5 4,1 procent per årtionde. Ismassan i Antarktis har däremot ökat något. Glaciärer minskar med hög säkerhet över hela jorden. Från 1901 till 2010 har den globala havsytan stigit med cirka 2 dm. Också på den här punkten är samstämmigheten stor. Samstämmigheten i bedömningen av orsaken till klimatförändringen är också stor. De mänskliga utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och kväveoxid (lustgas) är större än någonsin, och halterna i atmosfären är högre än under åtminstone de senaste 800 000 åren. Utsläppen av växthusgaser är med extrem säkerhet den dominerande orsaken till den uppvärmning som kunnat observeras. Omkring hälften av alla koldioxidutsläpp som gjorts sedan den industriella revolutionen inleddes omkring 1750 har skett under de senaste 40 åren. 78 procent av alla utsläpp av koldioxid mellan 1970 och 2010 kommer från fossila bränslen. IPCC bekräftar det vi redan fått veta via Global Carbon Project, att koldioxidutsläppen får en allt mer dominerande roll i klimatpåverkan, och att utsläppen från förbränning av fossila bränslen och cement också tar en större andel av koldioxidutsläppen. Förändrad markanvändning och avskogning får i motsvarande grad en mindre betydelse. Medan avskogningen för tjugo år sedan stod för en femtedel av koldioxidutsläppen står den idag för mindre än tio procent. De kvantitativa utsläppen från fossilbränslen ökar snabbt, medan de kvantitativa utsläppen från avskogning minskat under 2000-talet. Det finns inget i IPCC:s material som visar att man lyckats vända utvecklingen. Tvärtom, utsläppen från förbränning av fossila bränslen har fortsatt att öka i snabb takt sedan publiceringen av AR4 2007. Det tillåtna utrymmet för koldioxidutsläpp innan man överskrider det antagna målet om maximalt 2 graders ökad global medeltemperatur håller snabbt på att ätas upp. Om vi fortsätter efter den utvecklingskurva som vi nu följer leder till en temperaturökning på 4 grader, eller mer, under detta århundrade, och en havsnivåhöjning på bortåt en meter. Svebio kommentar: IPCC:s rapport är ny påminnelse om att vi måste minska utsläppen från förbränning av fossila bränslen, och att allt fokus måste ligga på den frågan. Under de senaste åren har många aktörer och debattörer undvikit denna centrala frågeställning och ägnat sig åt olika sidospår. Det finns all anledning av biodiversitetsskäl att slå vakt om tropiska skogar och gräsmarker, men ur klimatsynpunkt är avskogningsfrågan mindre viktig i jämförelse med de fossila bränslena. Samma sak med köttkonsumtion, sot från ineffektiva spisar och andra frågor som tar stort utrymme i debatten. MISSA INTE! PELLETS 2015 27-28 januari, Eskilstuna NORDIC BALTIC BIOENERGY 14-16 april, Riga Läs mer på www.svebio.se 4

Marknaderna Oljan under 80 dollar Nedgången i oljepriset stannade av vid en nivå kring 80 dollar/ fat på Nordsjöoljan. Opec håller möte i slutet av november, men det är oklart om kartellen har tillräcklig egen styrka för att få upp priset. Frågan är fortfarande om det finns storpolitik bakom prisnedgången, dvs en vilja från USA i samarbete med Saudi-Arabien att hålla nere priset som politisk påtryckning på Ryssland och Iran. Den ryska ekonomin ansträngs hårt av nedgången i oljepriset. Den ryske finansministern har medgett att det lägre oljepriset kostar Ryssland 100 miljarder dollar per år, och att sanktionerna ger en förlust på 40 miljarder dollar. Är det lägre oljepriset bra eller dåligt för miljön? Konkurrenssituationen blir svårare för biobränslen och biodrivmedel. Det ger högre utsläpp av koldioxid än med ett högre oljepris. Men det lägre oljepriset stoppar också en mängd investeringar i dyra oljeprojekt. De norska oljeföretagen drar ner på sina investeringar och avskedar personal. Investeringarna i oljesandfälten i Kanada och i djuphavsborrningar runtom i världen minskas. Trots det kraftigt sjunkande råoljepriset med 30 procent sedan i somras kan man inte se någon större effekt på de inhemska bensin- och dieselpriserna. En delförklaring är att kronan har försvagats mot dollarn, och världsmarknadspriset sätts i dollar. En annan förklaring är att det alltid sker en fördröjning av genomslaget för prisförändringar. Försäljningen av samtliga drivmedel sjönk i oktober jämfört med året innan. Bensinförsäljningen sjönk med 5 procent (hittills i år minus 4 procent), dieselförsäljningen sjönk med 2 procent (hittills i år en ökning med 2 procent) och E85-försäljningen sjönk med 19 procent (hittills i år minus 10 procent). Tidvis extremt låga elpriser Under slutet av oktober och början av november har marknadspriset på el tidvis varit mycket lågt. En natt var elpriset på Nordpool under en timme nere på 0,54 öre! De mycket låga elpriserna har noterats trots att industrin varit igång för fullt. Den milda hösten har hållit igen elförbrukningen för uppvärmning. Den relativt stora produktionen av vindkraft kan under blåsiga perioder driva ner priset till mycket låga nivåer. Effekten blir att det tillfälliga överskott som vindkraften skapar kraftigt sänker priset på den producerade vindkraften. För kraftvärmeföretagen innebär utvecklingen att man tidvis får mindre betalt för elen än bränslepriset och att det kan löna sig att använda elpannor för fjärrvärme. Vattentillrinningen i älvarna var mycket god under början av november och magasinsfyllnaden närmar sig normalt läge efter att vi tidigare haft underskott. Två reaktorer, Oskarshamn 2 och Ring- hals 2, är avställda för längre ombyggnader och revisioner, men kärnkraftsproduktionen har i övrigt varit normal. Vindkraften har gett hög produktion under hösten och närmar sig 12 TWh på årsbasis. Den milda väderleken och det låga elpriset håller tillbaka produktionen i biokraften i fjärrvärmen. Ett antal biokraftanläggningar är nära färdigbyggda eller under drifttagning, t ex Växjö, Jönköping, Karlstad och Vimmerby. Elanvändningen hittills i år ligger 4 procent under förra året. Nedgången är särskilt tydlig för industrisektorn. Elexporten hittills i år ligger på drygt 15 TWh. Utsläppsrätterna kostar 6 euro/ton, elcertifikaten ger 17 18 öre/ kwh. Priset på elcertifikat i forwardhandeln för 2015, 2016 och 2017 har minskat med ungefär 1,5 öre under oktober november. Boka datumen redan nu! PELLETS 2015 Konferens, utställning och studiebesök 27-28 januari 2015, Eskilstuna Mer information och program på www.svebio.se Bioenergi Sveriges största energislag! Arrangerat av: Medarrangör: 5

PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande 2014-11-10 200 företag kan spara 250 mkr på att byta från olja till bioenergi Tidningen Bioenergi har kartlagd 200 industriföretag som tillsammans kan spara omkring 250 000 kubikmeter olja per år genom att byta till biobränsle. Den 1 januari 2015 höjs skatten för industriföretag från 30 till 60 procent av koldioxidskatten på fossila bränslen. Det motsvarar en höjd skatt med cirka 1000 kr per kubikmeter olja eller totalt 250 miljoner kronor per år för de 200 företag som finns med på tidningen Bioenergis karta med industriföretag som kan spara mest på att byta till biobränsle. Flera företag på kartan har påbörjat konverteringen från fossila bränslen till förnybara bränslen. Por-Pac i Skara gör frigolit med bioolja, NCC Roads och Skanska Asfalt börjar använda träpellets för att tillverka asfalt runt om i landet och Liljeholmens Stearinfabrik i Oskarshamn producerar ånga till processen med träpellets. Dessa företag är föregångare och några av de så kallade lysande stjärnor som vi också lyfter fram på kartan, säger Anders Haaker, chefredaktör på tidningen Bioenergi. Enligt Skatteverket fick nästan 3 000 företag skatteåterbäring för att de använde fossila bränslen under 2013. De 200 största fick omkring 75 procent av skatteåterbäringen. Den nya regeringen har aviserat att den vill höja koldioxidskatten för användningen av fossila bränslen i industrin till 100 procent från den 1 januari 2016. Kartan Industriföretagen som kan spara mest publiceras i Bioenergi nr 5-2014 och på www.bioenergitidningen.se. Här finns också Industriguiden med fler goda exempel på företag som byter från fossila till förnybara bränslen. Kartan innehållet namn på företagen, ort för huvudkontor samt belopp på återbetald skatt. BIOENERGI I PRESSEN Internationellt SAS provar gammal matolja i tanken Flygbolagen SAS och Norwegian ska inom kort pröva frityrolja som drivmedel. Den 11 november kommer SAS och Norwegian att genomföra två inrikesflygningar i Norge där 45 procent av drivmedlet är frityrolja. Det man tittar på inför kommande år är att i stället för begagnad olja använda skogsavfall, säger Lars Andersen Resare, miljöoch hållbarhetschef på SAS. Tester som gjorts visar att upp till hälften av det vanliga jetbränslet kan ersättas med syntetiskt biobränsle. Enligt Andersen Resare kan det resultera i en minskning av utsläppen med 40 procent. I en första anläggning räknar flygplanstillverkarna Boeing och Comac (Commercial Aircraft Corporation of China) med att kunna konvertera 240 000 liter frityrolja till bränsle. Ur artikel i TT ekonomi 2014-11-02 Västerbottens län Återvinning vann i längden Umeå växer och därmed ökar också byggavfallet i stan. Allmiljö vill vara med och slåss om detta avfall. I Umeå står återvinning av bygg- och industriavfall för mer än hälften av vår verksamhet, kommenterar Allmiljös Vd Patrik Höber. Företaget bildades vid millennieskiftet, då ett antal åkerier bildade ett gemensamt bolag för att kunna åta sig större offentliga renhållnings- och återvinningsupphandlingar. 6 2007 införskaffades en egen återvinningsanläggning och den dittills rätt marginella återvinningen fick rejäl vind i seglen. Trä, metall, deponi, brännbart, wellpapp, gips, tegel, plast, isolering och betong med mera, läggs i olika högar. Sedan gäller det att bli av med det sorterade materialet, metallen säljs, träavfallet krossas och flisas till biobränsle, wellpapp och plast skickas iväg för återvinning i Holmsund, det brännbara åker till Umeå Energi och det som ska deponeras går till Dåva DAC. Företaget har totalt 32 anställda, räknar man in underentreprenörerna sysselsätter bolaget ett 60-tal personer på heltid. l dag hanterar Allmiljö hushållssopor, bygg- och rivningsavfall (inklusive farligt avfall), samt slam. Utöver det åtar sig företaget externa uppdrag, till exempel att krossa och flisa trä eller utföra balning. Huvudkontoret ligger i Umeå, och Allmiljö hanterar hushållssopor i Umeå och kranskommunerna Nordmaling, Vindeln, Bjurholm, Vännäs och Robertsfors. Ur artikel i Entreprenad 14-11-19 Drygt 17 miljoner till forskning om återvinning Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet får 17,68 miljoner kronor för att utforska hur rökgaser och avloppsvatten kan användas för att göda alger och cyanobakterier som i sin tur kan producera biomassa till biobränslen. Pengarna kommer från Energimyndigheten. Jag är väldigt glad åt att få sätta i gång detta spännande projekt, säger Christiane Funk, professor vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Det har stor nytta för vårt samhälle, eftersom det syftar till att rena vatten och samtidigt generera produkter med högre värden. Ur artikel i Folkbladet 2014-11-11

Jämtlands län Ingen grön flygtur till Frösön i går Klockan 09:15 på tisdagsmorgonen var det tänkt att det reguljära SAS-planet från Arlanda skulle flyga till Östersund med tio procent miljöbränsle i tanken. Flygningen skulle ses som ett steg i utvecklingen för att minska fossila koldioxidutsläpp och att skapa en hållbar produktion av förnyelsebara flygbränslen. Men på grund av tekniska försiktighetsåtgärder beslutade SAS i sista stund att skjuta fram första sin första gröna flygtur till Frösön. Ur artikel i Länstidningen Östersund 2014-11-05 Miljöflyg flyger med dyr frityrolja På fredagen landade första reguljärflyget med biobränsle i tankarna på Frösön. Vi vill visa att det finns på marknaden, men det kostar drygt dubbelt så mycket som vanligt flygbränsle. Det är inte finansiellt hållbart, säger SAS miljöchef Lars Andersen Resare. Vi kommer att jobba med frågan och se om vi kan få i gång fler alternativ för att få i gång storskalig produktion. Från till exempel skogsavfall, som grenar och bark. Flygkaptenen Ann Hjortenkrans är stolt över satsningen: Det här är framtiden. Det släpper bara ut en tjugondel av det koldioxidutsläpp som det vanligtvis släpper ut. Det här ligger i allas intresse. Bussar och bilar har kört på sånt här ett tag och nu är det flygets tur, säger hon. Ur artikel i Östersunds-Posten 2014-11-10 Västernorrlands län Rök och avlopp ska producera biobränslen Ett nytt forskningsprojekt med bred förankring bland forskare och industrier i Västerbotten och Västernorrland är på gång. Tanken är att rökgaser från fabriker tillsammans med avlopp ska producera biobränslen. SCA, Domsjö fabriker, SP Processum AB i Örnsköldsvik och Norrmejerier hör till några av de involverade företagen. I rökgaser från industrierna finns bland annat koldioxid och vissa näringsämnen och i avloppsvattnet finns också näring. Det ska man utnyttja med att använda cyanobakterier och mikroorganismer som kan återanvända näringen genom sin fotosyntes. Röken och avloppet blir till mat för mikroorganismer och alger. Projektet bygger vidare på tidigare forskning kring algproduktion som gjorts vid Dåva kraftvärmeverk utanför Umeå. Ur artikel i Tidningen Ångermanland 2014-11-17 Först med småskalig tillverkning av biogas Sopor blir guld. Så kan man sammanfatta Hemabs beslut att bygga en unik småskalig anläggning för tillverkning av fordonsgas. När anläggningen tas i bruk 2016 kommer den att försörja Hemabs fordonsflotta. Anläggningen byggs på deponin i Älandsbro, en investering som beräknas kosta 33 miljoner kronor. Projektet är unikt i sitt slag genom teknikval och sin småskalighet. Det blir den andra anläggningen i landet. En liknande finns i Mörrum, men den är storskalig. Det som gör anläggningen unik är att vi ska tillämpa torrötning som innebär en enklare hantering, säger Pär Marklund. Anläggningen kommer att ta emot allt matavfall från Härnösandsborna, totalt 2000 ton. Till det kommer 3 000 ton avloppsslam från reningsverket på Kattastrand. Årsproduktionen är beräknad till 225000 kilo fordonsgas vilket motsvarar 300 000 liter diesel. Ur artikel i Tidningen Ångermanland 2014-11-21 Så mycket el slukar skogsindustrin SCA Ortviken i Sundsvall slukar mest el bland Sveriges skogsindustri. De köper ensamma in el för 2 TWh vilket motsvarar uppvärmningen för 100000 normalstora villor per år. Vissa bruk i Sverige är helt självförsörjande på el och den övriga industrin investerar mycket i energieffektiviseringar och tillvaratagen spillenergi. SCA Ortviken, med sina 750 anställda, har sparåtgärder med ny biobränslepanna och pelletsanläggning. SCA Östrand, med 380 anställda, har investerat i nytt sodahus och nya turbiner. Ur artikel i Tidningen Ångermanland 2014-11-21 Värmlands lan Biobränsle kvar i skogen Värmevärden AB med flera värmeverk i Värmland hade en nedgång i oktober med 15 procent i efterfrågan på fjärrvärme. Det påverkar behovet av biobränsle. Värmevärden AB med säte i Örebro bedriver verksamhet i Mellansverige med produktion av värme, varav fem i Värmland. I Grums och Säffle handlar det om att ta tillvara överskottsvärme från skogsindustrin. I Säffle är värmeverket samägt med kommunen, där Värmevärden äger 51, och kommunen 49 procent. I Torsby används bland annat bark från sågverk och i Stöllet träbriketter. I Kristinehamn är bränslet skogsråvara i form av flis eller virke som flisas på plats vid värmeverket. Ur artikel i Värmlands Folkblad 2014-11-10 7

Örebro län Halm och kanelbullar minskar oljeberoendet Halm istället för olja och kanelbullar till grisarna. Det är två metoder som Håkan Wahlstedt använder för att minska beroendet av fossila bränslen på gården i Fjugesta. På tio år har oljeanvändningen inom det svenska jordbruket minskat med en tredjedel. Halmbalar eldas som sedan värmer upp hela den stora gården med tre boningshus, verkstad, potatislager, tio svinhus och spannmålstork. Skulle det ha använts olja istället hade det gått åt ungefär 70 kubikmeter, som i sin tur hade orsakat drygt 180 ton koldioxidutsläpp. Den här halmpannan har absolut varit den mest lönsamma investering jag har gjort, säger Håkan Wahlstedt. I snart 15 år har han kört plöjningsfritt på gården. Nu känner Håkan Wahlstedt att han inte kan ta fler steg mot ett helt fossilfritt jordbruk utan hjälp från fordonsindustrin. De maskiner vi använder går ju alla på diesel idag. Och eftersom varje maskin kostar en miljon vågar man ju inte köpa något som inte är färdigutvecklat, säger han. Ur artikel i Dagens ETC 2014-11-17 Stockholms län Fjärrvärme säkras tack vare markköp Fjärrvärmefrågan i Hallstavik är på väg att lösas. Kommunen sa ja till att investera 30 miljoner kronor i en ny pelletseldad panna, men problemet har varit var den ska ligga. Länsstyrelsen har rivit upp byggloven för flera förslag sedan boende protesterat. Nu har vi hittat en plats som fungerar ur alla synpunkter, säger Christer Toftgård, plan- och projektchef vid Norrtälje Energi. Det handlar om en skogsfastighet på 3 500 kvadratmeter en bit utanför samhället, intill Holmens gamla askdeponi Ryatippen. Som bäst är anläggningen i drift i april nästa år, säger Christer Toftgård. Ur artikel i Norrtelje Tidning 2014-11-10 De fick 50 ton över sig Den tragiska arbetsplatsolyckan i Värtahamnen i Stockholm i går morse tog två liv och skadade en tredje person allvarligt. Ett 150-tal arbetare fanns på plats vid Fortums bygge av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk när ett stort dån hördes vid niotiden. En stor metallkonstruktion, enligt vittnen en 50 ton tung värmesköld, rasade plötsligt ner mot byggarbetarna. Enligt en källa nära utredningen av arbetsplatsolyckan var de döda männen 34 och 37 år gamla, båda från Polen. Den skadade mannen är i 30-årsåldern. Enligt källan var männen som dog anställda av ett polskt bolag som är underleverantör till det österrikiska bolaget Andritz - som i sin tur är underleverantör till Fortum. Totalt arbetar 650 personer på bygget som ska vara klart i början av 2016. Ur artikel i Aftonbladet 2014-11-05 Fortum får hård press på sig att bli fossilfritt Den nya vänstermajoriteten i Stockholm kräver att stadens energibolag Fortum Värme ställer om till 100 procent förnybar energi och fasar ut kolet redan till 2020. Det finns redan ett tydligt mål att fjärrvärmen i Stockholm ska vara fri från kol och olja senast 2013. Men i överenskommelsen med Fi, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna slås fast att omställningen ska gå snabbare ändå. I överenskommelsen står det att Stockholms stad har, som delägare av Fortum Värme, redan en tydlig målsättning att de fossila bränslena i kraftvärmeverket i Värtan ska minska successivt och vara avvecklade helt senast år 2020. Vi jobbar intensivt med att utreda hur en forcerad utfasning av kolet ska kunna ske på ett miljöriktigt sätt så att vi minskar de globala utsläppen, och vi tror att det går att göra innan 2030, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Fortum Värme. Ur artikel i ATL 2014-10-28 Östergötlands län Köp av nya sopbilar fördröjs av miljöbeslut Mjölby kommun behöver byta ut sina sopbilar. De nuvarande har rullat i tio år och har gjort sitt. Frågan är om man vågar satsa på biogasdrift. Det finns minst tre varianter: Diesel. Som de nuvarande sopbilarna. Inte så miljövänligt, men smidigt. Det finns på alla mackar. Biogas. Linköping kör med sådana. Mack finns i Viringe. Biodiesel (RME). Tillverkat av rapsolja. Kan användas i vanliga dieselfordon. I energiplanen och klimatstrategin står det att man i möjligaste mån ska använda alternativa drivmedel som biogas, biodiesel, etanol eller el från förnybara källor. Att satsa på biogasdrivna sopbilar innebär dock risker, menar Bo S Johansson. Det finns bara ett tankställe för gas i kommunen. Det blir ett sårbart system. Mattias Philipsson, vd på Svensk biogas AB, tycker inte att kommunen ska oroa sig för driftsstörningar. Macken i Mjölby ligger på 96 procents driftssäkerhet. Ur artikel i Östgöta Correspondenten 2014-11-14 Västra götalands län Tuffa miljökrav i upphandling Regionens avtal för tunga godstransporter blev 220 000 kronor billigare per år, trots att tuffa miljökrav ställdes vid upphandlingen. År 2020 ska regionen, som kör cirka 90 000 mil per år för att transportera textiler och material, vara oberoende av fossil energi och bränsle och för att uppnå målet krävs att leverantören investerar i tunga fordon för drift med bland annat fordonsgas, el och biodiesel. Ur artikel i Skaraborgs Allehanda 2014-11-05 8

En doktor vänder hem på rekordtid Med familjen kvar i Afrika valde Mofoluwake Ishola att jobba hårdare än de flesta andra doktorander. Det tog 3,5 år att komma i mål, en kort tid i sammanhanget. Varför hamnade du i Borås? Professor Mohammad Taherzadeh från Högskolan i Borås höll en föreläsning om resursåtervinning på mitt universitet i Nigeria. Vi har enormt mycket sopor i Nigeria som förorenar vår miljö. Ingenting återanvänds och han fick upp mina ögon för det enorma slöseri som detta innebär. Utsläpp från trafiken är ett stort problem i Nigeria, och jag vill bidra till att vi får fossilfria bränslen. Lignocellullosa finns i bland annat träd, biomassa, gräs och halm. Om vi kan producera etanol av det i större skala så kan vi använda det som bilbränsle. Vad händer när du lämnar Borås? Jag har kvar min lektorstjänst på universitetet i Lagos och återvänder dit för att undervisa i resursåtervinning. Ur artikel i Borås Tidning 2014-11-16 Nya krematoriet tar form Nu slutförs de sista delarna av den mycket minutiösa tillbyggnaden av kremeringsanläggningen på S:t Sigfrids griftegård i Borås. Bygget går på hela 39 miljoner kronor. De båda nya förbränningsugnarna har proveldats tomma, och försiktigt värmts upp till sin arbetstemperatur på dryga ettusen grader. Förutom att ugnarna utrustats med en avancerad rökgasrening - vi människor innehåller vissa besvärliga gifter och tungmetaller som frigörs vid kremeringen - kommer de att eldas med ett biobränsle istället för dieselolja. Ur artikel i Borås Tidning 2014-11-02 Preem vill bygga ut för 1,5 miljarder Preem planerar att göra en utbyggnad vid Preemraff Lysekil för att kunna framställa mer vakuumgasolja. På det sättet kan andelen tjockolja minskas. Det handlar om en investering på cirka 1,5 miljarder kronor, som beräknas stå klar under 2018. Efterfrågan på eldningsolja har ju minskat, och på det här sättet möter vi marknadens ökade efterfrågan på diesel och bensin, säger Helene Samuelsson, kommunikationschef vid Preem. Investeringen innebär också att vi får möjlighet att uppgradera återstodsolja från vårt raffinaderi i Göteborg, säger Helene Samuelsson. Vid Preems raffinaderi i Göteborg pågår en utbyggnad där man investerar 300 miljoner kronor. Detta ska stå klart 2015. Genom utbyggnaden kan vi nästan fördubbla produktionen av diesel med förnybar tallolja som råvara. Vi kan öka denna produkt från 100 000 ton till 170 000 ton per år, säger Helene Samuelsson. På längre sikt kommer vi att se på möjligheterna att framställa förnybara produkter även i Lysekil, och de investeringar vi gör här kan också komma till nytta i ett längre tidsperspektiv, säger Helene Samuelsson. Ur artikel i Lysekilsposten 2014-11-20 Fjärrvärmeverk i kris Överlida Fjärrvärmeverk har akut brist på likvida medel. I går kväll hölls ett extramöte där budskapet till aktieägarna var att mer pengar behövs. Fjärrvärmeverket i Överlida invigdes februari 2009 och har i dag 47 abonnenter, vilket också innebär 47 aktieägare. Svenljunga kommun står för en dryg tredjedel av aktierna, företag och fastighetsägare i Överlida för resten. Svenljunga kommun har ett borgensåtagande på 5,5 miljoner kronor. Bakgrunden är att Överlida Fjärrvärmeverk AB har problem med likviditeten, den kortsiktiga betalningsförmågan. Intäkterna har varit för små de senaste åren. Bakgrunden är bland annat att en stor kund försvann när Västgöta Textil lades ner. Uppvärmningen av deras stora lokaler gjorde att företaget stod för runt 15 procent av aktierna. Ett tiotal villakunder har tillkommit, men de täcker inte upp för tappet som Västgöta Textil innebar. Ur artikel i Borås Tidning 2014-11-19 Filar på ny ansökan om biogasanläggningen Det blir nytt möte med information och samråd kring den planerade biogasanläggningen Hagaberg. Rena Havs-gruppen hade hävdat, både vid möte i maj samt nu på hösten, att blir inte biogasanläggningen av kan beredningsindustrierna komma att flytta - på sikt. Koncernen Orkla (Sotenäs har fler marina beredningsindustrier) har ett antal anläggningar att välja på i olika kommuner med olika förutsättningar. Vid det första informationsmötet i maj 2014 formerade sig en stark oppositionsgrupp mot planerna på biogasanläggningen med Smögenbryggesfärens Stefan Johansson i spetsen. Främst är det den befarade lukten man är rädd för. Ur artikel i Lysekilsposten 2014-11-14 Samrådsmöte om Hagabergs biogasanläggning Det blev ett nytt möte med information och samråd kring den planerade biogasanläggningen Hagaberg. Företaget Rena Hav med Rambos förre vd Claes Lundberg i spetsen, informerade om Rena havsgruppens idéer: Att med en biogasanläggning samtidigt lösa både industriernas och Sotenäs kommuns miljöreningsproblematik på sikt. Bänkade i salen fanns både gamla och nya Orklamedarbetare. Syftet med biogasanläggningen är att skapa en konkurrenskraftig infrastruktur, framhåller Claes Lundberg. Resultatet av Hagabergsverket blir ett miljökretslopp där processvärme tas tillvara i industrin igen eller på hälsobadhuset Tumlaren. Ur artikel i Lysekilsposten 2014-11-20 9

Jönköpings län Flyget för miljön - flygplatschef är säker Det är flyget som kommer vara miljövänligt om några år. Det tror Sten Norinder, chef för Jönköpings flygplats. På 40 år har flygets utsläpp minskat med 70 procent per passagerarkilometer och av de globala koldioxidutsläppen står flyget för två procent, säger Sten Norinder. En starkt bidragande orsak till detta är de så kallade gröna inflygningarna. Flyg startar inte längre utan att veta att man kan landa vid en viss tid. Om tio till 15 år är flyget mest miljövänligt, spår Sten Norinder och pekar på utvecklingen av biobränslen som en viktig pusselbit i utvecklingen. Ur artikel i Smålands Näringsliv 2014-11-11 Södra satsar på järnväg Skogskoncernen Södra skogsägarna har efter att ha använt nästan uteslutande lastbilar för timmertransporter i Småland nu också gått över mer och mer till järnväg. Vi har ökat godstransporterna på järnväg och har också projekt inom biodrivmedel, berättar Tomas Frick. Det började med tåg mellan anläggningarna i Vislanda och Mönsterås. Vi såg fördelarna, vi fick plats med mycket och dessutom miljöfördelarna. Totalt 850 000 kubikmeter ved och bränsle transporteras nu med tåg. En ökning med 55 procent på några år. Planen är dock att öka till 1,4 miljoner kubikmeter inom ett par år i samband med ökning av verksamhet i Värö massafabrik i Varberg. Södra satsar också på miljöbränsle och har byggt fem egna tankstationer och gör av med 7,2 miljoner biobränsle om året vilket beräknas ge en koldioxidbesparing på 8 000 ton. Ur artikel i Smålands Näringsliv 2014-11-11 NCC vill återvinna mer asfalt NCC Roads vill öka sin återvinning av asfalt och betong i Ubbarp. Företaget har därför ansökt hos kommunen om en ändring i tillståndet. NCC Roads har brutit sten i Ubbarp sedan början av 1980-talet. I sin ansökan skriver företaget bland annat att det nyligen genomfört en ombyggnad av asfaltverket för att kunna använda biobränsle för uppvärmning av stenmaterial. Ur artikel i Jönköpings-Posten 2014-11-08 Kalas med tågtårtor Stort tårtkalas blir det i Stockaryd i morgon under Smålands Kulturfestival. Järnvägen firas och de som vill kan ta en tur på den nya vägen till Stockaryd, förbi kombiterminalen. Den nya kombiterminalen gör att järnvägen åter har fått stor betydelse för samhället. Gudrun gjorde att vi fick ett helt annat tänk när det gäller transporter och började använda järnvägen igen i stället för vägar. Terminalen är ett guldägg mitt i Sveriges vedbod. Det måste vi förvalta väl. Biobränsle kommer exempelvis att få stor betydelse i framtiden, säger Bengt-Elis Pettersson, på kommunens utvecklingsavdelning. Terminalen ligger också bakom att väg 761 har byggts. Den är byggd med bergfyll så vi slipper bärighetsproblem och vi får en snabbare och säkrare länk mellan terminalen och riksväg 30, säger Kennert Gustafsson, Sävsjö kommuns samhällsbyggnadschef. Ur artikel i Vetlanda-Posten 2014-10-31 Kronobergs län Fjärrvärmepriset höjs - men inte tillräckligt Växjö Energi AB, Veab, vill höja fjärrvärmepriserna. Så här ser förslaget ut: Villaägare får en höjning med 2,7 procent vilket motsvarar cirka 390 kronor om året. De villakunder som är anslutna till något av närvärmeverken i kransorterna får en höjning på 2,8 procent medan näringsfastigheter föreslås få 2,6 procent. Enligt Veab:s ledning skulle bolagets intäkter behöva vara betydligt högre. Elcertifikaten som försvann i januari 2013 var tidigare en betydande inkomstkälla. Dessutom sjunker intäkterna från elproduktionen i takt med sjunkande elpriser. Ann-Mari Ståhlberg påpekar att Veab:s ledning gör allt för att få bukt med ekonomin bland annat genom att se över personal- och bränslekostnaderna. Priserna på flis har också sjunkit men detta räcker alltså inte. Det blir så småningom Växjös kommunfullmäktige som tar det avgörande beslutet om fjärrvärmepriserna. Ur artikel i Smålandsposten 2014-11-04 Sandvik 3 hörs och syns Bygget av det nya kraftvärmeverket Sandvik 3 går nu in i slutfasen, något som kommer att märkas. Denna vecka inleds exempelvis ångblåsningen, vilket innebär att det nya pann- och rörsystemet blåses rent under högt tryck. Med en budget på 1,2 miljarder kronor är Sandvik 3 förmodligen Växjös dyraste byggprojekt i modern tid. När det nya kraftvärmeverket tas i drift i vinter så fasar Växjö Energi ut de sista resterna av oljeanvändningen. Tidigare vid rejäla köldknäppar har vi varit tvungna att elda med fossil olja. Det slipper vi helt när vi tar Sandvik 3 i bruk, berättar Björn Wolgast, affärsområdeschef för kraft och värme samt energitjänster. Växjö växer i snitt med 1000 personer per år och det innebär många nya bostäder som behöver värmas upp. Dessutom måste Sandvik 1 ersättas. Det byggdes på 70-talet och är idag alltför resurskrävande för att hållas i en acceptabel driftsnivå. Ytterligare ett skäl är att öka produktionen av grön el och därmed få fler elcertifikat. När anläggningen är intrimmad så kommer elproduktionen att motsvara 50-55 procent av all el som omsätts i Växjö, vilket är en väldigt hög siffra! Ur artikel i Magazinet i Växjö 2014-11-06 10

Kalmar län Fjärrvärme från nya verket redan i december Kraftvärmeverket på Tallholmen är igång. Visserligen torkeldas det bara än så länge. Men redan i december ska den första fjärrvärmen ut i nätet. Då ska också det första hetvattnet på cirka 130 grader levereras till Arla. Ångan till Åbro och elproduktionen går igång i januari. I det stora hela har projektet flutit på bra, både när det gäller tidsplanen och ekonomin, säger Roger Carlsson, vd för det kommunala energibolaget Vimmerby Energi- och Miljö AB. Totalt landar nu projektet på 450 miljoner kronor. Vemab tar upp 190 miljoner som lån, och 260 i ett leasingförfarande. För närvarande arbetar ett 70-tal personer med installationer på Tallholmen. Den första lasten biobränsle har redan anlänt, och runt månadsskiftet november december ska verket börja eldas ordentligt. Allt bränsle tas från skogen i regionen, ungefär från Kisa i norr till Mönsterås i söder. De stora avtalen har vi med Södra och Sveaskog, men även mindre skogsföretag i kommunen levererar. Ur artikel i Linköpings Tidning/Kinda-Posten 2014-10-31 Populärt med fjärrvärme I Vimmerby kommun är det populärt med fjärrvärme och närvärme. När man pratar med kollegor från andra kommuner säger de alltid oj vad många kunder ni har, säger Mattias Gustafsson, marknadschef på Vimmerby energi och miljö. Cirka 80 procent av villorna i Vimmerby har fjärrvärme, och nästan 100 procent av flerfamiljshusen och offentliga byggnader som skolor och vårdcentral. Vimmerby energi har även satsat mycket på närvärme i kransorter som Gullringen, Södra Vi, Frödinge och Storebro. Det är väl kanske inga lysande projekt rent ekonomiskt, men för miljön är det ju en vinst. Vi har ju kunnat göra utbyggnaden tack vare att de stora industrierna på orterna varit intresserade. Totalt finns det 2050 fjärr- och närvärmekunder i kommunen, vilket är relativt många. De flesta tycker ju att det är väldigt bekvämt, säger Mattias Gustafsson. Ur artikel i Vimmerby Tidning 2014-11-06 Blekinge län Ingen jobbar med biogasanläggningen Etanol- och biogasanläggningen var tänkt att sysselsätta cirka 50 personer och den skulle bli en av världens miljövänligaste etanolfabriker. Bygget beräknades gå på över en miljard kronor och 130000 kubikmeter etanol skulle produceras varje år. Men det blir ingenting av planerna. Det är nedlagt, säger Anders T Forsman. Anledningen till det är, enligt styrelseordföranden, att marknaden för etanol är död. Neab (Nordisk Etanol och Biogas AB ) startades 2006 och hoppas att biogasanläggningen, till skillnad från etanolfabriken, kan bli mer än en idé. Då är det Stilleryd som gäller. Om fabriken byggs ska den bli en av Sveriges största biogasanläggningar. Vad är det som avgör om det blir en biogasanläggning eller inte? Politiska beslut, vilka miljöpolitiska mål som finns och om politikerna vill fortsätta stödja biobränsle. Ur artikel i Blekinge Läns Tidning 2014-11-12 Vill byta från olja till biobränsle Det kommunala energibolaget Miljöteknik ansöker nu formellt hos länsstyrelsen om att få genomföra förändringar i fjärrvärmeverket i Sörby. En av Sörbyverkets oljeeldade pannor ska ersättas med panna för biobränsle. Ur artikel i Sydostran 2014-11-08 Hallands län Stopp för hästpellets Det blir ingen anläggning för att omvandla hästgödsel till pellets. Efter att ha dragit frågan i flera år, sätter Eksta nu punkt. 2011 var tanken att den stora mängd hästgödsel som kördes till Barnamossens avfallsanläggning skulle kunna omvandlas till pellets att elda med. Både länsstyrelsen och Naturvårdsverket anser att hästgödsel ska hanteras enligt avfallshierarkin och i första hand bör komposteras eller behandlas enligt andra biologiska omvandlingsprocesser. Christer Kilersjö, vd på Eksta, är besviken. Nästan hälften av det som finns i hästgödseln är ju strö, som ändå behövs i pellets. Det hade varit fantastiskt om man kunnat ta vara på det, det hade gett både närproducerad och hållbar energi. Men med det här beslutet behövs det en godkänd biobränsleanläggning överallt där det eldas och det fungerar inte. Ur artikel i Norra Halland 2014-10-31 Skåne län Delade meningar om biogas Den borgerliga oppositionen är inte lika pigg på att tillåta Bio F AB:s biogasanläggning på fastigheten Oxie 17:3, nära Yttre Ringvägen, som den rödgröna majoriteten. När stadsbyggnadsnämnden beslutade om att skicka ut planförslaget på granskning påpekade de borgerliga att det vore bättre att bygga bostäder här. Nämndens ordförande Carina Svensson (S) pekar däremot på argumenten för biogasanläggningen. Lantbrukare i trakten slipper köra långt för att leverera biomassa till anläggningen. Ur artikel i Skånska Dagbladet 2014-11-14 Peab satsar på asfaltproduktion Peab asfalt, ett dotterbolag inom Peabkoncernen, konverterar ett flertal asfaltverk till att använda bioolja vid produktionen istället för fossil eldningsolja. Detta för att minska koldioxidutsläppen. Vid asfaltverket i Veberöd, som var först ut med att övergå till bioolja, uppges koldioxidutsläppen minska med 2 100 ton per år. Ur artikel i Trailer 2014-11-12 11