Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2018 Sammanställd av Verksamhetschefer och socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Relevanta dokument
Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2017 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK)

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitet i äldreomsorgen Dnr VOO 2016/0491

Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2014

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Riket Större städer

Redovisning av kvalitetsnyckeltal för vård och omsorg om äldre Dnr VOO 2014/0368

Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning Cecilia Ahlgren

Anvisningar för Kvalitet i särskilt boende (äldreomsorg) 2014

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) - Områden och nyckeltal från och med 2018

Kommunens kvalitet i korthet 2011

Anvisningar för Kvalitet i särskilt boende (äldreomsorg) 2013

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2010

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Anvisningar för Kvalitet i särskilt boende (äldreomsorg) 2012

År 2015 medverkade 251 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet kommuner som deltar i mätningen ökar för varje år.

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018

Rapport. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) socialförvaltningen

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Helsingborgs resultat jämfört med övriga kommuner Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25%

Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Knivstas Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat

Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2012

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2012

KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2011

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningennyckeltal

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Gnosjö kommuns kvalitet i korthet 2016

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2017 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

KVALITETSNYCKELTAL FÖR ÄLDREOMSORGEN 2011

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS.

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2012

Resultatsammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet , Ljusnarsbergs kommun

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Sammansta llning av KKIK resultatma tning 2017

Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid

Kommunens Kvalitet i Korthet


Kommunens Kvalité i Korthet STRÖMSUNDS KOMMUN 2017

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2018 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens kvalitet i korthet 2012

Kvalitetsutveckling i a ldreomsorgen. Resultat och jämförelser av nyckeltal från 2012

Mått 1. Tillgänglighet :a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Indikatorer för styrning och uppföljning av verksamheten 2019

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Resultatsammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet , Ljusnarsbergs kommun

NÄMNDENS EFFEKTMÅL FÖR ÅR 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Uppdragshandling. Socialnämnden 2018

Hylte kommun

Uppföljning av Socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2011

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Brukarundersökning och systematisk uppföljning inom ekonomiskt bistånd. Fokus ekonomiskt bistånd, 5 feb. 2018

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2010

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Så här bra är vi jämfört med andra

ÖREBRO KOMMUN orebro.se orebro.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer

Förklaring i ord KKiK 2013

KVALITETSNYCKELTAL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

KVALITETSNYCKELTAL FÖR FÖRSKOLA 2010

Rutin Kundval i hemtjänsten

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

KVALITETSNYCKELTAL FÖR ÄLDREOMSORGEN 2010

KVALITETSNYCKELTAL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Rutin Kundval i hemtjänsten

Kvalitetsberättelse 2015

Medborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad och gruppbostad

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Kävlinge kommun, Socialtjänstenhemvård. Annsofie Thuresson, Socialnämndens ordförande Ann-Louise Christensen, Verksamhetschef hemvård

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011

Internkontroll 2017 uppföljning första halvåret

Anvisningar för Kvalitet i förskola 2012

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre

Transkript:

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2018 Sammanställd av Verksamhetschefer och socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (rka) erbjuder varje år landets att delta och redovisa kvalitetsnyckeltal för äldreomsorg, verksamhet för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Målsättningen är att fånga in brukarnära kvalitetsindikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar som till exempel Socialstyrelsens och SKL:s Öppna jämförelser. Kommunerna samlar själva, och på frivillig basis in statistik och publicerar den i Kolada, via databasens inmatningsfunktion. Socialförvaltningen i Ljungby beslutade att från och med 2010 delta och redovisa kvalitetsnyckeltal (SKL/rka) i Kolada. Delar av kvalitetsnyckeltal (SKL/rka) ingår även i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Resultat Resultatet består av enkätdata som har besvarats av myndighetsutövare och utförare inom Ljungby kommun samt utförare som arbetar på uppdrag av Ljungby kommun. Enkäterna besvarades under oktober 2018. Resultatet är en genomgång av publicerad data i Kolada. Förvaltningen har därefter analyserat de resultat som man ansett vara noterbara för förvaltningens verksamheter. Analysen innehåller förslag till åtgärder och tidsplan. Socialnämnden tar beslut om åtgärder och tidsplan. I samband med detta fattas också beslut om att tillfoga åtgärder till uppdrag och aktiviteter. Återkoppling av resultatet och beslutade åtgärder till medarbetarna görs av närmaste chef för att förankra det pågående kvalitetsarbetet. 2

Sammanställning av SKL/rka kvalitetsnyckeltal Hemtjänst Nyckeltal Ljungby Alla Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Totalt Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, över 20 stycken, andel (%) Kronobergs län Liknande äldreomsorg* 15 15 14 14 14 15 7 8 *Liknande äldreomsorg: Vetlanda, Lindesberg, Falköping, Ronneby, Katrineholm, Oskarshamn, Ulricehamn Personalkontinuitet i hemtjänsten Sammanställning av antal personal som besöker personer 65 år och äldre, som är beviljade daglig hemtjänst med två eller fler besök 7 dagar/vecka, under en 14 dagars period. Under mätperioden under 2018 var 316 omsorgstagare i behov utav insatser minst två gånger om dagen sju dagar i veckan (varav 68 omsorgstagare hade hemtjänst utförd av privata utförare). 3

Förvaltningens analys Hemtjänst Under höstens mätning ser vi vid analys att det i olika grupper finns stora variationer kopplat till området personalkontinuitet. Det framkommer även skillnader i resultat mellan grupper där man vid tidigare mätningar haft ett bättre resultat 2017 och ett sämre resultat 2018. Samt även grupper där det vid nuvarande mätning är tvärtom, att resultatet förbättrats mot föregående år. Gruppernas individuella resultat har diskuterats med respektive chef och många olika faktorer kan ses spela in. En viktig faktor kopplat till hur väl man lyckas med att uppnå en god kontinuitet är den individuella kompetens som finns hos de personer som aktivt arbetar med TES planering. Men även de lokala förutsättningar som är i varje grupp, kopplat till bemanning, delegationer, sjukdomar i gruppen, vakanta rader, samt även hur det ser ut med omfattningen av dubbelbemanningar. Över perioder kan vi i flera av grupperna se att man har ett stort antal omsorgstagare med insatser där det krävs dubbelbemanning. Sådana ärenden kan ha besök upp till sju gånger per dag. Dubbelbemanning kan enskild ha utav flera anledningar, det kan handla om att personen har en hög fysisk vårdtyngd, det kan även handla om situationer av våld och hot karaktär. Men där finns även enskilda ärende då belastning fysiskt och psykosocialt är så omfattande för personalen att man måste hjälpas åt över gränser mellan grupper för att kunna hantera den arbetsbelastning det innebär. Under perioden har vi även bland annat i grupperna ute i Lagan kunnat se ett ökat antal timmar, som krävt en förhöjning av grafen. Att rekrytera är en process som bitvis kan vara tidskrävande och innan nya medarbetare är på plats så beställs personalresurser från bemanningen. Då det inte alltid finns tillgång till personal som är delegerad, utifrån att de är nyanställda som timvikarier, alternativt inte ännu fått alla delegeringar krävs det att planering som säkerställer delegering före kontinuitet. I några grupper finns det även pågående rehabärende, där medarbetare har anpassade arbetsuppgifter, vilket även där ger en påverkan i möjlighet att planera sammanhängande insatser. Vidare vid planering är det även en stor utmaning för varje enhet, i att planera utifrån kontinuitet samtidigt som ett stort fokus skall föreligga på en effektiv planering som utgår från en i verksamheten budget i balans. Chefernas kommentarer utifrån den sammantagna bilden är att utifrån hur timmar minskar alternativt ökar väldigt snabbt, finns en utmaning att anpassa verksamheten. Processen att nyrekrytera medarbetare är komplex med få sökande, vilket leder till vakanta rader och därmed en påverkan i planering, eftersom vakanser hanteras via timanställda. Även hur det i respektive verksamhet ser ut med lång och korttidssjukskrivningar har ett stort inflytande på planering av resurser, för verkställighet. De beskriver även, att ökad vårdtyngd i individuella ärenden som kräver dubbelbemanning, utifrån tidigare beskrivning påverkar även möjlighet till god planering och hög kontinuitet. De åtgärder som pågår för att förbättra personalkontinuitet kan framförallt ses till den centralisering som idag skett av TES planering, där arbetssätt och riktlinjer utvecklats och kvalitetssäkrats. Arbetet med de så kallade nykundsbesöken fortsätter, med syfte att i ett tidigt skede påbörja dialog med den enskilde kring verkställighet av insatser utifrån individuella önskemål. I sådana samtal kan vi se att önskan kring kontinuitet ser väldigt olika ut, kopplat till dags, tids och personkontinuitet. 4

Särskilt boende Nyckeltal Ljungby Alla där den äldre erbjuds daglig utevistelse, andel (%) där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen, andel (%) där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål, andel (%) där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) där den äldre kan påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i den egna lägenheten, andel (%) där den äldre kan påverka vilka tv-kanaler utöver basutbudet som det finns tillgång till i gemensamhetslokal, andel (%) där den äldre serveras kvälls/nattmål, andel (%) där den äldre själv kan välja tid för nattvila, andel (%) där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, andel (%) som erbjuder minst en Kronobergs län Liknande äldreomsorg* 0 87 82 74 0 75 65 73 0 47 14 44 6 53 49 24 100 77 69 61 0 26 2 16 100 97 98 89 100 99 100 100 100 99 100 100 15 39 28 23 5

organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen, andel (%) som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar, andel (%) Enheter i särskilt boende där det är möjligt att bli sambo, andel (%) Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde Totalt Väntetider från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, andel som väntat längre än 90 dagar (%) Totalt 100 53 62 31 100 66 92 67 90 52 50 62 43 19 19 23 *Liknande äldreomsorg: Vetlanda, Lindesberg, Falköping, Ronneby, Katrineholm, Oskarshamn, Ulricehamn Förvaltningens analys Särskilt boende I Ljungby kommun har det under 2018 skett ett aktivt arbete med att utveckla användandet av internet i de gemensamma utrymmena för att kunna utnyttja digitala lösningar i det dagliga arbetet. Arbetet börjar nå mot sitt slut och en verksamhet återstår innan skarp drift på samtliga enheter. Avseende området daglig utevistelse så finns det möjligheter till utevistelse, antingen i samband med promenad, eller att man vistas ute i trädgården alternativt sitter på balkong eller uteplats. Däremot som det står i frågeställningen erhåller inte varje person som bor på våra boende dagligen frågan om han eller hon vill vistas ute. Utevistelse kan som det ser ut idag ske individuellt eller i gemenskap med andra, med hjälp av personal på enheten eller via mötesplatsen, i en del verksamheter även i samverkan med olika organisationer. Då vi även i resultat från vad tycker de äldre om äldreomsorgen fått ett resultat som indikerar att vi måste arbeta vidare med detta som ett fokusområde kommer så ske under 2019 för att finna möjliga lösningar och utarbeta rutiner för att möjliggöra detta på ett bättre sätt. Frågeställningen kopplat till individuell tid, där det innebär att den enskilde dagligen skall få ett erbjudande om individuell tid utifrån hans eller hennes egna önskemål, uppfyller vi inte i dagsläget, då var och en av våra boende inte får den frågan ställd varje dag. Däremot anpassas insatser utifrån enskilds önskemål, med olika former av aktiviteter under veckan, en del på mötesplats, andra på enheten i större eller mindre grupper, samt även där enskild person så önskar individuellt. 6

Utifrån vad tycker de äldre om äldreomsorgen ser vi en hög nöjdhet kopplat till området möjlighet till aktiviteter. Frågeställningen kopplat till möjlighet att välja mellan två rätter i samband med huvudmål, där har vi som det ser ut idag möjlighet att måndag till fredag erbjuda två olika alternativ. Alternativet finns inte på helger i våra verksamheter och det är en fråga som kostenheten måste ta ställning till. Utbud vad det gäller tv kanaler i gemensamhetsutrymme är utifrån bas och eftersom den enskilde har möjlighet att i den egna bostaden påverka vilka kanaler man själv vill ha, så kan det i nuläget anses som tillräckligt. 7

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Nyckeltal Ljungby Alla Kronobergs län Liknande LSS* Boendeplatser enl. LSS 9.9 där 94 93 99 89 alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans minst en gång per vecka, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där 100 95 99 96 den boende ges möjlighet till aktiviteter som kräver personalstöd efter kl. 21.00, minst en gång/månad, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där 23 89 87 97 den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel, tillaga lunch/middag och äta i egen lägenhet alla dagar i veckan, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där 0 74 71 77 den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet till så 70 Inget värde i Kolada Inget värde i Kolada Inget värde i Kolada många individuellt anpassade aktivitet i veckan som hen önskar, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där 63 85 83 81 den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där 100 96 95 96 den boende kan bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där 100 97 100 100 den boende kan ta emot gäster alla kvällar efter kl. 21.00, andel (%) Boendeplatser enl. LSS 9.9 där hot eller våld mot brukare inte 71 60 62 53 8

förekommit på boendet under de sex senaste månaderna, andel (%) Enheter enl. LSS 9.9 där det är möjligt att bli sambo, andel (%) Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSSinsats (alla insatser), medelvärde Totalt Väntetid i antal dagar från beslut till insats avseende boende enl. LSS 9.9, medelvärde Totalt 25 82 85 81 Inget värde 45 38 38 145 155 112 281 *Liknande LSS: Köping, Mark, Ulricehamn, Vallentuna, Kumla, Flen, Tierp Förvaltningens analys Bostad med särskild service för vuxna LSS När det gäller resultatet på frågan om Boendeplatser enl. LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel mm, har Ljungby kommun ett mindre bra resultat. Eftersom Ljungby kommuns boende köper in livsmedel och debiterar den enskilde per måltid, vilket motsvarar huvuddelen av brukarnas måltider, får Ljungby kommun ett sämre resultat. I Ljungby kommun har ingen tillgång till internetuppkoppling enligt den definition som används i undersökningen. På alla våra boenden finns däremot möjlighet att få internet via ADSL eller mobilt bredband. Förvaltningen måste undersöka möjligheten till att ansluta boenden till fibernätet om resultatet ska förbättras på denna fråga. Förvaltningen har gjort bedömningen att det behovet inte finns idag. Ljungby kommun har i några boende valt att ta bort brevlådor och därmed möjligheten till egen brevlåda som posten levererar till och ersatt dem med gemensam låsbar brevlåda som personal tömmer och delar ut till de boende, detta för att minska risken att post försvinner På de flesta boendena har Ljungby kommun gjort bedömningen att det inte är möjligt att bli sambo på boendet eftersom det saknas lägenheter i lämplig storlek som kan användas för sammanboende. Utredningstid och väntetid LSS Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser) kommer att rapporteras från och med 2019. 9

Individ och familjeomsorg Nyckeltal Ljungby Alla Kronobergs län Liknande IFO* Aktualiserade barn 0-12 år inom 268 355 264 309 socialtjänst, antal Totalt Aktualiserade ungdomar 13-20 244 267 185 243 år inom socialtjänst, antal Totalt Aktualiseringar avseende barn 0-547 642 423 538 12 år inom socialtjänst, antal Totalt Aktualiseringar avseende 531 520 324 474 ungdomar 13-20 år inom socialtjänst, antal Totalt Ej återaktualiserade barn 0-12 år 92 75 79 73 ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Totalt Ej återaktualiserade personer 76 80 82 77 med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) Totalt Ej återaktualiserade ungdomar 84 75 74 73 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Totalt Ej återaktualiserade vuxna med 70 75 77 71 missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Totalt Utredningstid i antal dagar från 32 54 51 56 påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år, medelvärde Totalt Utredningstid i antal dagar från 146 103 127 99 påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde Totalt Väntetid i antal dagar från 10 16 15 18 ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Totalt Väntetid i antal dagar från ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, väntat längre än 14 dagar (%) Totalt 29 37 40 49 *Liknande IFO: Karlshamn, Värnamo, Mark, Oskarshamn, Ronneby, Boden, Laholm 10

Förvaltningens analys Individ- och familjeomsorg Det nyckeltal som sticker ut är utredningstiden för barn och ungdom 0-20 år. Nyckeltalet ska följas upp. Mer information För mer information om SKL/rkas kvalitetsnyckeltal och KKiK se www.kolada.se 11