Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se
Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU Kvalitetssäkrad process Förstudie Expertgruppsarbetet Expertgrupp Intern kvalitetsgranskning Remiss Slutgiltigt kriterieförslag ISO 9001 ISO 14001 Process granskning Dokument publiceras
Kriterier för Flerbostadshus Lokaler Nybyggnad X X Ombyggnad X X
Kriterier finns för Upphandling konsult Upphandling entreprenör Energi Vatten Materialval Materialhantering Byggavfall Termiskt inneklimat Fukt Buller Dagsljus Magnetiska fält Transporter och Arbetsmaskiner Överlämnande till förvaltning Överlämnande till brukare
Uppdateringen kommer att förnya med Precisering av Energiprestandan Skärpta nivåer för Energiprestandan Uppföljning av Energiprestandan Sårbarhetsbedömning Livscykelkostnadsberäkningar (LCC) Miljö- och hälsofarliga ämnen Uppföljning av materialkraven
Byggsektorn står för ca 15-20 % av Sveriges växthusgaser och ca 35 % av energianvändningen Kommande IPCC rapport (FN:s klimatpanel): ca 3 graders ökning av global medeltemperatur mest sannolik (Enligt Sveriges Radios vetenskapsredaktion) (Bilden är dock från en tidigare rapport)
Sveriges miljökvalitetsmål 16 stycken 5 berör byggsektorn Byggsektorn har ett eget
Varför är byggnadens energibehov vid nybyggnation viktigt? Bland annat för att Den situation vi har idag (inom sektorn) är resultat av tidigare ställda/ eller inte ställda, krav på och uppföljning av, byggnaders energiprestanda. Den situation vi får i framtiden blir resultatet av de krav vi ställer/ eller inte ställer, idag - och hur vi följer upp dem. En bra byggnad finns förhoppningsvis med mycket lång tid framöver, mycket längre än till 2050. Vilka miljö- och energikrav kommer samhället att behöva 2050? Det beror till stor del på hur vi alla lyckas idag
Energi för byggnader Material - utvinning, förädling, tillverkning och transporter Byggandet - byggprocesser, arbetsplatsen, transporter Drift Reperationer och ombyggnad - rivning, byggprocesser, arbetsplatsen, transporter Rivning - rivningsprocess, arbetsplatsen, transporter Expertgruppen har diskuterat utformning av krav på energiprestanda för nya byggnader. Andra energiaspekter är också viktiga men har inte ännu hunnit med att diskuteras.
En av utmaningarna Att hitta ett övergripande funktionskrav för att beskriva byggnadens energibehov : Över hela året Vid den kallaste delen av året
Energi för drift Uppvärmning Komfortkyla Fastighetsenergin/ Byggnadens driftsel Tappvarmvatten Energi för exempelvis: Transmissionsförluster Ventilationsförluster och luftläckage Vädringsförluster Interna värmetillskott Kylbehov vid övertemperaturer Drift av värme och ventilationssystemet fläktar och pumpar fast belysning hissar Varmvattenanvändning Cirkulationsförluster BBR 19 Verksamhetsenergi Hushållsenergi Vitvaror, Belysning, Energi för trädgård och grönytor Kontorsutrustning, Annan utrustning Vitvaror, Belysning Hemelektronik, Annan utrustning
BBR 19 Byggnadens energianvändning = + Energi för uppvärmning + Energi för komfortkyla + Byggnadens fastighetsenergi + Energi för tappvarmvatten - Interna värmetillskott - Solenergi från solfångare och solceller BBR = Boverkets Byggregler
Utmaning för upphandlaren / Kritik mot BBR-definitionen Brukarnas beteende vid användning av tappvarmvatten påverkar. Ej neutralt mellan el-uppvärmda och ej el-uppvärmda byggnader. Värmepumpar och solfångare kan användas för att dölja sämre klimatskärm. Definierar inte om en frånluftsvärmepump räknas som återvinning eller värmealstrande apparat. Kan få oönskade effekter på energiförsörjningssystemen och på miljön. Hur vet man då vad man beställt?
Utmaning: minska miljöpåverkan Energieffektivisering Mindre kwh mindre CO2 & miljöpåverkan Effekt-minskning mindre CO2 & miljöpåverkan Fritt efter Roland Jonsson, Energichef HSB
Övergripande funktionskrav på byggnadens energiprestanda FEBY: (passivhus) fastställd nivå på köpt årsenergi, utifrån BBR (kwh / kvm A temp) max värmeförlusttal vid DVUT (W/ kvm A temp) Miljöbyggnad: % av BBR max värmeeffektbehov vid DVUT (W/ kvm A temp) Svanen: BREEAM: % av BBR poäng för %:s förbättring jmf med BBR Green Building: % förbättring jmf med BBR SVEBY energiavtal 12: parternas nivå på köpt årsenergi, BBR (kwh / kvm A temp) Fler exempel finns som är uppbyggda på ungefär samma sätt
Energi för drift Energi för exempelvis: Vid upphandlingen Uppvärmning Transmissionsförluster Transmissionsförluster Ventilationsförluster och luftläckage Ventilationsförluster och luftl. Vädringsförluster Vädringsförluster Interna värmetillskott Interna värmetillskott Komfortkyla Kylbehov vid övertemperaturer Kylbehov vid övertemperaturer Fastighetsenergin/ Drift av värme och ventilationssystemet Drift av värme och vent. Byggnadens driftsel fläktar och pumpar fläktar och pumpar fast belysning fast belysning hissar hissar BBR 19 Tappvarmvatten Varmvattenanvändning Cirkulationsförluster Cirkulationsförluster Tappvattenarmaturer etc Verksamhetsenergi Vitvaror, Belysning, Energi för trädgård och grönytor Kontorsutrustning, Annan utrustning Vitvaror, fast belysningsarmatu ute och inne Hushållsenergi Vitvaror, Belysning Vitvaror, fast belysningsarmatu Hemelektronik, Annan utrustning ute och inne
Hur kan man formulera övergripande funktionskrav på byggnadens energiprestanda För att precisera klimatskärmens prestanda? För fastighetsenergin? Kan kraven formuleras mer teknikneutralt? Kan kraven bli mer effekt-effektivare?
Energiprestanda lösning? Tillförd energi för uppvärmning Endast krav på energi avseende klimatskärmen, värme och ventilation. Energi för värme räknas som avgiven värme Tillförd solenergi måste räknas in Begränsning i installerad effekt för eluppvärmning
Energiprestanda lösning? Byggnadens energiprestanda sätts här genom krav på tre parametrar. Alla tre ska användas: 1. Byggnadens värmeförlusttal 2. Tillförd energi för uppvärmning. Tillförd solvärme måste räknas in 3. Byggnadens energianvändning (justerad BBR) Energi för värme räknas som avgiven värme Begränsning i installerad effekt för eluppvärmning
Energiprestanda lösning? Byggnadens energiprestanda sätts här genom krav på två parametrar. Båda ska användas: 1. BBR (justerad) 2. BBR (justerad) minus använt tappvarmvatten Tillförd solenergi måste räknas in. Energi för värme räknas som avgiven värme Begränsning i installerad effekt för eluppvärmning
1. BBR (justerad) Energiprestanda lösning? Energi för värme räknas som avgiven värme Tillförd solenergi måste räknas in. Begränsning i installerad effekt för eluppvärmning
Status idag: För och nackdelar finns med alla förslag Ingen konsensus Miljöstyrningsrådets arbete fortsätter Kompromissförslag på remiss under våren Diskussioner om definitioner fortsätter
Sammanfattning För att veta vad man får som beställare, energiprestandamässigt avseende klimatskärmen och fastighetsdriften så finns det många utmaningar att ta tag i. Förslag på lösningar kan och bör formuleras Lösningar som är mer teknikneutrala preciserade effekt- och energieffektivare
Jens Johansson Projektledare Miljöstyrningsrådet, Certifierad upphandlare SOI Miljövetare f.d. upphandlare Mölndals stad och Lidköpings kommun, inköpssamordnare. FMLOG m.fl. jens@msr.se 08-5010 55 51