NYHETSBREV 2000:1 punktskatter Ny lag om skatt på avfall Skattemyndigheten 1
Information om punktskatter Nyhetsbreven är avsedda att ge en kort översikt över de förändringar som sker inom punktskatteområdet. Detta nyhetsbrev avser punktskatt på avfall. Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet för samtliga skatter. Skattemyndigheten i Gävle (fr.o.m. den 1 juli 2000 Riksskatteverket) är beskattningsmyndighet för punktskatter. Punktskatterna handläggs av Särskilda skattekontoret i Ludvika, telefon 0240-87 000, telefax 0240-103 40. Förutom information om punktskatter finns vissa broschyrer och blanketter m.m. på Riksskatteverkets hemsida www.rsv.se under rubriken skatter. Tidigare utkomna nyhetsbrev 1994:1 Nya regler för skatten på tobak, alkohol och oljeprodukter om Sverige blir medlem i EU. 1994:2 Ny lag om tobaksskatt 1994:3 Ny lag om alkoholskatt 1994:4 Ny lag om skatt på energi m.m. Del 1: Förfarande 1994:5 Ny lag om skatt på energi m.m. Del 2: Materiella regler 1995:1 Nya regler för beskattning av reklamtrycksaker m.m. som förs in till Sverige 1995:2 Nya regler för försäljningsskatt på motorfordon 1995:3 Nya regler för skatt på gödselmedel 1995:4 Nya regler för skatt på bekämpningsmedel 1995:5 Nya regler för alkoholskatt 1995:6 Nya regler för tobaksskatt 1995:7 Nya regler för energiskatt 1995:8 Nya regler för avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 1995:9 Nya regler för skatt på gödselmedel 1995:10 Nya skattesatser för alkoholskatt 1995:11 Ändrade bestämmelser för tobaksskatt 1995:12 Lag om skatt på naturgrus 1995:13 Ändringar i beskattningen på energiområdet 1996:1 Lag om skatt på energi 1996:2 Ändringar i energibeskattningen 1997:1 Ändringar i energibeskattningen den 1 juli 1997 1997:2 Ändringar i energibeskattningen den 1 januari 1998 1998:1 Ändringar i energibeskattningen 1998:2 Ändringar i energibeskattningen 1998:3 Nya regler för reklambeskattningen 1998:4 Ändringar i naturgrusbeskattningen 1999:1 Förfaranderegler för upplagshavare och införande av Early Warning System (EWS) 1999:2 Ändrade bestämmelser avseende införsel och partihandel med alkoholdrycker 1999:3 Ändringar i energibeskattningen Innehållsförteckning Ny lagstiftning 3 Skattepliktiga anläggningar 3 Avfall 3 Skatteplikt 3 Undantag för vissa anläggningar 4 Undantag för alternativa användningsområden 4 Skattesats 5 Vägning eller annan beräkningsgrund 5 Undantag från skatteplikt 5 Skattskyldig 6 Skattskyldighetens inträde 6 Avdrag 6 Förfarande 8 Omräkningstabell 9 Registreringsanmälan Bilaga 2
Ny lagstiftning Riksdagen har beslutat en ny lag - lagen (1999:673) om skatt på avfall (LSA). Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000. Avsikten är att skatten ska bidra till att minska mängden avfall som deponeras. Den ska även bidra till att det blir lönsamt att återanvända, återvinna och genom andra metoder behandla eller utnyttja avfall. Avfallsskatten är 250 kr per ton avfall som förs in till en avfallsanläggning eller uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering. Som förutsättning för att skatt ska utgå gäller normalt att den deponerade mängden avfall överstiger 50 ton per år eller att förvaring sker under längre tid än tre år. Skattepliktiga anläggningar I lagen beskrivs två typer av skattepliktiga anläggningar dels konventionella avfallsanläggningar (1 första stycket LSA) och dels anläggningar där huvudsakligen annan verksamhet än avfallshantering bedrivs, s.k. industrianläggningar (1 andra stycket LSA). Begreppet avfallsanläggning ges en vid innebörd, vilket innebär att varje plats där någon form av hantering av avfall sker är en avfallsanläggning. Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med (EG-direktiv 75/442/EEG). Vid tillämpning av lagen ska i princip allt som förs in till en avfallsanläggning beskattas oavsett om det rör sig om något som definitionsmässigt är att anse som avfall eller inte. Även avfall ( t.ex. glas, burkar och papper) som endast mellanlagras, dvs. förvaras tillfälligt på anläggningen, ska således beskattas. Eftersom avdrag får göras för avfall som förs ut från anläggningen uppnås dock skattefrihet i dessa mellanlagringsfall och skatten belastar endast det som slutligt förvaras inom anläggningen. Vid en s.k. industrianläggning är allt avfall som uppkommer inom anläggningen föremål för beskattning. Vid en sådan anläggning anses avfall uppkomma när avfallet inte längre är under process. Avfall uppkommer således normalt när det placeras på en särskild plats inom anläggningen för att där deponeras. Detta innebär exempelvis att om avfall transporteras i rör inträder skattskyldigheten först när avfallet lämnar röret för att deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år. Skatteplikt (1 LSA) Skatt (avfallsskatt) ska betalas - för avfall som förs in till en avfallsanläggning, där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras där under längre tid än tre år, och - för avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år. Med avfall jämställs annat material som förs in till en avfallsanläggning. 3
En förutsättning för att en anläggning ska bli skattepliktig är således att den deponerade mängden överstiger 50 ton per år. En anläggning där det deponeras en mindre mängd per år blir således inte skattepliktig även om den totalt deponerade mängden efter några år överstiger 50 ton. En tidigare avslutad avfallsanläggning blir åter skattepliktig om man för in avfall för sluttäckning. Avdrag medges för sluttäckning enligt 10 1 c LSA. Eftersom avdragsrätt föreligger för allt avfall får beskattningsmyndigheten bestämma att redovisningsperioden utgör helt beskattningsår. Endast en deklaration per år behöver då ges in till beskattningsmyndigheten. Undantag för vissa anläggningar (3 LSA) Skatt ska inte tas ut om deponering eller förvaring sker uteslutande av bl.a. jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller annan sten. S.k. schaktmassetippar där enbart sådana naturmaterial deponeras är således inte skattepliktiga anläggningar. Sand är också ett sådant naturmaterial (jordart), som kornstorleksmässigt ligger mellan grus och lera, som medför skattebefrielse. Skatt ska inte heller tas ut för anläggningar där deponering eller förvaring sker uteslutande av - bergrester från gruvindustriell verksamhet, - avfallssand från gruvindustriell verksamhet och avfall från vattenrening vid sådan verksamhet samt järnhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av järnmalmspellets, eller - radioaktivt avfall I fråga om avfall från vattenrening vid gruvindustriell verksamhet och järnhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av järnmalmspellets gäller undantaget från skatteplikt endast under förutsättning att deponering eller förvaring sker tillsammans med avfallssand från gruvindustriell verksamhet. Beträffande radioaktivt avfall är en förutsättning för skattefrihet att samdeponering inte sker med något annat avfallsslag. För att bestämmelsen ska kunna tillämpas bör deponering eller förvaring på en anläggning ske just uteslutande av material som räknas upp i bestämmelsen. För en sådan tillämpning bör således gälla att över huvud taget inga andra material än ett eller flera av de uppräknade samtidigt deponeras eller förvaras på anläggningen. Således får t.ex. rester av tegel eller betong inte ingå i de rena massorna. Undantag för alternativa användningsområden Alternativa användningsområden kan t.ex. vara när avfall används - som utfyllnad i vatten för att åstadkomma en hamn eller ett markområde för industriändamål, - för att åstadkomma eller öka höjden på en skidbacke, - vid vägbyggnation för att fylla upp en vägbank eller för att åstadkomma en bullervall, - för att fylla igen bergrum som tidigare använts för t.ex. lagring av olja, - för att återställa en grustäkt eller ett källarutrymme under ett hus som rivits. Om utfyllnad sker av fast avfall eller något annat fast ämne föreligger inte skatteplikt. Om utfyllnad däremot sker av annat avfall föreligger skatteplikt. 4
Skattesats (4 LSA) Skatten tas ut med 250 kronor per ton. Uppvägd kvantitet avfall som förs in till eller uppkommer vid anläggningen utgör underlag för skatteberäkningen. Skatten ska baseras på avfallets befintliga vikt när det förs in respektive uppkommer på anläggningen. Som exempel kan nämnas att skatten på våt aska och oavvattnat slam ska beräknas inklusive vattnet. Vägning eller annan beräkningsgrund (5 LSA) Normalt bestäms avfallsskatten på grundval av vägning. Ett alternativ till egen våg skulle kunna vara att utnyttja andra verksamheters vågar, t.ex. sådana som finns på vägstationer, asfaltverk, grustag m.fl. anläggningar eller att transportfordonen är utrustade med våg (prop. 1998/99:84 s. 110). Avfallsskatten får bestämmas på annan grund än vägning om den mängd avfall som förs in till eller uppkommer vid en anläggning är av mindre omfattning eller det av någon annan anledning finns särskilda skäl. Mindre omfattning Om mängden avfall, exklusive vissa avdragberättigade avfall (se 10 första stycket 2-24 LSA), understiger 5 000 ton per år är mängden av mindre omfattning. För att ge berörda skattskyldiga skälig tid att införskaffa våg bör dock mängdgränsen gälla först fr.o.m. den 1 januari 2004. Observera att mängdgränsen kan komma att omprövas och att gränsen bör beslutas av Riksskatteverket i form av en bindande föreskrift i god tid innan den träder i kraft. Särskilda skäl Särskilda skäl bör exempelvis anses föreligga om vågen på grund av tekniskt fel eller annan oförutsedd händelse som den skattskyldige inte kunnat råda över tillfälligt är försatt ur funktion. Särskilda skäl kan också anses föreligga exempelvis då det inom industrin kan förekomma homogena avfallsslag t.ex. slam, för vilka en installation av våg skulle medföra betydande kostnader och där volymbestämning kan ge en tillförlitlig vikt. Omräkning från volym skulle också kunna ske om det på en anläggning endast deponeras ett eller ett fåtal homogena avfallsslag eller för ett visst avfall som deponeras separat. Annan beräkningsgrund Om vägning inte sker får skatten beräknas på annat sätt. Om den skattskyldige inte visar att annan omräkning ger en mer rättvisande vikt bör omräkning från volym till vikt göras schablonmässigt enligt omräkningstabell på sidan 9 (jfr Svenska Renhållningsverksföreningens Rapport 99:5, bilaga 2). Undantag från skatteplikt (6 LSA) Avfallsskatt ska inte betalas för material som är avsett att användas för driften av en avfallsanläggning eller som förs in till en sådan anläggning utan direkt samband med avfallshanteringen. Avfallsskatt skall inte heller betalas för avfall som är avsett att inom en anläggning behandlas genom a) kompostering eller reaktorbaserad rötning b) förbränning, c) användning för tillverkning av fast lagringsbart bränsle. 5
I specialmotiveringen till 6 LSA anförs bl.a. följande beträffande avfallsanläggningar enligt 1 första stycket LSA (prop. 1998/ 99:84 s. 111). Eftersom skattskyldigheten inträder när material förs in till avfallsanläggningen, måste vid den tidpunkten avgöras att det rör sig om något som omfattas av undantagsregeln, för att den skattskyldige inte skall behöva redovisa materialet i deklarationen. Om det sedermera visar sig att avsikten inte fullföljts utan materialet i stället tagits om hand på annat sätt, skall rättelse av avgiven deklaration ske och skatt betalas. Samma synsätt gäller för s.k. industrianläggningar, dvs. anläggningar enligt 1 andra stycket LSA. För sådana anläggningar inträder skattskyldigheten vid tidpunkten för avfallets uppkomst (8 2 LSA). Det bör således vid den tidpunkten avgöras om det rör sig om något som omfattas av undantagsregeln i 6 första stycket LSA. Om behandling (6 första stycket 2 LSA) inte har påbörjats senast inom ett år från tidpunkten för skattskyldighetens inträde bör det normalt anses att behandlingsavsikt inte förelåg vid ifrågavarande ursprungliga tidpunkter. Skattskyldig (7 LSA) Skattskyldig är den som bedriver verksamhet på anläggningen. Om en tillståndshavare för en anläggning överlåter den rättsliga och faktiska kontrollen över verksamheten blir den till vilken konrollen överlåtits skattskyldig. Skattskyldighetens inträde (8 LSA) Skyldighet att betala avfallsskatt inträder när avfall förs in till en avfallsanläggning eller när avfall uppkommer inom en s.k. industrianläggning. Skattskyldighet inträder även för de rester som uppstår efter genomförd - kompostering eller reaktorbaserad rötning - förbränning - användning för tillverkning av fast lagringsbart bränsle Kompostering eller reaktorrötning får vanligen anses slutförd i och med att de uppkomna jordmassorna, rötresterna eller metangasen avyttras. När det gäller förbränning inträder skyldigheten att betala skatt efter det att förbränningen slutförts. På motsvarande sätt inträder skattskyldigheten för de föroreningsrester som uppkommer vid tillverkning av fast lagringsbart bränsle i och med att tillverkningen slutförts. Avdrag (10 LSA) Avdrag kan endast göras för avfall som tidigare tagits upp till beskattning. Denna avdragsmöjlighet innebär att skatten endast belastar det avfall som slutligen deponeras på anläggningen. Observera att avdrag inte får göras för avfall som redan fanns på anläggningen när lagen trädde i kraft eftersom skatt inte betalats för detta avfall. Avdrag i deklarationen får göras för skatt på 1. avfall som a) förts ut från anläggningen, dock inte lakoch reningsvatten och inte heller gas som har bildats vid nedbrytning av organiskt avfall b) använts för driften av anläggningen c) använts för konstruktionsarbeten inom anläggningen eller för att där åstadkomma en miljösäker deponering eller förvaring. 6
Beträffande 1 b kan avdrag medges för sådant beskattat material som kommit in till anläggningen tillsammans med annat avfall och som vid sortering visar sig kunna användas som förbrukningsmaterial (jfr 6 första stycket 1 LSA). Material som kan komma ifråga för skattefrihet enligt 1 c är exempelvis 1. Cefyll och bentonit för tätning 2. Matjord och bark för sluttäckning, släntbeklädnad, planterings- och vegetationsytor 3. Schaktmassor, tegel- och betongkross samt slaggrus som, i enlighet med tillståndshandlingar och konstruktionsritningar, används för utfyllnad, byggande av permanenta vägar, vallar och ledningar m.m. inom anläggningen 4. Askor, kalk, specialcement och liknande tillsatsmedel som används för att stabilisera och solidifiera avfall som deponeras Observera att avdrag inte får göras för avfall som använts för mellantäckning (arbetstäckning) dvs. den täckning som dagligen sker för att bl.a. minska olägenheterna av lukt, nedskräpning m.m. I nämnda fall inträder avdragsrätten vid en senare tidpunkt än skattskyldigheten. Det finns ytterligare 23 avfallsslag som berättigar till avdrag. I dessa fall inträder avdragsrätten samtidigt med skattskyldigheten. Här nedan nämns några. Förorenad jord från marksanering Avdraget avser förorenad jord från sanering av industrifastigheter, kemikalieolycksplatser och liknande. Muddermassor från sanering och fördjupning av markområden Massor från både sanerings- och fördjupningsmuddring omfattas av avdraget. Avdraget avser således både förorenade och rena muddermassor. Avfall från sanering av upplag för farligt avfall Beträffande innebörden av begreppet farligt avfall, se förordningen (1996:971) om farligt avfall. Asbesthaltigt avfall Begreppet asbesthaltigt avfall bör tolkas restriktivt. Osorterat rivningsavfall, där endast en mindre del innehåller asbest, bör inte skattebefrias. Om det emellertid av hälsoskyddsskäl inte är möjligt att avskilja det asbesthaltiga materialet från annat material medges avdrag för det asbesthaltiga materialet. Fluor- och svavelhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av järnmalmspellets Punkten avser avfall som uppkommer som rester vid rening av fluor- och svavelhaltiga rökgaser vid tillverkning av järnmalmspellets. Slagger från metallurgiska processer Begreppet metallurgiska processer enligt 10 första stycket 15 LSA används inom energilagstiftningen och här avses i princip detsamma som enligt RSV Ip 1993:1 s. 16, dvs. följande. Inom järn- och stålindustrin bör den del av processen som börjar med sintertillverkning och slutar med göt, ämnen eller gjutgods hänföras till den metallurgiska processen. Inom ickejärnmetallindustrin bör processtegen sintring, smältning och reduktion hänföras till den metallurgiska processen. 7
Bränning av kalksten och dolomit bör inte hänföras till den metallurgiska processen. Gjuterisand Avdraget avser den sand som uppkommer som ett avfall efter gjutning inom stål-, metall- och verkstadsindustrierna. Avfall från rensprocessen vid upparbetning av återvunnet glas Avdrag får göras för de föroreningar i form av kapsyler, porslin, plastkassar och liknande som sorteras ut vid rensprocessen. Biobränsleaska Avdrag får göras för biobränsleaska, vars halt av cesium-137 uppgår till minst fem kilobequerel per kg torrsubstans och som förts in till en avfallsanläggning som uppfyller de krav som Statens Strålskyddsinstitut fastlagt för deponering av sådan aska. Den som är skattskyldig ska redovisa skatten till beskattningsmyndigheten genom att lämna deklaration. Skatteredovisningen i deklarationen avser bestämda tidsperioder. Kalenderkvartal är i regel redovisningsperiod för avfallsskatten. Den som registrerat sig som skattskyldig för avfallsskatt får för varje deklarationstillfälle en förtryckt deklarationsblankett. Blanketten skickas ut ca fyra veckor före förfallodagen. Deklarationen ska ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast den 25:e i månaden efter redovisningsperiodens slut. Skatten ska för varje redovisningsperiod vara inbetald senast den dag då deklarationen ska ha kommit in. Den betalas genom insättning på ett särskilt postgirokonto. Betalning anses ha skett den dag då den har bokförts på det särskilda postgirokontot. Förfarande m. m. Skattemyndigheten i Gävle (fr.o.m. den 1 juli 2000 Riksskatteverket) är beskattningsmyndighet. Inom myndigheten handläggs avfallsskatten av Särskilda skattekontoret i Ludvika. Den som är skattskyldig ska vara registrerad hos beskattningsmyndigheten. Anmälan om registrering ska ske på en särskild blankett, RSV 5071, se bilaga. Blanketten finns också på Riksskatteverkets hemsida www.rsv.se. Med undantag för redovisningsperiodens längd finns förfarandebestämmelserna om avfallsskatt i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. 8
Omräkningstabell AVFALLSSLAG (VOLYMVIKT) DENSITET (ton/m 3 ) Hushållsavfall, (komprimerat i bil) 0,4 Hushållsavfall, löst 0,09 Hushållsavfall, komposterbar våt fraktion 0,65 Matberedningsavfall från restaurang 0,85 Avfall från livsmedelshandel 0,5 Slam och latrin 1 Trädgårdsavfall, ris 0,15 Trädgårdsavfall, löv 0,2 Trädgårdsavfall, ogräs/ gräsklipp 0,4 Parkavfall 0,1 Obehandlat park och trädgårdsavfall 0,14 Färdig kompost 0,88 Flisat park och trädgårdsavfall 0,6 Slagg och aska 1 Industriavfall 0,125 Bygg och rivningsavfall 0,25 Schaktmassor 1 Slaktavfall 1 Bark 0,4 Virke 0,13 Träflis 0,275 Cellplast 0,15 Plastförpackningar (okomprimerat) 0,04 Matjord 0,67 Betongavfall 2 Glaskross 0,6 Flaskor 0,35 Skrot 1 Metallförpackningar 0,07 Papper (tidningar, journaler) 0,23 Pappersförpackningar (okomprimerat) 0,05 9