RAPPORT / ANALYS IT-KVINNOR. Den sanna bilden av kvinnorna i IT-branschen

RAPPORT / ANALYS IT-KVINNOR Den sanna bilden av kvinnorna i IT-branschen

Rapporten är framtagen av Marie Söderqvist och Emma Hernell, United Minds, på uppdrag av Dataföreningen, oktober 2000. Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av Dataföreningen. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Dataföreningen i Sverige Stockholmskretsen 2000

1 Förord Vi i Dataföreningen har följt det som idag kallas IT-branschen i 50 år och sett hur en sömnig del av arbetsmarknaden förvandlats till det absolut hetaste området. En bransch som dagligen beskrivs, analyseras och kritiseras i medierna. Vi som har några år på nacken i den här branschen känner inte alltid igen oss. Visst kan man tjäna pengar på IT och visst går det fort ibland och på sina ställen arbetas det alldeles för mycket och ostrukturerat. Men IT-världen är framförallt, hävdar vi i Dataföreningen, en värld där det tänks nytt. En värld där medarbetarna blir allt viktigare. Där kunskap och okonventionellt ledarskap efterfrågas i allt högre grad. En värld, vågar vi påstå, som passar människor, kvinnor som män, bättre än den gamla traditionella arbetsmarknaden. Den stora utmaningen för IT-branschen är att hitta kompetent och kunnig personal. Den ena halvan av arbetskraften har IT-branschen redan lyckats attrahera männen. Den stora frågan är hur man ska får kvinnor lika intresserade? IT-företag ger plötsligt lågbetalda bibliotekarier i offentlig sektor en chans att bli högavlönade kunskapssorterare. Och i jakten på kompetent personal anställs i IT-företag gravida kvinnor. Beskrivningen av IT-sfären som ett område där kvinnor är förlorare stämmer helt enkelt inte. Trots vissa företags sjunkande börskurser och ett antal fallna bredbandsmessias är IT-branschen stark och dess betydelse växande. Och det är en bransch vi uppmanar alla, även kvinnor att söka sig till. Det är för att visa på alla de fördelar och möjligheter som finns inom IT-sektorn vi har valt att ta fram den här rapporten. Inger Gran, föreningsdirektör i Dataföreningen Stockholmskretsen.

2 Innehåll Förord...1 Innehåll...2 Sammanfattning...4 1. Branschstatistik...6 Debatten om kvinnor i IT-branschen...6 Ålder och klass avgörande för tillgång till datorer...6 IT-branschen snart ikapp...7 Sammanfattning - branschstatistik...8 2. IT-företagens löner...9 Män och kvinnor tjänar olika mycket...9 Lönerna i IT-branschen... 10 Sammanfattning löner i IT-branschen... 12 3. Svensk IT-industri... 14 Det nya svenska undret... 14 Den svenska IT-branschen... 15 Forskning och utveckling (FoU)... 15 IT-arbetsmarknaden... 16 Sammanfattning den svenska IT-industrin... 16 4. Humankapital allt viktigare... 18 Rekrytering av kvinnor... 19 Sammanfattning humankapital viktigare... 20 5. Exempel: några olika IT-företag... 21 ENEA... 21 Konsultföretaget BerIT... 22 Municel... 24 Cap Gemini Ernst&Young... 25 Peak six... 27 Glada medarbetare är goda medarbetare... 28 6. Kvinnorna i IT-branschen - enkätundersökning... 30 Frågor till kvinnor i IT-branschen... 30 7. Slutsatser... 32 IT-branschen är inte exceptionell... 32

3 En möjlighet för kvinnor att tjäna mer... 32 Snabbare karriär i IT-branschen... 33 Möjlighet till flexibla arbetsvillkor... 33 IT-branschen inte en kvinnofälla... 34 8. Källor... 35

4 Sammanfattning Den mediala diskussionen om kvinnor i IT-branschen har till stor del varit dyster och problemfokuserad. Krav på kvotering har väckts från flera håll. Vid ett närmare studium visar det sig att mycket litet skiljer ITbranschen från resten av svenskt näringsliv i detta avseende. Kvinnor tjänar i regel mindre än män. Det är ett välkänt faktum och inte något speciellt för Sverige. En av de främsta orsakerna är att kvinnor och män ofta har olika yrken och arbetar i skilda sektorer av ekonomin. Kvinnodominerade yrken är ofta låglöneyrken. Dessutom arbetar en stor andel av kvinnorna i offentlig sektor, där lönerna är lägre och lönespridningen mindre än i privat sektor. Det enklaste sättet för kvinnor att få högre lön är att etablera sig i mansdominerade yrken. Just nu går det mycket bra för svensk ekonomi, inte minst för den svenska IT-sektorn. I flera internationella medier har den svenska ITbranschen hamnat i den absoluta toppen. Stockholm har jämförts med Silicon Valley. Efterfrågan på IT-kunniga medarbetare är mycket stor, i flera sektorer och regioner råder akut brist. Detta skapar goda förutsättningar för den som vill göra karriär i IT-sektorn. Medarbetarna blir allt viktigare för företagen i den nya ekonomin. Den viktigaste produktionsfaktorn för IT-företagen är humankapitalet. Medarbetarnas kunskap, kreativitet och erfarenhet är avgörande för företagens framgång. I allt större utsträckning efterfrågas en speciell egenskap eller erfarenhet. En faktor som kön saknar däremot betydelse. I jakten på det bästa humankapitalet har företagen helt enkelt inte råd att lämna halva rekryteringsbasen utanför urvalet. Under de undersökningar som gjorts för den här analysen har vi två gånger stött på kvinnor som anställts höggravida därför att företagen vill ha just den kompetens de haft att erbjuda. IT-sektorn är en ny och föränderlig bransch. Att göra karriär i ett IT-bolag går ofta mycket snabbare än i ett traditionellt företag. En snabb karriär kan vara till fördel för kvinnor.

5 Kvinnor gör många gånger uppehåll i karriären för att vara föräldralediga. I traditionella företag utgör sådana uppehåll en begränsning av möjligheten att göra karriär. I ett IT-företag spelar det mindre roll. Där handlar det ofta inte om vad man gjort de senaste sex åren, utan snarare om vad man gjort de senaste sex månaderna. Den nya typ av chefer som efterfrågas i Den nya ekonomin är ledare och coacher snarare än auktoritära personer som pekar med hela handen. Det nya ledarskap som efterfrågas är på sätt och vis mer kvinnligt än det gamla. I konkurrensen om duktiga medarbetare har många företag utformat en speciellt gynnsam personalpolitik. Syftet är att minska personalomsättningen, öka de anställdas effektivitet och locka till sig kompetenta arbetstagare. På många sätt är IT-branschen därför särskilt gynnsam för kvinnliga medarbetare.

6 1. Branschstatistik Debatten om kvinnor i IT-branschen Avsaknaden av kvinnor i IT-branschen har uppmärksammats ivrigt i media. Diskussionerna har dock varit ganska ensidigt dystra och problemorienterade. För att komma till rätta med den sneda könsfördelningen har krav på kvotering väckts från flera olika håll. Jämits (jämstäldhetsrådet för transporter och IT) ordförande Görel Thurdin menar att internetsektorns utveckling är ett hot mot jämställdheten mellan kvinnor och män. Därför anser hon att lagstiftning är nödvändig. 1 IT-debattören Christer Sturmark menar att regeringen bör överväga lagförslag om könskvotering, eftersom kvinnorna aldrig får chansen att ta sig in i bolagsstyrelser och ledningsgrupper. Han menar också att den nya ekonomin kräver heterogenitet i företagen så att man kan utnyttja olika typer av individuell kompetens. 2 Utgör IT-branschen verkligen den jämställdhetsfälla som många i debatten velat göra gällande? Eller är det rent av så att IT-branschen skapar nya möjligheter för kvinnor att tjäna pengar och göra karriär? Ålder och klass avgörande för tillgång till datorer Mycket litet skiljer mäns och kvinnors tillgång till datorer och internet. 1998 hade 70 procent av männen och 66 procent av kvinnorna tillgång till dator. 3 51 procent av männen och 49 procent av kvinnorna hade dessutom tillgång till internet. De stora skillnaderna återfinns i stället mellan olika åldersgrupper och samhällsklasser. Endast en femtedel av ålderskategorin över 65 år använde någon gång under 1998 en dator. Nästan alla i gruppen 1 Kvinnorna IT-förlorare. DN 000407 2 Christer Sturmark om kvinnor och den nya ekonomin. Expressen 001229 3 Kommunikationsundersökningen (1998) www.sika-institute.se

7 mellan 15 och 24 uppgav att de någon gång under 1998 hade använt en dator. 4 Av dem som har eftergymnasial utbildning har 94 procent använt en dator under 1998. Bland dem som enbart har grundskola är motsvarande siffra 58 procent 5. Av LO:s medlemmar har knappt 20 procent använt internet under 1999. Detta kan jämföras med SACO:s medlemmar, av vilka 50 procent använt internet någon gång under 1999. 6 Tillgången till dator och internet är mycket jämt fördelad mellan könen. Förutsättningarna att utnyttja fördelarna med den nya tekniken kan därför anses vara lika goda för män som för kvinnor. IT-branschen snart ikapp I massmedierna framställs ofta IT-branschen som de unga männens lekplats. De enstaka kvinnor som finns i branschen antas antingen vara ensamma och förtryckta eller receptionister och kaffekokare. Vid en jämförelse mellan IT-branschen och privat sektor totalt visar det sig dock att skillnaderna är förhållandevis små. I de börsnoterade IT-bolagen är ca 20 procent kvinnor. Enligt näringslivets IT-statistik är 30 procent av de anställda i samtliga ITbolag kvinnor. 7 Andelen kvinnor i IT-företagen är ungefär lika stor som andelen kvinnor i industrin. I industriföretagen är mellan 20 och 29 procent kvinnor. 8 I privat sektor totalt är andelen kvinnor 34 procent. 9 För att en yrkeskategori skall vara jämställd krävs enligt SCB:s definition att andelen kvinnor eller män är minst 40 procent. Endast 8 procent av alla kvinnor och 8 procent av alla män arbetar i jämställda yrken enligt SCB:s definition. 10 Trots att andelen kvinnor i IT branschen är lägre än andelen kvinnor i privatsektor är andelen kvinnliga styrelseledamöter nästan lika hög i IT-företagen som i den privata sektorn totalt. 4 Jämställdhet och IT SOU 2000:31 5 Jämställdhet och IT SOU 2000:31 6 Klass och kön avgör datorvanan. LO-tidningen 991203 7 Näringslivets IT statistik 8 Jämställdhet och lönsamhet (NUTEK) 9 Jämställdhet och lönsamhet (NUTEK) 10 På tal om kvinnor och män SCB

8 Bristen på kvinnor i ledande ställning i svenska företag är ett sedan länge uppmärksammat problem. Andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser är bara 4,5 procent. 11 Andelen kvinnliga styrelseledamöter i IT-branschen är 4 procent. Trots att andelen kvinnor i IT-branschen är lägre än andelen kvinnor i privat sektor så är andelen kvinnliga styrelseledamöter nästan lika hög i IT-företagen som i den privata sektorn totalt. Det som tog den gamla ekonomin närmare hundra år att uppnå klarar den nya ekonomin av på mindre än ett decennium. Av Sveriges 100 största företag är det bara 20 som har minst en kvinna i sin styrelse. 12 I USA har 95 av de hundra största bolagen minst en kvinna i styrelsen. Siffrorna visar att problemet med ett mycket litet antal kvinnor i bolagsstyrelser inte är ett specifikt problem för IT-sektorn. Det är snarare ett problem för en stor del av svenskt näringsliv. Sammanfattning - branschstatistik Debatten om kvinnor i IT-branschen har varit ensidigt dyster och problemorienterad. Litet skiljer mäns och kvinnors tillgång till datorer och internet. Stora skillnader återfinns i stället mellan olika åldersgrupper och klasser. Andelen kvinnor i IT-branschen är 30 procent. Andelen kvinnor i privat sektor totalt är 34 procent. Andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser är 4,5 procent. Andelen kvinnliga styrelseledamöter i IT-branschen är 4 procent. IT-företagen är i stora drag redan i dag lika jämställda som företagen i den gamla ekonomin. 11 Jämställdhet och IT SOU 2000:31 12 Christer Sturmark om kvinnor i den nya ekonomin. Expressen 000129

9 2. IT-företagens löner Män och kvinnor tjänar olika mycket Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män. Det är ett välkänt faktum och ingenting speciellt för Sverige. I genomsnitt tjänar kvinnor 83 procent av vad män tjänar. 13 Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner har i stort sett varit konstant sedan början av 1980-talet efter att ha minskat kraftigt under 1960 och 1970 talen. Det finns många förklaringar till löneskillnader mellan män och kvinnor. Män och kvinnor utbildar sig olika länge och inom olika områden. Kvinnor har ofta arbetat färre år än män i samma ålder. Dessutom är andelen deltidsarbetande kvinnor högre än andelen deltidsarbetande män. Av samtliga sysselsatta kvinnor arbetar 22 procent deltid, bland männen är motsvarande siffra 5 procent. 14 En annan faktor som kan påverka löneskillnader mellan män och kvinnor är det faktum att män och kvinnor ofta arbetar i olika yrken och i olika branscher. Många yrken som domineras av kvinnor är typiska låglöneyrken. En stor andel av de yrkesarbetande kvinnorna återfinns i offentlig sektor. 1999 arbetade 53 procent av de sysselsatta kvinnorna i offentlig sektor, jämfört med bara 20 procent av männen. För många yrkesgrupper är lönerna lägre i offentlig sektor än i privat. Lönespridningen i offentlig sektor är också betydligt mindre än i privat sektor. Detta går ut över kvinnors löneutveckling. I Kvinnomaktutredningen visar Carl le Grand att lönen är nästan 9 procent högre i yrken med 10 procent kvinnor än i yrken med 90 procent kvinnor. En orsak till detta är att många kvinnodominerade yrken återfinns i offentlig sektor där lönerna generellt sett är lägre än i privat sektor. Le Grand visar också att även män tjänar mindre om de arbetar i yrken som domineras av kvinnor. 1999 arbetade 53 procent av de sysselsatta kvinnorna i offentlig sektor. Av de yrkesarbetande männen var 20 procent sysselsatta i offentlig sektor. 13 SCB 14 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, SCB

10 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor som arbetar på samma arbetplats och i samma befattning är dock förhållandevis små. 15 Ett bra sätt för kvinnor att få högre lön är därför att etablera sig i typiskt manliga yrken. Frida Fick är 27 år gammal och utbildad bibliotekarie. I stället för att börja arbeta på ett traditionellt bibliotek efter examen fick Frida ganska omgående anställning på webbportalen Yahoo. Arbetsuppgifterna består främst av att söka upp samt systematisera och katalogisera information på webben. Efter att ha arbetat drygt ett år i branschen har Frida en månadslön på runt 20 000 kr. Ingångslönen för en bibliotekarie ligger idag på cirka 14 000 kr. Frida är ett bra exempel på hur lönsamt det kan vara för en kvinna att välja att arbeta i ett mansdominerat yrke. På IT-bolaget Yahoo tjänar Frida 6000 kr mer än vad hon hade gjort som bibliotekarie på ett offentligt bibliotek. Ett bra sätt för kvinnor att få högre lön är därför att etablera sig i typiskt manliga yrken. Lönerna i IT-branschen Bristen på arbetskraft i IT-branschen har bidragit till att pressa upp lönerna. I en studie från 1996 visar NUTEK att personer med ITrelaterad utbildning tjänar mellan 12 och 22 procent mer än personer med motsvarande utbildning inom andra områden. 16 Mediefacket har tillsammans med webbsidan OPK gjort en undersökning om lönerna i IT-branschen. Besökare på Mediefackets och OPKs webbsidor uppmanas att skicka in uppgifter om hur mycket de tjänar. Undersökningen bygger förvisso inte på ett slumpmässigt urval, men kan ändå ge en fingervisning om hur lönebilden ser ut i ITbranschen. personer med ITrelaterad utbildning tjänar mellan 12 och 22 procent mer än personer med motsvarande utbildning inom andra områden. Tabell 1: Kvinnornas löner i IT-branschen. 17 15 Kvinnors och mäns löner-varför så olika? SOU 1997:136 16 NUTEK. Lönebilden för IT-specialister. 17 www.mummel.se

11 Yrke Median Högsta 3D-designer: 23 000 29 200 Grafisk formgivare: 20 500 42 350 Programmerare: 23 000 63 000 Betendevetare: 21 000 35 000 Produktionsledare: 22 000 31 000 Projektledarassistent: 18 000 28 500 Support och utbildning: 19 400 35 000 Webb-och 20 000 35 000 multimediaprogrammering: Webbdesigner, originalare, 18 000 46 992 Illustratör: Webbredaktör,manusförfattare, copyrighter: 22 000 50 000 Resultatet är baserat på 1 104 poster. Medianlönerna för de olika yrkeskategorierna ligger mellan 18 000 och 23 000 kr. Högst medianlön har programmerare och 3Ddesigners. Den lägsta medianlönen återfinns bland projektledarassistenter, webbdesigners, originalare och illustratörer.

12 Tabell 2: Genomsnittlig ingångs- och slutlön i några kvinnodominerade yrken 18 Yrke Ingångslön Slutlön Andel kvinnor i % Butiksbiträde 10 865 13 075 95 Läkarsekreterare 19 13 450 14 104 100 Apotekare/receptarie 15-16 000 21 700 20 Uppgift saknas Personalvetare 18 245 27 213 68 Arbetsterapeut 15 399 17 926 97 Sjukgymnast (offentlig 14 866 18 830 75-95 sektor) Sjukgymnast (privat sektor) 15 645 25 498 75-95 Tabellen ovan visar genomsnittliga ingångslöner och slutlöner i några kvinnodominerade yrkesgrupper. Mönstret är tydligt: högst löner har de grupper där andelen kvinnor är lägst. Bara 68 procent av personalvetarna är kvinnor och slutlönen i denna yrkesgrupp är i genomsnitt 27 213 kr. Tabellen visar också stora skillnader mellan lönerna i privat och offentlig sektor. Sjukgymnasterna i privat sektor har en slutlön som i genomsnitt är cirka 6700 kr högre än slutlönen för sjukgymnaster i offentlig sektor. Sammanfattning löner i IT-branschen Det finns flera anledningar till att kvinnor tjänar mindre än män: Män och kvinnor utbildar sig inom olika ämnen och under olika lång tid. Fler kvinnor än män arbetar deltid. Många yrken som domineras av kvinnor är låglöneyrken. 18 Hur rik kan du bli på ditt jobb? Expressen 991021 19 Värdena är angivna i medianlön för åldersgrupperna 19 29 år och 50 59 år 20 Medianlön vid 45 års ålder

13 Många kvinnor arbetar i offentlig sektor, där lönerna är lägre och lönespridningen mindre än i privat sektor.

14 3. Svensk IT-industri Det nya svenska undret Svensk ekonomi går mycket bra just nu. Återhämtningen efter den ekonomiska nedgången i början av 1990-talet har gått förvånansvärt snabbt. Viktiga drivkrafter har varit den lyckade saneringen av statens finanser samt den mycket snabbt växande IT-sektorn. Sverige har på kort tid blivit en framgångsrik nation i den internationella ITbranschen. Analysföretaget International Data Corporation (IDC) pekar ut Sverige som det ledande landet vad gäller IT-utveckling och internetmognad. Sverige ligger mycket långt fram i antalet mobiltelefoner, datorer och internetabonnemang per capita. Viktigt för svensk ekonomi är också att vi har internationellt framgångsrika företag i många delar av IT-branschen, t ex vad gäller internetkonsulting, mobiltelefoner och programvara. Fördelar är också den väl utbyggda infrastrukturen och den tidiga avregleringen av telemarknaden. Newsweek hyllade i februari Stockholm och utnämnde staden till Europas internethuvudstad : Analysföretaget International Data Corporation pekar ut Sverige som det ledande landet vad det gäller ITutveckling och Internetmognad. The Swedish economy a wreck less than 10 years ago has bounced back. Prosperity and creativity have turned Stockholm into a Scandinavian Seattle - a place where a new mood and new money have energized everything from design to music. 21 I artikeln uppmärksammas att Sverige är världens mest uppkopplade nation och samtidigt det mest trådlösa landet i världen. Svenskarnas snabba anpassning till den nya tekniken och unga människors entreprenörsanda och kreativitet beskrivs som viktiga tillgångar för Sverige. 21 Newsweek 000207

15 Den svenska IT-branschen Under 1998 sysselsatte den svenska IT-sektorn ungefär 203 000 personer. 22 Det innebar att IT-företagen sammanlagt stod för cirka 5,2 procent av den totala sysselsättningen i landet. 23 IT-branschen omsatte 448 miljarder kronor och förädlingsvärdet uppgick till 123 miljarder. Det motsvarar ungefär 5 procent av Sveriges BNP. Siffrorna har av allt att döma ökat markant sedan 1998. Branschen har under en tioårsperiod expanderat kraftigt. Antalet IT-relaterade tjänsteföretag ökade med 25 procent mellan 1989 och 1997 och antalet nyetableringar fortsätter att öka. 24 Antalet IT-relaterade företag uppgick 1997 till 10 928 och antalet elektronikföretag var vid samma tidpunkt 1002. Dominerande koncerner är Ericsson och Telia med 21 respektive 15 procent av den totala sysselsättningen i IT-branschen. 25 Sveriges utrikeshandel är stor i relation till vårt lands storlek. Under 1990-talet har utrikeshandeln med elektronikvaror expanderat kraftigt. Sedan 1975 har värdet av denna export nästan tiodubblats. Värdet av importen har ökat mer än 17 gånger. Exporten av elektronikvaror utgjorde under 1998 cirka 16 procent av det totala exportvärdet. Importvärdet uppgick till ungefär 15 procent av det totala importvärdet. 26 Antalet ITrelaterade tjänsteföretag ökade med 25 procent mellan 1989 och 1997 och antalet nyetableringar fortsätter att växa. Forskning och utveckling (FoU) De svenska utgifterna för Forskning och Utveckling (FoU) motsvarar 3,85 procent av landets BNP. Detta gör Sverige till det land i OECD som satsar störst resurser i förhållande till BNP på FoU. 27 22 Till IT-sektorn räknas elektronikindustrin och IT-relaterade tjänsteföretag. 23 Näringslivets IT-statistik 2000. NUTEK 24 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige 1999. 25 Elektronik och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige 1999 26 Elektronik och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige 1999 27 Näringslivets IT-statistik (NUTEK)

16 Den största delen av kostnaderna, 75 procent, står det privata näringslivet för. Universitet, högskolor och staten står tillsammans för resterande 25 procent. Under 1997 utgjorde kostnader för FoU i elektroniksektorn cirka 20 procent av de totala värdet av Sveriges FoU-satsningar. Störst satsningar gjordes inom teleproduktindustrin. 17 procent av FoUarbetet inom elektronikindustrin utfördes av kvinnor. Också i de IT-relaterade tjänsteföretagen har man satsat mycket på FoU. I denna kategori av företag har kvinnor stått för en större del av FoU-arbetet än vad som är fallet i elektronikbranschen, närmare bestämt cirka 25 procent. Den största delen av resurserna lades på databehandling och telekommunikation. IT-arbetsmarknaden AMS räknar med att sysselsättningen i ITbranschen ökar med 15-20 procent per år under kommande två år. Ungefär 203 000 människor jobbar i den svenska IT-branschen. Ungefär 30 procent av dessa är kvinnor. 28 AMS räknar med att sysselsättningen i IT-branschen kommer att öka med 15-20 procent per år under de kommande två åren. Störst beräknas ökningen vara i de IT-relaterade tjänsteföretagen. Efterfrågan är särskilt stor på personer med tre års högskoleutbildning eller mer, och med erfarenhet i branschen. Bristen på arbetskraft i vissa delar av IT-branschen och i vissa geografiska områden leder till att lönerna pressas uppåt. I en studie från 1996 visar NUTEK att personer med utbildning inom IT tjänar mellan 12 och 22 procent mer än personer med motsvarande utbildning inom andra områden. 29 Lönerna tenderar också att vara högre i Stockholmsområdet än i övriga landet. Sammanfattning den svenska IT-industrin Sverige har på kort tid blivit en ledande nation i den internationella IT-branschen. IT-sektorn utgör ungefär 5 procent av Sveriges BNP. 28 Näringslivets IT-statistik (NUTEK) 29 Lönebilden för IT-specialister

17 I många sektorer råder brist på kompetent personal. 25 procent av arbetet med FoU i IT-relaterade tjänsteföretag utförs av kvinnor.

18 4. Humankapital allt viktigare Inte bara utbildning och branscherfarenhet räknas, när IT-företag rekryterar. Mycket av verksamheten i IT-branschen sker på konsultbasis, och det ställer stora krav på personalens sociala kompetens och förmåga att kommunicera med andra. Nidbilden av datanörden en socialt inkompetent man i tjugoårsåldern med säng på kontoret och utan vänner i den fysiska världen är med andra ord just en nidbild. Sådan arbetskraft är på det hela taget inte speciellt efterfrågad av de IT-relaterade tjänstebolagen. Social begåvning och verbal förmåga är utomordentligt viktiga egenskaper för arbetstagare i konsultbaserad verksamhet. I den nya ekonomin blir också produktionsfaktorn humankapital allt viktigare. Medarbetarnas kunskap, kompetens och kreativitet utgör företagets bas. Det är oerhört viktigt för företagets konkurrenskraft att basen är bred. Ett företag med stort och diversifierat humankapital har en konkurrensfördel i förhållande till företag med mer homogen struktur. Christer Sturmark, entreprenör och IT-debattör, menar i en debattartikel i Expressen att ett företag som vill bli framgångsrikt i den nya ekonomin måste vara heterogent i sin struktur. Detta är nödvändigt i ett globalt samhälle. 30 Sturmark poängterar också att IT-företagen till sina styrelser bör söka efter personer med individuella kompetenser och egenskaper som kompletterar varandra. NUTEK visar i en rapport om jämställdhet att en högre grad av jämställdhet i företagen ökar både produktivitet och lönsamhet. 31 Genom att analysera statistik kan författarna peka på ett signifikant positivt samband mellan hög grad av jämställdhet och hög produktivitet hos de studerade företagen. På samma sätt påvisar de Social begåvning och verbal förmåga är utomordentligt viktiga egenskaper för arbetstagare i konsultbaserad verksamhet. 30 Christer Sturmark om kvinnor i den nya ekonomin. Expressen 000129 31 Jämställdhet och lönsamhet (NUTEK)

19 ett positivt samband mellan jämställdheten och lönsamheten i företaget. Det finns således goda möjligheter för kvinnor som väljer en karriär i IT-branschen. Det finns gott om arbetstillfällen, inom vissa områden råder det till och med brist på arbetskraft. Lönerna för IT-specialister ligger generellt sett högre än lönerna för arbetstagare med motsvarande specialisering inom andra områden. Efterfrågan på kvinnliga medarbetare i IT-sektorn kan dessutom förväntas öka. I och med att humankapitalet allt oftare är företagens viktigaste konkurrensmedel kommer det inte att vara ekonomiskt försvarbart att välja bort medarbetare på grund av en faktor som kön. Kompetens både social och yrkesmässig blir helt avgörande för vilka människor företagen knyter till sig. Rekrytering av kvinnor Många företag med liten andel kvinnor i styrelser och ledningsgrupper menar att det är svårt att rekrytera kompetenta kvinnor till nyckelposter i företagen. Samtidigt förstår allt fler företag värdet av att ha en jämn könsfördelning i personalstyrkan och i ledningsgrupper. Ulrika Lahne är VD för rekryteringsföretaget Compenection. Hon menar att IT-kunniga kvinnor är efterfrågade på arbetsmarknaden. Många kunder efterfrågar speciellt kvinnor och de anstränger sig för att få en jämnare fördelning mellan könen i företaget. 32 Det vanligaste är dock att företagen söker efter rätt person till en tjänst snarare än efter en person av ett visst kön. Erfarenhet i kombination med personlighet blir avgörande för vem som anställs. På frågan om det är svårt att rekrytera kvalificerade kvinnor till ITbranschen svarar Ulrika Lahne både ja och nej. Till teknikintensiva ITföretag söker sig endast ett fåtal kvinnor. Men många företag i ITsektorn är inte alls särskilt teknikorienterade. Hon beskriver ITbranschen som en återspegling av resten av samhället. Det är inte svårare att rekrytera kvinnor till teknikintensiva IT-företag än till annan teknikindustri i Sverige. 32 Nya förbindelser. Dataföreningen

20 Ulrika Lahne pekar också på att en ny typ av chefer allt oftare efterfrågas. En egenskap som förmågan att sätta ihop fungerande grupper och motverka konflikter blir allt viktigare. Sammanfattning humankapital viktigare I den nya ekonomin utgör medarbetarnas kompetens och kreativitet företagets kärna och viktigaste tillgång. Ett stort och diversifierat humankapital utgör en viktig konkurrensfördel för företagen. I takt med att humankapitalet fortsätter att bli allt viktigare kommer efterfrågan på kvinnor i IT-branschen sannolikt att öka ytterligare.

21 5. Exempel: några olika IT-företag ENEA ENEA beskriver sig som ett högteknologiskt företag med fokusering på det mänskliga i verksamheten. ENEA startade redan 1968 och har bl a haft stora framgångar med operativsystemet OSE. Under en period har företaget expanderat kraftigt och etablerats i länder som Frankrike, Tyskland, England och USA. Fokuseringen på de mänskliga värdena inebär att ENEA för en generös personalpolitik. Det anses viktigt att medarbetarna har ett meningsfullt liv utanför jobbet. VD Ola Berglund menar att medarbetarna gör större nytta för företagets kunder om de mår bra och om arbetet inte upptar en allt för stor del av livet. 33 Alla medarbetare har 6 veckors semester och dessutom ledigt mellan jul och nyår. Det normala är att personalen arbetar 40 timmar i veckan. All övertid är betald. Stora resurser satsas på kompetensutveckling, och företaget strävar efter att ge medarbetarna utrymme att utveckla egna idéer och nya tekniska koncept. Dessutom finns goda möjligheter till utlandstjänstgöring, eftersom företaget just nu expanderar kraftigt utanför Sveriges gränser. ENEAs ledning är också mån om att det ska finnas en god balans mellan medarbetarnas familje- och yrkesliv. Att arbeta hemifrån då ett barn är sjukt, eller gå tidigare för att barn måste hämtas på dagis, utgör inga problem. Att vara barnledig på ENEA är också förmånligt. Sedan i våras fyller företaget ut föräldraförsäkringen med 80 procent av lönen under 180 dagar. Istället för att få 80 procent av försäkringskassans maxersättning får arbetstagaren alltså ut 80 procent av den egna lönen. Med denna personalpolitik vill ENEA uppmuntra sina medarbetare att öka uttaget av föräldraledighet. Främst vill företaget påverka männen att i större utsträckning vara barnlediga. Politiken är VD Ola Berglund menar att de anställda gör större nytta för företagets kunder om de mår bra och om arbetet inte upptar hela livet 33 Nya Förbindelser. Dataföreningen

22 också mycket förmånlig för de kvinnliga medarbetarna, speciellt eftersom många kvinnor på företaget är högavlönade. Totalt är andelen kvinnor bland ENEAs anställda mellan 20 och 25 procent. Den nya personalpolitiken har än så länge inte påverkat andelen kvinnliga sökande till vakanser i företaget. Detta är inte heller något företaget har tryckt särskilt på i marknadsföring eller platsannonser, säger personalchefen Jakob Hellberg. Istället förväntar företagsledningen sig att ryktet om det goda personalklimatet skall spridas via medarbetarna själva. Det är en mer långsiktig strategi, säger Hellberg. Det man får veta från någon som faktiskt arbetar i företaget är mer trovärdigt än det som står i platsannonsen, lyder resonemanget. På frågan om ENEA har upplevt några svårigheter med att rekrytera kvinnor till företaget svarar Hellberg både ja och nej. På vissa avdelningar upplever man inga som helst problem. På avdelningar som sysslar med webbteknik och systemdesign är könsfördelningen närmare 50/50. Större svårigheter har företaget med att rekrytera kvinnor till mer tekniktunga avdelningar, som t ex utvecklar realtidslösningar. Det finns ett sug efter kvinnliga medarbetare med tung teknisk kompetens Konsultföretaget BerIT BerIT är ett IT-konsultföretag där samtliga anställda är kvinnor. Företaget startades av Maria Wäppling, Elin Röös och systrarna Sara och Marta Böhlmark. Fyra unga kvinnor som efter tung teknisk utbildning och några år i branschen ville starta ett eget konsultbolag. Uppdragen består av programmering, projektledning och systemdesign. BerITs största kund är Ericsson, men företaget anlitas också av flera mindre IT-företag. Än så länge har det varit gott om jobb, förfrågningarna är många. I dag har BerIT 15 medarbetare, och planer finns på att expandera ytteligare. Vid årsskiftet räknar man med att antalet ska ha vuxit till 25. Företagsledningen planerar också etablering på flera orter runt om i Sverige. Därefter väntar expansion i övriga norden.