1. Tolkar i Sverige olika kategorier

Utredning tolkmedlemskap i SFÖ Utredning med anledning av Sirkka Seppänens motion till SFÖ:s årsmöte 2017 med begäran om att styrelsen ska utreda ett tolkmedlemskap i SFÖ. 1. Tolkar i Sverige olika kategorier Tolkar delas in i olika kategorier efter tolksituationen. Gränserna mellan de olika kategorierna är inte absoluta. Samma tolk kan mycket väl arbeta inom olika kategorier. 1.1 Kontakttolkar Kontakttolkar är den största gruppen av tolkar. En kontakttolk tolkar mellan en klient som inte behärskar svenska språket och en tolkanvändare inom det offentliga hos myndigheter, kommuner eller inom sjukvården. Tolkning utförs på upp emot 200 språk varav de 5 största språken står för mellan 65 och 84 procent av alla bokningar. De flesta tolkar som arbetar med den absoluta majoriteten av språk som inte tillhör de största har inte tillräckligt många tolkuppdrag för att försörja sig enbart på tolkning utan har även ett annat yrke, några är översättare. En kontakttolk måste kunna tolka konsekutivt 1, men vissa behärskar även simultantolkning 2. Det finns ca 6 000 aktiva kontakttolkar i Sverige. 3 Kontakttolkar tolkar till och från sitt tolkspråk. Det finns in olika kompetensnivåer: 1.1.1 Auktoriserad rättstolk/auktoriserad sjukvårdstolk Dessa är de mest kvalificerade kontakttolkarna. De är auktoriserade av Kammarkollegiet. För att bli auktoriserad måste tolken klara ett prov som består av en skriftlig del med faktafrågor och termfrågor inom antingen juridik eller medicin. Den som klarar den skriftliga delen får avlägga ett muntligt prov som består av två rollspel med tolkningssituationer, antingen rättegångar eller vårdsituationer. Provet är endast öppet för auktoriserade tolkar. Det finns ca 320 specialistauktorisationer. Vissa tolkar har båda auktorisationerna. 1.1.2 Auktoriserad tolk Även denna grupp av tolkar auktoriseras av Kammarkollegiet. Tolkauktorisationen är allmän och provet omfattar ämnesområdena social- och samhällsfrågor, vård och omsorg, arbetsmarknad och 1 En deltagare i samtalet säger 1 2 meningar och tolken översätter i efterhand. 2 Tolkningen görs samtidigt som talaren talar, genom en tolkutrustning som består av en mikrofon för tolken och hörlurar för tolkklienten eller genom s.k. visktolkning. 3 Källa: http://news.cision.com/se/semantix/r/domstolar-valjer-bort-auktoriserade-tolkar,c526241

utbildning, juridik och migration, tolketik och tolkningsteknik. Det består av en skriftlig del med faktaoch termfrågor och, för dem som klarar denna del, en muntlig del bestående av ett antal rollspel med tolkningssituationer inom ovanstående områden. De auktoriserade tolkarna har den näst högsta kompetensen. Antalet auktoriserade tolkar uppgår till ca 900. I denna siffra ingår de tolkar som är både allmän- och specialistauktoriserade. Provet ges i 39 olika språk och är öppet för vem som helst. Ca 10 % av provdeltagarna klarar både det skriftliga och muntliga provet. Provet kan dock inte jämställas med auktorisationsprovet för översättare. I provet för auktorisation som tolk testas kunskaper och färdigheter som utgör de kunskaper som en kontakttolk bör ha för att göra ett gott arbete. Här finns mer information om tolkauktorisationen: https://www.kammarkollegiet.se/dokument/fler-auktoriserade-tolkar-vagen-dit 1.1.3 Utbildad tolk Denna grupp av kontakttolkar registreras av Kammarkollegiet. Det är Kammarkollegiet som avgör om tolkens utbildning berättigar till registrering. De utbildningar som godkänns är: universitetsutbildning i tolkning på minst 30 hp (1 termin) eller sammanhållen grundutbildning för tolkar hos folkhögskolor eller studieförbund (se nedan). 1.1.4 Övrig tolk Tolkar som inte uppfyller något av ovanstående kriterier betecknas som övrig tolk. Detta är den största gruppen. Gruppen är mycket heterogen. Där finns både tolkar som inte når upp till ovanstående kvalifikationer och tolkar som kanske har kvalifikationerna, men som tolkar i språk för vilka inga prov ges. Dessa tolkar kan eventuellt gå en utbildning och hamna i gruppen utbildade, men förutsättningarna för detta har varierat under olika tider, eftersom tolkutbildningen ändras löpande. Se nedan. 1.2 Konferenstolk En konferenstolk tolkar vid t.ex. konferenser, seminarier, bolagsstämmor, styrelsemöten eller utbildningar. Tolkarna (ett par per språkriktning, t.ex. engelska -> svenska) sitter i kabin och hör talarna i sina hörlurar. Allt som sägs tolkas i mikrofon till åhörarna via trådlösa hörlurar. Åhörarna hör tolkningen nästan i realtid, dvs. direkt efter talarens yttrande (simultantolkning). Simultantolkning med guideväska används vid studiebesök eller mindre gruppmöten. Tolken finns i närheten av talaren och tolkning sker i mikrofon i samma lokal som talaren och åhörarna som lyssnar till tolkningen i hörlurar. En mix av simultan- och konsekutiv tolkning kan förekomma vid gruppmöten. 1.3 Affärstolk En affärstolk tolkar vid affärsmöten eller utbildningar, både till och från tolkspråket. 1.4 Teckenspråkstolk En teckenspråkstolk tolkar mellan svenska och teckenspråk för döva eller personer med hörselnedsättning. Tolkarna auktoriseras av Kammarkollegiet. Det finns 225 auktoriserade teckenspråkstolkar.

2. Utbildning 2.1 Kontakttolk Utbildning för kontakttolkar har bedrivits under drygt 30 år och under denna tid har utbildningens innehåll förändrats löpande och sett olika ut under olika tider och/eller på olika platser. Även vilket organ som ansvarar för utbildning och tillsyn har förändrats under åren, f.n. är det Myndigheten för yrkeshögskolan. Här ges bara en översiktig beskrivning av dagens situation. Den vanligaste utbildningen erbjuds av ett antal folkhögskolor och studieförbund. Intagningskravet är numera en avslutad gymnasieutbildning. Det finns även distansutbildningar. Utbildningen är oftast språkbunden och anordnas i de språk där behovet är som störst. Då och då har även språkobunden utbildning anordnats. Språkhandledningen, d.v.s. feedback på tolkens prestation och övningar på tolkspråket, bortfaller då och man håller denna del av utbildningen språkobundet. Grundutbildningen för tolkar på folkhögskola eller hos studieförbund löper normalt på halvtid under 1 år. Nyligen har Tolk och översättarinstitutet (TÖI) i Stockholm startat först ett kandidat-, och därefter ett masterprogram i tolkning där det även finns en inriktning för kontakttolkar. Aktuella språk är arabiska, dari, mongoliska, persiska, somaliska och tigriska. Det förekommer även att Arbetsförmedlingen erbjuder arbetsmarknadsutbildningar till tolk. Tolkförmedlingarna ger också viss utbildning, oftast en kortare introduktionsutbildning på några timmar. 2.2 Konferenstolk Utbildning till konferenstolk sker på TÖI. Det finns en tvåårig konferenstolkutbildning utan fördjupning i översättningsvetenskap varefter man kan genomgå ackrediteringsprovet till konferenstolk i Bryssel. Hösten 2018 startar ett masterprogram i tolkning 120 hp med inriktning konferenstolkning eller tolkning (kandidatnivå). Aktuella språk är arabiska, dari, mongoliska, persiska, somaliska och tigriska. 3 Lagen om offentlig upphandling (LOU) Kontakttolkarnas vardag styrs i högsta grad av lagen om offentlig upphandling (LOU). Det beror på att all kontakttolkning sker för det offentliga och att tolktjänsterna ofta upphandlas enligt LOU. Vissa kommuner har egna tolkförmedlingar och upphandlar inte. I upphandlingen ingår tolkförmedlingstjänster och de tillhandahålls av tolkförmedlingar. Enskilda tolkar är i stort sett uteslutna från att delta i dessa upphandlingar eftersom upphandlingen alltid gäller förmedling av samtliga tolkspråk. I enstaka fall har tolkar slutit sig samman i en grupp och deltagit, men det innebär i praktiken att tolkarna måste bilda någon form av egen förmedlingsbyrå. Upphandlingar av tolktjänster görs av många olika myndigheter och andra offentliga organ. Den största upphandlingen görs numera av Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet. Denna upphandling gäller för alla statliga myndigheter. För ca 5-10 år sedan gjordes många upphandlingar med enbart lägsta tolkarvode som utvärderingskriterium. Tolkförmedlingarna konkurrerade med priset för att vinna upphandlingen och betalade följaktligen låga arvoden till sina tolkar. Detta ledde till att

kontakttolkyrket blev mindre attraktivt och många såg det som ett genomgångsyrke som man lämnar så snart man kan. Tillgången och kvaliteten på tolkar blev ofta låg för den institution som hade gjort en sådan upphandling. Under senare år har en omsvängning kunnat märkas. Allt fler upphandlingar sker nu till fast pris för tolkens arvode och förmedlingarna konkurrerar enbart med sin förmedlingsavgift. De arvoden som då betalas till tolkarna regleras av ofta av Domstolsverkets taxa. Taxan fastställs i en författning och beloppen höjs årligen. Detta är väldigt positivt och har inneburit ett stort lyft för tolkarna. Tyvärr backar vissa myndigheter sedan ett halvt steg när de upptäcker att tolkkostnaderna stiger radikalt. En metod som vi har sett är att förbjuda handläggare att beställa auktoriserade tolkar eftersom taxan är stafflad så att högre kompetens ger ett högre arvode. Istället beställs tolkar med lägre kompetens (se ovan för tolkkompetens). En annan metod är att börja nagga på tolkens spilltidsersättning (spilltid är i huvudsak restid). Utom första halvtimmen ska spilltid enligt domstolsverkstaxan ersättas med en fastställd timtaxa, som är lägre än taxan för tolkad tid. Vissa myndigheter har en tid efter att avtalet har börjat tillämpas beslutat att ersätta spilltidstaxan med en fast summa per uppdrag som i de flesta fall innebär en lägre ersättning till tolken. Exempel på myndigheter som tillämpar dessa två metoder är Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Ett annat problem som uppkommer då och då blir aktuellt om den upphandlande myndigheten inte uttryckligen har angett att hela tolkarvodet ska tillfalla tolken. Då kan det hända att förmedlingen behåller en del av arvodet och betalar ut ett lägre arvode till tolken. Förutom ovannämnda problem finns det fortfarande upphandlingar som görs med enbart eller i huvudsak lägsta pris som tilldelningskriterium. Det är då tolkens arvode som man konkurrerar om och de uppdrag som upphandlas på detta sätt betalas med arvoden som är alltför låga för att vara ekonomiskt hållbara för tolken. För övriga kategorier av tolkar har LOU mindre eller ingen betydelse. 4 Tolkförmedlingar Tolkförmedlingar är helt nödvändiga på marknaden för kontakttolkning. Varje dag genomförs tusentals kontakttolkningar och alla dessa ska beställas och administreras. Därför behövs någon som tar hand om kontakten mellan tolkanvändarna och tolkarna. Tolkförmedlingarna deltar i upphandlingar och det/de företag som vinner upphandlingen sköter sedan ordermottagning och tillsättning av tolkar under avtalstiden på 2-4 år. Eftersom tilldelningsbeslut för tolkförmedlingstjänster alltmer görs enbart efter priset för själva förmedlingen ligger det i förmedlingarnas intresse att rationalisera administrationen. Det har lett till att de stora förmedlingarna har utvecklat först dataportaler, där varje tolk får ett eget konto, och därefter mobilappar genom vilka tillsättningen sker. Erbjudande och tillsättning av tolk sker allt oftare automatiserat. Tolken får ett meddelande i sin app och förväntas svara snabbt (inom några minuter till några timmar). Om svaret uteblir går erbjudandet vidare till nästa tolk. Ibland kan uppdrag skickas ut till flera tolkar samtidigt och uppdraget tilldelas automatiskt den som svarar först.

Det finns över 30 tolkförmedlingar i Sverige. Fyra av dem är medlemmar i arbetsgivarorganisationen Språkföretagen. De största tolkförmedlingarna i Sverige är Semantix och Språkservice. Tolkarna anlitas av tolkförmedlingarna, antingen som företagare med F-skattsedel eller som uppdragstagare eller arbetstagare med A-skattsedel. De flesta är A-skattare, men endast en liten andel har en fast anställning hos tolkförmedlingen. De få som har fast anställning arbetar huvudsakligen på callcenter på företagets kontor där de sköter telefontolkningar. Övriga A-skattare är uppdragstagare för varje tolkuppdrag för sig. De flesta uppdrag är korta, en halv till 2 timmar är vanligt. Tolkförmedlingar förmedlar även affärs- och konferenstolkar. Vid konferenstolkning ska förmedlingen sköta organisation av samtliga tolkar som behövs under hela konferensen och se till att rätt utrustning finns tillgänglig. 5 Tolkorganisationer i Sverige Vi har ställt frågor till alla rikstäckande tolkorganisationer som finns f.n.: 5.1 Sveriges auktoriserade tolkar SAT Typ av organisation: intresseförening Har funnits sedan: 2013 Antal medlemmar: 17 betalande medlemmar under 2018 (45 betalande 2017; ingen påminnelse om att betala ny medlemsavgift skickades ut). Krav för att bli medlem: av Kammarkollegiet auktoriserad tolk Hur aktiva är de? Ganska aktiva i Skåne, ingen verksamhet i resten av landet. Jobbar med: Hjälper medlemmar i tvister med uppdragsgivare (påtalar t.ex. oegentligheter i domstolarnas arvodering och arbetsvillkor). Inställning till tolkmedlemskap i SFÖ: Vissa ledamöter i styrelse välkomnar att SFÖ inför ett tolkmedlemskap. En del ledamöter är nyvalda och har inte hunnit tillfrågas. 5.2 Rättstolkarna Typ av organisation: intresseförening Har funnits sedan: 2011 Antal medlemmar: 122 Krav för att bli medlem: av Kammarkollegiet auktoriserad rättstolk. Möjlighet till undantag finns för auktoriserade tolkar i språk där inget prov för rättstolk anordnas. Hur aktiva är de? Mycket aktiva. Har styrelsemöte en gång i månaden och skickar nyhetsbrev till medlemmar med ungefär samma frekvens. Däremellan pågår nedanstående arbete. Jobbar med: Bevakar frågor som intresserar rättstolkar. Uppvaktar myndigheter och andra aktörer i tolkbranschen med skrivelser och har dialogsamtal med dem där rättstolkarnas synpunkter framförs samt försöker påverka beslut i en för rättstolkar gynnsam riktning. Tillhandahåller kompetens som experter på rättstolkning vid exempelvis statliga utredningar och utarbetande av tekniska lösningar för tolkning i domstol. Är medlemmarnas röst i dialog med aktörerna i tolkbranschen. Dessutom vänder sig medlemmarna och andra i domstol verksamma tolkar till föreningen för råd och vägledning när det gäller arvodering, etiska frågor, tolkyrket som sådant och mycket annat.

Inställning till tolkmedlemskap i SFÖ: Har diskuterat frågan i styrelsen och där finns olika åsikter. Frågan är om tolkmedlemskapet skulle vara öppet för alla tolkar eller enbart för auktoriserade och utbildade. Anser att det skulle vara svårt för SFÖ att gentemot upphandlare och myndigheter driva tolk- och översättarfrågor gemensamt, helt enkelt eftersom upphandlingarna är separata och de båda yrkena skiljer sig åt i villkor och utmaningar. En positiv aspekt med att ha en tolkavdelning inom SFÖ skulle kanske vara att SFÖ:s mer omfattande resurser och medlemsantal skulle göra det möjligt att exempelvis ordna fortbildning med tolkinriktning i en helt annan omfattning än vad den lilla organisationen Rättstolkarna kan. 5.3 Sjukvårdstolkarna Typ av organisation: intresseförening Har funnits sedan: 2017 Antal medlemmar: Ett 60-tal (det är ca 1/3 av alla auktoriserade sjukvårdstolkar). Rekryteringen går bra. Krav för att bli medlem: av Kammarkollegiet auktoriserad sjukvårdstolk. Hur aktiva är de? Har varit väldigt aktiva kring bildandet och därefter pausat lite för att komma igång för fullt igen efter sommaren. Jobbar med: Ha koll på och påverka utformningen av förfrågningsunderlaget när olika landsting upphandlar tolktjänster; hålla medlemmar informerade genom nyhetsbrev; samarbeta med övriga aktörer inom tolkbranschen; organisera arbetsgrupper inom olika landsting som agerar lokalt; skicka skrivelser/information till kunder/tolkförmedlingar... Inställning till tolkmedlemskap i SFÖ: Rent allmänt har de inte något emot att samarbeta med SFÖ då de i julas skrev till olika aktörer inom tolkbranschen (med inriktning mot sjukvård) och uttryckte önskan om samarbete. Men de förstår inte riktigt hur det är tänkt. Att tolkar ska bli aktiva medlemmar i SFÖ men inte tvärtom? Eller att döpa om SFÖ till någon kombination i stil med SToÖ? 5.4 Vision Rikstolk Typ av organisation: fackförening Har funnits sedan: 1999, men då under ett annat namn Antal medlemmar: 249 Krav för att bli medlem: arbeta som tolk. Hur aktiva är de? Eftersom styrelsen är nyvald och jobbar med texter är aktivitetsnivån inte så hög. Kommer att öka sin aktivitet när en avtalstext är klar att presentera för medlemmar, jurister på Vision och tolkförmedlingarna. Jobbar med att ta fram broschyrer för rekrytering av nya medlemmar samt skissar på ett upprop till politiker och tjänstemän som ska publiceras så snart som möjligt. Jobbar med: Fram till 2016 bedrevs ett aktivt arbete med att teckna avtal med tolkförmedlingarna. Många såg avtal med facket som ett plus vid upphandlingarna som gav större chans att vinna, ett exempel var upphandlingen uppe i norr. Därefter uppstod interna konflikter och avdelningen var vilande i nästan 2 år. Arbetet återupptogs då en ny styrelse röstades fram i maj 2018. Arbetar för närvarande med en rad konkreta förslag som ska presenteras till Emil Plischs utredning på Regeringskansliet i slutet av augusti. Styrelsen har Skype-möte 1 gång per vecka och diskuterar då förbättringsförslag och skissar på ny avtalstext som tolkförmedlingarna ska skriva under. Kommer att driva krav på att enbart fackligt anslutna i fortsättningen tillåts att delta i upphandlingar av tolktjänster.

Inställning till tolkmedlemskap i SFÖ: Har nog missförstått vår fråga, de för en diskussion om att SFÖ är en översättarorganisation och inte en tolkorganisation. Deras problem är att de vill driva fackligt arbete, vara ett hot, vidta strejkåtgärder, men de har för få medlemmar för att kunna använda sig av dessa åtgärder. Ser inte SFÖ som en konkurrent, snarare som en samarbetspartner den dagen de bestämmer sig för att väcka opinionen i media, upplysa allmänheten om hur tolkmarknaden raseras till förmån för oseriösa tolkförmedlare och upphandlare m.m. De håller för närvarande på att skissa på en sådan artikel och anser att det vore värdefullt om även SFÖ skrev under upproret. 5.5 Organisation, konferenstolkar Det finns ingen sammanslutning för konferenstolkar i Sverige. Tolkar organiseras globalt av AIIC, International Association of Conference Interpreters (www.aiic.ner) som har ca 3 000 medlemmar och ett sekretariat i Schweiz. För att bli medlem ska man ha arbetat som konferenstolk minst 150 dagar per år (50 dagar per språkpar). Minst tre aktiva AIIC-medlemmar som ska ha varit medlemmar i minst fem år och har nödvändiga språkkunskaper för att bedöma kompetensen ska skriftligen intyga kvaliteten i arbetet. Det säger sig självt att antalet AIIC-medlemmar i Sverige inte är särskilt högt. De medlemmar som finns är antingen tolkar som arbetar i Bryssel eller i språkparet engelska -> svenska. AIIC har en sökmotor där det går att söka efter tolk men organisationen är föga känd i Sverige. 6 Systerföreningar Vi har frågat några av våra systerföreningar som organiserar både tolkar och översättare om deras erfarenheter. Här är svaren vi fick: 6.1 Bundesverband der Dolmetscher und Übersetzer (BDÜ) BDÜ är den tyska nationella organisationen för översättare och tolkar. Antalet medlemmar är 7 500. De har alltid haft både tolkar och översättare som medlemmar. Anledningen är i huvudsak historisk under lång tid inleddes utbildningen till tolk i Västtyskland med en grundkurs till översättare. I Östtyskland utbildades till kombinerad tolk/översättare. Den enda nackdelen som de ser är att när man har två yrken i samma förening tillkommer ytterligare en aspekt av arbetet som föreningen då måste arbeta med. De fördelar som anges är: - Många av medlemmarna arbetar både som tolkar och översättare och kan då representeras av föreningen i båda sina verksamheter. - Både översättare och tolkar får nytta av att se den andres perspektiv. - Med fler medlemmar får föreningen större tyngd, kan ge bättre erbjudanden och syns mer. - I sökfunktionen kan kunder hitta både översättare och tolkar i rätt språkkombination. - Man ser sig som EN förening, det finns förtroende där det annars kanske skulle finnas misstroende.

Konflikter förekommer som ordföranden, som var den svarade oss, menar beror på att rena översättare och tolkar har olika personligheter, men här finns också möjlighet för de båda yrkesgrupperna att dra nytta av det intensiva utbyte som uppkommer. 6.2 Translatörforeningen Translatörforeningen är en av Danmarks två översättar- och tolkföreningar. Deras medlemmar tillhör två grupper: de som endast arbetar som översättare och de som arbetar både som översättare och kontakttolkar. De förstnämnda utgörs i huvudsak av personer med språken engelska, tyska, franska, svenska och norska och de sistnämnda tolkar/översätter i övriga språkkombinationer. Alla medlemmar har titeln cand.ling.merc. som erhålls efter en utbildning som innehåller prov i både översättning och tolkning. Detta har historiska orsaker som går tillbaka till 1600-talet. Gruppen konferenstolkar är normalt inte organiserade i föreningen. De är få och troligtvis organiserade internationellt. De fördelar som de anger med att ha båda yrkesgrupperna i samma förening är i första hand att föreningen blir starkare och får större auktoritet i förhandlingar, möten med politiker, debatter i dagspress och arbetet med standardisering. Ett exempel på synergi som nämns är att det i Danmark, liksom i Sverige, förs en debatt om låg kvalitet på tolkning inom sjukvårds- och rättsväsendet. Denna debatt har gett en höjd aktivitetsnivå för Translatörforeningens sökfunktion och gett föreningen uppmärksamhet i pressen. Translatörforeningen avslutar med att skicka sina varmaste hälsningar till SFÖ vidarebefordras härmed till styrelsen. 6.3 Finlands översättar- och tolkförbund (FÖTF) FÖTF (www.sktl.fi) organiserar sedan 1955 litteratur-, fack-, AV-översättare, tolkar samt språklärare och -forskare i ett och samma förbund. Förbundet har fem sektioner: litteraturöversättare facköversättare AV-översättare tolkar (konferens-, konsekutiva och rättstolkar) lärare och forskare Tolksektionen har ca 360 medlemmar varav ett femtiotal utomlands. Av i Finland bosatta tolkar är ca 160 konferenstolkar, resten arbetar som kontakt- eller rättstolkar. Många av tolksektionens medlemmar är också aktiva som översättare. För medlemskap i tolksektionen krävs utbildningsbevis, rekommendation av en uppdragsgivare och en annan tolkmedlem samt specifikation av erfarenhet. FÖTF:s styrelse fattar beslut om medlemskap. Tolksektionen har den senaste tiden särskilt fokuserat på kvalitetsfrågor i rättstolkningen, tolkarnas arbetsförhållanden, avtals- och etikfrågor. Målet är att aktivera kontakttolkarna att delta i sektionens verksamhet. Sektionen sammanträder varannan månad.

Att ha alla språkarbetare i samma förening innebär naturligtvis en styrka. En särskild förening för enbart tolkar har hittills aldrig varit aktuell i Finland. Det har i FÖTF funnits missnöje bland de skönlitterära översättarna som ansett sig få för lite uppmärksamhet men efter diskussioner och förbättringar har detta lagt sig. För närvarande är det stor fokus i förbundet på kontakttolkar och det anordnas många utbildningar. 6.4 Norsk tolkeforening (NTF) NTF (www.tolkeforeningen.no) organiserar ca 280 tolkar i Norge, både auktoriserade, utbildade och registrerade. Det har tidigare funnits en separat förening för auktoriserade tolkar men numera ingår de också i NTF. Konferenstolkar har ingen egen förening men åtta tolkar har en gemensam sida SimNet.no. Integrerings- och mangfoldsdirektoratet (imdi.no) som är den nationella myndigheten för tolkning inom offentlig sektor har ett nationellt tolkregister Tolkeportalen.no som ger en översikt över praktiserande tolkar i offentlig sektor. Där finns 1 822 tolkar i 67 språk. Tolkarna är kategoriserade på fyra olika nivåer: 1. auktoriserade med tolkutbildning (Högskolan i Oslo och Akershus) 2. auktoriserade 3. utbildade 4. kontaktuppgifter till personer utan formell tolkkompetens men med dokumenterad tvåspråkig kompetens och genomgången 2-3 dagars introduktionskurs. Tolkarnas situation i Norge har stora likheter med Sverige. Efterhand har de norska tolkarna insett fördelarna med en enda förening för alla. En stark gemensam förening medför fördelar vid förhandlingar med uppdragsgivare och det sätts stora förhoppningar till NTF. En representant för NTF utryckte förhoppningar om harmonisering mellan Norge och Sverige avseende en enhetlig tolkorganisation. 7. Vägen framåt Först har vi funderat på frågan: Varför skulle en tolk vilja bli medlem i SFÖ? För det första har SFÖ redan tolkar som medlemmar. En del av översättarna tolkar också och det finns tolkar som även översätter. För att en tolk (som inte också är översättare) skulle vilja bli medlem i SFÖ krävs att styrelsen och relevanta arbetsgrupper inom SFÖ skaffar sig kunskaper om och engagerar sig i frågor som är viktiga för tolkarna, exempelvis upphandlingar eller kontakten med tolkförmedlingar. Tolkarna förväntar sig också att SFÖ erbjuder för tolkar relevanta utbildningar vilket innebär att fortbildningsgruppen även måste ha kunskap om tolkfrågor. En del av de utbildningar som anordnas idag är även relevanta för tolkar, exempelvis terminologikurser. Utbildningar som riktar sig specifikt till tolkar kan vara utbildningar i tolkningsteknik, anteckningsteknik, juridik, socialförsäkringar, textanalys, tekniska hjälpmedel, nyheter inom tolkområdet, nya lagar, sjukvårdskunskap

Medlemskapet kan ge tolken tillfälle att utvidga sitt nätverk, få del av ett mentorskap och ha ett utbyte med kollegor. Tolkarbetet är, liksom översättningsarbetet, ett många gånger ensamt arbete där man alltför sällan träffar kollegor. SFÖ behöver troligtvis även inrätta ett särskilt sökverktyg för tolkar på hemsidan. För kontakttolkar som enbart arbetar mot offentliga institutioner är detta troligtvis inte så viktigt, de söks via Kammarkollegiets hemsida, men för konferenstolkar eller affärstolkar som söker direktkunder eller byråkunder kan det ge ett mervärde. Den viktigaste anledningen för en tolk att vara med i föreningen skulle nog vara att föreningen arbetar för tolkarnas intressen. Vår erfarenhet är att tolkarna har höga förväntningar på en förenings arbete för tolkarnas intressen som förväntas leda till snabba resultat i form av högre arvoden och bättre villkor. Där kommer SFÖ att ha samma utmaning som vi har idag föreningen är ingen fackförening och kommer varken att kunna föra förhandlingar med eller utöva påtryckningar på byråerna. Det blir troligtvis en utmaning att kommunicera detta till tolkmedlemmarna. Till sist: här finns olika alternativ som styrelsen kan välja att gå vidare med: Alternativ 1 Ingen ändring mot idag. Föreningen fortsätter att vara en förening för enbart översättare. Alternativ 2 En tolksektion eller arbetsgrupp bildas som riktar sig till nuvarande SFÖ-medlemmar som även arbetar som tolkar eller är intresserade av tolkfrågor. Detta kräver att några av SFÖ:s nuvarande medlemmar vill engagera sig i arbetet och lägga upp riktlinjer för det framtida arbetet. Eventuellt behöver ekonomiska medel avsättas för arbetet. Gruppens arbete riktar sig till alla intresserade medlemmar, men det krävs fortfarande att man uppfyller dagens medlemskrav för att bli medlem i föreningen och kunna ta del av tolksektionens/-gruppens verksamhet. Alternativ 3 SFÖ inför ett tolkmedlemskap. Detta innebär en ändring av stadgarna som måste antas av årsmötet. Under året som följer på årsmötets antagande av stadgeändringen behöver en tolksektion startas upp som inleder arbetet med tolkfrågor. Detta kräver att någon av SFÖ:s nuvarande medlemmar inledningsvis vill leda en sådan sektion, bilda en arbetsgrupp och lägga upp riktlinjer för det framtida arbetet. SFÖ:s styrelse behöver sätta upp riktlinjer för tolksektionens arbete samt avsätta ekonomiska medel för detta. Tolkarna har höga förväntningar på lobbyarbete gentemot myndigheter, beslutande organ och tolkförmedlingar. Även lokala träffar riktade mot tolkar kan vara av intresse. En egen sökfunktion för tolkar behöver troligtvis läggas till på hemsidan (undersök om detta är möjligt rent tekniskt), ansökningsformulären på hemsidan behöver modifieras, kanske även andra

dokument/mallar (kansliet behöver kanske utreda detta). När sökfunktionen är inrättad behöver information skickas ut till nuvarande medlemmar om möjligheten att lägga upp sin tolkkompetens i sökfunktionen. Det här måste göras via kansliet eftersom bevis måste lämnas in på samma sätt som när en översättare idag vill lägga till ett nytt språk. Vi kan inte bedöma hur stor den ökade arbetsbelastningen blir på kansliet, men det är en faktor att ta in i beslutet. Fortbildningsgruppen bör få i uppdrag att även tänka på tolkutbildningar när de anordnar kurser. Även ett arbete med att aktivt värva tolkar till föreningen eller åtminstone sprida kunskapen att föreningen nu även välkomnar tolkar som medlemmar behöver inledas. Det arbetet faller kanske på marknadsföringssektionen. Längre fram, om/när föreningen har fått ett lite större antal tolkmedlemmar, blir kanske även en ändring av föreningens namn aktuell (Sveriges facköversättar- och tolkförening, t.ex.). Förslag till kriterier för tolkmedlemskap Om styrelsen beslutar att för årsmötet lägga fram förslaget att införa ett tolkmedlemskap föreslår vi att medlemskriterierna i stadgarna anges så att medlemskap kan beviljas av Kammarkollegiet auktoriserad kontakttolk, utbildad konferenstolk eller, i språk där Kammarkollegiet inte anordnar prov, utbildad kontakttolk registrerad som sådan hos Kammarkollegiet. (Den exakta formuleringen av stadgarna behöver arbetas fram.) Anledningen till att vi föreslår dessa kategorier av tolkar är att det följer SFÖ:s policy att så långt det är möjligt ställa höga kvalitetskrav på medlemmarna. Det blir även lätt att bedöma medlemsansökan eftersom vi bara behöver kontrollera ansökan mot Kammarkollegiets register, där auktoriserade och utbildade kontakttolkar registreras, eller mot utbildningsbevis. För konferenstolkar finns dels möjligheten att registreras hos Kammarkollegiet under rubriken utbildad tolk, eller, för dem som valt att inte låta sig registreras, kan utbildningsbevis inges. Möjligheten att inkludera även teckenspråkstolkar har nämnts under workshoppen för tolkar vid konferens 2018, men vi som har gjort utredningen har inga kunskaper inom detta område och vi bedömer att redan införandet av ett tolkmedlemskap enligt ovanstående kriterier skulle vara en stor utmaning och innebära tillräckligt stora ändringar av föreningens verksamhet. En diskussion om medlemskap för teckenspråkstolkar kan kanske tas upp om några år när medlemskapet för språktolkar har satt sig. När det gäller medlemsavgiften har vi diskuterat om tolkmedlemskapet skulle ges till en lägre avgift, men vi har landat i att det hade varit mest rättvist om tolkarna betalar samma avgift som översättarna. Många tolkar kommer troligtvis att tycka att avgiften är hög, men vi hoppas ändå att tillräckligt många med tiden kommer att anse att medlemskapet är värt priset. Detta beror naturligtvis på hur ett tolkmedlemskap utvecklas (vad en tolkmedlem erbjuds). Tolkgruppen (Ingrid Simko, Sirkka Seppänen, Maria Gustavsson)