Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Underlag för samråd 2014-10-03 (reviderat 2015-02-23) Hamburgsunds ARV 1 av 50 2015-02-23

Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Inledning... 4 3 Bakgrund och dagens situation... 5 4 Lokaliseringsalternativ och utsläppspunkt... 8 4.1 Utsläppspunkt... 10 5 Inkommande belastningar och utsläpp... 11 5.1 Inkommande flöden... 11 5.2 Inkommande belastningar... 13 5.3 Inkommande sommarbelastning 2014... 19 5.4 Utsläpp och reningsresultat... 20 5.5 Utsläpp och reningsresultat sommaren 2014... 23 5.6 Framtida belastningar till verket... 24 5.7 Q-dim idag och i framtiden... 26 6 Dagens utformning av verket (etapp 1)... 28 7 Dimensionering för ombyggnation... 31 7.1 Etapp 2... 31 7.2 Eventuella framtida ombyggnadsåtgärder... 35 8 Tidplan... 37 9 Planförhållanden... 38 10 Skyddsvärda områden... 41 11 Förutsedd miljöpåverkan... 46 12 Utsläppskrav som kommer att yrkas... 48 13 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll... 49 Bilagor: Bilaga 1 Gällande tillstånd och slutliga villkor Bilaga 2 Gällande kontrollprogram Bilaga 3 Processchema situation före etapp 1 Bilaga 4 Processchema etapp 1 (dagens situation) Bilaga 5 Processchema etapp 2 Bilaga 6 Detaljplan Hamburgsund centrum Bilaga 7 Översiktsplaner Hamburgsunds ARV 2 av 50 2015-02-23

1 Administrativa uppgifter Uppgifter om tillståndspliktig organisation/huvudman: Huvudman: Adress: Tekniska förvaltningen 45781 Tanumshede Organisationsnummer: 212000-1348 Kontaktperson: VA-chef, Karin Görfelt Telefon: 0525-18367 E-post: karin.gorfelt@tanum.se Tekniskt ombud: H2OLAND Adress: Grindgatan 1 441 31 Alingsås Kontaktperson: Mark de Blois Telefon: 0322 66 04 67 E-post: mark.de.blois@h2oland.se Uppgifter om anläggningen: Anläggning Hamburgsunds ARV Fastighetsägare Fastighetsbeteckning Hamburgsund 13:31 XY-koordinater RT 90 2,5 gon V 0:-15 6500846, 1236195 Besöksadress Skolvägen, Hamburgsund Kontaktperson på plats Drifttekniker, Richard Utgren Telefon 0525-18491 Verksamhetskod: 90.10, B Hamburgsunds ARV 3 av 50 2015-02-23

2 Inledning Hamburgsunds avloppsreningsverk (ARV) behandlar avloppsvatten från Hamburgsunds tätort med omnejd. Verket är idag dimensionerat för och har tillstånd att behandla avloppsvatten från maximalt 4 500 personekvivalenter (pe). Dagens gällande tillstånd för reningsverket beslutades enligt miljöbalken den 2004-06-14 och de slutliga villkoren beslutades den 2009-08- 27. Det nu gällande tillståndet för verksamheten är således relativt nytt. kommer att lämna in en ansökan om ett nytt tillstånd för Hamburgsunds ARV till följd av en ombyggnation av anläggningen. Ansökan kommer att lämnas in till Länsstyrelsen och verksamheten kommer att tillståndsprövas enligt 9 kap miljöbalken. Hamburgsunds ARV har haft problem med försämrad rening av avloppsvattnet och byggdes därför om provisoriskt under våren 2014 för att så snabbt som möjligt förbättra reningen på verket. Den provisoriska utformningen som anläggningen drivs efter idag är dock inte en långsiktig lösning och räcker inte fullt ut för att verket ska klara de gällande utsläppsvillkoren under högsäsongsbelastning. Ytterligare ombyggnad är därför nödvändigt för att förhindra förhöjda utsläppshalter och villkorsöverskridningar. Vidare beräknas belastningen till avloppsreningsverket att öka inom de kommande åren till följd av planerade nyexploateringar i upptagningsområdet och ökade mängder båtlatrin. Den dimensionerande belastningen behöver därför höjas till 6 300 pe för att de framtida belastningarna ska kunna tas emot och behandlas på verket. Ombyggnaden kommer i huvudsak innebära att volymen för det biologiska reningssteget, som tidigare har utgjorts av en biobädd, ersätts med en ny något större (ca 2,5 m högre) volym som kommer att vara baserad på aktivslam. I samband med detta kommer den tidigare försedimenteringsbassängen, som idag är tillfälligt ombyggd till en aktivslambassäng, återställas. Ombyggnationen av Hamburgsunds ARV kommer att påbörjas i slutet av februari 2015 och beräknas pågå till senast hösten 2015. Den nya aktivslamvolymen kommer att vara en överbyggd bassäng och byggas på samma plats som den tidigare biobädden varit placerad. Nya maskiner som avger ljud kommer att placeras inomhus. All ombyggnation kommer att ske inom befintligt använda ytor och volymer. Uppkomstkällorna för lukt och buller kommer inte att förändras från dagens situation. Idag är uppkomsten av lukt och buller till omgivningen minimal och inga klagomål har inkommit från allmänheten. överväger att på sikt lägga ned Hamburgsunds ARV eller bygga om reningsverket till en förbehandlingsanläggning. Avloppsvattnet kommer i dessa fall att ledas till Bodalens avloppsreningsverk via en överföringsledning för vidare behandling. I tillståndsansökan för Hamburgsunds ARV kommer att yrka ett tidsbegränsat tillstånd som ska gälla i 10 år. Inom denna period kommer kommunen ha utrett och fattat beslut i frågan om reningsverket ska bibehållas i framtiden eller läggas ned/byggas om till en förbehandlingsanläggning och anslutas till Bodalens ARV. Hamburgsunds ARV 4 av 50 2015-02-23

3 Bakgrund och dagens situation Hamburgsunds avloppsreningsverk byggdes 1972 och blev ombyggt 1992. Avloppsreningsverket behandlar avlopp från Hamburgsunds tätort, med omnejd. Verket är dimensionerat för och har tillstånd att behandla avloppsvatten från maximalt 4 500 pe. Det dimensionerande flödet, Q-dim, är idag satt till 79 m 3 /h. Avloppsvattnet in till verket består av hushållspillvatten samt avloppsvatten från en del restauranger. Industriell anslutning till verket finns ej. Befintligt gällande dimensioneringsdata för Hamburgsunds avloppsreningsverk presenteras i tabell 3.1.1. Tabell 3.1.1 Befintligt gällande dimensioneringsdata för Hamburgsunds ARV* Dimensionering Storlek Dimensionerande anslutning (70 g BOD7/p.d) 4 500 pe Dimensionerande belastning (BOD 7) 320 kg BOD 7/d Dimensionerande flöde (Q-dim) 79 m 3 /h Dimensionerande flöde (Q-dim) 1896 m 3 /d *Uppgifter hämtade från den periodiska besiktningen för 2012. Avloppsvattenbehandlingen på verket har tidigare utgjorts av sandfång, gallring, försedimentering, biologisk behandling med hjälp av en biobädd följt av fällning och eftersedimentering. Avloppsreningsverket började i 2010 få problem med att uppfylla utsläppsvillkoren för BOD 7 och fosfor. De försämrade reningsresultaten misstänks ha berott på återkommande igensättningar av biobädden vilka resulterade i en försämrad biologisk rening av avloppsvattnet. Till en början lyckades man lösa upp igensättningarna genom att b.la. spola biobädden och tillsätta fettlösande enzymer. Dessa åtgärder hjälpte dock endast kortvarigt och biobädden satte igen strax därefter. Igensättningarna blev allt svårare och i början av 2014 satte biobädden igen så kraftigt att man blev tvungen att ta den helt ur drift och bygga om reningsverket. Ombyggnationen av anläggningen delades upp i två etapper varav etapp 1 genomfördes under våren 2014 och var en akut provisorisk ombyggnation för att återfå den biologiska reningen inför sommaren, då belastningen till verket brukar vara som högst. Etapp 1 omfattade en tillfällig ombyggnad av försedimenteringsbassängen och flockningsbassängerna på verket till aktivslambassänger. En anmälan om ombyggnationen lämnades in till Länsstyrelsen 2014-03- 27 och det provisoriskt ombyggda verket driftsattes 2014-04-17. Etapp 1 har varit en provisorisk nödlösning i syfte att så snabbt som möjligt återfå den biologiska reningen på verket. Till följd av dess provisoriska beskaffenhet är etapp 1 inte en långsiktig lösning och räcker inte fullt ut för att klara verkets enligt tillstånd gällande utsläppsvillkor vid högbelastningsförhållanden. Vidare har mätningar på det inkommande vattnet till verket visat att belastningen har ökat under de senaste åren. Under sommaren 2014 uppmättes en inkommande veckomedelsbelastning till verket om ca 4 000 pe, vilket har motsvarat en ökning med ca 2 000 pe jämfört med 2011 och 2012. Hamburgsunds ARV 5 av 50 2015-02-23

Enligt kommunens uppgifter på de nyanslutningar som förväntas ske i framtiden beräknas belastningen till verket att öka med minst ca 1 200 pe mellan 2015-2025 och kommer att således uppgå till minst ca 5 200 pe som maximal veckomedelsbelastning. Därtill kan ytterligare belastningsökning förväntas från ökade mängder båtlatrin när den nya lagen mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar träder i kraft under våren 2015. För att förhindra förhöjda utsläppshalter och skapa utrymme inför de framtida förväntade belastningstillskotten ska Hamburgsunds ARV byggas om igen i en etapp 2. Syftet med etapp 2 är att långsiktigt öka den biologiska kapaciteten på verket. Ombyggnaden innebär i huvudsak byggnation av en ny biologisk volym för aktivslam på den plats där biobäddsvolymen tidigare var placerad samt återställning av försedimenteringen. För att skapa marginal för ökade mängder båtlatrin och för oförutsedda belastningar från framtida nyanslutningar inberäknas en säkerhetsfaktor om 20 % och det ombyggda kommer således att dimensioneras för att kunna ta emot och behandla avloppsvatten vid en maximal veckomedelsbelastning motsvarande 6 300 pe (med avseende på BOD 7 ). I tillståndsansökan kommer det således att sökas en höjning av verkets dimensionerande belastning från dagens 4 500 pe till 6 300 pe. Det framtida dimensionerande flödet, Q-dim, kommer att ändras från dagens 79 m 3 /h till 76 m 3 /h. har även utrett vidare ombyggnadsåtgärder som eventuellt kan komma att utföras om behov uppstår efter att etapp 2 är genomförd. Dessa åtgärder innefattar bl.a. byggnation av fettfång, ombyggnationer i slamlagringen och installation av en sandtvätt. överväger att på sikt lägga ned Hamburgsunds ARV eller bygga om reningsverket till en förbehandlingsanläggning. Avloppsvattnet kommer i dessa fall att ledas till Bodalens avloppsreningsverk via en överföringsledning för vidare behandling. Kommunen kommer att utreda möjligheten att föra över avloppsvattnet till Bodalens ARV och fatta beslut i frågan inom några år. I tillståndsansökan för Hamburgsunds ARV kommer att yrka ett tidsbegränsat tillstånd som ska gälla i 10 år. Inom denna period kommer kommunen ha utrett och fattat beslut i frågan om reningsverket ska bibehållas i framtiden eller läggas ned/byggas om till en förbehandlingsanläggning och anslutas till Bodalens ARV. Dagens gällande tillstånd och beslutet om slutliga villkor för avloppsreningsverket återfinns i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas det gällande kontrollprogrammet för verket. Utsläppsvillkoren för reningsverket enligt slutgiltiga villkor 2009-08-27 är sammanfattad i tabell 3.1.2 nedan. Tabell 3.1.2 Befintligt gällande utsläppsvillkor för Hamburgsunds avloppsreningsverk Gränsvärde Typ Riktvärde Typ Riktvärde Typ mg/l mg/l % red. BOD 7 10 Årsmedel 10 Kvartalsmedel 90 Årsmedel P-tot 0,3 Årsmedel 0,3 Kvartalsmedel 90 Årsmedel N-tot - - - - - - Hamburgsunds ARV 6 av 50 2015-02-23

En ansökan för tillfällig villkorsändring har lämnats in till Länsstyrelsen 2014-03-27, i vilken har yrkat att provisoriska utsläppsvillkor ska gälla under den akuta utformningen av verket (etapp 1). De yrkade provisoriska utsläppsvillkoren redovisas i tabell 3.1.3. har i samband med detta även yrkat att gränsvärdena för 2014 och 2015 stryks. Tabell 3.1.3 Yrkade provisoriska villkor för 2014 och 2015 Värde År Kvartal BOD 7 P-tot Omfattning Yrkade provisoriska riktvärden 2014 1-4 80 % 0,5 mg/l Kvartalsmedel under ombyggnationstiden 2015 1-3 reduktion Hamburgsunds ARV 7 av 50 2015-02-23

4 Lokaliseringsalternativ och utsläppspunkt En översiktskarta över med lokaliseringen för Hamburgsunds ARV, dess utsläppspunkt samt avloppsreningsverkets ungefärliga upptagningsområde visas i figur 4.1.1. Hamburgsunds ARV Utsläppspunkt Upptagningsområde Figur 4.1.1 Översiktskarta över Hamburgsunds ARVs upptagningsområde Hamburgsunds ARV 8 av 50 2015-02-23

Befintligt verk ligger inom ett detaljplanelagt område på kommunalägd mark intill en fiskehamn. Anläggningen ligger intill en bergvägg på öster sida och närmaste bostadsbebyggelse finns endast på den norra sidan om verket med den närmaste bebyggelsen på ett avstånd om ca 170 meter. Anläggningen utgörs av två byggnader varav den ena är en övertäckt byggnad som inhyser samtliga reningssteg för grovavskiljning, kemisk rening, sedimentering samt slambehandling. Strax intill bergväggen på öster sida om denna byggnad har den tidigare biobäddsvolymen varit placerad (biobädden har nyligen rivits). Den enda visuella förändringen som kommer att ske på anläggningen till följd av den planerade ombyggnationen är att på platsen där den tidigare biobäddsvolymen stått kommer uppföras en ny volym för aktivslam. Den nya volymen kommer att vara ca 2,5 meter högre (räknat från marknivå, inklusive skyddsräcke) än biobäddsvolymen. Övriga planerade ombyggnationer på verket kommer att göras inom befintliga volymer. 1. Alternativ lokalisering En alternativ lokalisering innebär att avloppsreningsanläggningen rivs/flyttas till en ny lokalisering. Detta skulle dock leda till orimligt höga kostnader jämfört med att bygga om befintligt verk. Därutöver skulle det helt enkelt inte gå att genomföra inom en rimlig tidsram med tanke på den akuta situationen som råder. Ett alternativ till att bygga om Hamburgsunds ARV är att istället anlägga en överföringsledning för att föra över och behandla avloppsvattnet på Bodalens avloppsreningsverk. I detta fall kan Hamburgsunds ARV läggas ned helt eller alternativt byggas om till en förbehandlingsanläggning. Överföring av avloppsvattnet till Bodalens ARV är dock i dagsläget ej ett realistiskt alternativ då en överföring skulle ta ett antal år i anspråk att förverkliga. Denna tid finns inte då Hamburgsunds ARV är i akut behov av upprustning för att sänka utsläppshalterna och uppfylla utsläppsvillkoren. Därtill är det i dagsläget ej säkert om det finns tillräckligt med kapacitetsutrymme på Bodalens ARV för att avloppsvattnet från Hamburgsunds ARV ska kunna tas emot och behandlas på verket (detta är under pågående utredning). Överföring av avloppsvattnet till Bodalens ARV är dock ett aktuellt alternativ på längre sikt. kommer att utreda möjligheten för detta och ett beslut kommer att fattas inom de kommande åren. Hamburgsunds ARV 9 av 50 2015-02-23

2. Nollalternativ Nollalternativet för Hamburgsunds ARV är att reningsverket bibehålls i sin nuvarande provisoriska utformning. Som tidigare beskrivet, är nuvarande utformning en nödlösning som inte kommer att räcka fullt ut för att verket ska kunna klara sina utsläppsvillkor. Nollalternativet kommer därför mycket sannolikt medföra kontinuerliga överskridningar av verkets utsläppsvillkor med höga halter av särskilt BOD 7 i utsläppen till recipienten. 4.1 Utsläppspunkt Avloppsreningsverkets utsläppspunkt ligger strax utanför verket i rännan mellan Hamburgsunds samhälle och Hamburgö. I utsläppspunkten ingår även avloppsvatten som bräddas vid reningsverket. Utloppspunktens läge innebär att utsläppen sker nära intill fiskehamnen/gästhamnen som ligger i anslutning till avloppsreningsverket. Enligt uppgift händer det att fiskebåtar spolar sin fisk med vattnet vid hamnen vilket kan medföra en risk för smittspridning. Det förekommer även att hamnen används som badplats under sommarperioden. Den befintliga lokaliseringen av utsläppspunkten är således ofördelaktig med avseende på risken för smittspridning men också med avseende på utspädning och spridning av näringsämnen. En förflyttning av utsläppspunkten till en plats med bättre vattenomsättning skulle vara gynnsamt med avseende på vattenmiljön i sundet. En förflyttning av utsläppspunkten skulle dock innebära en förlängning av utloppsledningen med minst ett par kilomenter för att komma utanför sundet samt för att komma tillräckligt långt ifrån närliggande badplatser och andra känsliga områden. En sådan förlängning av utloppsledningen skulle resultera i en så hög kostnad att det skulle bli orimligt och inte stå i proportion till kostnaden för ombyggnationen av verket, särskilt med tanke på att reningsverket kan komma att läggas ned/byggas om en till förbehandlingsbehandling och anslutas till Bodalens ARV inom en 10-årsperiod. I dagsläget är det således inte ekonomiskt rimligt att lägga en längre utloppsledning. Förflyttning av utsläppspunkten kan dock komma att bli aktuellt i framtiden om kommunen beslutar att behålla Hamburgsunds ARV i drift istället för att överföra avloppsvattnet till Bodalens ARV. För att eliminera risken för smittspridning finns möjlighet att tillämpa desinfektion av det utgående avloppsvattnet under sommarhalvåret, exempelvis med hjälp av UV-ljus. Detta kommer att utredas om det bedöms vara nödvändigt. Hamburgsunds ARV 10 av 50 2015-02-23

5 Inkommande belastningar och utsläpp I detta kapitel redovisas flödena, inkommande belastningarna och utsläppen på Hamburgsunds ARV. De redovisade halterna och mängderna är baserade på dygnsprovtagningar som utförts två gånger per månad på inkommande och utgående vatten på verket. De redovisade dygnsflödena är baserade på mätningar på flödet till verket som har uppmätts och noterats som medelflödet under varje dygn. Det har nyligen upptäckts att flödesmätningarna under stora delar av 2013 och 2014 varit felaktiga pga. kalibreringsproblem på flödesmätaren på reningsverket. Uppmätta flöden och beräknade mängder föroreningar under dessa perioder är därför inte tillförlitliga och redovisas ej i detta dokument. Under sommaren 2014 utfördes extraprovtagningar på inkommande och utgående vatten på reningsverket i form av veckomedelsprover. Flödena som uppmättes i samband med extraprovtagningen har i efterhand kunnat korrigeras för mätfelet i flödesmätaren på verket. I detta kapitel redovisas även resultaten från extraprovtagningen. De mätningar som har utförts på verket under de senaste åren (2010 2012 samt sommarprovtagningen under 2014) har använts som grund för dimensioneringen av den planerade ombyggnationen av verket. 5.1 Inkommande flöden I figur 5.1.1 t.o.m. 5.1.3 redovisas det inkommande flödet till Hamburgsunds ARV som uppmätta dygnsflöden, halvmånadsmedelvärden och som medel- och maximala årsflöden mellan åren 2011-2013. Det uppmätta inkommande årsmedelflödet in till verket var under 2011-2012 omkring 700 m 3 /d. Flödet varierar stort med årstid, med betydligt högre flöden under hösten och vintern. Flödena under denna del av året är nästan dubbelt så höga som under våren och sommaren. Den kraftiga variationen i flödet indikerar ett stort inläckage av ovidkommande vatten under den senare delen av året till följd av högre nederbördsmängder och snösmältning. En anledning är också att ledningarna kan ligga under grundvattennivån under höst och vinter. Det högsta noterade flödet mellan 2011 och 2012 har varit ca 2 500 m 3 /d. Hamburgsunds ARV 11 av 50 2015-02-23

Figur 5.1.1 Inkommande dygnsflöden in till Hamburgsunds ARV mellan 2011-2012. Figur: 5.1.2 Inkommande flöde som halvmånadsmedelvärden till Hamburgsunds ARV mellan 2011-2012. Hamburgsunds ARV 12 av 50 2015-02-23

Figur: 5.1.3 Årsmedelflöden och maximala årsflöden under 2011 och 2012. 5.2 Inkommande belastningar I figur 5.2.1 presenteras de inkommande belastningarna med avseende på BOD7, COD, P-tot och N-tot för varje provtagning mellan 2008 2012. I figur 5.2.2 presenteras belastningen endast med avseende på BOD7. Uppgifterna är sammanställda utifrån de dygnsprov som tas på verket två gånger per månad. Dygnsproven har också delats in halvmånadsvis, dvs. från den 1a i varje månad till den 15e och från den 16e till slutet av månaden. Detta har gjorts för åren 2010-2012 och sedan har ett medelvärde räknats ut för varje halvmånad. Detta halvmånadsmedelvärde kan antas representera veckomedelsbelastningen in till verket. Halvmånadsmedelvärdet är det närmaste man kan komma till den faktiska veckomedelsbelastningen då man vanligtvis endast tar två prov i månaden vid verket. Den maximala veckomedelbelastningen (MVB) är den maximala inkommande BOD7-belastningen som inträffar som medelvärde under en vecka för hela året. De inkommande belastningarna till verket beräknade som halvmånadsmedelvärden för BOD7, COD, P-tot och N-tot mellan 2010 och 2012 presenteras i figur 5.2.3 och i figur 5.2.4 för endast BOD7. Samtliga redovisade pe-belastningar har beräknats utifrån specifika föroreningsmängder om 70 g BOD7/p.d, 140 g COD/p.d, 2 g P-tot g/p.d och 14 g N-tot/p.d. Hamburgsunds ARV 13 av 50 2015-02-23

Belastningen in till Hamburgsunds ARV varierar kraftigt mellan sommar och höst/vinter och de högsta belastningarna inträffar under högsommaren, mellan omkring 1/7-15/8. Från figur 5.2.3 och 5.2.4 kan det ses att belastningen in till verket tenderar att fortsätta vara något förhöjd efter sommaren fram till november/december, vilket ses särskilt med avseende på COD. Detta kan bero på utspolningar av slam från ledningsnätet vid de högre flödena. Årsmedelbelastningen har varierat mellan ca 800 1000 pe med avseende på BOD7 mellan 2010 och 2012, se figur 5.2.5. En tendens kan ses mot ökande pe-belastningar in till verket under de studerade åren 2010 t.o.m. 2012. Årsmedelbelastningen var under högsäsong 2012 drygt 2000 pe, vilket var ca 500 pe högre än motsvarande värde under 2010. Figur: 5.2.1 Antal pe för de olika föroreningarna i inkommande vatten (2008 2012). Figur: 5.2.2 Antal pe (BOD7) i inkommande vatten (2008 2012). Hamburgsunds ARV 14 av 50 2015-02-23

Figur: 5.2.3 Antalet pe för de olika föroreningarna indelat i halvmånadsmedelvärden (2010-2012) Figur: 5.2.4 Antalet pe för BOD 7 indelat i halvmånadsmedelvärden (2010 2012) Hamburgsunds ARV 15 av 50 2015-02-23

Figur: 5.2.5 Antalet pe för BOD 7 i inkommande vatten som årsmedelvärden (2010 2012) I figur 5.2.6 t.o.m. 5.2.9 redovisas halterna BOD 7, COD, P-tot och N-tot, i det inkommande avloppsvattnet till Hamburgsunds ARV som halvmånadsmedelvärden för 2010 2012. De inkommande halterna till verket är relativt låga under hösten och vintern men ökar under sommaren. Sommartid kan halterna närma sig de halter som förväntas om inget inläckage sker (300 mg BOD7/l, 9 mg P-tot/l och 70 mg N-tot/l). Detta är typiskt för reningsverken längs Bohuskusten: Under högsommar bestäms flödena och halterna främst av spillvattnet från hushållen medan under resten av året en stor utspädning sker genom inläckage av ovidkommande vatten. Figur 5.2.6 BOD 7 -halter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden (2010 2012). Hamburgsunds ARV 16 av 50 2015-02-23

Figur 5.2.7 COD-halter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden (2010 2012). Figur 5.2.8 Totalfosforhalter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden (2010 2012). Hamburgsunds ARV 17 av 50 2015-02-23

Figur 5.2.9 Totalkvävehalter i det inkommande avloppsvattnet. Halvmånadsmedelvärden (2010 2012). I tabell 5.2.1 5.2.3 presenteras beräknade veckomedelsbelastningar och maximala veckomedelsbelastningarna (MVB) in till verket under sommaren (1/7-15/8) respektive hösten/vintern (16/8-30/6) som medelvärden för perioden 2010-2012. Den maximala veckomedelbelastningen beräknat utifrån de inkommande belastningarna till verket mellan 2010 och 2012 har varit ca 2 000 pe à 70 g BOD7/pers.d. Tabell 5.2.1 Inkommande flöden och halter in till Hamburgsunds ARV, veckomedelvärden (halvmånadsmedelvärden) för år 2010-12. Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot NH4-N m3/d mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Medel totalt 606 104 290 2,8 23 17 Medel 1/7-15/8 468 273 780 7,6 62 50 MVB 1/7-15/8 481 283 786 8,6 67 58 Medel 16/8-30/6 626 86 237 2,3 19 13 MVB 16/8-30/6 968 108 368 2,1 15 12 Tabell 5.2.2 Inkommande flöden och mängder in till Hamburgsunds ARV, veckomedelvärden (halvmånadsmedelvärden) för år 2010-12. Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot NH4-N m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d Medel totalt 606 63 176 1,7 14 10 Medel 1/7-15/8 468 128 365 3,6 29 23 MVB 1/7-15/8 481 136 378 4,1 32 28 Medel 16/8-30/6 626 54 148 1,4 12 8 MVB 16/8-30/6 968 105 356 2,0 15 12 Hamburgsunds ARV 18 av 50 2015-02-23

Tabell 5.2.3 Inkommande pe-antal till Hamburgsunds ARV, veckomedelvärden (halvmånadsmedelvärden) för år 2010-12. Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt 901 1 254 854 1 010 1 005 Medel 1/7-15/8 1 826 2 609 1 777 2 059 2 068 MVB 1/7-15/8 1 944 2 702 2 073 2 291 2 172 Medel 16/8-30/6 769 1 060 723 860 853 MVB 16/8-30/6 1 499 2 541 994 1 063 1 509 5.3 Inkommande sommarbelastning 2014 Under sommaren 2014 genomfördes extraprovtagningar på Hamburgsunds ARV för att få en bättre bild av sommarbelastningen och reningen under den akuta ombyggnationen (etapp 1). Mätningar genomfördes i form av veckomedelsprover mellan juli och augusti 2014. I tabell 5.3.1 5.3.3 redovisas de inkommande halterna, mängderna och pe-belastningarna till Hamburgsunds ARV under veckomedelsprovtagningen sommaren 2014. Notera att de uppmätta flödena under 2014 har i efterhand visat sig varit kraftigt överskattade till följd av mätningsfel på flödesmätaren på reningsverket samt till följd av påverkan av returslamflödet i mätningspunkten. Flödesuppgifterna under de redovisade provtagningsveckorna under sommaren 2014 har i efterhand kunnat justeras med hjälp av mätningar av de interna flödena på verket och flödeshistoriken i pumpstationerna som pumpar avloppsvattnet till reningsverket. Det kan dock inte helt uteslutas finnas felkällor i flödesuppgifterna men också i analysresultaten som kan till viss del ha varit påverkade av returslamflödet i provtagningspunkten. Resultaten från extraprovtagningarna under sommaren 2014 är i dagsläget den mest tillförlitliga uppskattningen som finns att tillgå på dagens inkommande sommarbelastning till Hamburgsunds ARV. Mätningarna från sommaren 2014 visar att det inkommande vattnet till verket kan bli väldigt koncentrerat. De inkommande halterna BOD7 och P-tot uppgick som högst till 550 mg/l respektive 14 mg/l. Under föregående år har de inkommande torrvädershalterna varit i medel omkring 300 mg/l BOD7 och 9 mg/l P-tot. Vidare kan det ses att inkommande vatten innehåller höga halter fett, varav den största andelen utgörs av avskiljbart fett. Den högsta veckomedelsbelastningen som uppmättes under sommaren 2014 kan beräknas ha varit ca 4 000 pe med avseende på BOD7 (tabell 5.3.3). Detta motsvarar en ökning med omkring 2 000 pe jämfört med belastningssituationen under 2010-2012. Hamburgsunds ARV 19 av 50 2015-02-23

Tabell 5.3.1 Inkommande flöden och halter in till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren 2014. BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- Fett Fett Flöde BOD7 COD P-tot NH4-N Susp Period filt part filt part filt part tot eterlös. avskilj. Veckomedel m3/d mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 30/6 7/7 (v 27) 457 370 86 284 1600 180 1420 4 0,038 3,962 81 58 1300 130 130 7/7 14/7 (v 28) 552 440 92 348 1300 160 1140 9,2 0,16 9,04 67 64 1100 110 110 14/7 21/7 (v 29) 538 470 140 330 930 260 670 14 5,9 8,1 96 73 670 110 110 21/7 28/7 (v 30) 519 550 160 390 1000 270 730 14 6,8 7,2 98 76 550 160 130 28/7 4/8 (v 21) 502 410 130 280 1200 230 970 12 5,4 6,6 85 67 840 89 80 Tabell 5.3.2 Inkommande flöden och mängder in till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren 2014. BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- Fett Fett Flöde BOD7 COD P-tot NH4-N Susp Period filt part filt part filt part tot eterlös. avskilj. Veckomedel m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d 30/6 7/7 (v 27) 457 169 39 130 731 82 649 1,8 0,0 1,8 37 27 594 59 59 7/7 14/7 (v 28) 552 243 51 192 718 88 629 5,1 0,1 5,0 37 35 607 61 61 14/7 21/7 (v 29) 538 253 75 178 500 140 360 7,5 3,2 4,4 52 39 360 59 59 21/7 28/7 (v 30) 519 285 83 202 519 140 379 7,3 3,5 3,7 51 39 285 83 67 28/7 4/8 (v 21) 502 206 65 141 602 115 487 6,0 2,7 3,3 43 34 422 45 40 Tabell 5.3.3 Inkommande pe-antal till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren 2014. Veckomedelsprov 2014 pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) Vecka 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d 30/6 7/7 (v 27) 2 416 5 223 914 2 644 2 799 7/7 14/7 (v 28) 3 470 5 126 2 539 2 642 3 444 14/7 21/7 (v 29) 3 612 3 574 3 766 3 689 3 660 21/7 28/7 (v 30) 4 078 3 707 3 633 3 633 3 763 28/7 4/8 (v 21) 2 940 4 303 3 012 3 048 3 326 5.4 Utsläpp och reningsresultat I figur 5.4.1-5.4.3 visas utsläppshalterna BOD7, P-tot och N-tot från Hamburgsunds ARV mellan 2008 2014. En tydlig försämring kan ses i reningen av BOD7 fr.o.m. 2010. Den försämrade reningen berodde troligtvis på igensättningar av biobädden. Utsläppen har korrelerat starkt med den inkommande belastningen med betydligt högre utsläpp under sommaren då belastningen in till verket har varit som högst. Under högsäsong har de utgående halterna BOD7 i regel varit flera gånger högre än villkorsvärdet. Utsläppsresultaten för BOD7 kan ses ha försämrats i takt med de eskalerande igensättningsproblemen i biobädden. Under stora delar av 2013 var utsläppshalterna BOD7 långt över villkorsvärdet på 10 mg/l. Hamburgsunds ARV 20 av 50 2015-02-23

Även utsläppshalterna fosfor har under flera av provtagningarna varit förhöjda, detta kan ses ha inträffat främst under höst/vinterhalvåret och troligtvis varit pga. slamutspolningar till följd av den högre flödesbelastningen som uppkommer under denna period. Figur 5.4.1 Utgående halter BOD7 från Hamburgsunds ARV mellan 2008 2014. Figur 5.4.2 Utgående halter P-tot från Hamburgsunds ARV mellan 2008 2014. Hamburgsunds ARV 21 av 50 2015-02-23

I tabell 5.4.1 5.4.4 presenteras de senaste årens reningsresultat på Hamburgsunds ARV med avseende på BOD7 och P-tot som utgående flödesviktade kvartal- och årsmedelshalter samt som reduktionsgrader. Rödmarkerat värde innebär villkorsöverskridning. Notera att de flödesviktade halterna som redovisats för 2013 är ej fullständigt representativa. Detta då flödesmätningen på verket under 2013 varit felaktig till följd av mätningsfel/kalibreringsfel på flödesmätaren. I samband med att igensättningsproblemen i biobädden började under 2010 började reningsverket få svårt att uppnå utsläppsvillkoren. Under de senaste åren har flertalet villkorsöverskridanden skett av både rikt- och gränsvärdet för BOD7 samt även P-tot. Under 2013 överskreds riktvärdet för BOD7 under årets samtliga kvartal. Gränsvärdet överskreds för både BOD7 samt för P-tot. Tabell 5.4.1 Utsläppshalter BOD 7 från Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden 2009-2013. 2009 2010 2011 2012 2013 BOD 7 mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Kvartal 1 4 13 6 7 12 Kvartal 2 5 9 10 6 15 Kvartal 3 5 23 9 13 36 Kvartal 4 4 9 4 3 13 Årsmedel 4 16 7 6 18 Tabell 5.4.2 Utsläppshalter P-tot från Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden 2009-2013. 2009 2010 2011 2012 2013 P-tot mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Kvartal 1 0,09 0,32 0,05 0,09 0,13 Kvartal 2 0,28 0,10 0,12 0,15 0,14 Kvartal 3 0,23 0,33 0,17 0,20 0,24 Kvartal 4 0,16 0,59 0,14 0,12 0,48 Årsmedel 0,18 0,34 0,13 0,13 0,31 Tabell 5.4.3 Reduktionsgrader för BOD7 på Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden 2009-2013. 2009 2010 2011 2012 2013 BOD 7 % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion Kvartal 1 94 93 90 90 82 Kvartal 2 95 92 89 94 75 Kvartal 3 97 55 87 95 79 Kvartal 4 91 86 93 94 66 Årsmedel 94 80 90 93 75 Hamburgsunds ARV 22 av 50 2015-02-23

Tabell 5.4.4 Reduktionsgrader för P-tot på Hamburgsunds ARV, kvartal- och årsmedelvärden 2009-2013. 2009 2010 2011 2012 2013 P-tot % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion Kvartal 1 96 94 97 96 90 Kvartal 2 89 97 94 94 93 Kvartal 3 92 79 80 97 94 Kvartal 4 90 68 91 93 69 Årsmedel 92 84 91 95 85 5.5 Utsläpp och reningsresultat sommaren 2014 I tabell 5.5.1 5.5.3 redovisas de utgående halterna, mängderna och reduktionsgrader på Hamburgsunds ARV under veckomedelsprovtagningen sommaren 2014. Provtagningen på utgående vatten gjordes samtidigt som på inkommande vatten (se kapitel 5.4). Notera att under provtagningsveckan var reningsverket ombyggt och driftsatt enligt den provisoriska lösningen. Som tidigare beskrivet i kapitel 5.4 har flödesmätningarna under 2014 varit felaktiga till följd av mätningsfel på flödesmätaren samt till följd av påverkan av returslamflödet i mätningspunkten. De redovisade mängderna under sommarprovtagningen 2014 har beräknats med hjälp av i efterhand justerade flöden. De utgående halterna BOD7 varierade mellan 17 och 35 mg/l. Notera att en stor andel av utgående BOD7 förelåg i partikulär form och kunde därmed sannolikt härledas till utspolningar av slam. Slamutspolning förklarar också de höga halterna fosfor som i merparten också förelåg i partikulär form. Med avseende på löst BOD7 uppgick den högsta uppmätta halten till 17 mg/l, vilken är ett förhållandevis bättre reningsresultat jämfört med föregående år med tanke på att den inkommande belastningen under sommaren 2014 var betydligt högre. Samtidigt var reduktionsgraderna i samtliga av provtagningarna över 90 % med avseende på både BOD7 och P-tot. Resultaten visar dock att den provisoriska utformningen av verket har ej räckt för att uppnå utsläppshalter under villkorsvärdena under högbelastningsförhållanden. Tabell 5.5.1 Utgående flöden och halter från Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren 2014. BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N- NH4- Fett Fett Flöde BOD7 COD P-tot Susp Period filt part filt part filt part tot N eterlös. avskilj. Veckomedel m3/d mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 30/6 7/7 (v 27) 457 17 5 12 46 34 12 0,29 0,02 0,27 49 46 32 < 7 < 7 7/7 14/7 (v 28) 552 22 17 5 62 36 26 0,46 0,03 0,44 48 50 29 < 7 < 7 14/7 21/7 (v 29) 538 35 13 22 110 56 54 1,20 0,19 1,01 62 55 50 < 7 < 7 21/7 28/7 (v 30) 519 24 11 13 82 50 32 0,41 0,16 0,25 62 55 37 14 < 7 28/7 4/8 (v 21) 502 19 - - 70 48 22 0,42 0,13 0,29 59 50 23 < 7 < 7 Hamburgsunds ARV 23 av 50 2015-02-23

Tabell 5.5.2 Utgående flöden och mängder från Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren 2014. Period Flöde BOD7 BOD7 filt BOD7 part COD COD filt COD part P-tot P-tot filt P-tot part N-tot NH4- N Susp Fett eterlös. Veckomedel m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d kg/d 30/6 7/7 (v 27) 457 8 2 5 21 16 5 0,13 0,01 0,13 22 21 15 3,2 3,2 7/7 14/7 (v 28) 552 12 9 3 34 20 14 0,25 0,01 0,24 26 28 16 3,9 3,9 14/7 21/7 (v 29) 538 19 7 12 59 30 29 0,65 0,10 0,54 33 30 27 3,8 3,8 21/7 28/7 (v 30) 519 12 6 7 43 26 17 0,21 0,08 0,13 32 29 19 7,3 3,6 28/7 4/8 (v 21) 502 10 0 35 24 11 0,21 0,07 0,15 30 25 12 3,5 3,5 Tabell 5.5.3 Inkommande pe-antal till Hamburgsunds ARV, veckomedelsprovtagning sommaren 2014. Veckomedelsprov 2014 BOD-r COD-r P-r N-r Vecka % reduktion % reduktion % reduktion % reduktion 30/6 7/7 (v 27) 95 97 93 40 7/7 14/7 (v 28) 95 95 95 28 14/7 21/7 (v 29) 93 88 91 35 21/7 28/7 (v 30) 96 92 97 37 28/7 4/8 (v 21) 95 94 97 31 5.6 Framtida belastningar till verket Den framtida belastningssituationen på Hamburgsunds ARV har uppskattats med utgångspunkt från de senaste årens mätningar på verket. Eftersom det i den ordinarie dygnsprovtagningen på verket ej finns tillförlitliga mätdata på de inkommande belastningarna under 2013 och 2014 har mätdata för perioden 2010 2012 använts som utgångspunkt. De belastningar som har tillkommit efter 2012 och förväntas tillkomma i framtiden är enligt följande: Under extraprovtagningen som utfördes på verket under sommaren 2014 uppmättes en inkommande veckomedelsbelastning till verket om ca 4 000 pe. Detta har motsvarat en belastningsökning om 2 000 pe jämfört med 2010-2012. Enligt kommunens planer på nyexploateringar kommer belastningen till Hamburgsunds ARV att öka med minst ca 1 200 pe mellan 2015 2025 till följd av nyanslutningar till upptagningsområdet. Detta kommer att medföra en höjning av den maximala veckomedelsbelastningen till minst ca 5 200 pe. I april 2015 kommer en ny lag att införas som innebär ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Detta kommer mycket sannolikt medföra att mängderna båtlatrin som deponeras i tömningsstationen i Hamburgsund kommer att öka påtagligt. Denna tömningsstation är kopplad till Hamburgsunds ARV vilket således kommer bidra till ytterligare ökad belastning på reningsverket. Fett avskilj. Hamburgsunds ARV 24 av 50 2015-02-23

Det finns idag dock inga uppgifter på mängderna båtlatrin som deponeras i tömningsstationen i Hamburgsund samtidigt som det saknas uppskattningar på hur mycket mängderna kan komma att öka i framtiden. Detta gör det svårt att uppskatta dagens och de framtida belastningarna härrörande tömningsstationen till reningsverket. För att skapa marginal för framtida mängder båtlatrin och för oförutsedda belastningar från nyanslutningar inberäknas en säkerhetsfaktor om 20 %, motsvarande 1100 pe. I framtiden uppskattas högsäsongsbelastningen till Hamburgsunds ARV således maximalt öka med totalt 4300 pe från belastningssituationen under 2010 2012. Under lågsäsong antas belastningen öka med hälften av belastningen, dvs. 2150 pe. Den framtida belastningssituationen på Hamburgsunds ARV har beräknats genom att till de inkommande belastningarna mellan 2010 och 2012 lägga på 4300 pe under högsäsong och 2150 pe under resten av året. Denna framtida belastningssituation illustreras i figur 5.6.1, tabell 5.6.1 och tabell 5.6.2 med avseende på inkommande pe-antal, mängder och flöden. De tillkommande belastningarna har beräknats med antagna specifika föroreningsmängder om 70 g BOD7/pe d, 140 g COD/pe d, 2 g P-tot g/pe d, 14 g N-tot/pe d samt en antagen specifik vattenförbrukning om 200 liter/pe d. Figur 5.6.1 Inkommande pe-belastningar till Hamburgsunds ARV som halvmånadsmedelvärden i framtiden (vid MVB om 6300 pe). Hamburgsunds ARV 25 av 50 2015-02-23

Tabell 5.6.1 Uppskattad e inkommande pe-belastningar till Hamburgsunds ARV i framtiden Period pe (BOD7) pe (COD) pe (P-tot) pe (N-tot) pe (alla) 70 g/p.d 140g/p.d 2g/p.d 14g/p.d Medel totalt 3 320 3 673 3 273 3 429 3 424 Medel 1/7-15/8 6 126 6 909 6 077 6 359 6 368 MVB 1/7-15/8 6 244 7 002 6 373 6 591 6 472 Medel 16/8-30/6 2 919 3 210 2 873 3 010 3 003 MVB 16/8-30/6 3 649 4 691 3 144 3 213 3 659 Tabell 5.6.2 Uppskattade inkommande föroreningsmängder till Hamburgsunds ARV i framtiden Period Flöde BOD7 COD P-tot N-tot m3/d kg/d kg/d kg/d kg/d Medel totalt 1090 232 514 6,5 48 Medel 1/7-15/8 1328 429 967 12,2 89 MVB 1/7-15/8 1341 437 980 12,7 92 Medel 16/8-30/6 1056 204 449 5,7 42 MVB 16/8-30/6 1398 255 657 6,3 45 Avrundat uppåt beräknas de framtida maximala veckomedelsbelastningarna med avseende på BOD7 till omkring 6 300 pe under högsäsong och 3 700 pe under lågsäsong. Som inkommande mängder BOD7 motsvarar detta ca 440 BOD 7 /d under högsäsong och ca 260 BOD 7 /d under lågsäsong. 5.7 Q-dim idag och i framtiden I figur 5.7.1 redovisas ett varaktighetsdiagram på det inkommande flödet till Hamburgsunds ARV under högsäsong respektive lågsäsong. I varaktighetsdiagrammet har dygnsflödena till verket mellan åren 2011-2012 använts. 40-percentilvärdet i varaktighetsdiagrammet är 520 m3/d under sommaren, 700 m3/d under hösten och 660 m3/d för hela året. Om 40-percentilvärdet antas representera medeltorrväderflödet vid en tillrinningstid om 16 kan det dimensionerande flödet, Q-dim, beräknas till 45 m 3 /h under högsäsong och 32 m 3 /h under lågsäsong och 40 m 3 /h för hela året. Det högsta värdet på Q-dim fås för höst/vinterperioden. Q-dim för Hamburgsunds ARV kan därmed beräknas ha varit 45 m 3 /h under den studerade perioden. Observera att detta är betydligt lägre än det befintligt satta värdet på Q-dim om 79 m 3 /h. Hamburgsunds ARV 26 av 50 2015-02-23

Figur 5.7.1 Varaktighetsdiagram inkommande flöden till Hamburgsunds ARV mellan 2011-2012. Det framtida flödet till Hamburgsunds ARV antas öka i proportion till den framtida tillkommande pe-belastningen till reningsverket. Mellan den studerade perioden (2011-2012) fram till år 2025 har belastningen till Hamburgsunds ARV beräknats öka med maximalt ca 4300 pe under högsäsong och 2150 pe under lågsäsong (se kapitel 5.6). Med en antagen specifik vattenförbrukning om 200 l/pe, dag motsvarar detta en framtida flödesökning om 860 m 3 /d under högsäsong och 430 m 3 /d under lågsäsong. För att beräkna de framtida flödena till verket har de tillkommande flödena tillagts de uppmätta dygnsflödena under 2011-2012. Ett varaktighetsdiagram över den framtida flödessituationen på Hamburgsunds ARV presenteras i figur 5.7.2. Figur 5.7.2 Varaktighetsdiagram inkommande flöden till Hamburgsunds ARV i framtiden. Hamburgsunds ARV 27 av 50 2015-02-23

Med samma beräkningssätt som tidigare och med en tillrinningstid om 16 h kan det framtida dimensionerande flödet till Hamburgsunds ARV beräknas till 86 m 3 /h under högsäsong, 71 m 3 /h under lågsäsong och 76 m 3 /h för hela året. Det beräknade dimensionerande flödet under högsäsong om 86 m 3 /h kan således antas bli ett vanligt uppmätt spillvattenflöde i framtiden vid full belastning på reningsverket. Vanligtvis dimensioneras förbehandling och försedimenteringskapacitet på ett avloppsreningsverk för att kunna ta emot och behandla flöden upp till 4 x Q-dim och den biologiska reningen för att kunna behandla flöden upp till 2 x Q-dim. Detta för att även de högre flödena som uppstår vid regn och inläckage ska kunna tas emot och behandlas. Från varaktighetsdiagrammen kan det dock ses att inläckaget till ledningsnätet för Hamburgsunds ARV är mycket litet under våren och sommaren (linjen som representerar flödena mellan 1/7-15/8 är väldigt platt) och flöden motsvarande 2 Q-dim förekommer i princip aldrig, och förväntas inte heller i framtiden att förekomma. Att basera det framtida dimensionerande flödet på Hamburgsunds ARV på högsäsongsförhållandet är därmed inte realistiskt. Det framtida dimensionerande flödet på Hamburgsunds ARV är mer lämpligt att basera på det framräknade värdet för hela året, dvs. 76 m 3 /h. 6 Dagens utformning av verket (etapp 1) Idag är verket i drift enligt den provisoriska ombyggnationen som genomfördes i april 2014. Den biologiska reningen utgörs således av två provisoriska aktivslambassänger, vilka har skapats genom att tillfälligt bygga om försedimenteringsbassängen och flockningsbassängen. Luftningen av bassängerna utgörs av ett platsbyggt provisoriskt grovblåsigt luftarsystem. Inkommande avloppsvatten till verket leds in via en huvudpumpstation, en mindre pumpstation (som endast försörjer en fastighet) samt från nyligen lagda separata ledningar för avloppsvatten från Hamburgö och Slottets samhälle. Avloppsvattnet från Hamburgö och Slottet pumpades tidigare in via huvudpumpstationen men leds idag till verket via separata ledningar. De separata ledningarna går samman till en gemensam ledning strax före verket som leder in avloppsvattnet till före gallret. Nedan följer en punktlista över reningsverkets centrala funktioner idag. I tabell 6.1 redovisas anläggningsdata för reningsverket idag. I bilaga 3 visas ett processchema över Hamburgsunds ARV före ombyggnationen av etapp 1. I bilaga 4 visas ett processchema över dagens utformning av Hamburgsunds ARV. Hamburgsunds ARV 28 av 50 2015-02-23

Reningsverket består idag (etapp 1) i tur och ordning av: Vattenbehandling: Galler, 2 mm Sandfång Sandlager Aktivslambassäng 1, 108 m 3 (ombyggnation av tidigare försedimentering) Utjämningsbassäng/pumpstation (20 m 3 ) Kemikaliedosering Aktivslambassäng 2, 42 m 3 (ombyggnation av tidigare flockningsbassänger) Två parallellkopplade slutsedimenteringsbassänger (totalt 216 m 3, 108 m 2 ) Slambehandling: Slamlager 1 (16 m 3 ) Mekanisk förtjockare Slamlager 2 (30 m 3 ) Provtagning Inkommande avloppsvatten Bräddat försedimenterat avloppsvatten Utgående avloppsvatten Flödesmätning Flödesmätning sker i rännan till AS2 Bräddflödesmätning sker efter försedimentering Hamburgsunds ARV 29 av 50 2015-02-23

Tabell 6.1.1 Anläggningsdata för Hamburgsunds avloppsreningsverk idag. Anläggningsdel Uppgift Värde enhet Övrigt VATTENBEHANDLING 2 x Flygt 3127 (frekvensstyrda) Huvudpumpstation antal pumpar: kapacitet totalt: 2 316 Pumpstation Hamburgsunds Servicehus Pumpstation Slottet Pumpstation Hamburgö Galler Luftat sandfång/sandlager Blåsmaskin AS1 Utjämningsbassäng/ pumpstation Biobädd (Volymen har rivits) Kemikaliedosering PAX XL 100 AS2 Slutsedimentering SLAMBEHANDLING Slamlager 1 antal pumpar: kapacitet totalt: antal pumpar: kapacitet totalt: antal pumpar: kapacitet totalt: antal: spaltvidd: kapacitet (tot.) antal bassänger: volym sandfång: yta sandfång: djup sandfång: volym sandlager: yta sandlager: djup sandlager: antal: kapacitet: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: cirkulationspumpar: antal: volym: yta: djup: dosering: densitet: vikt-% Al antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): djup: antal bassänger: volym (totalt): yta (totalt): medeldjup: 1 - - - - - 1 2-1 ca 20 ca 7 ca 2.8 ca 6,4 ca 2,3 ca 2.8 1-1 108 54 2 1 20 5,8 3,5 100 1 210 70 3 120 1390 9,3 2 42 11 3,8 2 216 108 2 1 16 4,6 3,5 st. m 3 /h st. m 3 /h st. m 3 /h st. m 3 /h st. mm m 3 /h st. m 3 m 2 m m 3 m 2 m st. Nm 3 /h st. m 3 m 2 m st. m 3 m 2 m m 3 /h st. m 3 m 2 m ml/m 3 kg/m 3 % st. m 3 m 2 m st. m 3 m 2 m st. m 3 m 2 m En av pumparna har stängts av och den andra frekvensats ned till 100 m3/h. Tillfällig åtgärd under etapp 1. En mindre pumpstation som försörjer en 1 fastighet. Avloppsvatten från Slottets samhälle Avloppsvatten från Hamburgö Typ: Meva En bassäng varav ca ¼ används som slamlager. Bräddpump installerad i sandfånget för bräddning till utloppsränna. Tillfällig åtgärd under etapp 1. Försörjer slampumpar (mammutpumpar) och luftning av sandfång. Tidigare försedimenteringsbassäng som byggts om till aktivslam. Tillfällig åtgärd under etapp 1. 2 x Flygt 3127 + 1 mindre pump. Angiven kapacitet avser Flygt 3127. Tidigare flockningsbassäng som byggts om till aktivslam. Tillfällig åtgärd under etapp 1 och 2. Tidigare gravimetrisk förtjockare. Mekanisk förtjockare Kapacitet 10 m 3 /h Dekantat till sandfånget. antal bassänger: 1 - Slamlager 2 volym: 30 m 3 yta: - m 2 djup: - m *Uppgifter hämtade från den periodiska besiktningen år 2012 och uppmätta från ritningar. Hamburgsunds ARV 30 av 50 2015-02-23

7 Dimensionering för ombyggnation 7.1 Etapp 2 Etapp 2 innebär i huvudsak byggnation av en ny biologisk volym för aktivslam och återställning av försedimenteringsbassängen. Efter etapp 2 kommer avloppsreningsverket att vara är dimensionerad för en maximal veckomedelsbelastning om 6 300 pe och Q-dim på 76 m 3 /h. I bilaga 5 visas ett processchema över Hamburgsunds ARV efter etapp 2. Nedan följer en beskrivning av etapp 2. Notera att beskrivningen och processchema gäller i grova drag men att mindre ändringar kan komma att göras. Inloppspumpstationer Det finns fyra pumpstationer före verket: 1. Pumpstation från Hamburgö 2. Pumpstation från Slottet 3. Huvudpumpstation: Pumpstationen är försedd med två frekvensstyrda pumpar, typ Flygt 3127, som pumpar inkommande avloppsvatten upp till kanalen innan rensgallret. Pumparnas totala kapacitet är 316 m 3 /h och därmed finns möjlighet att pumpa in 4 Q- dim, motsvarande 304 m 3 /h. Den maximala kapaciteten på denna pumpstation kommer möjligtvis att skruvas ned så att det maximala flödet från samtliga pumpstationer som pumpar in avloppsvatten inte överskrider rensgallrets maximala kapacitet. 4. Pumpstation Hamburgsunds servicehus, en mycket liten pumpstation med en pump. Rensgaller Inkommande avloppsvatten leds först till befintligt rensgaller, typ MEVA, med 2 mm spaltvidd. Rensgallret ska ha en kapacitet motsvarande 316 m 3 /h. Avskilt rens tvättas/pressas i befintligt renstvättpress. Tvättvattnet leds till sandfånget. Luftat sandfång Den bräddpump som installerades i sandfånget samband med etapp 1, demonteras. Luftningen av sandfånget förbättras. Uppehållstiden och ytbelastningen vid 4 Q-dim (304 m 3 /h) uppgår till ca 4 minuter respektive ca 40 m/h, vilka är normala belastningar. Hamburgsunds ARV 31 av 50 2015-02-23

Försedimentering (befintlig AS1) Försedimenteringsbassängen (som idag används som aktivslam 1) återställs. Befintliga två mammutpumpar i försedimenteringen ersätts med två nya elektriska pumpar. Primärslammet leds till befintligt slamlager 1. Möjlighet skapas för tillämpning av förfällning med dosering i ny utgående ledning från sandfånget till försedimenteringen. För att förbättra flockuppbyggnaden vid förfällning installeras en inblandningscylinder vid inloppet till försedimenteringen. Befintligt bräddutlopp i bassängen justeras så att (gallrade och försedimenterade) flöden överstigande 2 x Q-dim, dvs. > 152 m 3 /h, bräddas till utloppet. Vid 4 Q-dim (304 m 3 /h) blir ytbelastningen 5,5 m/h, vilken är en hög belastning. I praktiken förväntas dock flöden motsvarande 4-Qdim inträffa mycket sällan. Utjämningbassäng/pumpstation Utgående vatten från försedimenteringen leds till befintlig utjämningsbassäng/pumpstation för att därifrån pumpas vidare till den nya aktivslambassängen. Pumpstationen består av tre befintliga frekvensstyrda pumpar med en total kapacitet som uppgår till 158 m 3 /h. Pumparnas kapacitet är därmed tillräcklig för att ett flöde motsvarande 2 Q-dim ska kunna pumpas till den nya biologiska bassängen. Aktivslam Befintlig biobäddsvolym rivs och på dess plats byggs en ny luftad biologisk volym som används som aktivslam. Den nya volymen kommer att vara rund med ett vattendjup på 5 m och en inre diameter på ca 10,2 m. Den effektiva luftade volymen kommer således att uppgå till 410 m 3. Bassängen delas upp i två halvor med en mellanvägg för att åstadkomma goda hydrauliska förhållanden. Aktivslambassängen kommer att förses med ett grovblåsigt luftarsystem för att underlätta en eventuell framtida ombyggnation av volymen till MBBR. I tabell 7.1 presenteras de beräknade belastningar som väntas uppstå på aktivslamsystemet vid inkommande veckomedelsbelastningar och maximala veckomedelsbelastningar till verket under lågsäsong respektive högsäsong (6 300 pe under högsäsong och 3 700 pe under lågsäsong) i framtiden. I beräkningarna har det antagits att 30 % av inkommande BOD-mängder avlägsnas i försedimenteringen och att en slamhalt om 1 700 mg/l tillämpas i aktivslambassängen. Observera att redovisade beräkningar endast är för den nya aktivslambassängen utan hänsyn till AS2. Hamburgsunds ARV 32 av 50 2015-02-23