Uppsatsanvisningar Kandidat-, magister- och masternivå

Litteraturvetenskap Uppsatsanvisningar Kandidat-, magister- och masternivå Senast reviderad 2014-02-18

Innehåll Examensarbetets syfte 3 Examensarbetets ramar 3 Handledarens respektive examinatorns ansvar 4 Inför ämnesval och handledningsprocess 5 Uppsats-PM 6 Uppsatsens utformning 7 Layout 7 Citat 8 Hänvisningar 8 Litteraturförteckning 10 Seminariet 11 Uppsatsens färdigställande 12 Litteraturtips 12 Om bilagans användning 14 Bilaga Bedömningsunderlag och betygskriterier 2 (14)

Examensarbetets syfte I de litteraturvetenskapliga utbildningarna har som regel examensarbetet formen av en vetenskaplig uppsats. Avsikten med arbetet är att den studerande ska träna sig i att definiera vetenskapliga problem och använda relevanta metoder för att lösa dem, genom att under handledning genomföra en mindre forskningsuppgift. Inom ämnet litteraturvetenskap sker detta genom ett fördjupat självständigt arbete om litterära texter. Examensarbetet utgör också grund för bedömning om studenten uppnått examensmålen för utbildningen ifråga. Examensarbetets ramar Ämnesanvarig tillser att dokumenterade rutiner och betygskriterier finns enkelt tillgängliga för studenten vid kursstart. Vid examensarbeten på kandidatnivå och avancerad nivå ska inte handledare och examinator vara samma person om inte särskilda skäl föreligger. Abstract på engelska (magister- och masteruppsatser) ska genomgå professionell språkgranskning som institutionen tillhandahåller. Handledaren ansvarar för att detta blir utfört. Ett uppsats-pm som inkluderar en tidsplan för arbetet ska i tidigt skede upprättas av studenten för godkännande av handledaren. Tidsplanen ska därefter i normalfallet följas. Att skriva en uppsats om 15 hp motsvarar 10 veckors heltidsarbete, medan en uppsats om 30 hp motsvarar 20 veckors heltidsarbete. Studenten förväntas därmed avsätta 40 timmar per vecka till uppsatsarbetet under denna tid. Examensarbeten ska skrivas i den mall för ändamålet som finns att hämta på http://lnu.se/ub/publicera-i-diva/instruktioner-for-studenter. Det maximala omfånget för kandidatuppsats är 25 sidor, för magisteruppsats 30 sidor och för masteruppsats 60 sidor. Innehållsförteckning och litteraturförteckning tillkommer. Handledaren står till förfogande för textläsning, råd, anvisningar och problemdiskussion under sammanlagt 20 timmar per uppsats om 15 hp och 30 timmar per uppsats om 30 hp. Uppsatsarbetet kräver stor 3 (14)

självständighet och till varje handledningstillfälle bör konkreta delmål upprättas och följas upp. Den studerande har rätt att byta handledare och kontaktar i dessa fall studierektor. På samma vis gäller att handledaren har rätt att avbryta handledningen. Handledarbyte sker dock i mån av ämnets resurser och föregås alltid av samråd mellan student, studierektor, handledare och examinator. Examensarbetet läggs fram och försvaras vid ett seminarium med en kurskamrat utsedd till opponent. I kursen ingår också uppgiften att fungera som opponent på ett annat examensarbete. Examensarbetet ska med godkänt resultat passera ett etablerat elektroniskt plagiatupptäckarsystem innan det översänds till examinator för bedömning. Det sker genom att studenten skickar preliminär slutversionen av uppsatsen till anvisad plats i MyMoodle, vilket innebär en automatisk granskning via Urkund. Examinator och handledare bör innan studenten bereds plats vid seminarium, i samförstånd bedöma att examensarbetet håller sådan att en meningsfull ventilering av arbetet kan komma till stånd. Om brister framkommer vid seminariet ska dessa åtgärdas av studenten inom två veckor efter seminariet, varefter den korrigerade uppsatsversionen återsänds till handledaren för godkännande innan elektronisk publicering sker i DiVA och examinator rapporterar in betyg. I de fall tidsfristen överskrids utan handledares och examinators godkännande kan examensarbetet komma att underkännas. I de fall examensarbetet bedöms hålla bristande vid kursens slut, erbjuds ett andra seminarietillfälle. De tilldelade handledningstimmarna gäller tiden fram till detta andra seminarietillfälle. Om examensarbetet då fortfarande inte nått tillräcklig anses handledarresursen förbrukad. Studenten får då omregistrera sig på kursen. Omregistrering sker dock endast i mån av plats. Handledarens respektive examinatorns ansvar Handledarens ansvar är att: godkänna uppsatsämne, metodval och tidsplan, 4 (14)

leda studenten i alla faser av uppsatsskrivandet, godkänna att uppsatsen sänds till examinator inför slutseminariet, kontrollera att engelsk översättning av uppsatsens titel finns (gäller alla nivåer), kontrollera att studenten skickat uppsatsen via plagiatupptäckarsystem (Urkund), anlita professionell språkgranskare av engelska abstracts på magister- och masternivå, närvara vid slutseminarium, kontrollera att revideringar efter slutseminariet genomförts korrekt, spara det slutgiltiga arbetet som pdf-fil, uppmana studenten att lägga upp det mot DiVA och meddela examinator när så är gjort. Examinators ansvar är att: godkänna att en uppsats får gå upp i seminarium, närvara vid slutseminarium, sätta betyg på seminarieversionen av uppsatsen, rapportera in betyg och meddela engelsk titel på uppsatsen till ladoksekreterare efter publicering i DiVA. Inför ämnesval och handledningsprocess Handledare och student bör fundera kring följande problem, vilka utgör grunden för såväl uppläggning som opposition och bedömning: Ämnesval: det är viktigt att finna en intressant och adekvat frågeställning till materialet. Omsorgsfulla och relevanta avgränsningar måste göras. Framställning: man bör sträva efter en klar och genomtänkt disposition. Det är nödvändigt att vara noga med akribi (se nedan) och formalia. Man måste alltid sträva efter korrekt och klart språk. Teori och metod: mot frågeställning och syfte måste resultatet svara. Lämplig metod för ämne och frågeställningar väljs med stöd i kursen Metodisk fördjupningskurs och kopplas också till teoretiska perspektiv. 5 (14)

På magister- och masternivå utgör teoretiska utgångspunkter ett mer omfattande avsnitt i uppsatsen. Forskningsöversikt: studenten bör tidigt samla in vetenskaplig litteratur för att därefter skriva en forskningsöversikt. På magister- och masternivån bör denna översikt dessutom vara problemorienterad, alltså tydligt kopplad till teori, metod och analys. Arbetssätt: självständighet bör eftersträvas i ämnesval, vid litteratursökning och visavi handledaren. Man bör välja ämne efter personligt intresse men också så att man kan få sakkunnig handledning. Alla uppsatsämnen måste godkännas av handledaren. Redan vid valet av ämne är det därför naturligt att författare och handledare gemensamt diskuterar tänkbara aspekter på ämnet, litteratur och källmaterial. Till sitt förfogande har uppsatsförfattaren universitetets bibliotek. Sök efter böcker och tidskrifter i de lokala bibliotekskatalogerna samt i Libris, Artikelsök och MLA. Biblioteket kan även låna in böcker, artiklar och annat material från andra universitetsbibliotek. Vägledning i informationssökning erbjuds av universitetets bibliotek via chatt, e-post, telefon samt i webbaserade guider för självstudier. Studenter kan även boka enskild vägledning av bibliotekarie i ämnessökning i databaser inför uppsatsarbete. Exempel på innehåll: Vetenskapliga publikationer/värdering av källor Sökord och sökteknik Generella och ämnesspecifika databaser Tid bokas via http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/boka-sokhjalp Uppsats-PM När författaren orienterat sig i ämnet görs en plan för arbetet och en preliminär disposition för uppsatsen. Den redovisas skriftligt i ett PM på 3 5 sidor och muntligt vid seminarium. Följande punkter bör behandlas: titel gärna motivering till valet av ämne huvudfrågeställning/ar känd litteratur med anknytning till ämnet bakgrundslitteratur frågor, något du vill diskutera tidsplan 6 (14)

Uppsatsens utformning Förslag till utformning: På avancerad nivå (magister och master) ska ett professionellt språkgranskat abstract på engelska om högst 250 ord bifogas uppsatsen, placerad på särskilt försättsblad. Innehållsförteckning med sidhänvisningar bör alltid finnas först i uppsatsen. Inledningen bör innehålla bakgrund och presentera dispositionen. Syfte, metod, teoretiska utgångspunkter och forskningsöversikt kan skrivas samman i ett avsnitt eller delas upp under tre till fyra rubriker. Var tydlig och kortfattad. Analys eller Resultat (beroende på uppsatsämne). Detta är uppsatsens huvuddel och bör struktureras i lämpliga underrubriker. Slutdiskussion där analysresultaten diskuteras i ett vidare perspektiv och förslag ges till fortsatt och fördjupad forskning i uppsatsämnet. Sammanfattning. Denna del ska inte innehålla något nytt utan kort sammanfatta arbetets huvuddelar och resultat. Litteraturförteckning. Studieverkstaden vid universitetets bibliotek erbjuder undervisning och rådgivning inför självständiga arbeten på olika nivåer. Exempel på innehåll: Akademiska texters struktur Vetenskaplig stil Referenshantering/referenshanteringsprogram Rådgivning erbjuds både på UB och på distans. Tid bokas via http://lnu.se/ub/studieverkstaden/boka-texthandledning Layout Skriv uppsatsen i mallen för examensarbeten som finns att hämta på ämnets hemsida och http://lnu.se/ub/publicera-i-diva/instruktioner-forstudenter. Var noga med att inte manipulera mallens inställningar, så blir teckensnitt, teckenstorlek, marginaler, rubriker och innehållsförteckning automatiskt korrekt. Uppsatsens brödtext ska dock skrivas med 1,5 radavstånd. Placera fotnoterna nertill på sidorna. Styckeindela konsekvent, antingen genom blankrad eller indrag med tabulatorn. 7 (14)

Börja inte på ny sida inne i uppsatsen. Kursivera boktitlar och tidskriftstitlar och sätt titlar på texter som inte utgör självständiga publikationer inom citationstecken. Detta gäller exv. titlar på noveller, dikter och artiklar. Citat Citat förekommer i tre former: 1. Du citerar enstaka ord, termer eller uttryck i din egen text. Använd vanliga anföringstecken: skriv så här. 2. Du citerar en eller ett par meningar i din egen text: använd anföringstecken. Vill du utesluta några ord eller mening/ar ur en citerad sekvens, måste du markera detta på följande sätt: [...]. 3. Citat på över fem rader bör brytas ur din egen text, placeras med indrag och mindre radavstånd så här: Vid citattyp 3, blockcitat, som ju inte omges av citattecken, behöver inga särskilda åtgärder vidtagas. Skriv exakt som det står i originaltexten! Så här säger Reidar Ekner i sin Liten hjälpreda för uppsatsförfattare: Alla citat skall korrekt (KORREKT!) återge den citerade källan, korrekt till minsta bokstav och skiljetecken. [ ] Innanför citationstecknen får förekomma endast vad som förekommer också i källan. 1 Hänvisningar Noterna har flera uppgifter: 1. de ger referenser till källor och litteratur som författaren åberopar för en uppgift i texten. (Detta ger andra forskare möjlighet att använda sig av och kontrollera att de nämnda uppgifterna verkligen existerar på angiven plats, dvs. att akribin är god.), 2. de kan avlasta texten från upplysningar som är av intresse men som bryter framställningen, 3. de kan ge ytterligare information. Vi använder i allmänhet Oxfordsystemet (som dominerar i anglosaxisk humanistisk forskning) och hänvisar på följande sätt: 1 Anders Ringblom, Inför uppsatsen anvisningar och råd inför uppsatsen i litteraturvetenskap, Växjö 1995, s. 27. 8 (14)

Första gången man hänvisar till ett verk ges utförliga bibliografiska upplysningar: fullständigt författarnamn; titel; ev. redaktör, upplaga och del; förlagsort (obs! ej tryckort); tryckår; sidhänvisning. Titeln kursiveras. Ev. undertitel behöver normalt inte sättas ut. Observera att förnamnet i en not, till skillnad från i litteraturförteckningen, sätts före efternamnet. När man vid sidhänvisning vill tala om, att hänvisningen också gäller följande sida, skriver man s. 87f. Är det fråga om flera sidor skrivs s. 87ff. Fler än fem följande sidor anges med exempelvis s. 87 93 : 7. Carl Fehrman, Diktaren och döden, Stockholm 1952, s. 118ff. Andra (tredje etc.) gången man hänvisar till samma verk används modellen: 16. Fehrman, s. 67. Om man hänvisar till samma källa flera gånger på samma sida kan man skriva på följande sätt: 16. Fehrman, s. 67. 17. Ibid., s. 75. Det sistnämnda är en förkortning för latinets ibidem som betyder ungefär på samma ställe och kan användas om noten närmast före syftat på samma källa. Vid användning av detta sätt att skriva noter, tänk på att vara konsekvent och på att det kan bli fel när stycken i texten flyttas vid redigering. Om litteraturförteckningen omfattar fler verk av samma författare måste noten preciseras: 22. Fehrman, Ruinernas romantik, s. 77. Gäller noten en källa som hämtats från internet skriver man exempelvis: 24. Emma Tornborg, Speglingar av verkligheten? Den svenska deckaren och bilden av samhället, Humanetten, 2010:25, http://lnu.se/fakulteten-forkonst-och-humaniora/publikationer/humanetten (2013-03-07). Datumet inom parentes anger när uppsatsskribenten hämtat och använt texten. Mer om noter och hänvisningar finns att läsa via UB: http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/skriva-referenser. 9 (14)

Litteraturförteckning Uppsatsen avslutas med en litteraturförteckning eller källförteckning, vilken rubrik man väljer är en smaksak. Det sistnämnda begreppet täcker in alla typer av källor medan det förstnämnda kan kräva att man lägger till underrubriken Övriga källor om man använt exempelvis internetsidor. Förteckningen skrivs i bokstavsordning efter författarnas efternamn. För böcker anges följande uppgifter: Författarens efternamn + förnamn Titel kursiverad Ev. uppgift om originalets utgivningsår Ev. uppgift om utgivare (redaktör) och/eller översättare Förlagsort, förlag och tryckår exempel: Fehrman, Carl. Diktaren och döden. Stockholm: Bonnier, 1952. Sjöblad, Christina m.fl. (red.). I lärdomens trädgård. Lund: Lund University press, 1996. För uppsatser och artiklar som ingår i tidningar, tidskrifter eller samlingsvolymer gäller följande: Författarens efternamn + förnamn Artikelns titel inom citationstecken För tidskrifter: titel kursiverad, årgång, tryckår, nummer, sidor, exempelvis Dahlbäck, Johan. Konstarternas Kalejdoskop. Retorik och estetik i Strindbergs Des arts nouveaux. I Tidskrift för Litteraturvetenskap. årg. 19, 1990:1, ss. 3 16. För samlingsvolymer (samma princip som för böcker ovan): Mai, Anne-Marie. Den förklädda sanningen. 1700-talets litterära iscensättning av kvinnor. I Nordisk Kvinnolitteraturhistoria I. red. Elisabeth Møller Jensen m.fl., Höganäs: Wiken, 1993. För texter från internet gäller följande: Författarens efternamn + förnamn (om uppgiften anges) Textens titel inom citationstecken Hela verkets titel kursiverat (om tillämpligt) Datum för dokumentets senaste omarbetning (om uppgiften anges) Datum då dokumentet laddades ner (inom parentes) 10 (14)

Adressen exempel: Boye, Ulf. Bibliografi. 1996. (2000-02-01) http://www.ivo.se/kboye/bibliografi.html. Seminariet Författaren ansvarar för att det till uppsatsen använda materialet i görligaste mån finns till påseende för opponent och övriga seminariedeltagare en vecka före ventilering. Ventilering av uppsatsen sker i seminarieform. Opponentens uppgift är att (i välvillig ton) vara den kritiske granskaren och att ta fram uppsatsens intressantare aspekter för diskussion. Börja gärna med att ta fram det lästa arbetets förtjänster. Gå sedan exempelvis från det stora till det lilla. Kommentera förslagsvis uppsatsens uppläggning och författarens metodval. Är själva dispositionen försvarbar? Har du något att invända mot författarens val av metod? Kunde ett annat tillvägagångssätt ha varit lämpligare? Opponenten bör komma med konstruktiv kritik (såväl positiv som negativ), där konkreta alternativ och exempel diskuteras. Betänk att inget arbete är så fullödigt att det inte kan bli bättre eller kunde utförts på andra vis. En strävan i ventileringen är en fruktbar dialog mellan opponent och respondent. Oppositionen bör inte ta längre tid än 60 minuter i anspråk, inklusive diskussion. Övriga seminariedeltagare förväntas ge kompletterande synpunkter. Opponenten inleder alltid med att presentera oppositionens upplägg och gör därefter en kort sammanfattning av uppsatsens innehåll. Därefter ges respondenten möjlighet att korrigera sammanfattningen om något missuppfattats eller lägga till om något viktigt förbisetts. Oppositionen ska därefter beakta följande punkter: Syfte, frågeställningar och avgränsningar. (Är titeln adekvat? Alternativa förslag till avgränsning. Ger uppsatsen det som utlovats i syftet?) Uppsatsens uppläggning. (Är disponeringen logiskt försvarbar? Har författaren gjort onödiga utvikningar från ämnet?) Metod- och teorival och tillämpning av detta. (Svarar metod och teori mot syftet? Finns det bättre alternativ? Har författaren motiverat sitt val?) Valet av vetenskaplig litteratur. (Finns det viktiga verk som är bortglömda? Har författaren använt mindre tillförlitliga källor? Har författaren avgränsat, behandlat och dragit de riktiga slutsatserna av 11 (14)

forskningsläget? Ställs de egna resultaten i relation till den tidigare kunskapen på ett fruktbart sätt?) Analys och resultat. (Hur har författaren utnyttjat sitt material? Är analyserna hållbara? Kunde ytterligare slutsatser dragits? Kunde andra metoder och perspektiv använts?) Formella synpunkter. (Är akribin god? Föreligger några brister beträffande citatteknik, noter och litteraturförteckning? Är språket gott?) Sammanfattande omdöme (Brister och förtjänster vägs mot varandra.) Uppsatsens färdigställande För att uppsatsen ska kunna godkännas att läggas fram på slutseminariet krävs att handledaren i god tid får läsa en preliminär slutversion där uppsatsens huvudsakliga utformning och framställning klart framgår. Det är denna version av uppsatsen som ska skickas till handledaren via Urkundgranskning i MyMoodle. Uppsatsen distribueras elektroniskt via MyMoodle av uppsatsförfattaren till seminariegrupp och examinator. Märk tydligt uppsatsen med beteckningen Arbetsexemplar. Vid campusförlagda kurser ansvarar varje seminariedeltagare själv för att få fram ett pappersexemplar av uppsatsen. Inom två veckor efter seminariet (om inte annan tidsfrist överenskommits) skickas rättat exemplar till handledare och examinator för godkännande och betygsrapportering. Vid denna sista bearbetning ska studenten, för att slutgranskningen ska bli så snabb och effektiv som möjligt, använda ordbehandlingsfunktionen spåra ändringar. Uppsatsförfattaren har också skyldighet att se till att uppsatsen publiceras elektroniskt, först när detta är gjort registreras studentens betyg i Ladok. Se vidare: http://lnu.se/ub/publicera-i-diva Litteraturtips Johannesson, Eric och Marie-Christine Skuncke. Lathund för doktorander och uppsatsförfattare. Uppsala: Litteraturvetenskapliga instituionen, 1994. Refero antiplagieringsguiden. http://bi.lnu.se/refero/1intro.php Skriva referenser. http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/skriva-referenser Svenska skrivregler. Utgivna av Språkrådet, Stockholm: Liber, 2008. Trost, Jan. Att skriva uppsats med akribi, Lund: Studentlitteratur, 2008. Widerberg, Karin. Att skriva vetenskapliga uppsatser, översättning av Sven Erik Torhell, Lund: Studentlitteratur, 1995. 12 (14)

Kronologisk checklista för slutskedet av uppsatsskrivning Handledaren ska i god tid läsa en preliminär slutversion där uppsatsens huvudsakliga utformning och framställning klart framgår. Handledaren meddelar senast några dagar innan deadline för uppsatsinlämning huvudläraren vilka av de handledda studenterna som kan förväntas lämna in en godtagbar uppsats i tid. Handledaren godkänner därmed att dessa uppsatser tas upp till bedömning av examinatorn. Huvudläraren fördelar uppsatserna mellan examinatorerna och skickar informationen till MyMoodle samt till ladoksekreteraren. Uppsatsförfattaren skickar vid utsatt tidpunkt uppsatsen till MyMoodle (i Word). Examinatorn kontrollerar att uppsatsen med godkänt resultat passerat plagiatupptäckarsystemet Urkund, som finns inbyggt i MyMoodle, och kontrollerar också omedelbart uppsatsens genom en översiktlig granskning. Examinatorn meddelar snarast därefter handledaren och huvudläraren vilka uppsatser som är godkända för att gå vidare till slutseminarium. Detta godkännande ska förstås som att examinatorn bedömer att en meningsfull ventilering av arbetet kan komma till stånd men innebär inte automatiskt att uppsatsen måste godkännas. Huvudläraren gör ett oppositionsschema som utan dröjsmål läggs ut på MyMoodle. Detta bör helst göras senast en vecka innan slutseminarierna. Samtliga examinatorer leder i samarbete slutseminarierna. Examinatorn ger i omedelbar anslutning till slutseminariet feedback på uppsatserna och gör en lista på eventuella fel och brister i de bedömda uppsatserna som skickas till uppsatsförfattaren och handledaren. Handledaren anlitar en professionell språkgranskare av engelska abstracts på magister- och masternivå och skickar den korrigerade texten till uppsatsförfattaren. Uppsatsförfattaren åtgärdar bristerna och för ev. in ett korrigerat abstract snarast, allra senast inom två veckor efter slutseminariet, varefter den reviderade uppsatsversionen sänds till handledaren och examinatorn (i Word och med korrigeringarna synliga med hjälp av funktionen spåra ändringar ). Handledaren kontrollerar att alla revideringar genomförts korrekt. Om så är fallet konverteras den korrigerade uppsaten till pdf-format och skickas till uppsatsförfattaren och examinatorn. Uppsatsförfattaren ser därefter till att den godkända uppsatsen publiceras i DiVA. 13 (14)

Handledaren gör i samråd med uppsatsförfattaren en engelsk översättning av uppsatsens titel (gäller alla nivåer) och meddelar examinatorn. Examinatorn sätter betyg på seminarieversionen av uppsatsen (gärna med hjälp av dokumentet Bedömningsformulär och betygskriterier för examensarbeten i litteraturvetenskap ), meddelar betyget till uppsatsförfattaren och handledaren samt rapporterar betyg och engelsk titel till ladoksekreteraren. Även underkända uppsatser rapporteras. I betyget ska också övrig aktivitet på kursen, såsom opposition och försvar av uppsats, vägas in. Huvudläraren rapporterar in U till ladoksekreteraren för studenter som deltagit i uppsatskursen men inte fått fram en uppsats som blivit färdig nog att bedömas av examinator. Ladoksekreteraren bevakar att alla betyg rapporteras i god tid och registrerar dem i Ladok efter att respektive uppsats publicerats i DiVA. Om bilagans användning Bilagan som följer innehåller de bedömningsgrunder varpå examinatorns betygsättning grundar sig. Bilagan kan också användas som diskussionsunderlag genom handledningsprocessen och fungera som utgångspunkt för att konkretisera såväl uppsatsens förtjänster, som vilka delar studenten bör jobba vidare med för att uppnå tillräcklig. Handledaren har dock ingen skyldighet att skriftligen ge synpunkter via bedömningsformuläret. Observera att handledaren inte kan påverka betygssättningen mer än ifråga om graden av självständighet i arbetet, studentens lyhördhet inför framförda synpunkter och förmåga att hålla tidsramar. 14 (14)

Kommentar Kommentar 1 Bedömningsformulär och betygskriterier för examensarbeten i litteraturvetenskap 1a Kunskap och förståelse Examensarbetet visar på: förtrogenhet med litteraturvetenskapens grunder, genom att fakta och förhållanden, relevanta texter, teorier och begrepp som aktualiseras i texten används korrekt, Mycket god Tillräcklig Bristande 1b fördjupade kunskaper inom någon specifik del av det litteraturvetenskapliga området, 1c kännedom om samt förmåga att behandla och diskutera tidigare forskning med relevans för frågeställningen, 1d förmåga att presentera, motivera och tillämpa adekvata metoder. Examinators samlade bedömning: kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Examensarbetet visar på: Mycket god Tillräcklig Bristande 2a förmåga att söka, samla, källkritiskt värdera och kritiskt tolka relevant information och material, 2b förmåga att kritiskt och analytiskt behandla relevanta frågeställningar och teorier i anslutning till texter eller annat material, 2c förmåga att identifiera och formulera en frågeställning samt motivera dess relevans, 2d förmåga att tillämpa adekvat teori och metod på ett sätt som präglas av metodiskt och analytiskt sammanhang mellan frågeställning, resultat och slutsatser,

Kommentar 2 Bedömningsformulär och betygskriterier för examensarbeten i litteraturvetenskap 2e förmåga att hålla givna tidsramar, 2f förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem, 2g förmåga att skriva en väldisponerad, begriplig och skriftspråkligt korrekt text, 2h förtrogenhet med vetenskapliga krav på formalia och akribi. 2i förmåga att muntligt kommunicera den egna uppsatsen vid seminarium samt att kritiskt och konstruktivt opponera på annan students arbete. Examinators samlade bedömning: färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Examensarbetet visar på: Mycket god Tillräcklig Bristande 3a förmåga att bedöma den vetenskapliga relevansen av och förtjänster med att använda olika litteraturvetenskapliga frågeställningar och angreppssätt 3b förmåga att bedöma den vetenskapliga relevansen av och förtjänster med att aktualisera olika samhälleliga och etiska aspekter, inbegripet kulturella och historiska kontextualiseringar. (OBS! Endast i mån av relevans för uppsatsämnet) Examinators samlade bedömning: värderingsförmåga och förhållningssätt

Godkänd För betyget Godkänd krävs att examensarbetet bedöms hålla Tillräcklig i förhållande till varje enskilt examensmål under rubrikerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Väl godkänd För betyget Väl godkänd krävs att examensarbetet bedöms hålla Mycket god i den samlade bedömningen av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Härmed intygas att jag tagit del av informationen i Uppsatsanvisningar samt de bedömningsgrunder och betygskriterier som gäller vid examinationen. ----------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- 3 Bedömningsformulär och betygskriterier för examensarbeten i litteraturvetenskap Betygskriterier Vid bedömning av examensarbeten på avancerad nivå tillkommer krav på större självständighet i förhållande till handledaren vad gäller: att finna och adekvat formulera frågeställningar, att söka litteratur och ha överblick över relevant sekundärlitteratur, att göra en problemorienterad forskningsöversikt, att koppla samman problem teori metod analys. Ort och datum Student