Studiedag 12 mars klockan 13-16 på Rydsbergsskolan

Studiedag 12 mars klockan 13-16 på Rydsbergsskolan med lärare ifrån Rydsberg, Hulan och Almekärr Rektorerna Marianne Ferdinandsson och Kristina Eriksson hälsade välkomna. Sedan diskuterade alla i sina ämnesgrupper tillsammans med ansvariga i ämnet på Rydsbergsskolan. Följande diskuterades och beslutades i grupperna: Engelska Deltagare: Martina Skogberg, Susanna Nisse, Emma Dahlsjö, Lillemor Johansson och Anna Eliasson Vi från Rydsberg önskar att Almekärrs & Hulans rektorer bestämmer en enhetlig mall i Unikum, alltså samma! Annars svårt för oss att utläsa hur elevernas kunskaper är. I denna mall måste det stå om eleven nått målen eller inte nått målen i år 5. Vi önskar också en tillhörande kommentar till detta, där det står vad eleven har för utvecklingsområden. Lång diskussion kring LPP:er, mallar, Unikum, bedömning m.m. :-). Vi önskar en tidigare start på skolvalsprocessen, så att lärarna på Almekärr och Hulan hinner dela sina grupper i god tid. Gärna en fast tidplanering, år från år. Överlämningar i god tid m.m. Vi önskar även att lärarna gör grupperna inte låta eleverna ha kompisval. Vi vill gärna träffas igen! Matte Ansvarig: Josefina Galle Taluppfattning och tals användning: Rationella tal och deras egenskaper. Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska. Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och decimalform. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar

med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Rationella tal och deras egenskaper och pratar om nollans betydelse. Positionssystemet för tal i decimalform, tom hundradel. Talsystem som använts i några kulturer genom historien,till exempel den babyloniska, romerska, egyptiska. Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och decimalform. Med tyngd på bråk och decimalform, nosar på 0,1 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder. Att visa uppställning av de fyra räknesätten samt hitta ett fungerande uträkningssätt för varje elev inom alla fyra räknesätt. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Det binära talsystemet Tal i bråk-och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Att storleksordna. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk-och decimalform. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Algebra: Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. Metoder för enkel ekvationslösning. Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en lucka. I viss mån, Metoder för enkel ekvationslösning. Tex fingermetoden. Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. Metoder för enkel ekvationslösning.

Geometri: Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Grundläggande geometriska objekt däribland cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. Ej cirkeln och när det gäller triangel, då endast som kalv rektangel. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Användning av gradskiva. Pratar om cm², dm², m². Nosar på 1liter=1dm³. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Såsom famn, fot och tum. Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Sannolikhet och statistik: Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. Enkel kombinatorik i konkreta situationer. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt

material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. Tärningsspel Enkel kombinatorik i konkreta situationer. Praktiskt med kläder. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Mest stapel- även cirkel- och linjediagram. Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök. Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. Samband och förändring: Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. Koordinatsystem Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. Problemlösning: Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. Gör egna problem Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. Övrigt: År 4-5 Jobbar med Matteborgen samt Prima Matematik prima Formula gleerup År 6 Har tidigare jobbat med Matte direkt men håller på att byta till Formula gleerup Jobbar med muntliga redovisningar och det matematiska språket.

Vi diskuterade även användandet av den generella matrisen för kunskapskraven i åk 6 och dess användande i Unikum. Vi ser en framtid där en sådan startas för eleven redan i år 4 och följer eleven till åk 6. Detta, tillsammans med ovanstående samarbetsramar kring det centrala innehållet tror vi kommer underlätta överlämningen samt ge en tydlig kunskapsbild över elevens matematikkunskaper från åk 5 till åk 6. Den kommer även att bli lätt att överblicka för såväl föräldrar som pedagoger oavsett skola. Svenska Ansvarig: Lotta Larsson Vi pratade om de nationella proven i år 6 och utgick från de kunskapsbrister vi sett hos barnen i det sammanhanget. Det blev en intressant diskussion, där vi kom fram till att glappet mellan år 5 och år 6 kunskapskrav är stora. Hur överbrygga dessa? Vi började med att lämna över kopior av de nationella proven som de kan sprida på sina skolor, för att öppna upp för möjligheten att mer aktivt kunna "coacha" eleverna inom dessa områden. Ingen av de besökande skolorna arbetade med bedömning i någon större utsträckning, vare sig digitalt eller i pappersformat. Vi beslutade att det var meningslöst med någon överlämning överhuvudtaget innan de överlämnande skolorna formerat sig kring någon typ av dokumentation av elevernas kunskapsnivåer. I den mån en social överlämning är önskvärd, tas individuell kontakt med mentorn. No + teknik Närvarande: Hanna Malmering Almekärr, Mikaela Oskarsson Almekärr, Anita Olsson Hulan, Anna Hansson Hulan, Monica Levinsson, Fredrik Ljungdahl, Åsa Gustafsson, Cecilia Forsell Rydsbergsskolan Överlämningen i no + teknik är alla överens om att vi vill ha digitalt. Önskvärt att lärarna på Almekärr Hulan fyller i bedömningsmatriserna för sina elever. (Det kan dock bli ett problem att hinna med att fylla i matriser i alla ämnen). Mer som ett inofficiellt dokument för att se elevens styrkor och svagheter. Teknik: Hulan, år 3 5 gör nu:: enkel ellära, kopplar lampor och sladdar, tillverkar ficklampor, teknikutveckling (teknikspanarna), magneter, konstruktion av återvinningspapper, broar, byggt robotar..mm (Almekärr hade ingen lärare med som kunde redogöra för vad de gör.) Vattenverket i Lerum är önskvärt att alla gör innan år 6. Ord och begrepp behandlas inte så mycket. Bra om alla gör ovanstående innehåll i år 3-5. Fysik:

År 3 5 gör nu: väder och vind, värme, Boken om Fysik och Kemi (Almqvist o Wiksell) bra att hinna med den innan år 6. Gör egna undersökningar och dokumenterar dem. Rymden gås igenom. Inte så mycket ord och begrepp. Kemi: År 3-5 gör nu: Almekärr jobbar med bla Draken Gilbert. Fast, flytande, gasform behandlas, Vattnet, fotosyntesen, maten, partikelmodeller, hushållskemikalier, labrapporter och lite enkla undersökningar. Lite om blandningar och separering, även luft. Biologi: År 3 5 gör nu: människokroppen, sex- och samlevnad grunderna, fältstudier, djur och natur, ekosystem, nedbrytning, livets utveckling. Inget speciellt läromedel i biologi används. Almekärr åker alltid till Universeum i år 4, Hulan i år 3. Hulan bedriver även fältstudier i sin damm. SO Deltagare: Hans Johansson, Anna Andersson, Oscar Sjölander, Niclas Renberg. För enkelhetens skull så tas här enbart upp vilka centrala innehåll som skall behandlas i år 6. Geografi: Livsmiljöer Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. Historia Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700 1850 Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Religion: Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Etik Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Samhällskunskap: Rättigheter och rättsskipning Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Samhällsresurser och fördelning Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Övrigt: Från representanterna för enheterna Almekärrsskolan och Hulanskolan framkom att de till stor del läser de samhällsorienterade ämnena i block (ämnesövergripande) och då diskuterades om ett eventuellt sammanfattande betyg i år 6. Mycket är beroende av hur överlämningen går till, dvs hur kunskapskraven har uppfyllts och förs vidare. Idrott Deltagare: Thomas Svensson, Agne Fernandes, Ingela Edberg, Joakim Nilsson och Elisabeth Nilsson

Simning: Vi behöver fler tillfällen för eleverna i vatten. Fler lektioner; hur fångar vi upp de elever som ej kan simma? Hur löser vi ekonomin? Vi anser att bröstsim är "första" simsättet + "vanligt" ryggsim är det bästa för livräddning. Motorisk träning: Jämförelse av vad vi gör åk 1-5 resp. år 6-9 när det gäller redskapsgymnastik. Vi önskar att detta moment är med hela skoltiden. Dans: Vi gör lite olika på de olika skolorna och mellan oss olika lärare. Målet är att dansen ger både takt- och trygghetskänsla för eleverna. Stegövningar, folkdanser och pardanser. Orientering: Vi tar upp det på ett bra sätt på alla stadier Slöjd Deltagare: Angelina Saar, Sofie Ekstene, Christer Karlsson, Lisa Gevinder, Agnes Holmer och Ingemar Liman I gruppen Slöjd diskuterade vi det centrala innehållet, hur vi arbetar med det nu och tankar om hur man kan arbeta vidare. Vi delade upp en del innehåll, men kom fram till att det mesta går in i allt det vi arbetar med. Innehåll som vi delade upp: År 6 - Metallslöjd År 4-5 - Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och bilder för egna idéer och skapande. År 6 - Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar. År 4-5 Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid. Gruppen önskar fler tillfällen för att träffas och diskutera Slöjdämnet. Hem- och konsumentkunskap Deltagare: Rose-Marie Lindskog Almekärrskolan, Gunilla Sjunneborn Hulanskolan, Britt-Marie Hagstedt och Pernilla Persson Rydsbergsskolan. Vi vill att Hulan- och Almekärrskolan ska ha berört de centrala delar i mat, måltider och hälsa. De ska ha kunskaper i miljö och livstil utifrån de centrala delarna. Önskvärt är att vi får en överlämning där vi vet hur varje barn ligger till utifrån kunskapskraven. Almekärrskolan vill köpa tjänsten av oss från år 2015. Då ska år 5 komma till Rydsberg för att få hem- och konsumentkunskap. Almekärr har haft i år 2. Men idag finns ingen undervisning i ämnet. Hulanskolan har idag hk i år 5. Vi har framfört att vi gärna vill undervisa år fem här på Rydsberg i hem- och konsumentkunskap. Från och med ht-2012.

Bild Deltagare: Rebecka DeMattia (Rydsberg) och Pia Elf (Hulan) Vi anser att bilden är ett språk som hela tiden kan utvecklas och att det därför är viktigt att eleverna i mellanstadiet får prova på så många olika sätt att uttrycka sig på som möjligt. Det är viktigt att eleven har kunskap om tekniker och material och komposition när de kommer till högstadiet för att kunna vidareutveckla de tekniker de har provat. Mellanstadielärarna anser inte att kompetens, tid och material finns för att undervisa i fotografering och digital bearbetning av bilder. Detta lämnas till lärarna på högstadiet. I övrigt bearbetas alla andra delar i det centrala innehållet av i mellanstadiet. Högstadielärarna önskar att mellanstadielärarna använder sig av den matris som finns skapad för år 6 i matrisbanken och lägger in den för varje elev i slutet av år fem för att betygsättande lärare i högstadiet skall få en bättre bild av elevens kunskaper i ämnet. Högstadielärarna skall gå in och kolla de nya sexornas IUP:er. Där bör det framgå om det finns speciella behov eller om eleven utmärker sig i bildämnet.