Pedagogiskt café. Problemlösning

Relevanta dokument
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Kursplan Grundläggande matematik

_ kraven i matematik åk k 6

Kursplanen i matematik grundskolan

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Ma7-Åsa: Procent och bråk

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

8B Ma: Procent och bråk

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Arbetsområde: Jag får spel

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Extramaterial till Matematik X

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering

Extramaterial till Matematik Y

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

"Procent och sannolikhet 6D"

Algebra och Ekvationer År 7

Förslag den 25 september Matematik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

8F Ma Planering v45-51: Algebra

PROBLEMLÖSNING. strategier och övningar för åk 4-6 kopieringsunderlag. Innehållsförteckning

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Extramaterial till Matematik X

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

8D Ma:bråk och procent VT 2018

8C Ma: Bråk och Procent

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Tummen upp! Matte ÅK 6

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Extramaterial till Matematik X

Jag ska göra en skiss. Jag gör ett diagram. Jag ska gissa!

Kunskapskravens värdeord i matematik

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Bedömning för lärande i matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Kursplan för Matematik

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Extramaterial till Matematik Y

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Transkript:

Pedagogiskt café Problemlösning

Vad är ett matematiskt problem? Skillnad mellan uppgift och problem - Uppgift är något som eleven träffat på tidigare, kan lösa med vanliga standardmetoder - Matematiskt problem är något som eleven inte träffat på tidigare, upplevs som en utmaning, kräver ansträngning och som måste få ta tid

- Vid färdighetsträning gäller det bl a att automatisera t ex tabeller (en tidsaspekt finns). - Vid problemlösning är processen det viktiga (tiden underordnad), kommunikationen är central.

Vad säger kursplanen? Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder - föra och följa matematiska resonemang - använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll Årskurs 1-3: - Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. Årskurs 4-6: -Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Årskurs 7-9: - Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. - Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. - Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kunskapskraven Åk 3: Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Åk 6: Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och förenkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och förenkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis godanpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt välfungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och förvälutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Åk 9: Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis godanpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller somefter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Problemlösningsstrategier Fingerfemman: Rutiner för att hantera en textuppgift. 1. Läs problemet 2. Förstå frågan 3. Rita enkelt 4. Skriv på mattespråket 5. Är svaret rimligt?

Vägvisarens tips 1. Läs och förstå problemet - Vad är frågan? - Vilken information behöver jag? 2. Välj en lämplig strategi för att lösa uppgiften. 3. Visa hur du har löst uppgiften. 4. Bedöm om svaret verkar rimligt. - Kan det stämma? - Valde jag en bra strategi?

Olika uttrycksformer Ju fler uttrycksformer elever kan använda desto duktigare problemlösare blir de. Det är viktigt att de får stöd av oss lärare för att bli framgångsrika problemlösare. Vi måste hjälpa dem att: - klargöra och utveckla sina tankar - värdera valda stategier och lösningar - erbjuda dem möjlighet att diskutera matematik Exempel på modell: Konkret Logisk/språklig Aritmetisk/algebraisk Grafisk/geometrisk

Förslag till arbetsgång- läraren Vägvisarens tips, för att eleverna ska få lära sig grunderna i de olika strategierna och få en tydlig arbetsgång Öppna uppgifter, arbetet med uppgifter med flera olika lösningar och svar Klassens egna problem Tillämpning på blandade problemuppgifter, t ex i ett problemlösningshäfte eller arbetsbok typ Monstertrubbel, De sju portarna, Tema problemlösning i matematik, 32 rika problem i matematik, Rika matematiska problem

Förslag till arbetsgång i klassrummet Introduktion till problemet: viktigt att alla förstått problemet Självständigt tyst arbete: 3-10 min, påbörja en lösning, läraren ser alla Diskussion med kamrater: hitta lösningar med flera olika representationer (KLAG) Helklassdiskussioner: läraren aktiv och leder diskussionen utifrån det man sett Sammanfattning: reflektion över vad har vi gjort/lärt

Problemlösningshäftet En bok där eleverna samlar alla sina problem. Varje problem klistras in i häftet. I häftet är det krav på att skriva snyggt och tydligt eftersom andra ska kunna läsa och följa. Även andras lösningar ska dokumenteras vid helklassdiskussionen. Eleverna arbetar efter modellen: Detta ska jag tänka på: Dokumentera mina tankar skriftligt Arbeta systematiskt Använda rubriker på kolumner i tabeller Har jag hittat alla lösningar som finns? Är alla villkor uppfyllda? Använda KLAG: kan jag lösa uppgiften på ett annat sätt?

Tänk på att det är viktigt att man på en skola har gemensamma problemlösningsstrategier som är väl kända bland kollegor och elever. Börja bakifrån Steg för steg? Gissa och pröva Rita Gör tabell/diagram Hitta mönster

Ett tillåtande och kreativt klassrumsklimat är viktigt! Arbeta efter mottot Alla är med!. Ett tips kan vara att använda - elevcoach - skicka vidare - styrketräningsbänk - konsult

Litteraturtips - Lyckas med problemlösning A: lärarstöd för strukturerad undervisning (Victoria W Gustafsson, Anette S Panboon) - Lyckas med problemlösning B: lärarstöd för strukturerad undervisning(victoria W Gustafsson, Anette S Panboon) - Tema Problemlösning i matematik (Cecilia Christiansen, Doris Lindberg) - 32 rika problem i matematik (Maria Larsson) - Rika matematiska problem (Hagland, Hedrén, Taflin)