Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Kvarteret Ridhuset 1 Dokumentation i samband med upptagning av borr- och provgropar intill Humanitetens hus, RAÄ 20. Malmö stad Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013 Håkan Nilsson
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Kvarteret Ridhuset 1 Dokumentation i samband med upptagning av borr- och provgropar intill Humanitetens hus, RAÄ 20. Malmö stad. Skåne län Författare: Håkan Nilsson Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2006
Figur 1. Sydskandinavien med Malmö markerat. Kv. Ridhuset Stortorget S:t Petri kyrka Malmöhus Gräns för RAÄ Fornlämning nr. 20 N 200 0 200 400 Meters Figur 2. Malmös medeltida stadsområde (RAÄ Fornlämning nr. 20). Kvarteret Ridhuset markerat. Skala 1:20000. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013
Undersökningens bakgrund och resultat Bakgrund I samband med upptagning av borr- och provgropar inom fastigheten Ridhuset 1, belägen innanför Malmös medeltida stadsområde (RAÄ Fornlämningsnummer 20), genomförde Malmö Kulturmiljö en förundersökning i form av schaktövervakning (MK304) under tiden 051213-051214. Arbetet syftade till att kontrollera hållfastheten hos byggnadens underlag, dels med provborrningar och dels med provgropar intill ytterväggarna. Uppdragsgivare var PG Geoteknik & Miljö AB. Ansvarig för schaktövervakningen var Håkan Nilsson. Undersökningsområdet är beläget i de östra utkanterna av den medeltida stadens område, strax utanför den yta som betecknas som Utökningsområde ca 1300 ca 1350 i sammanställningen av den arkeologiska verksamheten i rapporten Medeltidsstaden (Rosborn 1984:54). Äldre stadsgravar har påträffats vid arkeologiska undersökningar såväl på Drottningtorget som i kvarteret Österport. Vallgravar strax öster om kvarteret S:t Gertrud och utanför Österport är även historiskt belagda från 1500-talet (Rosborn 1984). Under lång tid därefter upptogs området av befästningar. Först efter den omfattande raseringen av stadens befästningar år 1804 och framåt, kunde marken tas i anspråk för bebyggelse. Drottningtorget lades ut, kaserner byggdes vid dess östra och norra sidor och 1819 stod Ridhuset färdigt (Hellander 1977). RIDHUSET DRAGONEN SANKT GERTUD LORENS BAGER HUSAREN HUMLE ÖSTERPORT SÅGEN UTANVERKET N 50 0 50 100 Meters Figur 3. Karta av A.U. Isberg, med dagens kvartersnamns tillagda. Skala 1:4000. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013
Resultat Groparna grävdes så djupa att grundmurens botten och materialet under den kunde observeras och sonderas av geolog Erik Palmkvist från PG Geoteknik och miljö AB. En grävmaskin av mindre modell användes och groparna gjordes så små som var praktiskt möjligt. Endast små ytor behövde tas upp men för att nå önskat djup krävdes viss släntning av kanterna, varför groparna blev större vid markytan. Provgroparna har mätts med tumstock och ritats in på Primärkartan för Malmö från 2004. Pg4 Pg3 RIDHUSET 1 Pg2 Pg1 N 10 0 10 20 Meters Figur 4. Provgroparna (Pg1-4) i Kv. Ridhuset 1. Skala 1:1000. Provgrop 1 & 2 I de två provgroparna vid byggnadens södra sida (Pg1 och Pg2) bestod de genomgrävda massorna nästan helt och hållet av modern makadam och sand. P.g.a. makadamfyllningens porösa konsistens blev dessa provgropar större i ytan än planerat. I botten av båda groparna på ca 2 m djup påträffades vattenledningar av plast, löpande parallellt med husväggen, ungefär en meter ut. Eventuella arkeologiska lämningar har försvunnit redan då dessa ledningar lades ned. Vid den aktuella undersökningen fanns äldre kulturlager endast bevarade under grundmuren. Omedelbart under grundstenarna (vid 1,2 m ö.h.) fanns ett lager humös sand, ca 0,4 m tjockt. Därunder låg bottensanden, i Pg1 på 2 m djup (0,8 m ö.h.), i Pg2 på 2,4 m djup (0,4 m ö.h.). Provgrop 3 & 4 Provgroparna vid byggnadens norra sida grävdes till ett djup av 1,5 m. De översta 0,5 m bestod av modernt fyllningsmaterial, därutöver genomgrävdes kulturlager till en tjocklek av 1 m. Schaktväggarna i Provgrop 3 dokumenterades på sektionsritningar. Provgrop 4 var mindre till formatet, vilket försvårade dokumentationen. Lagerföljden var i princip densamma som i Pg3 men mindre tydlig, varför ingen ritning gjordes. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013 5
1. Gatsten. 2. Brungrå sand. Modernt. 3. Mörk gråbrun humös sand. Småsten, lerfläckar, kalk. 4. Ljusbeige, gråflammig porös sand. 5. Brungrå sand. 6. Mörk brungrå humös sand. Lerfläckar, kalk. 7. Rödbrun, gråflammig sand. 8. Mörk brungrå humös sandig silt. Torvig. Småsten, tegelkross, kalk. Figur 5. Sektionsritning av östra schaktväggen i Provgrop 3. Skala 1:50. Förutom de moderna fyllnadsmassorna (2) och fyllningen i en nedgrävning intill byggnaden (3), sluttar alla lager i Pg3 tydligt nedåt norrut. De olika sandskikten (4-7) tolkas som utfyllnadsmassor från tiden då man beredde marken för bebyggelse, d.v.s. tidigt 1800-tal. Vallar har rivits, vallgravar fyllts igen och markytan jämnats ut. En keramikskärva (yngre rödgods) togs tillvara ur lager 5. Det understa lagret (8) var av annan karaktär. Det hade ett stort inslag av organiskt material och en torvig konsistens. Vid provgrävning en liten bit in under grundmuren konstaterades att det torviga lagret tog slut och att där i stället fanns en mindre humös grå sand, liknande den som observerats under grundstenarna i Pg1 och Pg2. Lager 8 tolkas som äldre än byggnaden. Det har grävts av vid grundläggningen och den gråa sanden under muren har påförts. Lagret liknar de äldre marklager som har påträffats nära bottensanden i andra delar av Malmö innerstad. Det innehåller småsten, varav en stor del är flinta, djurben och enstaka bitar tegelkross. En keramikskärva (äldre rödgods) påträffades under schaktningen och kommer troligen från lager 8. Eventuellt kan alltså lagret dateras till 1300-talet eller äldre, men det är också möjligt att den enda skärvan följt med i en senare fyllning. Lagret var minst 20 cm tjockt och därunder fanns bottensanden, på ca 1,6 m djup (1 m ö.h.). Provborrning PG Geoteknik AB skulle också genomföra ett antal provborrningar intill väggarna, två vid varje långsida och en vid varje kortsida. Dessa ingrepp bedömdes som så små att de inte behövde övervakas. Efter att ha tagit del av resultaten från tidigare geologiska provborrningar konstaterades att de saknade arkeologiskt värde. Möjligen kunde bottensandens nivå utläsas på ett par dm när, men resultaten stämde inte helt överrens med iakttagelserna i provgroparna. Dokumentationsmaterialet förvaras hos Malmö Kulturmiljö. Arkivnr: 002:05 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013
Referenser Litteratur Hellander, Olle. 1977. Stadens historia 1719-1820, Malmö stads historia. Andra delen/1500-1820. Malmö. Rosborn, Sven. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Stockholm. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013 7
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 431-44158-05 Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ2005/439-731 Inventarienummer:... MK 304 Arkivnummer:...002:05 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:...Ridhuset 1 Kvarter:... Ridhuset Fornlämningsnummer:... 20 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:...Malmö lokala koordinatnät X koordinat:...21215 Y koordinat:...18838 M ö.h.:...2,79 Fältarbetstid:... 10 timmar Antal arbetsdagar:...2 Antal arkeologtimmar:... 10 Exploateringsyta:... 13 m ² Undersökningsområde:... 13 m ² Undersökt yta:... 13 m ² Platschef:...Håkan Nilsson Uppdragsgivare:...PG Geoteknik & Miljö AB Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:013