Vittangi. Svappavaara. Skaulo. Nilivaara. Mal mberget # Gällivare. Hakkas. Porjus. Jokkmokk. Vuollerim. Har ads. 14 Svartlå. # Sangis.

Relevanta dokument
ä 10 Vuollerim Töre Samebygräns # # # # Råneå Moskosel 13 Boden # # # Piteå

Porjus. Jokkmokk. Moskosel. Arvidsjaur. Adak. Gargnäs. Gl t ä k. Arealredovisning för kärnområden av riksintresse

Skaulo. Mal mberget Gällivare # # Por jus # # Jokkmokk # Vuollerim. Har ads. Moskosel. Vidsel. Gl t ä k

LINJEFÖRTECKNING

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik

Lappland. Topp 5. Norrsken och midnattssol. Renslädefärd. Hundspann. Guidad Fiske. Guidad jakt

Från Torneälven till Öreälven

Uttagen mellan Alla fakt, sorterad förnamn Distrikt Norrbottens Skidförbund Datum Sida 1

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Bostadsmarknaden. Stellan Lundberg Tekn. dr. ÅF Infraplan

5 Samebyarna. Tuorpon samebys markanvändning Giron. Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

Bilaga 3G BILAGA G RENNÄRING. Allmänt kring renskötsel

2.3 RIKSINTRESSEN. Riksintresseområden - Bakgrundsfakta

Vägklasser och restriktioner för APV 2013, Norrbotten

BMS Id Lokal Kommun Dorotea kn Dorotea Dorotea C Dorotea Hökberget Dorotea Avaträsk Dorotea Västra Ormsjö Dorotea 25006

Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län

22:e R e p r e s e n t a n t s k a p

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

14 OKTOBER Förbundsordning. 1 Namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet.

Riksintressen inom Rans sameby

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

Företagsamheten 2017 Norrbottens län

Könkämä sameby Ordf. Nils Vasara-Hammare Nils Vasara-Hammare Karesuando pg vice ordf.

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING

Vindkraftprojektet Skyttmon

Bilaga B Jokkmokk den 31 mars 1934

NORRBOTTENS MUSEUM HANDLINGAR ORDNADE PÅ KOMMUNER OCH STÖRRE GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Månadsrapport Februari 2010

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga

NLL Norrbottens läns landsting 2014

Trafikverket Region Nord

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga

PDF skapad med pdffactory demo version, registrera dig på

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Månadsrapport Maj 2010

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Tipsa gärna skogsstyrelsen om alternativen i rullgardinsmenyerna bör justeras permanent.

Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen.

LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun

Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen inom Laevas och Gabna samebyar

Leveranstider för paket och pallar mellan kärnområden inom Sverige Gäller fr o m

KIRUNA FF bis 1987 Quelle: Clas Glenning

Månadsrapport. Februari 2011 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

Medfinansiering av EU-projekt Mare Boreale Piteå Kommun

Månadsrapport Juni 2010

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

Månadsrapport Juli 2010

1 Följande vägar i Norrbottens län ska den 1 april den 15 november tillhöra bärighetsklass 2 (BK2) på följande sträckor.

Sammanställning över existerande och projekterade vindkraftsanläggningar > 125 kw i Norrbottens län lägesrapport juni 2015

Vilhelmina Södra sameby

Månadsrapport. September 2010 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

m Yleinen kirjelmä N:o49.

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

November Manual för beteslandsindelning

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Fiskesommaren i Kirunafjällen

plats för foto FÖRSTUDIE

Texten nedan är hämtad ur det intressanta pdf dokumentet: Källorna rörande samernas vinterbetesmarker

Manual för beteslandsindelning. version mars 2017

TILLSTÅND TILL TRANSPORT AV FARLIGT AVFALL PÅ VÄG ENLIGT 26 AVFALLSFÖRORDNINGEN

AGENDA. Ny älgförvaltning from Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

FÖRORD. Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Rennäringsenheten

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Listan är sorterad efter postnummer och verksamhetsnamn Verksamhetsnamn Adress Postnr Postort Beslutsdatum Beslutet gäller t o m

Resultatlista 10:e RANRENNET - Norrbottens största långlopp - Officiell seedningstävling för Vasaloppet 15 februari 2004

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

Ny indelning. av valdistrikt inom Gällivare kommun

Företagsamheten Norrbottens län

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

PLANBESKRIVNING. Allmänningsskogen s:1 Stor-Mattaure DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2012/512. Arjeplogs kommun

BMS Id Lokal Kommun Piteå kn Piteå Piteå skärgård Piteå Döman, Piteå skärgård Piteå Stenskär, Piteå skärgård Piteå 22005

Väg nr. Motiv. TS, miljö (buller) Möjliggöra godstrafik. Slopade eller kortare avstängningar. Torvtransport utan biltrsp och Saltmyran

Framtida infrastruktur

FÖRTECKNING ANSÖKTA RENMÄRKEN Märkesbilder av ingivna ansökningar för nyregistrering av renmärken t.o.m Baste sameby.

Vilhelmina södra sameby

Page 2 of Viktor Lund Mikko IFK Kiruna 57: Adrian Bergström Strömnäs GIF 57: Per Lindgren Strömnäs GIF 58: Jens And

Transaktionshistorik 2007

Karta 2. Karta 1. Karta 3. Karta 4. Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Lillpiteälven - kartbladsindelning

Detaljplan för Kalven 1:138

Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Västerbottens län

JOKKMOKKS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Samhällsbyggarnämnden Kommunhuset Jokkmokk. Sekreterare...

Länstransportplan

Maevaara vindpark. Projektbeskrivning Etapp II

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

RANRENNET km Herrar Placering Deltagare Förening Tid

Naturreservatet Rosfors bruk

Lista prioriterade projekt t.o.m

1. Planbeskrivning ningar

Dnr Ärende, föredragande Förslag till beslut

Transkript:

Sirges sameby Straumen odø Fauske Løding Rognan Sulitjelma fjord forshei a erget Samebygräns 1 Kärnområde av riksintresse 10 Har ads Svår passage av Laisvall riksintresse 14 Svartlå Arjeplog Töre Kal ix 12 Råneå Moskosel 13 Boden Rastbete av riksintresse Vidsel 18 19 Båtskärsnäs Sävast Vistheden Älvsbyn 17 22 Lule 21 å Antnäs Tä rnaby Flyttled av riksintresse Sor sele Gargnäs Sörkaitum Jåhkågasska 1 2 Adak 3 Odlingsgräns e n 6 4 Arvidsj aur Kiruna Jukkasjärvi Porjus Vittangi Svappavaara 8 Skaulo Nilivaara Mal mberget Gällivare Ullatti Jokkmokk Vuollerim 5 7 911 15 16 Hakkas Lappmark s g r änsen Sikfors Gunnarsbyn 20 Piteå Kangos Junosuando Tä rendö Kolari Korpilombolo Pello Pello Svanstei n Turtol a Morjärv Pajala Sieppijärvi Kar ungi Arp Sangis Seskarö Kittil Kar un Tornio Kauko Övertorneå Aavasaksa Överkalix Ylitornio Hedenäset Ry Arealredovisning för kärnområden av riksintresse Total areal för Sirges sameby Brutto: 9117,29km 2 Netto1(brutto arealen reducerad med vatten från blå kartan): 8372,95km 2 Netto2(brutto arealen reducerad med impediment*): 7215,96km 2 Areal för kärnområden av riksintresse Brutto: 2781,89km 2 Netto1(bruttoarealen reducerad med vatten från blå kartan): 2720,40km 2 Netto2(bruttoarealen reducerad med impediment *): 2571,97km 2 Redovisning av brutto,netto1,netto2 areal riksintresse/totala brutto,netto1,netto2 arealen, % Brutto: bruttoareal riksintresse/total bruttoareal 31 % Netto1: netto1areal riksintresse/total netto1areal 32 % Netto2: netto2areal riksintresse/totala netto2areal 35 % * bruttoareal reducerad med vatten-, väg-, tätorts-, järnvägs-, glaciär-, snölege-, block- och hällmarksareal) * Total areal = samebyns areal inom åretruntmarker + 40% av gemensamt vinterbete för Jokkmokks byarna (Sirges, Jåhkågasska, Tuorpon samt Udtja) * Riksintresse areal = riksintresse areal inom åretruntmarker + 40% av riksintresse arealen inom gemensamt vinterbete för Jokkmokks byarna

Beskrivning av kärnområden av riksintresse för Sirges sameby 1. Akkajaure (k) Akkajaure kärnområde är Sirges västligaste område under sommarhalvåret. Området används som sommar-, höst- och vårbete. Ligger mellan Akkajaure och Vastenjaure med sydligaste gräns mot Kutjaure och Padjelanta och nordligaste öster om R.r. 249B. Mycket goda betesmöjligheter, strategiska platser och funktioner samt koncentration av anläggningar pekar på områdets kärnkaraktär. Området är ett intensivt kalvnings- och brunstområde samt kalvmärkningsland under sommaren. Ett stort antal fasta renskötselanläggningar finns inom området som arbetshagar för kalvmärkning och slakt, renvaktarstugor samt samevisten i bl annat Kutjaure, Vastenjaure, Gatjasjaure, Vaisaluokta och Änonjalme. Vissa delområden är dessutom redovisade som naturliga uppsamlingsområden. 2. Ultevis (k) Ultevis är Sirges största kärnområde och används som höst och vårbete i sin helhet samt som sommarbetesland syd-väst om Sitojaure. Område ligger mellan Suorva i norr-väst, Kaltesluokta i norr-öst, Laitaure i syd-väst samt Teune i syd-öst med Ultevistuottar i centrum. Mycket viktigt brunst-, kalvnings- och kalvmärkningsland, med stora anläggningar i bl annat Kuorpak och Suorva för kalvmärkning under sommaren, samt skiljning och slakt under hösten. Förutom dessa finns det inom området ett flertal andra fasta renskötselanläggningar som renvaktarstugor och speciellt viktiga samevisten i Saltoluokta, Sitojaure, Tjåke, Kuorpak, Skämma och Raseluokta. Delar av området är redovisat som naturliga uppsamlingsområden. 3. Nautijaur (k) Nautijaurområdet är ett av de viktigaste kärnområdena som vinterbetesområde inom åretruntmarken. Området ligger i sydvästra delen av samebyns åretruntmark med Nautijaur i nordväst och strax söder om Kartevare i nordost, Gräsviken i söder, samebygränsen i öst och västra foten av Råvåive i ost. Området nyttjas av flera vinterbetesgrupper och hyser hänglavrika skogar med bra marklavbete. Flera rastbeten och naturliga uppsamlingsområden finns i området som genomkorsas av samebyns huvudflyttled. Betes-, skiljningshagar och renvaktarstugor finns i Råvve, Nautijaur och Gräsviken. Beskrivning av gemensamma kärnområden av riksintresse i det gemensamma vinterbetesområdet för Sirges, Jåhkågasska, Tuorpon och Udtja sameby 4. Jokkmokk (k) Område ligger nedanför odlingsgränsen runt Jokkmokk söder om Lilla Luleälven. Disponeras som vinterbetesland av Sirges, Jåhkågasska samt Tuorpon sameby med mycket goda betesmöjligheter tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. Området korsas av flera flyttleder mellan årstidslanden. Vid Brändön finns Jåhkågasskas skiljnings- och slakthage samt beteshage. Vissa delar av området är redovisat som naturliga uppsamlingsområden. 5. Råtjelandet (k) Området ligger nedanför odlingsgränsen norr-öst om Naustajaure sjön. Disponeras som vinterbetesland av Tuorpons sameby. Lavrika barrskogar gör området attraktivt som vinterbete som även är ett naturlig uppsamlingsområde ( sk trivselland)

6. Vajkijaure (k) Vajkijaure är kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokks byarna. Området ligger nedanför odlingsgränsen längs norra sidan av Vajkijaure och disponeras av Sirges sameby som vinterbetesland. Mycket goda förutsättningar för vinterbete. Längs södra kanten passerar flyttled med en svår passage vid Kuossenjarka. 7. Vitbäcken (k) Området ligger nedanför odlingsgränsen, längs väg 45 mellan Kittajaur i söder och Torrajaur i norr. Disponeras av Tuorpon och Jåhkågasska samebyar som vinterbetesland. Området har goda vinterbetesförutsättningar med lavrika barrskogar. Intill väg 45, söder om Apmel-Berget, ligger Tuorpons (Rahanåive) skiljnings- och slakthage samt en renvaktarstuga.vissa delar av området är redovisade som naturliga uppsamlingsområden(s k trivselland) 8. Messaure (k) Messaure är det största och troligtvis viktigaste kärnområdet inom vinterbeteslandet för Sirges sameby och nyttjas från höstvinter till vårvinter. Ligger nedanför odlingsgränsen, norr om Stora Luleälven, mellan Ligga vattenmagasin i norr-väst och Kärkelberget i syd-öst. Flera fasta renskötselanläggningar finns inom området liksom betes- och skiljningshagar i Kuoka, Allakvare, Brännlandet, Kirtik samt Sarkavare. Området präglas bitvis av stora områden med häng- och marklavrika barrskogar, bl a Liggaheden som har mycket värdefullt bete. 9. Suddok (k) Ligger nedanför odlingsgränsen, norrut och söderut om Suddok. Disponeras av samtliga byar inom Jokkmokks gruppen. Område har goda 10. Soinakberget (k) Området ligger nedanför odlingsgränsen och söder om Vuollerim. Disponeras av Sirges och Jåhkågasska samebyar som vinterbetesland. Ganska litet område med goda 11. Görjeån (k) Är kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokksbyarna. Område ligger nedanför odlingsgränsen,mellan Kaikulberget och Stor- Spikberget, längs Görjeån. Disponeras av Tuorpon, Jåhkågasska, Sirges och Udtja som vinterbetesland. Är skiljningsplats med skiljningshage vid Bullerheden. Vinterbetesmöjligheterna är mycket goda. 12. Rödingsträsk (k) Kärnområde ligger nedanför lappmarksgränsen, norr-väst och syd-öst om Rödingsträsket. Vinterbetesland för Udtja sameby. Området har goda 13. Brännträsket (k) Området ligger nedanför lappmarksgränsen, norr om Vidsel, mellan Isträsket i öst och

Djupträsket i norr-väst. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Område har goda 14. Spikberget (k) Området ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om Spikberget, längs Albasbäcken och Spikselån. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Kärnområde p g a fina lavrika barrskogar. 15. Krokfors (k) Området ligger nedanför lappmarksgränsen, mellan Krokfors i väst och Norrhed och Luleälv i öst. Disponeras av Sirges, Tuorpon och Jåhkågasska som vinterbetesland. Område har goda 16. Flarkån (k) Området ligger mellan Luleälven i väst och Lakaträsk i öst, samt mellan Furunäs i norr och Svartlå i söder. Disponeras av Sirges och Jåhkågasska som vinterbetesland. Genom området passerar två huvudflyttleder mellan årstidsland, varav en avslutas vid Forsträsket. Inom området finns dessutom två renvaktarstugor, den ena vid Sörviksudden och den andra vid Lakaträsk. Vinterbetesmöjligheterna är goda tack vare lavrika barrskogar. 17. Mjövattnet (k) Område ligger nedanför lappmarksgränsen, öster om Älvsbyn, mellan väg 94 och 356. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland, och har goda 18. Gammelgårdsträsket (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen norr-öst om Brännberg by och disponeras av Udtja som vinterbetesland. Goda vinterbetesmöjligheter tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. 19. Brännberget (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen,söder om Hedens flygplats. Disponeras som vinterbetesland. Område omfattar Aldersmyrberget, Brännberget samt delar av Stor- Tallberget. Viktigt vinterbete tack vare lavrika barrskogar. 20. Stor Fällberget (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om vägen 94 vid Bjurträsk. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Omfattar området runt Fällberget med sammanhängande lavrika barrskogar och betesro. 21. Blyberget (k) Område ligger nedanför lappmarksgränsen, syd-väst om Sävast, mellan Mockträsket i väst och Svedjen i öst. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Omfattar område runt Blyberget och Bjässberget med fina lavrika barrskogar.

22.Kallaxheden (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om Bergnäset, runt Kallax flygplats. Disponeras av Sirges, Tuorpon och Jåhkågasska som vinterbetesland. Stort kärnområde med lavrika barrskogar som används återkommande. 23. Sandön (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen, på ön med samma namn i Luleå skärgård. Disponeras av Sirges, Jåhkågasska och Tuorpon som vinterbetesland. Område har goda