ISO-standardisering Chain of Custody - Forest Based products 2013-12-09 1

Relevanta dokument
Det är inte pengar som får världen att fungera.

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management

Lönsam verksamhet. Elforsk, Elisabeth Darius, tf VD, SIS

ISO 39001, hur går det? Nordiskt Trafiksäkerhets Forum /20, Köpenhamn

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

Introduktion till standardisering

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Det är inte pengar som får världen att fungera det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Att lära av Pisa-undersökningen

Samhällssäkerhet och standarder

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Intressentstyrt arbete med socialt ansvarstagande - ISO Ny kravstandard för system mot mutor Reino Fridh, Sensus

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Hållbar upphandling. Staffan Söderberg hållbarhetskonsult amap.se iso26000.info

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

Euromaint Rail AB ISO 9001:2008, ISO 14001:2004

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Överföring & Distribution. Arbetet med ISO55000 serien inom SIS TK552 och ISO PC251 Sven Jansson ELFORSK AB

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Mötesplats Open Access april 2007

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Var är standardiseringen på väg?

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Ta steget in i SIS värld

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

ISO ledningssystem för patientnära analysverksamhet

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Nya Dataskyddsförordningen, GDPR. Advokat Josephine Borg

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Kristofer Petraeus SIS, Susanne Barkvik, FKS/ tekniska komittén 493 Grafiska symboler

Swedish Standards Institute

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Asien är redo för innovation! Av: Luc Rens, Research International, Kina & Gail Mackenzie, Research International, Australien

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Vad är SIS och standardisering?

ISO Guidance on Sustainable Procurement

Stockholms besöksnäring. April 2015

Inköpsetik Affärsetik.

ORVESTO Näringsliv 2008

TK 461 Energiledning Energy Management systems

Interkulturell kommunikation och ledarskap. Att leda framgångsrikt i en mångkulturell/internationell miljö

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015

Presentation ISO 10667

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Rikttider för bedömning av personlig assistans

ORVESTO Näringsliv 2008

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Standardisering. Disposition. Magnus Fogelberg

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Lean inom Skolan - Världsklass kräver ett annat sätt att tänka -

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov

Argentina Denmark Italy Russia Slovakia Australia Netherlands Dormer Tools International Middle East, Far East Spain Brazil Austria Bolivia, Panama,

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

Kan rätt hantering av immateriella tillgångar leda till ökad lönsamhet?

Transkript:

ISO-standardisering Chain of Custody - Forest Based products 2013-12-09 1

Agenda intressentmöte 6 december Mål med dagens möte Presentation av närvarande Kort om SIS; så här skapas formell standard Föreslaget arbete Bakgrund och dagens möte Tangerande liaisons dagsläget Reflektioner och diskussion Vad gör vi nu? Vill Sverige delta? Praktikaliteter; kaffepaus, minnesanteckningar = denna PPT 2013-12-09 2

Mål med dagens intressentmöte 1. Informera 1. om vad standardisering hos SIS/ISO innebär 2. om arbetet som nu påbörjas 2. Diskutera med svenska intressenter om huruvida Sverige ska delta i arbetet fr o m nu - vilka är här?

Varför vill världen standardisera? Kostnader - Intäkter Direkta - Indirekta 2013-12-09 4

Standardisering är en strategisk fråga - som ökar i betydelse Standardisering som verktyg - Regeringens skrivelse 2007/2008:140 Standardization for a competitive and innovative Europe: a vision for 2020 [EU] Regeringen pekar på standardiseringen som verktyg för att stärka Sverige internationellt och föra utvecklingen framåt Sverige måste vara med och sätta internationella standarder så att de stämmer överens med våra intressen och prioriteringar Standardisering spelar allt större roll inom områden som IT, hållbar utveckling Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld [Regeringen]

Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS 6

SIS på 1 minut

SIS på 1 minut Ideell förening, ägs av medlemmar (ca 1700 st) företag, myndigheter, organisationer Standardiserar bara det som samhället vill ~ 65 projektledare leder 350 standardiseringskommittéer (tot. 4 500 experter) Bygg och anläggning, hälso- och sjukvård, industriteknik, ledningssystem, informationshantering, materialteknik, tjänster och personlig säkerhet, miljö och energi SIS är [neutral plattform + processmetodik] INNEHÅLLET skapar experter! SS Svensk standard Sveriges medlem i CEN och ISO

Standardiseringens organisation Globalt Möjligheter en röst per land IEC ISO ITU Skyldigheter Europeiskt viktade röster CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS 9

Svenska intressen har stort inflytande i internationellt arbete Ordförande/Sekretariat Företag Ordförande/Projektledare Spanien Polen Universitet /Högskola Tjeckien Tyskland Myndighet SIS/TK XXX Intresseorg. Sverige ISO/CEN/TC XXX Kina Medborgare Kommuner USA Finland Småföretag Provningsinstitut Kanada Frankrike Bulgarien 2011-02-08 2013-12-09 10

Framtagning av standard sker enligt systematisk process 3 års perspektiv

Standardiseringens Principer Standardisering

Standardiseringsprocessen och dagens status Idéer om nya standarder 0 1 2 ~ 3 år Intressentmöte Standardiseringsarbete; nationellt kommittéarbete; internationellt kommittéarbete, granskning, bearbetning av kommentarer, remisstider etc. SIS sonderar: rimligt? Idé till ny standardisering Finns intresse? (= åtagande att medverka + finansiera) Standardiseringsarbetet påbörjas Standard klar Konstituerande möte: TK XXX

Hur finansieras detta? Standardiseringen Kostnadstäckning för SIS personal PL/PA fakturerar för nedlagd tid Internationell standardisering Ca 3 år ca 2 nationella möten/år 1-2 internationella möten/år ev. tillkommande möteslokalkostnader etc. För detta arbete; ~ 300 /år Om behov av fler möten eller önskemål om högre servicenivå stiger kostnaderna Medlemskap i SIS 2013-12-09 14

Agenda intressentmöte 6 december Mål med dagens möte Presentation av närvarande Kort om SIS; så här skapas formell standard Föreslaget arbete Bakgrund och dagens möte Tangerande liaisons dagsläget Reflektioner och diskussion Vad gör vi nu? Vill Sverige delta? Praktikaliteter; kaffepaus, minnesanteckningar = denna PPT 2013-12-09 15

Bakgrund 1. 2010:första förfrågan från Brasilien Svenska intressenter bad om förtydligande 2. 2011: Twinningförfrågan från Brasilien Svenska intressenter tackade nej 3. 2013 juni: Tyskland och Brasilien twinnar, lägger NWIP-förslag till ISO Reaktioner från FSC och PEFC Sverige röstar nej med kommentarer Förslaget får majoritet i ISO 4. 2013, sept: arbetet beslutas av TMB med restriktioner ( provisional )

Standardiseringsprocessen och dagens status Idéer om nya standarder 0 1 2 ~ 3 år Intressentmöte Standardiseringsarbete; nationellt kommittéarbete; internationellt kommittéarbete, granskning, bearbetning av kommentarer, remisstider etc. SIS sonderar: rimligt? Idé till ny standardisering Finns intresse? (= åtagande att medverka + finansiera) 20 december Standardiseringsarbetet påbörjas Första int. möte ~ mars? Standard klar Konstituerande möte: TK XXX januari 2014?

1 och 2 Bakgrund; Vem? Vad? Varför? Brasiliens initiativ; Sverige tillfrågades som första alternativ Svarade nej I Brasilien idag; FSC, PEFC, CERFLOR samt ABNT * 6: ABNT NBR 14789:2007 Forest Management Principles, criteria and indicators for forest plantations; ABNT NBR 15753:2009 Forest management Guidelines for implementation of ABNT NBR 15789; ABNT NBR 15789:2004 Forest Management Principles, criteria and indicators for native forests; ABNT NBR 16789:2010 Forest management Guidelines for implementation of ABNT NBR 14789; ABNT NBR 14790:2007 Forest management Chain of custody; ABNT NBR 14793:2001 Revised Version:2008 Guidelines for forest auditing Audit procedures Förslaget stöds enl. uppgift brett av industrin, regeringen och vissa NGOs

1 och 2 Det gamla förslaget Sustainable Forest Management Ekonomisk, social, miljömässig hållbarhet Vissa delar finns redan att bygga på; ABNT xx.. CoC (i ABNT för FM; principer; kriterier; indikatorer) En ny ISO-kommitté föreslogs; flera standarder Initialt 2 arbetsområden; CoC + Forest Mgmt Terminologi Partners för leverabler: FSC o PEFC Förslaget EJ godkänt

3. ISO-standard för Chain of Custody forest based products - förslaget idag 1. Chain of Custody 2. PC 3. Titel på förslaget: Chain of Custody for Forest Based Products requirements 4. Scope: Standardization in the field of forest management requirements for a chain-of-custody control system for forest products (!) Ett förslag; scopet går att justera/ändra, det är PCs beslut! 2013-12-09 20

Förslaget Viss oklarhet gällande omfattningen På vissa ställen står det att standarden enbart ska hantera CoC På andra talas om Forest management (eller sustainable management of forests) På flera ställen listas områden som kan täckas in och det specificeras på flera ställen att alla tre benen av hållbarhet (miljö, socialt, ekonomi) ingår Är detta för att ge en bild av tänkta användningsområden eller medveten luddighet? Ledningssystemstandard Tanken är att den ska kunna kombineras med en organisations befintliga ledningssystem (ISO 9000, ISO 14000 osv) 2013-12-09 21

Ledningssystem ISO 14001 Energy Management ISO 50001 ISO 9001 Environmental Management CoC Forest based products Quality Management

Reaktioner Ett syfte uppges vara att harmonisera den flora av system som finns i dagsläget Förslaget anger att FSC och PEFC har konsulterats och inte har angett allvarliga invändningar Detta har resulterat i offentliga protester i form av brev från båda dessa organisationer där de uppger att de är starka motståndare till förslaget och att den bild som ges i förslaget inte stämmer 2013-12-09 23

Förslaget godkändes preliminärt Nedanstående punkter krävdes klargörande kring Skärp scopet (på första mötet)! Liaisons Tillfråga FSC och PEFC 2013-12-09 24

Organisation Arbetet leds gemensamt av Tyskland och Brasilien Anges att de ser framför sig ett enveckasmöte per år enligt modellen: plenar undergrupper plenar De uppskattar att undergrupperna kommer att mötas två gånger per år Normal framtagningstid på 3 år anges Men flaggas för eventuellt behov av förlängning pga ämnets komplexitet 2013-12-09 25

Vilka är med? (Fler länder tillkommer troligen) P-members (aktiv påverkan, måste rösta) Austria ( ASI) Belgium ( NBN) Brazil ( ABNT) Canada ( SCC) China ( SAC) Finland ( SFS) France ( AFNOR) Germany ( DIN) India ( BIS) Mexico ( DGN) Netherlands ( NEN) New Zealand ( SNZ) Norway ( SN) Spain ( AENOR) Sweden ( SIS) Thailand ( TISI) Ukraine ( DTR) 26 O-members Argentina ( IRAM ) Australia ( SA ) Czech Republic ( UNMZ ) Denmark ( DS ) Hungary ( MSZT ) Iran, Islamic Republic of ( ISIRI ) Ireland ( NSAI ) Israel ( SII ) Italy ( UNI ) Japan ( JISC ) Korea, Republic of ( KATS ) Malaysia ( DSM ) Poland ( PKN ) Portugal ( IPQ ) Singapore ( SPRING SG ) Slovakia ( SUTN ) Switzerland ( SNV ) Turkey ( TSE ) United Kingdom ( BSI ) United States ( ANSI )

Närliggande arbeten ISO/PC 248 Sustainability criteria for bioenergy CEN/TC 383 - Sustainably produced biomass for energy applications CEN/TC 411 Bio-based products ISO/TC 6 Paper, board and pulp ISO/TC 89 Wood based panels ISO/TC 165 Timber structures ISO/TC 207 Environmental management ISO/TC 218 - Timber 2013-12-09 27

Intresse för att leda en undergrupp? Fördelar: Även om ledarskapet för gruppen ska vara neutrala ger det stora fördelar att skriva agendan och leda mötena Kan skriva första textutkast Kan inte fatta egenmäktiga tekniska beslut men kan se till så att rätt frågor får diskussionsutrymme och inte glöms bort Eventuella nackdelar: Om vi tror att det här förslaget kan bli dåligt för industrin eller greenwash kan vi bli halvt kidnappade som en del av ledarskapet 2013-12-09 28

Vad krävs för att leda en undergrupp? Ordförande Står normalt sett för sina egna omkostnader Sekreterare Från SIS, tillhandahåller standardiseringsteknisk kompetens, sköter administration m m Finansiering SIS sekreterares omkostnader (arbetstid, rese- och eventuella möteskostnader) Finansieras ofta separat av en eller ett fåtal intressenter Kan även finansieras av en TK 2013-12-09 29

Om vi inte är med Arbetet kommer pågå ändå och standard tas fram Sverige kommer inte att kunna påverka arbetet och ingen på SIS kommer att bevaka det Kommer finnas möjlighet att kommentera på remiss-stadiet Men om ingen är där och försvarar kommentarerna kommer de att få begränsat genomslag Certifieringssystem och märkningar kan komma att anpassa sina system efter standarden Affärskontakter kan komma att kräva att standarden följs Ni riskerar att bli påverkade utan att kunna påverka/styra 2013-12-09 30

Vad gör vi nu? Standardiserar Vilka medverkar? Finansieringsmodell? Deadline för OK från er (medverkan samt finansiering) 20 dec. SIS utser PL/PA för arbetet Nästa gång ses vi för konstituerande möte för TK XXX Leder undergrupp (förutsätter att vi även standardiserar) Ordförande? Finansieringsmodell? Lobbying på första mötet tänkbara allierade? Standardiserar inte vi stänger ärendet och meddelar ISO att Sverige inte är med. 2013-12-09 31

Reflektioner Landsbygdsdepartementet Skogsindustrierna 2013-12-09 32

Diskussion Laget runt: Allmänna reflektioner? Viktigt att Sverige påverkar detta? Intresse för undergruppsansvar? Om Sverige ska vara med vilka (fler?) bör vara med?

Tack för dagens intressentmöte! Anna Furness-Lindén anna.furness-linden@sis.se Maria Gustafsson maria.gustafsson@sis.se