HAPARANDA STAD Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdotum 2011-03-07 Sida 1 Plats och tid Beslutande Förvaltningshuset ihaparanda Tisdag 2011-03-07 kl. 13 00-17 00 Marlene Haara (S) ordf Taina Kenttä (S) vice ordf Roger Sandlund (S) Lars Pesula (S) Anne Wikström (M) Gunilla Blom (C) Monica Grönberg (V) Siv-Britt Harila ers för Ulf Ellasson (s) Roger Karlsson ers för I Löfgren-Kitti (m) Övriga deltagande Elni Kemi, socialchef Kirsti Jussila, verksamhetschef IFO 19, 23, 29 Henrik Jakobsson 20, 21 Mona Öhlund 20, 21 Suvi Järvinen Valo 29 Vuokko Viitakangas 29 Merja Pikkuaho 27 Utses att justera Gunilla Blom Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Socialkontoret 7 ^' ^/ ^: Paragrafer 18-31 Ordförande Justerande lene Haar u -- - (;i friilla Rlnm ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Socialnämnden i Haparanda Stad 2011-03-07 Datum för 2011-03-21 anslags nedtagande 2011-04-11 Socialkontoret -^ Utdragsbestyrkande 21 012 307 KoMmeNTUS Föarnc AB 94-03
HAPARANDA STAD Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-03.07 Sida 2 Innehållsförteckning sid 18 Strategi för energieffektivisering föredragande: Sofia Larsson 3 19 Riktlinjer för handläggning av adoptionsärenden 4 20 Bokslut 2010 5 21 Ekonomiska läger februari 2011 6 22 Riktlinjer för kontaktpolitikerverksamhet 7 23 Redovisning av personliga ombud 8 24 Solgården -trygghetsboende 9 25 Enkätundersökning hemvårdsbidrag 11 26 Entreprenadupphandling 12 27 Lägesrapport LOV 13 28 Chefsrapport februari 2011 14 29 Intern kontrollplan IFO 15 30 Rättelse av beslut 16 31 Delgivningar 17 a Justerare Utdragsbestyrkande 012 315 -O Copl/rl^gltt KOMMIiNTUS I3LANKCTTHR 09-04
HAPARANDA STAD Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-03.07 3 Sida Sn 18 Strategi för energieffektivisering Klimatstrategen Sofia Larsson redogör för Haparanda kommuns strategi för energieffektivisering Socialnämnden tar del av informationen och lägger rapporten med godkännande till handlingarna Bilaga) Justerare Utdragsbesyrkande 012 315 - Capi^right Kon-m^eNrus B^nNKrrreie o9-04
Strategi för Energieffektivisering 2014-20 20 HAPARANDA STAD JANUARI 2011
Irn Haparanda Stad FIAPARANDATORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering Haparanda Stad Januari 2011 HAPARANDA STAD
^ Haparanda Stad 13 HAPAFZAN^ATORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 Innehål Isförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2. Omvärldsanalys 6 3. Nulägesbeskrivning 7 3.1 Total energianvändning 7 3.2 Fastigheter 9 3.3 Transporter 10 3.3.1 Fordon 10 3.3.2 Drivmedel 11 3.3.3 Tjänsteresor 12 4. Mål 13 4.1 Mål i praktiken 14 5. Åtgärder 15 6. Handlingsplan 18 7. Referenser 19
' ^ Haparanda Stad 14 HAPARANI^ATORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 Sammanfattning Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparanda Stads lokala mål om minskad klimatpåverkan genom minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Nulägesanalysen visar att överlag värms Haparanda Stads fastigheter upp med fjärrvärme. Total kostnad för Haparanda Stads energianvändning för el och värme är 30 miljoner kronor per år och förbrukningen ligger på 29 GWh. Störst andel av kostnaden står elen för som även är den dyraste energibäraren per MWh. Fjärrvärmen i sin tur har relativt låg totalkostnad trots att den står för störst andel förbrukade MW11. Nulägesanalysen visar på fastighetssidan att det finns stora möjligheter till kostnadsreduceringar. Minskad elförbrukning och utfasning av eldningsolja är de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. Total kostnad för drivmedel och tjänstresor var 2,7 miljoner oc11 anställda reste totalt 15 500 mil. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande. Målen som arbetsgruppen har utarbetat grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivisering. Nedan redovisas målen. Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas 20 procentide kommunala transporterna 40 procent av fossilt bränsleide kommunala transporterna Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna 50 procentide kommunala transporterna 100 procent av fossilt bränsleide kommunala transporterna Beräkningar visar att under förutsättning att målen uppnås skulle det till 2014 innebära en årlig kostnadsreducering på 5,9 miljoner kronor och till 2020 en årlig kostnadsreducering på 13 miljoner kronor. Åtgärder som utarbetats av arbetsgruppen syftar till att minska energianvändningen inom fastighetsbeståndet samt för transporterna. I huvudsak handlar de om ett tredjepartssamarbete för minskad energianvändning för fastigheterna samt diverse åtgärder inom transporterna bland annat minskade antal resor som följd av mer flexibla mötesformer, mer energieffektiva fordon, ökat nyttjande av kollektiva resformer samt samåkning. Ett par viktiga åtgärder handlar om hur vi genom förändrat beteende och skapande av förutsättningar minska energianvändningen både vad gäller el samt transporter.
Irn Haparanda Stad 5 HAPARAN ATORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 1. Inledning Strategi för energieffektivisering är fi amtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Hapa andas lokala mål om minskad klimatpåverkan och minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Målen beskrivs närmare i omvärldsanalysen. Stategin för energieffektivisering börjar med en omvärldsanalys där en presentation ges av mål för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering som är antagna på olika nivåer från internationell till lokal nivå. Det ger en bakgrund och förståelse och sätter strategin i sitt sammanhang. Nulägesanalysen redovisar de kommunala verksamheternas energianvändning, baserat på statistik från år 2009. Det ger kunskap om vilken potential det finns för energibesparing och därmed besparing av kommunens utgifter. Vidare presenterar strategin de mål som arbetsgruppen för strategin utarbetat samt beräkningar på vad målen innebär ekonomiskt i praktiken. Slutligen redogörs de åtgärder för energieffektivisering som arbetsgruppen utarbetat och den handlingsplan som syftar till att förverkliga genomförandet av strategin för energieffektivisering. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande och medverkande är: Arja Martinviita, Rektor Marielundsskolan samt särskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Catharina Strandberg, Enhetschef, Socialförvaltningen Fredrik Nestor, VD Haparanda Teknik och Fastighet Kalle Kyösti, Bovärd och förvaltare, Haparanda Teknik och Fastighet Kjell Mäki, Rektor Gränsskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Lena Svanberg, Ekonomiassistent, Ekonomikontoret Maarit Korstio, biträdande Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Paula Pietinhuhta, Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Pekka Hanski, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret Rolf Sannebjörk, IT-strateg, IT-kontoret Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering, Kommunledningsförvaltningen
Haparanda Stad HAPARANDATORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 6 2. Omvärldsanalys För att minska klimatpåverkan är minskad energianvändning den viktigaste åtgärden. Mål för minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering samt ökad användning av förnybar energi är fastslagna på internationell nivå av EU, på nationell nivå av Sveriges riksdag och regering, på regional nivå av Norrbottens Länsstyrelse samt på lokal nivå av Haparanda Stad. EU har beslutat att utsläppen av koldioxid (COZ) skall reduceras med 20 procent till år 2020, att energieffektviseringen skall uppgå till 9 procent år 2016, 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år 2050. Den totala andelen förnybar energi skall öka med 20 procent och därmed uppgå till minst 50 procent år 2020. Vidare har EU beslutat att andelen förnybar energi i transportsektorn skall uppgå till ] 0 procent år 2020. Alla mål utgår från år 1990. Sverige har ratificerat EUs mål och har därmed fastslagit att andelen förnybar energi skall uppgå till minst 50 procent år 2020. Sverige har även beslutat att utsläppen av COZ ska minska med 40 procent till år 2020 och nettoutsläppen vara noll vid 2050. Vidare är det i Sverige antaget att energieffektiviseringen skall uppgå till 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år 2050. I transportsektorn skall andelen förnybar energi uppgå till 10 procent år 2020 och transportsektorn vara helt fossilbränslefri år 2030. Samtliga mål utgår från år 1990.2 Viktigt att poängtera är att om det politiskt antagna 2 C målet skall nås måste utsläppen av koldioxid minska med 40 procent till 2020, 80 procent till 2030 och 95 procent till 2050. Det rimmar illa med de mål som satts upp för energieffektivisering då det i praktiken skulle krävas att energieffektiviseringen uppgår i princip till 40 procent år 2020, 80 procent år 2030 och 95 procent år 2050. Norrbottens län har i sin tur beslutat om en Klimat- och energistrategi3 och ett åtgärdsprogram4 som sätter upp tydliga mål för energieffektivisering. Där framgår att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent år 2020 och att uppvärmning med fossila bränslen skall upphöra till 2020. Vidare skall energianvändningen minska med 25 procent till 2020, industrin ska energieffektivisera med 20 procent till 2020 och uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till 2020. Inom transportsektorn skall energieffektivisering öka med 20 procent till 2020 och andelen förnybar energi skall uppgå till 10 procent år 2020. Även Norrbottens mål utgår från år 1990. På lokal nivå har Haparanda i Vision 2020 s beslutat att Hapa andatornio skall vara en logistisk nod med persontrafik på järnväg mellan Haparanda och Boden samt Tornio och Uleåborg samt att ett nytt resecentrum skall byggas på gränsen. En av de kritiska framgångsfaktorerna är att regionen skall ha en gränslös lokal och regional kollektivtrafik. Dessa målsättningar ger goda förutsättningar för mer klimatsmarta och energieffektiva transporter. Visionen har även slagit fast att regionen skall ha en hållbar livsmiljö med den kritiska framgångsfaktorn hållbar utveckling och begränsad klimatpåverkan. Som målsättning framgår att regionen skall ha minskande och hållbar energianvändning samt att kommunen skall vara fossilbränslefri år 2020. Haparandas lokala miljömål Begränsad klimatpåverkan fastslår att kommunen skall verka för energieffektivisering ibyggnader, ökad biobränsleanvändning, minskad biltrafik och vid upphandling välja teknik som minskar koldioxidutsläppen. Miljömålen skall vara uppfyllda inom en generation och har indikatorerna klimatpåverkande utsläpp och energianvändning.6 ^ Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket Z Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik s Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klirrat- och energistrategi för Norrbottens län a Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län 2010-2012 5 Haparanda Stad (2010) Vision 2020 6 Haparanda Stad (2007) Haparandas mi/jömål ^^
^ Haparanda Stad 17 HAI^ARANDATORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 3. Nulägesbeskrivning Nulägesanalysen syftar till att kartlägga energianvändningen ihaparanda Stads verksamheter. Den utgör basen för att mäta förändringar under kommande år då åtgärder skall genomföras för att minska energianvändningen. Nulägesanalysen presenterar energidata dels inom el- och värme och dels inom transporter. Under varje rubrik preciseras varifrån statistik har erhållits. Nulägesanalysen p esenterar i Huvudsak statistik från år 2009. Uppgiftslämnare ansvarar för eventuella felrapporteringar. 3.1 Total energianvändning Haparanda Stads verksamheters energianvändning som procentuella andelar redovisas i diagram 1 och 2 nedan. Diagram l visar kostnad i kronor per energibärare och diagram 2 visar energianvändning i MWh per energibärare. Diagram 3 visar kostnad per MWh per energibärare. Diagram 1. Kostnad per energibäre, kr 2% 1% 2% III 0 0%^ 1: n EI n Fjärrvärme ^ Biobränsle n Eldningsolja w Diesel Bensin Etanol Diagram 1 och 2 visar tydligt att den största utgiftsposten av alla energibärare är elen. Elen står för 64 procent av kostnaderna trots att den endast står för 32 procent av energianvändningen. Att elen står för högst kostnad per MWh framgår även tydligt av diagram 3. Diagram 3 visar även att eldningsoljan och bensinen är de näst dyraste energibärarna per MWh. Etanolen är även den dyr per MWh, det kan bero på att mängden upphandlad etanol är väldigt låg. Etanolen kan därmed vara en felkälla. Biobränsle är den energibärare med lägst kostnad per MWh, fjärrvärmen har näst lägst kostnad. Diagram 1-3 visar att det mest kostnadseffektiva är att minska elanvändningen och det näst kostnadseffektivaste är att minska användning av eldningsolja och bensin.
, Haparanda Stad ^ 8 HAPARANDATORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 Diagram 2. Energianvändning per energibärare, MWh 2% rl% 0%1?%II^^_0% EI s Fjärrvärme Biobränsle n Eldningsolja ^^ Diesel Bensin Etanol 1800-1600 Diagram 3. Kostnad per MWh, kr 1400 1200 1000 800 600 400 n EI n Fjärrvärme ^^ Biobränsle v Eldningsolja ^ Diesel Bensin Etanol 200 0 _^ ^-_.. --^
HAPARAN^ATORNIO Haparanda Stad Strategi för energieffektivisering 2014-2020 9 3.2 Fastigheter Data för energianvändning inom el och uppvärmning kommer från Haparanda Teknik och Fastighet AB (HTF AB). För eventuella felrapporteringar ansvarar HTF AB. Statistik redovisas både i tabell ocli i diagram. Energibärare MWh Kr t Fjärrvärme 16 600 9 916 849 El 12 200 19 598 463 Biobränsle 150 82 852 Eldningsolja 574 718 264 Totalt 29 524 30 316 428 Tabell 1. MWh och kr per energibärare Diagram 4 visar förbrukat antal MWh per energibärare. Tydligt framgår att det energislag som är störst är fjärrvärmen. Kommunen har konverterat alla centralt belägna fastigheter till fjärrvärme. Av de längre bort belägna fastigheterna har en, Nikkala skola, konverterats till pelletspanna och står därmed ensam för kommunens konsumtion av bioenergi. Två fastigheter, Seskarö och Karungi skola får fortfarande sin värme från en oljepanna. Diagram 4. Energi per energibärare, MWh 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 ^--- EI Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja Diagram 5 visar kostnaden per energibärare. Som tydligt framgår står elförbrukningen för högst totalkostnad trots att den inte står för högst antal förbrukade MWh. Fjärrvärmen som står för högst antal förbrukade MWh står för betydligt lägre del av kostnaden. Fjärrvärmen har därmed ett betydligt lägre pris per MWh än el. Respektive energibärares kostnad per MWh visas i diagram 6 nedan. Av samma diagram framgår tydligt att el och olja är de tveklöst dyraste energislagen. Det mest kostnadseffektiva är att minska elförbrukningen samt eldningsolja. Bioenergi är det billigaste energislaget. ^^
HA^ARAfdDåtTORN10 Haparanda Stad Strategi för energieffektivisering 2014-2020 10 Diagram 5. Kostnad per energibärare, tkr 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Diagram 6. EI Kostnad per MWh per energibärare, kr Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja 3.3 Transporter Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. En viktig felkälla på redovisat antal kilometer i tjänst med privat bil är att många inte ansöker om reseersättning och därmed kommer dessa kilometrar ej med i statistiken. 3.3.1 Fordon Fordonsstatistik har erhållits fi ån upphandlingssamordnare, som isin tur kontaktat varje förvaltnings bilansvarige. Redovisade fordon avser personbilar, leasade och ägda. Nedan redovisas antalet fordon, per fordonstyp, totalt samt som andel i procent.
Irn HAPAt3AN ATORNIO Haparanda Stad 11 Strategi för energieffektivisering 2014-2020 Drivmedel Antal fordon Andel fordon, rocent Bl fri 95 17 30 Diesel 33 58 E85 2 3,4 Elhybrid 5 8,6 Totalt 57 100 Tabell 2. Antalet bilar per drivmedel Fordons Antal ' Andel i rocent Miljöbil 14 24,6 Ej miljöbil 43 75,4 Totalt 57 100 Tabell 3. Antal bilar per biltyp Diagram 7. Antal bilar per drivmedel Blyfri 95 Diesel E85 Elhybrid 3.3.2 Drivmedel Nedan redovisas förbrukad mängd drivmedel. Kostnad har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro och antalet liter för bensin och diesel har räknats ut med hjälp av årsgenomsnittspriset för bensin och diesel'. Etanolen kan vara en felkälla då det i kommunens ekonomisystem framgår en lägre summa än den som Shell rapporterat. Därför har Shells statistik från 2009 valts att användas. För övriga drivmedel, bensin och diesel, har inte Shells statistik kunnat användas då tankning skett på fler ställen än Shell. Diagram 8 visar kostnad per drivmedel och diagram 9 liter per drivmedel. Bensin svarar för högsta kostnaden och diesel för högst antal förbrukade lite. Etanol används till låg del. Drivmedel Kosfnad - Liter ^s ^^ix«blyfri 95 473 401,1 40 871,6 Diesel 442 059,9 46 475,5 E85 46 383,4 4 836,2 Totalt 961844,9 92183,3 Tabell 3. Kostnad och liter per drivmedel Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter ^i ^^)
, ^ Haparanda Stad ^ 12 NAPARAN^LITORNIO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 3.3.3 Tjänsteresor Nedan redovisas antalet resor per färdmedel i kronor, kilometer och antal. Antalet körda kilometer med tjänstebilarna är framräknat med hjälp av drivmedelsstatisk samt genomsnittsförbrukningen$ för respektive biltyp i Haparanda. Det har inte funnits bättre sätt att få fram antalet körda km då körjournal inte förs och inrapporterade kvantiteter från Shell innehåller stora felkällor då fel sifferföljd ofta skrivs in vid tankning. Tåg är justerat till noll då tåg och flyg ligger på samma konto och antalet tågresor anses vara i princip obefintligt. Det har därmed bedömts resursineffektivt att studera varje faktura för att kunna ta fram antalet tågresor. Bussresorna är uppköpta bussar och inte resor med befintlig kollektivtrafik. Färdmedel Kr x:`. Km Privat bil i tjänst 183 360,9 252 083,9 Tjänstebil 961 844,9 829 013 Flyg 1 427 427,07 475 809 Buss 81 360,2 4 822 Tåg 0 0 Taxi 94 506,3 4 725 Totalt 2 748 499,4 1 566 453 Tabell 4. Kostnad, km och antal per färdmedel Tjänsteresor sker i antal km räknat första hand med tjänstebil, i andra hand flyg främst sträckan Kallax -Arlanda ocll i tredje hand med privat bil i tjänst. Tåg ocli kollektivtrafik nyttjas i väldigt låg utsträckning. 1500000 1200000 -I 900000 600000 300000 Diagram 10. Kostnad per transportmedel, kr 0 Flyg Tåg Buss Taxi Privta bil i Tjänstebil tjänst Diagram 11. Antal km per transportmedel 1000000 ^-- 800000 ^ --- 600000 400000 200000 (--^- 0 Flyg Tåg Buss Taxi Privta bil i Tjänstebil tjänst $ SCB (2010) Körsträcka och bränsleförbrukning
Ir n Haparanda Stad FiAPARANDATORNlO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 13 4. Mål Mål är utarbetade av arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering. Det är en verksamhetsövergripande grupp och består av representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen. Strategins mål grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om energieffektivisering. Basåret är 2009 för samtliga mål. Följande mål har arbetats fram: Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procentide kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 40 procent av fossilt bränsleide kommunala transporterna 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed 2 440 MWh, räknat ikwh/m2 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas och därmed 1 660 MWh, räknat ikwh/m2 Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 50 procentide kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 100 procent av fossilt bränsleide kommunala transporterna 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed 4 880 MWh, räknat ikwh/m2 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna och därmed 4 150 MWh, räknat ikwh/m2 Mål Reduktion till Reduktion till Basår 2009 Nyckeltal 2014 2020 MWh ^ MWh % MWh % Transporter - MWI^/ - - 20 - - 50 kommunanställd Fossilbränsle 828 och år - 331-40 - 828-100 Elanvändning 12 200 kwh/m2 och år - 2 440-20 - 4 880-40 Uppvärmning 16 600 kwh/m2 och år - 1 660-10 - 4 150-25 ^V1'
^r Haparanda Stad 114 IiAPARANDATORNlO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 4.1 Mål i praktiken Vad innebär målen i praktiken? Nedan görs en beräkning på vad målen innebär i årliga kostnadsreduceringar. Viktigt att åter poängtera i sammanhanget är att kostnadsreduceringarna är beräknade på 2009 års energipriser. I framtiden kommer samtliga energipriser att stiga kraftigt vilket innebär att kostnadsreduceringarna blir betydligt större. Mål 2014, energireduktion, Kostnadsreducering, rocent kr er år Kommentar Transporter - 20 549 700 Stigande framtida energipriser gör bes aria en än större. Fossilt bränsle - 40 366 185 Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen så resultatet blir en kostnadsreducerin. Elanvändning - 20 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör bes arin en än större. Uppvärmning - 10 1 miljon Stigande framtida energipriser gör bes arin en än större. Total årlig kostnadsreduktion 5,9 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör bes arin en än större. Mål till 2020 Kostnadsreducering, Ener ireduktion i rocent kr er år Kommentar Transporter- 50 ], 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör bes arin en än större. Fossilt bränsle - 100 915 462 Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen så resultatet blir en kostnadsreducering. Elanvändning - 40 8 miljoner Stigande framtida energipriser gör bes arin en än större. Uppvärmning - 25 2, 7 miljoner Stigande framtida energipriser gör bes arin en än större. Total årlig kostnadsreduktion 13 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör bes arin en än större.
2 HAPARANDATORNIO Haparanda Stad 15 Strategi för energieffektivisering 2014-2020 5. Åtgärder tgärd nsvarig :. Minskad energianvändning per.. tgardsbeskrivning ^. ^"'' edsplan " Kostnad orvaltnin r MWh och kr 1. PC HTF AB Upphandling av EPC projekt under en 10 års period Upphandling Kostnad för Projektet skall uppfylla strategins ör att energieffektivisera fastighetsbeståndet. åbörjas under framtagning av ål och ger därmed 011. upphandlingsunderlag. ostnadsreduceringar för el med 20 och uppvärmning med 10% till 014 samt för e140% och värme ned 25 % till 2020. Grön IT T- kontoret aketet består av olika åtgärder för att göra IT mer tbyte av LED Ingen extra kostnad ED skärmar: När alla skärmar är nergieffektivt. kärnvar, utöver ordinarie tbytta minskar energianvändningen Utfasning av LCD skärmar till LED tfasning av inköpskostnad för LED ed 28 MWh per år, vilket minskar Skärmar. opierings- skärmarna. energikostnaderna med ungefär Minska antalet kopieringsmaskiner askiner och 8 000 kr/ år när alla skärmar är irtuallisering är jukvara för tbytta. Utresa möjligheter att använda mjukvara åbörjad. vstängning av datorer för automatisk avstängning av datorer vid ingår förmodligen i vissa klockslag tredning rdinarie licenskostnad. Virtuellisering av servrar åbör'as 2011. 3. irtuella IT-kontoret aket med olika former av virtuella möten. 011-2013 0-100 000 kr. oldioxidutsläpp minskar med 4,5 äten arknadsföring av befintlig utrustning för on per år om 50 resor ersätts med elefonmöten och eventuellt inköp av ideokonferensutrustning för 8-10 pers. iden eller telefonmöte. Energianvändningen minskar med 7,3 MWh för samma antal resor.
Irn HAPAR^lN t^torn10 Haparanda Stad Strategi för energieffektivisering 2014-2020 16 tgärd ' nsvarig - ^^- -^ ^ ^ Minskad energianvändning per.. tgardsbeskrivning.: - edsplan Beraknad kostnad orvaltnin r MWh och kresepolicy LK ramtagande av resepolicy för tjänsteresor för ökad Ol 1 Ingen tgärden är beteendepåverkande amåkning, nyttjande av kollektivtrafik och tåg samt investeringskostnad. ch beräkning är därmed svårt men ykla och gå mer i tjänst. tgärden kommer leda till minskade ostvader för t änstresor. 5. Miljöbitar pphandlings tarbeta upphandlingsunderlag för inköp/ leasing av 010-2011 iljöbilar kan ha inskade drivmedelskostnader. amordnare ndast miljöbitar, med fokus på förnybara dyrare leasinb och rivmedel. inkö s ris. Samordning T-kontoret a fram lösning för samåkning av tjänsteresor. 011-2012 ventuell inskade drivmedelskostnader och v resor ch investeringskostnad för inskade kostnader för förlorad limatstrate ro ramvara. betstid. 7. gen TF AB och aket med information till kommunalt anställda om 011 ostvad för tryck av lmätare kan ge energibesparingar åverkan limatstrateg et energieffektiva kontoret och hur alla kan påverka roschyr, inköp av å 25 %. nergianvändningen på sin arbetsplats. renkontakter samt Informationsmaterial elmätare (2500 kr/ Studier visar på att medvetenhet Inköp av grenkontaktakter med styck). ing egenpåverkan ger stora strömbrytare till kontoren energibesparingar. Elmätare till fikarummet/en 8, ffektivare TF AB tfasning av gatubelysning från 125 watts ti1135 mråde 2: 2010, 3 miljoner kr per år och lförbrukningen minskar med??? atubelysning alts. mråde 3: 2011, mråde, totalt 12 kr Wh / år vilket år ungefär??? kr mråde 4: 2012, filjoner. er år, siffror från Robert Ekholm. mråde 1:2013 9. nergieffektiv pphandlings Ställa hårdare och tydligare krav på 011 Ingen direkt kostnad. Minskade kostnader för drivmedel. pphandling amordnare nergieffektivitet vid upphandling. I en effektivare ch pphandlingspolicy, på transporter och fordon. ransporter kan kosta limatstrate er i inkö. 10. ppföljning konomi- Implementera system för uppföljning av drivmedel, 011 ventuell inskade kostnader för transporter ransporter ontoret, örda kilometer samt resor. jukvarukostnad. å ökad kontroll och översikt imatstrateg, ppnås. upphandlings amordnare 1 1. Sparsam SOC nlita sparcoach för utbildning av i första hand 011-2013 Kostnad för sparcoach. Cirka 10 % minskade örning emtjänstpersonal i eco-driving och eventuellt andra drivmedelskostnader varje år. ru er som kör mycket i tjänst.
HAPARANDATORNIO Haparanda Stad 117 Strategi för energieffektivisering 2014-2020 tgärd nsvarig.. orvaltnin.. ^ tgardsbeskrivning ^. ^ _.... edsplan.. Beraknad kostnad Minskad energianvändning per r MWh och kr 12. Solceller HFT AB samt Utreda möjligheter till installation av solceller på idragsansökan 60% finansieras genom Minsta producerade mängd el är limatstrateg ommunhustaket, en skola i by samt annan ör under våren stöd från otalt 7,5 MWh per år vilket ger en ommunal verksamhet i centrala Haparanda. 011. Installation Energimyndigheten. ungefärlig kostnadsreduktion på nder esterande 7500 kr per år. sommar/höst investeringskostnad är 011. 52 000 kr. 13. fogas TF AB och tredning för möjligheter och förutsättningar för 012 Minskade utgifter för drivmedel om limatstrateg iogasproduktion ihaparanda Tornio regionen. ommunen kör tjänstebilar på biogas då detta ofta är ett väldigt ostnadseffektivt drivmedel. 14. åverkan för olitikerna, rbete för bra anslutningstrafik med buss till tåg och 011-2014 inskade utgifter för tjänsteresor då åganslutning SBK, yg kortsiktigt och tåganslutning långsiktigt. åg ofta är ett väldigt ill Ha aranda LF ostnadseffektivt färdmedel. 15. A- utredning TF AB tredning av VAs potentialer för 012 Eventuell Minskade energikostnader efter ner ieffektiviserin onsultkostnad. tb te av amla s stem. 16. Cykelpaket SBK och erka för ökat cyklande i tjänsten. åbörjas under Cirka 0,5 miljoner för inskade utgifter för drivmedel. LF Införa bokningssystem för cyklarna 011-2012 yggnation av Köpa in fler cyklar ykelgarage och inköp v cyklar. B a c kelqara e
Haparanda Stad Strategi för energieffektivisering 2014-2020 18 HAPARANC7ATORNIO 6. Handlingsplan 1 Nulägesanalys Hösten 2010 Projektledare Ja 2 Skapa verksamhetsövergripande arbetsgrupp Hösten 2010 Projektledare Ja 3 Framtagande av mål och handlingsplan December 2010 Arbetsgrupp Ja 4 Färdigställande av strategi Januari 201 1 Projektledare Ja 5 Synpunkter från arbetsgruppen Januari 2011 Arbetsgrupp Ja 6 Kommunikation av strategin i nämnderna för Slutet av Projektledare + synpunkter. Revidera efter sammanställning februari 2011 representanter från av s n unkter, arbets ru en 7 Strategin i KSAU 7 Mars 2011 Projektledare + Revidera efter synpunkter från KSAU. representanter från arbetsgrupp 8 Strategin i KS 4 apri1201 l Projektledare + Revidera efter synpunkter från KS. representanter från arbetsgrupp 9 Strategin i KF 18 apri120] 1 Projektledare + Revidera efter synpunkter från KF, representanter från arbetsgrupp 10 Påbörja genomförande av åtgärder Höst 2011 Respektive förvaltning + bola en 11 Inarbetning av åtgärder i 2012 års budget och Hösten 2011 Arbetsgruppen verksamhetsplan 12 Uppföljning och revidering av strategin December 2011 Arbetsgruppen 13 Uppföljning av 2011 års åtgärder Januari 2012 Arbetsgruppen 14 Inrapportering av 2011 års statistik till Mars 2012 Projektledare Energimyndigheten 15 Inarbetning av åtgärder i 2013 års budget och Hösten 2012 Arbetsgruppen verksamhetsplan 16 Uppföljning och revidering av strategin December 2012 Arbetsgruppen 17 Uppföljning av 2012 års åtgärder Januari 2013 Arbetsgruppen 18 Inrapportering av 2012 års statistik till Mars 2013 Arbetsgruppen Energimyndigheten 19 Inarbetning av åtgärder i 2014 års budget och Hösten 2013 Arbetsgruppen verksamhetsplan 20 Uppföljning och revidering av strategin December 2013 Arbetsgruppen 21 Uppföljning av 2013 års åtgärder Januari 2014 Arbetsgruppen 22 Inrapportering av 2013 års statistik till Mars 2014 Projektledare Energimyndigheten 23 Uppföljning av 2014 års åtgärder Januari 2015 Arbetsgruppen 24 Inrapportering av 2014 års statistik till Mars 2015 Projektledare Energimyndigheten 25 Slutredovisning av stöd för Apri12015 Projektledare energieffektivisering 26 Utvärdering Vår 2015 Arbetsgruppen
' ^ Haparanda Stad 19 HAPAf~t^FlL^r^åTORNlO Strategi för energieffektivisering 2014-2020 7. Referenser Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål Haparanda Stad (2010) Vision 2020 Länsstyrelsen Norrbotten (2009 ) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogramför klimat- och energiarbete i Norrbottens län 2010-2012 Naturvårdsverket (2009) Conversion factors for different energy units Naturvårdsverket (2010) EU: s klimatpolitik http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/eusklimatpolitik/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) EU: s klimat och energipaket http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/eusklimatpolitik/eus-klimat--och-ener^aket/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatmål http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/i{limatpolitik/sverigesklimatpolitik/sveriges-klimatmal/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandrin /Klimatpolitik/Sveri^esklimatpolitik/ (2011-01-21) SCB (2010) Körsträckor och bränsleförbrukning http: //tinwtiv.sch.se/pages/standard 132382. aspx (2011-01-21) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter Ivttt^://spi.se%statistik/prise^/bensin (2011-01-21) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter http://spi. se/statistik/priser/diesel (2011-01-21) Intern statistik Energistatistik har erhållits från HTF AB. Drivmedelstatistik för blyfri 95 och diesel har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter om etanolvolym och kostnad har erhållits fi ån Shell. Fordonsstatistik har erhållits från Haparanda Stads upphandlingssamordnare och förvaltningarnas fordonsansvariga. Tjänsteresestatistik har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter kring användandet av privat bil i tjänst har erhållits från personalkontoret. Mål är framtagna i arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering som är en verksamhetsövergripande grupp och har representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, skolan, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdeh^ingen och kommunledningsförvaltningen. 1'
1!A^ T RI
HAPARANDA STAD Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-03.07 4 Sida Sn 19 Sn Au 7 Dr nr 2011 /19.750 Riktlinjer för handläggning av adoptionsärenden Ordförande rapporterar om rekommendationen från SKL om att bevilja ett bidrag om 1500 kr per förälder för dem som måste genomgå en utbildning för att få adoptera barn. Arbetsutskottet föreslår socialnämnden att besluta bevilja ett bidrag på 1500 kr/adoptivförälder för kostnader för föräldrautbildning. att betala ut bidraget, efter genomgången utbildning, för föräldrautbildning för dem som adopterar att ändra på riktlinjerna Socialnämnden tar del av förslaget och beslutar Att bevilja ett bidrag på 1500 kr/adoptivförälder för kostnader för föräldrautbildning. Att betala ut bidraget efter genomgången föräldrautbildning Att göra ett tillägg beträffande bidraget på riktlinjerna (bilaga) (bilaga) a Justerare Utdragsbesyrkande v 012 315 Cop^riyllt KOMMGNTUS BLANKGTTGR 09-04
QP^p,N Dq ^^ ^ ^^ Z I:^: ^;,; ^4 RIKTLINJER FOR SOCIALTJÄNSTENS HANDLÄGGNING AV ADOPTIONSÄRENDEN 2011/19.750 Socialnämnden i Haparanda 2011 (Sn 2008-02-05, 8) (^'r)
Innehållsförteckning Inledning 3 Legala förutsättningar för adoption 3 Socialtjänstlagen 3 Lag om internationell adoptionsförmedling 5 Lag om internationella rättsförhållanden rörande adoption 5 Äktenskapsbalken 5 Föräldrabalken 5 Handläggning av adoptionsärenden 6 Internationella adoptioner 6 Inledning 6 Ansökan om medgivande enligt 6 kap 12 SoL 7 Inledande av utredning 7 Obligatorisk föräldrautbildning 7 Utredning om medgivande ("hemutredning") 8 Homosexuella har fått rätt att prövas som blivande adoptivföräldrar 10 Utredarens bedömning och förslag 11 Anmälan om ändrade förhållanden 11 Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 12 Återkallelse av medgivande 12 Överklagande 12 Barnet anländer -socialnämnden tillsynsskyldighet 13 Tillsynsansvar 13 Fastställelse av internationell adoption 14 Uppföljning 14 Enskilda adoptioner Inledning 15 Ansökan om att få adoptera ett visst barn 15 Styvbarnsadoption/närståendeadoption 16 Adoption av släktingbarn bosatta utomlands 16 Adoption av spädbarn födda i Sverige 17 Adoption av familjehemsplacerat barn 17 Efterforskningar 18 Dokumentation och gallring 18 2
ADOPTION Inledning Beslut om adoption fattas av domstol och innebär att barnet anses som adoptantens barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Enligt Föräldrabalken (FB) ska rätten pröva om det är lämpligt att adoptionen kommer till stånd. Ett krav är att adoptionen ska vara till fördel för barnet. En adoption går inte att häva. När de sökande har det blivande adoptivbarnet i sin vård lämnas ansökan om adoption antingen till den tingsrätt där sökanden är folkbokförd eller Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) beroende på vilken typ av adoption det är fråga om. Socialnämnden är remissinstans för tingsrätten att yttra sig i adoptionsärenden (4 kap 10 FB). I förarbeten till socialtjänstlagen (SoL) och föräldrabalken används begreppet "socialnämnd" som ansvarig myndighet. Att adoptera barn är ingen rättighet i det svenska samhället utan en adoption handlar om barnets rätt att få föräldrar. Genom lagregleringen av adoptioner har samhället tagit på sig ett särskilt ansvar gentemot dessa barn och principen om barnets bästa är alltid överordnad de sökandes önskemål. Legala % rutsättningar för adoption Bestämmelserna om adoption finns i socialtjänstlagen, föräldrabalken, lag (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption (IRA), förordning (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption, lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, lag (1997:192) om internationell adoptionsförmedling (LIA, ersätter lag om internationell adoptionshjälp). Socialtjänstlagen Av 6 kap 6 SoL framgår att det krävs ett medgivande från socialnämnden för att placera en underårig för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem, som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Beslut om medgivande för internationell adoption fattas med stöd av 6 kap 12 SoL. Ansökan om medgivande som inkommit till socialnämnd före den 1 januari 2005 gäller tidigare bestämmelser, nämligen medgivande enligt 6:6 SoL. Av 6 kap 12 SoL framgår att det krävs medgivande från socialnämnden vid internationella adoptioner. Medgivandet ska inhämtas innan barnet lämnar det land där barnet har hemvist. Vid utredning av ett sådant medgivande ska socialnämnden ställa särskilda krav på den eller de som vill adoptera. 3 ^^ v! ^
Förutsättning för ett medgivande är att sökanden är lämpad att adoptera. Utredningen ska således klargöra om sökanden har kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov, den planerade adoptionens innebörd, sökandens ålder, hälsotillstånd, personliga egenskaper och sociala nätverk Det ställs även krav på att sökanden har deltagit i en av kommunen anvisad föräldrautbildning innan medgivandet kan lämnas. Utbildningen kan anordnas av kommunen men kommunen kan också anvisa utbildning i annans regi. Kommunen kommer att ta ställning till hur utbildningen kan utformas så snart MIA tillsammans med socialstyrelsen utkommit med utbildningsmaterial som avses gälla hela landet. Om sökanden har adopterat barn från utlandet tidigare får medgivande lämnas även om sökanden inte deltagit i föräldrautbildning. Medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades. Av 6 kap 13 SoL framgår att den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller. Förändringar som här kan bli aktuella är till exempel arbetslöshet, olika sjukdomar eller förändringar i familjebilden som skilsmässa, graviditet eller dödsfall. Medgivandet ska återkallas, om förutsättningarna för det inte längre föreligger. För att återkalla ett redan lämnat medgivande krävs beslut av socialnämnden. Sådan återkallelse kan även ske när barnet har tagits emot av sökandena, om en fortsatt vistelse hos de sökande inte är förenligt med barnets bästa. Av 6 kap 14 SoL framgår att då ett barn har utsetts till familjen ska socialnämnden pröva om den ska ge sitt samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Detta inslag adoptionsprocessenär föranledd av Haagkonventionen och gäller alla barn med hemvist utomlands. Prövningen ska ske skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som önskar adoptera kommit in med en anmälan om att ett barn utsetts. Denna tid kan förlängas om synnerliga skäl föreligger t ex om anmälan måste kompletteras eller om socialnämnden behöver inhämta ytterligare information i ärendet från MIA eller inte kan få kontakt med adoptionssökandena. Bestämmelsen om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta har gjorts tillämpliga även på adoptioner som faller utanför Haagkonventionen. Av 6 kap 7 SoL framgår att socialnämnden ska medverka till att barnet får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden och lämna de blivande adoptivföräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. För att uppfylla dessa skyldigheter bör den socialnämnd som lämnar medgivande eller samtycke, genom personliga besök hålla sig väl förtrogen med förhållandena i hemmet och ge detta behövliga stöd (5 kap. 1 b Socialtjänstförordningen - SoF) fram till dess beslut om adoption är fattat. 6 kap. 8 SoL reglerar socialnämndens skyldighet att följa upp vården genom övervägande minst en gång var sjätte månad. När barnet anlänt till de sökande har nämnden ansvar för vården till dess domstol beslutat om adoption. Av 5 kap 1 SoL framgår att socialnämnden har ett särskilt ansvar att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål om adoption avgjorts. 4
Lag om internationell adoptionsförmedling Av 4 Lag om internationell adoptionsförmedling framgår att den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en sammanslutning som är auktoriserad enligt denna lag. Detta gäller dock inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning. MIA ska i sådana fall, innan barnet lämnar landet, pröva om förfarandet är godtagbart. Lag om internationella rätts % rhållanden rörande adoption Av 3 i Lag om internationella rättsförhållanden framgår att om adoptionsbeslutet från barnets ursprungsland har samma rättsverkningar som en svensk adoption (stark adoption) är det tillräckligt att MIA godkänner adoptionen. Äktenskapsbalken Av 2 kap 3 äktenskapsbalken framgår att adoptivförhållanden ska jämställas med biologiskt släktskap vid tillämpning av reglerna om äktenskapshinder och partnerskap, t ex får adoptivförälder inte ingå äktenskap med sitt adoptivbarn. Föräldrabalken I 4 kap 1 FB anges åldersgränserna för att fa adoptera. Man eller kvinna som har fyllt tjugofem år har rätt att ansöka om adoption. Denna rätt tillkommer även den som fyllt arton men ej tjugofem år, om adoptionen avser eget barn, makes barn eller makes adoptivbarn eller om synnerliga skäl eljest föreligger. Av 4 kap 4 framgår att andra än makar må ej gemensamt antaga adoptivbarn. Fr.o.m. 1 februari 2003 kan par som ingått registrerat partnerskap prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gäller för makar. (Se Justitiedepartementets faktablad 2003-03-03 www.justitie. regeringen.se ) Av 4 kap 5 FB framgår att barn som har fyllt tolv år inte får adopteras utan eget samtycke. Undantag görs för fall då barnet är under sexton år och skulle skadas av att tillfrågas och för fall då barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller något liknande förhållande. Av 4 kap Sa FB framgår att barn som inte fyllt arton år inte får adopteras utan föräldrarnas samtycke. Undantag för detta finns stadgat i 2 st samma paragraf; samtycke behövs inte av den som lider av en allvarlig psykisk störning, är utan del i vårdnaden eller befinner sig på okänd ort. Av 4 kap 6 FB framgår att tingsrätten vid sin bedömning om det är lämpligt att adoptionen äger rum ska ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Detta ska ske även för barn under tolv år. Av 4 kap 7 framgår att verkan av adoptionen upphör om adoptivbarnet adopteras av annan än adoptantens make. Av 4 kap 10 FB framgår att det är socialnämnden i den kommun där sökanden är folkbokförd som ska söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten. 5 '^'YJ
Handläggning av adoptionsärenden Internationella adoptioner Inledning Antalet internationella adoptioner i Sverige varierar över åren och utgör åttio till nittio procent av alla adoptioner. Vid internationella adoptioner förmedlas kontakten med givarlandet genom en av MIA auktoriserad adoptionsorganisation. De barn som blir aktuella för internationell adoption är i de flesta fall barn som av känd eller okänd anledning inte vårdas av sina föräldrar. Många av barnen har en traumatisk bakgrund och samtliga har varit med om minst en separation. Barnen är som regel fysiskt friska då de anländer till Sverige. En del kan ha hälsoproblem som i regel avhjälps genom adekvat vård. Rent allmänt kan konstateras att många utländska adoptivbarn har betydligt mer långtgående behov än andra barn på grund av sin tidigare levnadssituation. Föräldraskapet till adoptivbarn innehåller dels vanliga krav som ett biologiskt föräldraskap innebär, dels särskilda problem som är kopplade till adoptionen. Inte minst har det visat sig att tonårstiden ofta innebär kluvenhet och problem hos den unge. Prövningen av de sökandes lämplighet vid adoptionstillfället måste därför även innefatta en bedömning av deras förmåga att på sikt kunna fungera som tonårsföräldrar. Detta innebär bland annat att de sökandes ålder och hälsotillstånd måste ställas i relation till de krav som kan ställas på dem om femton till tjugo år. Det är av yttersta vikt att en adoptionsutredning görs grundligt. Ett ställningstagande för en adoption innebär att samhället medverkar till beslut om familjebildning. Ett sådant beslut medför ett stort ansvar gentemot barnet ifråga och även gentemot barnets företrädare i ursprungslandet. Ett adoptionsärende vid socialnämnden inleds när sökande begär medgivande att få adoptera ett barn och avslutas i och med att adoptionen beslutats av tingsrätt och begärda uppföljningsrapporter har avlämnats. Ärendet innehåller därmed såväl medgivandeutredning som utredning om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande (se nedan). Den stadsdelsnämnd som genomför medgivandeutredningen ska även ansvara för utredning för samtycket. Schematiskt kan processen beskrivas som följer 1. Sökanden kontaktar socialförvaltningen för medgivandeutredning 2. Sökanden informeras om vad en utredning innehåller. 3. Sökanden tar tillbaka sin begäran om utredning, ingen registrering sker. Sökandens begäran om medgivandeutredning vidhålls, utredning enligt 11 kap. 1 SoL inleds och registrering sker i datasystemet. 4. Sökanden deltar i anvisad föräldrautbildning, utredningen vilar under den perioden. 5. Utredningen genomförs, dokumentation i datasystemet. 6. Stadsdelsnämnden fattar beslut om medgivande eller avslår ansökan om medgivande. Medgivandeutredningen avslutas. 7. Ny utredning om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande enligt 11 kap. 1 SoL inleds och avslutas efter stadsdelsnämnds beslut. 8. Uppföljningsrapport grundad på utredning enligt 11 kap. 1 6
9. Ärendet avslutas när domstol fattat beslut i adoptionsfrågan och uppföljningsrapport avlämnats. Dessa moment omfattas av reglerna för stadsdelsnämndens myndighetsutövning. Ansökan om medgivande enligt 6 kap 12 SoL För att få adoptera ett barn med hemvist utomlands måste sökanden ha medgivande enligt 6 kap 12 SoL av den socialnämnd där sökanden är folkbokförd, innan barnet lämnar det land där det har sin hemvist. Ansökan om medgivande att ta emot ett barn för adoption inlämnas till den socialnämnd där sökanden är folkbokförd. När en ansökan om medgivande inkommer till socialnämnden ska en utredning enligt 11 kap 1 SoL inledas. Registrering sker i datasystemet. I utredningsförfarandet måste socialnämnden i första hand se sig som företrädare för det okända barnet och ha barnets bästa för ögonen. Som handläggare måste man ha klart för sig att barnet, genom att bli adopterat, byter familjerättslig tillhörighet på livstid. Prövningen av de sökandes lämplighet vid adoptionstillfället måste därför även innefatta en bedömning av de sökandes förmåga att fungera som föräldrar under barnets hela uppväxt. Ett medgivande till adoption får därför endast ges till de familjer socialnämnden bedömer kan ge ett barn bästa tänkbara uppväxtförhållanden. Inledande av utredning När de sökande tar kontakt med socialförvaltningen ska de informeras om vad en utredning inklusive deltagande i föräldrautbildning innehåller, tidsperspektiv etc. Om sökanden av något skäl inte vill genomgå de moment som ingår avslutas kontakten och någon utredning eller registrering sker inte. Om det redan i inledningsskedet framkommer att sökande inte kan få medgivande att ta emot adoptivbarn underrättas sökanden snarast om detta. Sökanden kan då välja att återta sin ansökan och ärenden avskrivs. Om sökanden inte återtar sin ansökan, ska ärendet snarast utredas enligt 11 kap. 1 SoL, dokumenteras och prövas av socialnämnden. Faktorer som kan ge anledning till förslag om avslag på ansökan är exempelvis uppgifter om hälsotillstånd, ålder och inkomna uppgifter ur belastnings - och misstankeregister eller socialregister (jfr sid 60 och 87 prop 2003 /04:131). Sökandes ålder måste relateras till det okända barnets behov av föräldrar på femton till tjugo års sikt. Avslås ansökan om medgivande att ta emot barn för adoption kan beslutet överklagas hos länsrätten (16 kap 3 SoL). 7
Obligatorisk föräldrautbildning Den sökande har skyldighet att delta i den föräldrautbildning som kommunen anvisar. Om sökanden utan giltiga skäl inte vill delta ska utredningen avslutas. Som giltigt skäl räknas att sökanden tidigare har adopterat barn från utlandet. Haparanda kommun lämnar ett bidrag på 1500 kr per förälder för genomgången föräldrautbildning. Det utbud av gruppverksamhet staden för närvarande erbjuder fortsätter att gälla fram till dess att MIA och socialstyrelsen anvisat utbildningsmaterial (tidigast under hösten 2005). Om sökanden efter samtalsserien väljer att avbryta adoptionsprocessen beslutas att avsluta utredningen med angivande av datum och motiv för beslutet. Om sökanden önskar fortsätta återupptas utredningen (se nedan). Utredning om medgivande enligt 6 kap 12 SoL ("hemutredning") De som utreder om ett medgivande att ta emot ett barn för adoption kan lämnas eller inte, måste under utredningens alla delar se sig som företrädare för det okända barnet. Medgivandeutredningen genomförs med stöd av 6 kap 12 SoL och syftar till att ge socialnämnden ett väl underbyggt beslutsunderlag. Ett lämnat medgivande gäller i två år. Vid internationella adoptioner ska dokumentationen av medgivandeutredningen också tjäna som en presentation av de blivande adoptivföräldrarna inför barnets företrädare i dess ursprungsland. En medgivandeutredning består av flera olika moment och följande områden ska utredas: Tidigare förhållanden: Uppväxt, utbildning, förvärvsarbete. Sökandens uppfattning om sin uppväxtmiljö och relationer till föräldrar, syskon och eventuella syskonbarn. Nuvarande förhållanden: Hemmet, bostadsmiljön, arbetet, ekonomin. Relationer till släkt och vänner. Hälsotillstånd: Tidigare och nuvarande hälsotillstånd, genomgångna sjukdomar (prop2003/04:131 s 61 och 87). Älder. I lagen nämns sökandens ålder som en viktig faktor vid bedömning av lämplighet. En riktpunkt bör vara att sökanden får vara högst 42 år när ansökan görs. Avsteg kan, enligt propositionen, göras om sökande är ett par där någon av parterna är något äldre. Ett annat exempel är vid adoption av ett syskon eller vid adoption av känt barn - släktingbarn eller sommarbarn (jfr prop. 2003 /04:131 sid 60 och 87). Personlighet och intressen : Personlighet, intressen och fritidssysselsättningar. Vänner och umgänge. Religion, livsåskådning Äktenskap/samlevnad: Tillbakablick på äktenskapet/partnerskapet. Upplevelsen av eventuell ofrivillig barnlöshet och hur den påverkat de sökande. Nuvarande relationer mellan familjemedlemmar. Inställningen till den planerade adoptionen hos släktingar och andra personer i omgivningen. 8