Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29



Relevanta dokument
Uppdrag till Förskolenätverket. Se över bristen på förskollärare i regionen

REKTORSPROGRAMMET. För ett professionellt skolledarskap

Rektorsprogrammets syfte

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014

Rektorsprogrammet MÅLDOKUMENT

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion.

Professionsutvecklingsenheten Kristina Englund (6)

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Fortbildning för förskolechefer MÅLDOKUMENT

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

REKTORSPROGRAMMET VID KARLSTADS UNIVERSITET KAU.SE/RUT

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress:

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Rektorslyftet - pedagogiskt ledarskap för kvalitet och måluppfyllelse

Sammanfattning SOU 2015:22

Beslut och verksamhetsrapport

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Förskolechefen och rektorn

OH-mallen. Rektorer och matematikutbildning. Konferensomgång 1 läsåret 2011/12

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Svensk författningssamling

Rektorn och styrkedjan

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Svenska rektorers erfarenhet i nordiskt perspektiv

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Utmaningarna för förskolan

Beslut för grundsärskola

Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF /2008. Sida 1 (7)

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Skolledaren som hjälte

REKTORSPROGRAMMET VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

Beslut efter uppföljning för grundsärskola

Undervisning i fritidshemmet Inom kunskapsområdena språk och kommunikation samt natur och samhälle

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur

Att leda kollegialt lärande


RUC-råd. Kosta 11 maj

Skolverkets stöd för skolutveckling

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

HANDLINGSPLAN FÖR BÄTTRE UTVECKLING OCH LÄRANDE GENOM IT I ÖSTERMALMS FÖRSKOLOR 2012

REKTORSPROGRAMMETS RIKSKONFERENS JUNI KAU.SE/RUT

Pedagogiskt ledarskap

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Beslut för grundsärskola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Regionala lärprocesser för skolledare

Barn- och utbildningsnämndens

Beslut för gymnasiesärskola

Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Välkommen till RUC-råd!

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Svar på revisionsskrivelse gällande granskning av grundskolans ledningsfunktion

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Beslut för förskoleklass och grundskola

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

IKT-Strategi BoU

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola

Beslut efter riktad tillsyn. Skolenheten vid SiS särskilda ungdomshem Klarälvsgården i Forshaga kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sammanfattning. Genomförande. Redovisning av regeringsuppdrag

Transkript:

Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar sammantaget 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Utbildningen består av tre kunskapsområden, om vardera 10 högskolepoäng: - Skoljuridik och myndighetsutövning - Mål- och resultatstyrning - Skolledarskap

Nytt måldokument för 2015-2021

Reviderat måldokument 2015-2021 Tydligare framskrivning av förskolechefens ansvar Tydligare framskrivning kring rektors ansvar för elevernas måluppfyllelse och undervisningens kvalitet Tydligare framskrivning kring integrationen av relationen praktik-teori inom de tre kunskapsområdena Ökade krav på att utbildningen ska vara verksamhetspåverkande Införande av Verksamhetsutvecklande professionshandledning I upphandlingen ökade krav på samverkan med huvudmännen

Utförare 2015-2021 Göteborgs universitet Karlstads universitet Mittuniversitetet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet (Linnéuniversitetet och Örebro/Mälardalen/Dalarna i samverkan)

Fortbildning för rektorer Rektorslyftet Regeringsuppdrag till Skolverket (2011-2014) förlängt till2018 - svara för en fortbildningsinsats för rektorer med fokus på pedagogisk ledning - ange övergripande mål för fortbildningen - som leder till att rektorerna utvecklar sitt ledarskap så att goda förutsättningar ges för eleverna att nå de nationella målen

Rektorslyftet Endast rektorer (Förskolechefslyft 7,5hp på väg in) Kunskapsområdet ledning och styrning Fokus pedagogiskt ledarskap 7,5 hp på avancerad akademisk nivå (15 % av arbetstiden)

Anmälningsläget HT15

Geografisk spridning 160 Antal deltagare RP HT15 140 138 129 120 119 100 80 74 60 40 48 41 41 31 20 14 0 Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu Totalt 640

120% Könsfördelning RP HT 15 100% 80% 19% 23% 21% 22% 24% 17% 35% 28% 22% 60% Man Kvinna 40% 81% 77% 79% 76% 75% 83% 65% 72% 78% 20% 0% Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu

120% Skolhuvudman RP HT15 100% 80% 38% 60% 71% 77% 57% 80% 83% 74% 76% 71% 66% Offentlig Enskild 40% 61% 20% 29% 23% 43% 17% 17% 26% 24% 29% 34% 0% Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu Total

120% Befattning RP HT15 100% 80% 4% 4% 25% 23% 0% 14% 22% 20% 2% 0% 24% 10% 9% 10% 10% 60% 29% 31% 43% 20% 46% 12% 39% 39% 47% 34% 40% 20% 3% 39% 8% 33% 14% 29% 24% 10% 22% 14% 2% 17% 61% 19% 20% 0% 5% 32% 26% 24% 1% 19% 23% 4% 28% 0% Gu Kau KauGöt Miu Su Umu UmuGöt UmuSk Uu Total Rektor Rektor tillika förskolechef Förskolechef Biträdande rektor Annan

100% Tid i skolledande befattning RP HT 15 90% 80% 70% 17% 9% 16% 11% 33% 4% 27% 60% 50% 40% 38% 44% 41% Fler än 5 år 3-5 år 1-3 år 0-1 år 30% 20% 10% 27% 39% 33% 51% 58% 0% Annan Biträdande rektor Förskolechef Rektor Rektor tillika förskolechef

70% Grundutbildning RP HT15 60% 61% 50% 40% 30% 23% 20% 10% 12% 3% 0% Annan grundutbildning, vilken: Fritidspedagog Förskollärare Lärare

Avslutade kursgrupper Ht09,Vt10,Ht10,Vt11,Ht11, Vt12

Befattningsbyten Kursgrupp

Anpassning yrkesrollen Kursgrupp

Utbildningens svårighetsgrad Kursgrupp

Kunnat avsätta tid kursgrupp

Arbetsgivaren bidragit kursgrupp

Arbetsgivaren intresserad kursgrupp

Arbetsgivaren informerad kursgrupp

Stödet från huvudmän Begränsat stöd för att kunna genomföra utbildningen Stödfunktioner erbjuds i huvudsak inom personaladministration och ekonomi Minst stöd i form av handledning och nätverksbyggande Vissa, men små, skillnader beroende på verksamhetens socioekonomiska status

Huvudmannens delaktighet

Anpassning till yrkesrollen anordnare

Engagemang kursgrupp

Kunskapsutveckling

Vad har vi gjort? Extra ekonomiskt stöd till lärosätena - För att utveckla stöd till deltagare som riskerar att inte bli godkända - Utveckla kontakterna med huvudmännen - Utveckla och utvärdera kursinnehåll och arbetsformer i Rektorslyftet Stöd för att stärka likvärdigheten i arbetet med Nationella grupper Utbildarseminarier och Rikskonferenser för alla utbildare

Utbildningen som helhet kursgrupp

Stöd från högskolan anordnare

Andel godkända anordnare

Alla efterfrågar ett utvecklat pedagogiskt ledarskap- eller? Skolinspektionen (2010:15) Rektors ledarskap, en granskning av hur rektor leder skolan mot ökad måluppfyllelse. Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten Skolinspektionen (2014) Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolverkets lägesbedömningar 2005, 2007 och 2011

Studerandetillströmning RL 100 90 91 87 RL Antal deltagare per lärosäte 89 80 75 70 60 50 40 30 20 10 61 56 52 35 33 32 29 21 50 34 22 20 63 41 31 12 63 50 44 29 23 18 8 8 9 42 2011 2012 2013 2014 2015 0 Karlstad Linné Stockholm Umeå Uppsala Örebro/Mälardalen 423, 228, 119, 178, 280

Antal deltagare RL HT15 60 50 40 49 40 44 43 30 20 21 30 29 23 10 0 281

Svenska rektorers förutsättningar (TALIS) Lite tid att vara pedagogiska ledare Arbetar på mindre skolor, har kortare lärar- och rektorserfarenhet och undervisar sällan Högre andel deltar i kompetensutveckling, men med få kollegiala inslag Hög autonomi inom personal- och administrativa områden, men mindre tillgång till administrativt stöd Har en stark ledarskapsutbildning

Återkoppling till lärare Vem ger återkoppling till lärare? TALIS Svenska lärare, tillsammans med sina norska och franska kollegor, uppger i lägst grad (24 procent) att återkoppling leder till kompetensutveckling. Knappt hälften av de svenska lärarna uppger att de förändrat sin undervisning efter återkoppling.

Administrativa uppgifter prioriterade 60 50 40 % av arbetstid under ett skolår 30 Administrativa uppgifter och ledningsuppgifter 20 Läroplans- och kursplansrelaterade frågor, samt undervisningsrelaterade uppgifter och möten 10 0 Mindre erfaren Mer erfaren

Deltagarna nöjda! 120% Hur bedömer du utbildningen som helhet? 100% 80% 29% 19% 18% 24% 60% Ganska bra Mycket bra 40% 69% 80% 82% 74% 20% 0% HT11 HT12 HT13 Total

Hur definierar rektorer och lärare pedagogiskt ledarskap? Lärarna beskriver rektors pedagogiska ledarskap som en något mer omfattande och kravfylld roll än vad som uttrycks av rektorerna. En pedagogisk ledare ska skapa förutsättningar för lärarna genom att samordna, organisera och administrera verksamheten. Ledaren ska i dialog med lärarna inspirera till hög måluppfyllelse och mer allmänt leda den pedagogiska utvecklingen. Utöver detta menar flera av lärarna att en pedagogisk ledare ska vara väl insatt i och delta i lärarnas praktik, besitta pedagogiska expertkunskaper och kunna ge råd i vardagsarbetet. Även rektorerna anser att det pedagogiska ledarskapet förutsätter insikt i utbildningsområdet men betonar snarare förståelse för styrdokument, allmänna råd och forskningstendenser än de reella kompetenser som kommer till uttryck i mötet mellan lärare och elever.

Förändras ledarskapet av Rektorslyftet? Små förändringar av hur lärarna före och efter lyftet uppskattar andelen av rektors arbetstid som ägnas åt pedagogiskt ledarskap. Rektorernas uppger att de i avsevärt högre utsträckning ägnar sin tid åt pedagogiskt ledarskap och att denna tid ökat efter fortbildningen. Framförallt vad gäller strukturerade klassrums och verksamhetsbesök

Lärarnas upplevelser av förändringa i ledarskapet och genomförda förändringar i verksamheten och fortbildningens värde för verksamheten

Rektor och undervisningens kvalitet analysera skolans verksamhetskvalitet, kartlägga och beskriva lärmiljöer och undervisningsprocesser, använda redskap och metoder för resultatanalys, tolkning och dokumentation, använda metoder för återkoppling och kommunikation, använda modeller/metoder/perspektiv på olika former av organisatoriskt lärande, eller använda modeller för hur rektor kan styra, leda och stödja förändringsprocesser av betydelse för elevernas kunskapsutveckling.

Skolverkets organisationsöversyn

Skolverkets organisationsöversyn Målsättning Översynen ska resultera i ett förslag till ny ändamålsenlig organisationsstruktur och arbetsformer som säkerställer: - kopplingen i kedjan mellan kunskapsutveckling - styrdokumentsutveckling reformimplementering utvecklingsåtgärder uppföljning av åtgärder - god samverkan och samordning inom myndigheten - en hög effektivitet och kvalitet i våra ärendehanteringsprocesser - en sammanhållen och målgruppsanpassad kommunikation - en utvecklad dialog med våra målgrupper Översynen ska resultera i strategier för implementering och förslag till genomförande