ANSÖKAN Diarienummer Ej diarieförd Sid 1 (24) Utlysningens namn och diarienummer Utlysning 1-2009 Genomförande PO 1 Attitydpåverkan 2008-5050023 Uppgifter om organisationen Organisationens namn Västra Götalandsregionen Utdelningsadress Regionens Hus Postnummer 46280 Webbplats Postort Vänersborg Organisationsnummer 2321000131 Organisationstyp Landstingskommunala verksam Organisationsstorlek 51-100 anställda SNI-kod 80 Behörig företrädare Helena Enksson Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Förvaltningen för kulturutveckling/regionbibliotek Västra Utdelningsadress Regionens Hus Postnummer 40544 Göteborg Besökadress SNI-kod Postort Regionens hus, 40544 Göteborg E-postadress lisbeth.stenberg@kultur.goteborg.se 75 Uppgifter om projektet Projektets namn Det mångspråkiga biblioteket - utveckling av interkulturella mötesplatser Projektets besökadress Kungsgatan 42 Postnummer 40544 Postadress Göteborg Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering CFAR-nummer 42366500 Telefonnummer 031-368 33 92 Faxnummer BankGiro PlusGiro 166 05 05-7 Antal anställda Kvinnor 20 Startdatum 2009-09-01 Slutdatum 2011-02-28 Ansökan avser Förprojektering Genomförande Män 20 Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren och innevarande år? Ja Nej Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Antal deltagare Kvinnor Män 575 190 Norra Mellansverige Västsverige Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Ålder på projektdeltagare 16-24 25-54 55-64 Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Innovativ verksamhet Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Samverkan Strategiskt påverkansarbete Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna
Sid 2 (24) Kontaktperson projekt För- och efternamn Bengt Källgren E-postadress bengt.kallgren@vgregion.se Telefonnummer 031-7051683 Mobilnummer 0705-851830 Faxnummer 031-711 16 99 Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Caroline Ellus Sjöholm E-postadress caroline.ellus_sjoholm@vgregion.se Telefonnummer 031-7051681 Mobilnummer 0703-361181 Faxnummer 031-7111699 Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Idag har 16,6% av invånarna i Västra Götaland utländsk bakgrund. Analyser och undersökningar under förprojekteringen har visat att biblioteken inte är tillräckligt rustade för att ge god service till denna växande grupp. Det finns behov av en kompetenshöjning för bibliotekspersonal för att utveckla en bättre mångspråkig biblioteksverksamhet. Invandringen till Sverige har förändrats genom åren och bibliotekens tjänster och arbete med medieförsörjning inom området litteratur på andra språk än svenska har genomgått flera faser och måste ständigt anpassas efter nya behov och nya språkgrupper. Nu när arbetskraftsinvandringen ökar och alla världens oroshärdar fortsatt tvingar människor på flykt kommer troligtvis antalet att öka. Dagens situation med hotande stor arbetslöshet, särskilt för grupper som är nya på arbetsmarknaden, innebär en extra påfrestning i områden som redan präglas av utanförskap. Då Västsverige genom fordonsindustrins kris är särskilt utsatt är det viktigt med offentliga institutioner där individer på egen hand kan söka kunskap och samtidigt möta andra över språk- och kulturgränser. Ett unikt nätverk behöver utvecklas Biblioteken erbjuder tjänster som underlättar integration och individers eget kunskapssökande på de flesta av de språk som numera talas och läses i landet. I en situation där många hänvisas till vidareutbildning för att skaffa den kompetens som en kärvare arbetsmarknad kräver, kan biblioteken vara ett oerhört stöd, speciellt för den som behöver bättre språkkunskaper. Den tekniska utvecklingen innebär helt revolutionerande nya möjligheter att tillgängliggöra ett globalt utbud av information, kunskap och upplevelser. Utmaningen för biblioteken är att erbjuda alla introduktion och handledning i den digitala världen. Goda erfarenheter finns lokalt och de metoderna behöver utvecklas och spridas till alla regionens bibliotek. Folkbiblioteken utgör ett nationellt nätverk. De har en strategisk position i varje kommun där de är en resurs inte bara direkt för den enskilde medborgaren utan även för förmedlare, som lärare och kommunal personal samt för företag och föreningsliv. Många bibliotek är del av kulturhus och andra utvecklar en allt större allmänkulturell verksamhet. Kombinationen medborgarkontor/bibliotek är också vanlig och alla bibliotek fungerar vad gäller informationsdelen även som medborgarkontor. Insatser från Regionbiblioteket i Västra Götaland utjämnar i vissa avseenden skillnader mellan stora och mindre kommuner. Målet är att ge en likvärdig service inom alla områden men kvalitén och omfattningen på vad biblioteken kan prestera varierar.
Sid 3 (24) Biblioteken populära trots brister Trots uppenbara brister i servicen till personer med utländskt ursprung visar SOM-institutets kartläggningar att personer som inte har svenskt medborgarskap är flitigare biblioteksbesökare än svenska medborgare. Under 2000-2005 besökte 73% i den förra gruppen biblioteken någon gång per år mot 64% i den senare gruppen. Undersökningen visar även att andra generationens invandrare besöker biblioteken oftare än de som har svenskfödda föräldrar. Detta stöds av de två enkätundersökningar som gjorts under förprojekteringen. Där bedömer både bibliotekschefer, i en enkät till samtliga chefer i regionen, och anställda vid de fem deltagande biblioteken i en annan enkät, att inslaget av personer med annat modersmål än svenska är stort bland deras besökare. Cheferna gör bedömningen att den verksamhet biblioteken erbjuder har en medelgod standard, medarbetarna vid de fem biblioteken anser däremot att man inte nådde upp till en medelgod standard (57%). En inventering gjord inom Regionbiblioteket 2005 visar att av det totala medieanslaget i regionens kommunbibliotek köps det endast för 3,4% på annat språk än svenska. En annan kartläggning gjord inom Regionbiblioteket 2008 visar att många bibliotek använder 1 % av sina medieanslag eller mindre till inköp av media på andra språk. De enstaka inlån/fjärrlån man gör för kunders räkning från andra bibliotek domineras i det närmaste totalt av litteratur på svenska. Vad gäller media som underlättar vägen in i det svenska samhället, såsom lexikon och kurser i svenska språket, finns inga undersökningar. Utvärderingen (2007) av studiebibliotekarieprojektet, VIDARE / ViL, Vuxna i Lärande som pågått sedan 2003 inom folkbibliotekssystemet i Göteborg visar att behovet bland vuxenstuderande på Gruv och SFI-nivå är stort vad gäller såväl läroböcker, lexikon, språkkurser som handledning och datortillgång. Från passivitet till ny kompetens och högre status Regionbiblioteket vill genom strategisk påverkan engagera biblioteken i regionen för att de ska ta ett ökat eget ansvar för inköp av media på andra språk, samt för att marknadsföra möjligheten av inlån av enstaka titlar på andra språk än svenska. Regionbibliotek/länsbibliotek har sedan 1970-talet svarat för en kompletterande medieförsörjning med depositioner. Det har bidragit till en passiv inställning i många kommuner. Litteratur på andra språk ses på många bibliotek inte som en ordinarie verksamhet utan något extra, som någon annan ansvarar för och ska betala. Enkäten till de anställda vid de fem bibliotek som medverkat i förprojekteringen visade att det område man främst önskade fortbildning kring var IKT/digitala media ( 64%). Områden som traditionella media, kultur- respektive socialdimension samlade alla ca 55% som ansåg behovet stort. Inom området Yrkesroll/bemötande ansåg däremot en majoritet att man hade erforderliga kunskaper (53%). Svarsfrekvensen vid fyra av biblioteken låg mellan 62-78% och vid ett bibliotek på 32%. Vid flera av de intervjuer med bibliotekschefer, som gjorts under förprojekteringen, framkom att man anser att man bör lyfta fram och höja statusen på de mindre bibliotek som arbetar i områden med en stor del brukare med andra språk än svenska som modersmål. En kompetensutveckling ger ett större mått av synlighet och bekräftelse inom biblioteksnätverken och är ett sätt att stärka verksamheten. Generationsväxling och behov av brukarmedverkan och samverkan Den invandrarverksamhet som byggdes upp inom biblioteken under 1970- och 80-talen drevs fram av eldsjälar som skapade stora kontaktnät. Nu är de på väg att pensioneras. De som utbildats från 1990-talet och framöver har inte fått kunskap om området eller om uppsökande biblioteksarbete. I kompetensutvecklingen kommer det att finns ett starkt inslag både av att hitta metoder för brukarmedverkan (ett av- och med-perspektiv) och tillsammans med idéburna organisationer. Allt för att åstadkomma en bred samverkan kring det viktiga samhällsuppdraget att motverka segregation och utanförskap. Vikten av samverkan stöds av vår analys av tidigare genomförda projekt. Lena Lundgren har gjort en utvärdering Språk som rikedom. En möjlighet för Fisksätra, en utmaning för Nacka kommun (Regionbibliotek Stockholm 2008) av projekt i ett av landets mest aktiva mångspråkiga bibliotek. Där utpekas t.ex. gemensam fortbildning för bibliotekspersonal och samverkansparter som en nyckel till att få en bra verksamhet.
Sid 4 (24) I 2007 års SOM-undersökning, Skilda världar, analyseras statistiken från biblioteksområdet. Även om biblioteken åtnjuter ett stort förtroende hos en bred allmänhet visar en tendens att: den svenska befolkningen till stor del fortsätter att leva i skilda världar, och att biblioteksbesöken minskat mest bland lågutbildade. Om biblioteken ska lyckas med sitt: svåra (omöjliga?) uppdrag att nå alla, behövs nya metoder för att nå icke-användarna. Projektet Det mångspråkiga biblioteket ligger helt i linje med de utmaningar biblioteken står inför under den närmaste framtiden. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Totalt arbetar 1 029 personer vid folkbiblioteken i regionens 49 kommuner. Majoriteten av dessa, 549 personer, är bibliotekarier, 480 utgörs av assistenter och övrig personal. 85,6 % av de anställda är kvinnor. Bland bibliotekarierna är 86 % kvinnor och bland övrig personal 85,2%. Under förprojekteringen har en behovsenkät genomförts bland anställd vid de fem deltagande biblioteken. Den var utformad på ett sådant sätt att resultatet kunde utläsas med avseende på såväl kön som ålder. 89 % av de svarande var kvinnor. Det går inte att utläsa några signifikanta skillnader i hur verksamheten upplevs utifrån kön. En bedömning att det finns ett stort behov av kunskap inom jämställdhetsområdet har gjorts under förprojekteringen. Slutsatsen bygger på intervjuer med berörda bibliotekschefer samt analys av studerade uppsatser och annat material. Projektledaren har dessutom kunnat grunda bedömningen på mångåriga egna deltagande observation inifrån biblioteksvärlden. Projektledaren är själv forskare och har ett könskritiskt perspektiv i sin forskning. SWOT-analys Styrkor -högutbildad personal med medvetenhet om det ojämlika maktförhållandet mellan män och kvinnor i det svenska samhället och i världen. -personal med engagemang för att motverka andras utanförskap -personal med professionell kompetens att göra kunskap och information tillgänglig för alla Svagheter -stor kvinnodominans -yrken med låg lön och status (p.g.a. kvinnodominansen) -liten problematisering kring vad de strukturella maktförhållandena betyder i och för den egna organisationen -chefer kan ta utslag av strukturell ojämställdhet personligt -föreställningar om objektivitet gör att jämställdhetsaspekter sällan lyfts fram i verksamheten -liten insikt om hur man, trots ofta motsatta intentioner, bemöter män och kvinnor som kunder olika (se VILutvärderingen) Möjligheter -genom utbildning kan biblioteken bli föregångare i ett kvalitativt, systemförändrande jämställdhetsarbete -genom politiska beslut skulle biblioteken positivt kunna profilera sig inom jämställdhetsområdet Hot -kvinnodominansen och många kvinnliga chefer gör att denna mjuka sektor har svårt att hävda sig i budgetsammanhang, särskilt när det blir bistra ekonomiska tider -då man önskar fler män i organisationen anställs män med liten medvetenhet i jämställdhetsfrågor -för att öka statusen rekryteras fler manliga chefer med föga intresse av jämställdhetsfrågor Biblioteken är idag och har länge varit kvinnodominerade arbetsplatser. Något systemförändrande jämställdhetsarbete utifrån kritiska perspektiv har knappast förekommit inom institutionerna. Men då en stor del av
Sid 5 (24) personalen är kvinnor med hög utbildning finns det hos de flesta en medvetenhet kring det ojämlika maktförhållandet mellan män och kvinnor i det svenska samhället och i världen. Det jämställdhetsarbete som funnits i kommunerna har ofta varit av systembevarande karaktär. Med enbart kvantitativa metoder är det lätt att dra slutsatsen att kvinnodominansen enbart är något negativt. Genom att räkna huvuden kommer man fram till att fler män borde anställas. Det kan ha bidragit till att en ovilja att djupare engagera sig i ett befintligt jämställdhetsarbete. Om man istället skulle satsa på utbildning och börja använda kvalitativa metoder skulle biblioteken kunna bli föregångare inom kommunerna vad gäller både internt och externt jämställdhetsarbete. Mottagare av projektresultaten I den omfattande fokusgruppsundersökningen Mer nytta än nöje (Göteborg 2005) deltog totalt 86 kvinnor och 68 män. Resultaten visade att kvinnor och män i vissa situationer, t.ex. som nyanlända flyktingar har ungefär samma behov av stöd för att lära sig svenska och klara det nya vardagslivet. Vid några stickprovsundersökningar undersöktes utlåningen med avseende på kön. Det visade sig då att 60% av låntagarna av persisk vuxenlitteratur var män och 75% av vuxenlitteratur på arabiska lånades av män. Ett resultat av fokusgruppsundersökningarna blev att inköpen av media förändrades så att litteratur som efterfrågades av kvinnor inköpts i större utsträckning. I utvärderingen av VIDARE / ViL, Vuxna i Lärande (Göteborg 2007) noteras att kvinnor bland de vuxenstuderande var mindre nöjda med det bemötande de fick på biblioteken. Man efterlyste även mer av familjeaktiviteter på biblioteken. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Aktivitet 1: Expertutbildning -20 yngre biblioteksanställda omfattas, seniorer som föreläsare. Aktivitet 2: Genus & interkulturalism. -kompetensutveckling för 25 chefer och nyckelpersoner. Aktivitet 3: Kulturpedagogik -specialkurs för 20 biblioteksanställda för att initiera nya metoder För att avsätta tid för en så omfattande kompetensutveckling som specialkurserna är behöver kurserna ha en hög kvalité. Det är säkrat i förslaget och med medverkan av centrala samarbetsparter. Villkoren för att delta måste vara rimliga. Att enbart bygga kurserna på sammankomster på en dag medför långa resor för många. Genom att lägga in internat blir resorna färre, sammanhållningen ökar, en teamkänsla skapas. Det är viktigt när deltagarna sedan ska föra med sig sina nya kunskaper och sprida nya metoder ut i sina kommuner. De kommer att bli de förändringsagenter som kan binda samman lokalt aktiva. Under temadagarna för Interkulturella mötesplatser är deras medverkan viktig för att fånga upp nya samarbetsparter som därefter kan inbjudas till dialogmöten, läskurser o.s.v. lokalt. Aktivitet 5: Interkulturella mötesplatser -temadagar för all bibliotekspersonal samt samverkansparter på fyra platser i regionen vid två tillfällen. Vi räknar med att ca 565 personer från biblioteken deltar. I detta antal inkluderas de 65 som går specialkurser. Till temadagarna inbjuds lokalt anställda hos de regionala samarbetsorganisationerna. Samtliga regionala samverkansparter är idéburna organisationer med koppling till aktörer inom den sociala ekonomin. Det ser vi som viktigt för en utveckling av verksamheten efter projekttiden. I samverkan kan där nya projektidéer växa fram inom den idéburna sektor som i framtiden kommer att bli en allt viktigare samverkanspart för den offentliga sektorn. Vi har räknat med totalt ca 200 personer från samarbetsorganisationerna, det innebär ca 50 personer vid varje tillfälle. En del av dessa engageras för att medverka med att visa goda exempel i sin verksamhet. Samarbetsparterna deltar i projektets referensgrupp och engageras på olika sätt i planering och genomförande. Anställda och förtroendevalda kommer t.ex. att anlitas som föredragshållare vid de olika aktiviteterna. Internationella biblioteket, IB IB har ett nationellt ansvar för medieförsörjningen på andra språk än svenska till landets folkbibliotek. Man svarar för depositioner av främst litteratur på de språk som inte kommuner och län/regioner själva ska ta ekonomiskt ansvar för. Inom
Sid 6 (24) biblioteksnätverket svara man för enstaka lån. IB har en flerspråkig webbtjänst som vänder sig till både bibliotekspersonal och brukare. Idag är språken på webbplatsen arabiska, kinesiska, persiska, ryska och spanska men man arbetar för att kunna erbjuda samma service på flera språk. Tjänsten Fråga biblioteket finns på 12 språk. Man har även ett diskussionsforum samt erbjuder länksamlingar. En e-learingkurs är under uppbyggnad. Det statliga anslaget är inte stort, men trots det finns ambitioner att öka kompetensen hos bibliotekspersonalen i landet samt initiera och bygga nätverk kring IB och dess uppdrag. Man uppmuntrar både bibliotekspersonal och brukare att samverka för bidra till att öka servicen och dess kvalitet. Ett viktigt syfte med projektet Det mångspråkiga bibliotekets expertkurs är att deltagarna ska engageras i en samverkan med IB. Kort efter kursstarten reser deltagarna till Stockholm för inledande kontakter vid ett besök på IB. IBs experter medverkar senare återkommande i kompetens- och metodutvecklingen under kursen. Mångkulturellt centrum, MKC MKC är ett forum för forskning, kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring migration och social och kulturell mångfald. MCK arbetar för att migrationsrelaterade fenomen ska inkluderas i det nationella kulturarvet. MKC är en kommunal stiftelse i Botkyrka. Genom publikationer och utställningar görs forskning tillgänglig för invånarna i Botkyrka men även i resten av landet.vid den resa till Stockholm deltagarna i expertkursen gör förläggs en dag till MKC. Aktuell forskning presenteras, kulturpedagogerna informerar om sitt arbete och de och forskarna kan senare återkomma i andra aktiviteter. Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan, BHS BHS är landets största utbildning för bibliotekarier kan genom medverkan få inspiration att lägga upp en egen kurs/ egna kurser inom området. De bidrar med expertkompetens under olika aktiviteter i projektet. Världskulturmuseet deltar i utvecklingen av kursen i Kulturpedagogik. Kan få kontakter/ideer för kommande utveckling av utställningsprojekt. Allas barnbarn (org.nr: 802417-9494, saknar CFARnr) Allas barnbarn är en relativt ny ideell riksförening för läsfrämjande generationsmöten i förskola och förskoleklass. Ett nära samarbete förekommer på flera håll i landet med bibliotek som bidrar med böcker och kontakter. Genom att delta i projektet kan förening nå intresserade läsare med olika modersmål. De driver själva ett mångkulturellt projekt. Under utbildningen i Kulturpedagogik, där utgångspunkten är Family learning, kan detta samarbete bli en viktig nyckel till framgång. Kvinnofolkhögskolan/Folkhögskolan i Bergsjön Kvinnofolkhögskolan är landets enda folkhögskola med genusprofil. Den är sedan över 20 år kvinnorörelsens skola. Pedagogerna har stor erfarenhet av kvinnor med olika språklig bakgrund och skolan har alltid varit en interkulturell mötesplats. Skolan har många internationella kontakter främst med utbildningar i Afrika och Asien. Kursen Genus & interkulturalism som projektet köper av skolan vänder sig även till manliga deltagare. Lärare och bibliotekarie från skolan medverkar även med inslag under expertutbildningen. Röda Korset/Röda halvmånen, Region Väst Vid flera bibliotek i regionen svarar Röda Korset för språkcaféer och/eller läxhjälp. Man har lyckats engagera yngre frivilliga som hjälper andra ungdomar. Det är ett led i att bedriva ett mångfalds- och integrationsfrämjande arbete samt att få nya frivilliga som speglar samhällets sammansättning. Man vill även skapa arenor där människor från olika kulturer och med olika religioner kan mötas och diskutera en gemensam värdegrund som gör det möjligt att leva i fred, sida vid sida. Ett fördjupat samarbete innebär ökade möjligheter för biblioteken att göra en koppling mellan språk som talas i Sverige och internationell verksamhet. Rädda Barnen, Regionkontor i Göteborg Rädda Barnen är en ledande folkrörelse för barnets rättigheter och man bygger nu ut sin verksamhet i hela landet. Man har en studieverksamhet med bra material. I Göteborg driver man en bokklubb. Biblioteken kan hjälpa till att sprida kunskap om organisationen vid olika samarrangemang. Genom Rädda Barnen får biblioteken tillgång till expertkunskaper med internationell utblick. Västra Götalands Bildningsförbund, VGB VGB är samorganisation för folkbildningen i regionen, d.v.s. studieförbund, folkhögskolor och bibliotek. Syftet med VGB som samverkanspart är att alla inom folkbildningen i regionen potentiellt ska vara inbjudna att delta. Då man inte fattat något styrelsebeslut om samverkan kan VGB ännu inte officiellt stå med som samverkanspart. Vi hoppas på positivt beslut vid ett möte 28.1.
Sid 7 (24) Författarcentrum Väst, FCV FCV är en ideell förening för yrkesverksamma författare vars syfte är att sprida litteraturen i samhället och öka kontakten mellan författarna och läsarna. Mottagare av projektresultat Ett viktigt inslag i metodutvecklingen under expertkursen är att åstadkomma en ökad brukarmedverkan. Genom samverkan med IB kan IKT-tjänster utvecklas och bli mer interaktiva och t.ex. för personer med olika språkkunskaper. På nätet kan de ge boktips, betygsätta böcker, göra inköpsförslag och att möta andra som skriver på samma språk. Hela syftet med kompetensutvecklingen är att biblioteken ska bli en bättre resurs för allas nytta och nöje. Projektet ska även leda till en mer jämställd medborgarservice. Syfte - avsikten med projektet. Syftet med projektet Det mångspråkiga biblioteket är en strategisk påverkan för att åstadkomma en förbättrad mångspråkig biblioteks- och kulturverksamhet. Genom en kompetensvidgning ska bibliotekens arbetsmetoder och utbud utvecklas i takt med ett mångspråkigt samhälle med nya tekniska möjligheter och en mediebransch i snabb förändring. Detta ska ske i samverkan med brukare och idéburna organisationer samt med stöd av centrala institutioner som borgar för hög kvalitet i verksamheten. De metoder som utvecklas ska utvärderas och goda exempel ska spridas i samverkan med involverade organisationer. Expertkurs för Det mångspråkiga biblioteket Under den expertkurs som riktar sig till 20 biblioteksanställda ska begreppet Det mångspråkiga biblioteket fyllas med ett konkret innehåll. Särskilt uppmärksammas IKT med kursinslag som: Informationsklyftan. Framgångsrika genomförda enkla kurser t.ex. Våga klicka! Internationella bibliotekets katalog, FINFO-länkar, självinstruerande språkkurser, myndighetsinformation, på lätt svenska, tjänster via webb och hemsidor, nedladdning av böcker, filmer, radio m.m. Pressdisplay. EU-information. Källkritik och nyhetsförmedling. Metoder för arbetet, särskilt brukarmedverkan och mått för att mäta verksamheters kvalitet i förhållande till uppsatta mål, utarbetas under kursen av deltagarna med stöd av pedagogisk expertis samt en processutvärdering. Eventuellt kan detta användas för certifiering. Resultaten av de egna arbeten deltagarna i kursen redovisar och utvärderingen kan sedan utgöra underlag och för kompetensutveckling på andra håll i landet. Projektet Det mångspråkiga biblioteket har välkomnats särskilt av Internationella biblioteket som anser att behovet av en kompetensutveckling är stort i hela landet. Samverkan för Interkulturella mötesplatser Genom att involvera samarbetsparter utanför biblioteksvärlden på central nivå vill vi säkra en utveckling där biblioteken kan bli alltmer interkulturella mötesplatser. Som interkulturella mötesplatser i varje kommun och stadsdel kan biblioteken vitalisera genom att öppna för ett växelspel mellan kultur och politik och demokratifrågor. Vid ett besök vid Mångkulturellt centrum (MKC) under förprojekteringen imponerade det arbete två kulturpedagoger där kunde visa upp och teoretisk motivera. Den forskning som bedrevs vid centret var utgångspunkt för utställningar som skapades i samverkan med boende, områdets identitet formades av många som kunde delta i en dialog kring sin närmiljö. Biblioteksforskaren Joacim Hansson har lyft fram den engelska termen Community librarianship. Han anser att de svenska biblioteken måste hitta vägar att bredda sin verksamhet. Att det finns en närhet mellan ett aktivt lokalt biblioteksarbete och musei- och arkivområdet framgår av Lena Lundgrens tidigare nämnda rapport. För att stärka identiteten i Fisksätra finns nu planer på att inrätta ett museum som skulle bygga på digitala berättelser skapade av områdets barn och vuxna. Ett lokalt arkiv har redan börjat samlas. Innovativ kulturpedagogik En innovativ utbildning kommer att prövas inom projektet och det är en utbildning i kulturpedagogik. För den anlitas Lotten Zetterström. Utgångspunkten i hennes arbete har varit FNs barnkonvention och insikten att människors värderingar ställs inför stora påfrestningar då vi lever i en pågående integrationsprocess som gäller oss alla, även svenskar. Målet är att åstadkomma kultur och kunskapsöverföring mellan generationer och kulturer (Familylearning). När Zetterström nu kan anlitas för att utforma en pilotkurs för biblioteksanställda innebär det att innovativa lösningar från en kontext, museipedagogik, kan utvecklas och få en bredare spriding då bibliotekspersonal direkt engageras. I metodutvecklingsarbetet deltar även Världskulturmuseet och MKC. Utvärderingen av kulturpedagogikkursen kommer särskilt att belysa spridningsbarheten hos den modell som tas fram. Där finns två inriktningar för vilka de prövade metoderna kan ha stor betydelse: 1) Idéer till små utställningar kan komma fram under utbildningen. Genom samverkan mellan de centrala institutionerna och praktiker kan detta leda till nya projekt t.ex. utställningar som man kan söka medel för att ta fram. Konceptet bör vara en
Sid 8 (24) stomme som man med brukarmedverkan kan bygga vidare på lokalt. Ett sådant lyckat exempel finns i Den magiska mattan men många fler behövs. 2) Kulturpedagogik kan bli en nisch i biblioteks- och kulturvärlden där eldsjälar, gärna personer med annat modersmål än svenska, kan utbildas och anställas. Detta kan ske genom t.ex. ett projekt inom ESF-programområde 2. Genom att en utbildning prövats under kompetensutvecklingen inom Programområde 1 känner de biblioteksanställda till metoden och har varit med och utvecklat den. Det innebär att de som nyanställs inom ev. kommande projekt kan få det nödvändiga stöd som behövs för ett nydanande arbete inom biblioteken. Kultur i Väst är en ny organisation för vad som tidigare varit av tre regionala enheter: Regionbibliotek Västra Götaland, Musik i Väst och Konst- och kulturutveckling. I en gemensam förvaltning är intentionen att Kultur i Väst ska bli en kraftfull aktör som sätter kulturen på agendan. Genom utbildning av kulturpedagoger inom projektet Det mångspråkiga biblioteket stärks en breddning av bibliotekens verksamhet samt en profil av verksamhet riktad till personer med utländsk bakgrund. Demokratisk påverkan Ett grundläggande syfte med projektet är att vidga medborgarnas möjligheter till demokratisk påverkan. I kompetensutvecklingen uppfylls detta på olika sätt. 1) Mer kompetenta biblioteksexperter utbildas och kan öka kvalitén på de tjänster som ofta används av personer med utländsk bakgrund. 2) Kompetensutvecklingen Genus & interkulturalism för chefer kan leda till ett systemförändrande jämställdhetsarbete 3) En innovativ utbildning av kulturpedagoger breddar bibliotekens pedagogiska register och öppnar för en användning av fler uttrycksmedel för att skapa interkulturell dialog med deltagande av många röster. 4) Temadagar för kunskap, kontakt och inspiration kring Interkulturella mötesplatser arrangeras avslutningsvis på fyra platser i regionen. Vid dessa nås en majoritet av biblioteksanställda samt deras strategiskt valda lokala samarbetsparter. Genom samverkan med idéburna organisationer med en internationell och humanitär profil kan mångspråkighet i Sverige kopplas samman med internationell verksamhet. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Mål 1 Öka kommunbibliotekens engagemang genom strategisk påverkan Mått Bibliotekens medieanslag till andra språk än svenska och anpassad litteratur för att komma in i det svenska samhället bör vara paritet med andelen invånare med annat modersmål än svenska i kommunen. En samverkan mellan flera kommuner kan med fördel ske men det viktiga är ett eget engagemang kring inköpen. Brukarna bör lokalt tas till vara som en resurs vid medieurvalet. Ett ökat antal inköp ska ske efter inköpsförslag från låntagarna. Antalet enstaka fjärrlån av litteratur på andra språk än svenska och engelska ska öka från biblioteken i Borås och Göteborg. Från 6 % till 12 %. Alla dessa kvantitativa mått är lätta att undersöka och det sker före och efter projektperioden vid de deltagande biblioteken. Mål 2 Öka kommunbibliotekens samarbete med idéburna organisationer inom området Mått Statistik över genomförda arrangemang tillsammans med idéburna organisationer förs. Aktörer lokalt som inte finns med som samverkansparter kan knytas till projektet genom t.ex. ömsesidigt informationsutbyte. De kan även inbjudas att delta i lokala dialogmöten som sker i anslutning till inspirationsdagarna. Mål 3 Sprida goda exempel samt resultat och metoder från projektet Spridning på EU nivå Rapportering av minst fem validerade projekt till EUKN (Europeisk urbant kunskapsnätverk). Sverige deltar sedan januari 2008 via Mångkulturellt Centrum. Syftet är att dela praktiskt tillämpbar, relevant kunskap. Rapporteringen utgör en egen uppgift som utförs under handledning under expertutbildningen. Information till deltagarna i Grundtvig Lifelong learning programmet, Learning Partnerships Creative Approaches to Intercultural Competence då de samlas i Göteborg. Detta sker genom ett möte med deltagarna i expertutbildningen. Nationell spridning
Sid 9 (24) Deltagande i Bok & Bibliotek 2010 på Internationella Torget tillsammans med samverkansparterna, förslag från Röda Korset Deltagande i Mötesplats konferensen i Borås hösten 2010. Vid konferensen samlas praktiker och forskare inom biblioteksområdet från hela landet. Publicering av utvärderingen i Regionbibliotekets skriftserie Framsteget Publicering på hemsidan hos samtliga samarbetsparter Artiklar i branschtidskrifter som Biblioteksbladet, BiS, DIK samt samarbetsparternas tidskrifter Fortsatta möten på nätet genom den Ning, som skapades vid avslutningen av förprojekteringen och som sedan genom inbjudningar spritts till intresserade över hela landet Spridning regionalt och lokalt Vid nätverksträffar och utbildningar inom Regionbiblioteket, via de övriga samarbetsparternas organisationer, via deltagande bibliotek till övrig kommunal förvaltning Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Genus & interkulturalism Kompetensutveckling för chefer och nyckelpersoner. 4 heldagsträffar med föreläsningar, diskussioner och problemformuleringar i anknytning till egna erfarenheter. Arr. Kvinnofolkhögskolan Kulturpedagogik. Specialkurs för att initiera nya metoder i biblioteksarbetet. Kultur och kunskapsöverföring mellan generationer och kulturer. Arr. Lotten Zetterström 2010-02-01 2010-06-04 2010-04-01 2010-09-30 Bok & bibliotek Manifestationer på Internationella Torget. Goda exempel lyfts fram av samarbetsparterna gemensamt. 2010-09-23 2010-09-26 Interkulturella mötesplatser Temadagar för all bibliotekspersonal samt samverkansparter på fyra platser i regionen vid två tillfällen. Syfte: ge kunskap och påverka attityder om den nya svenska verkligheten och dess plats i världen och genom goda exempel inspirera till utveckling av lokalt samarbete. I Att mötas över språk- och kulturgränser/ Samverkan för demokrati och hållbar social utveckling. II Öppna världar in i Sverige och ut i världen med ny teknik! Den digitala klyftan. Prova på sökningar! Information om projektstöd, projektmedel m.m. som kan sökas i samverkan. Expertkurs Syfte: ge 20 biblioteksanställda verktyg för att i samverkan utveckla och professionalisera kunskaps- och metodutveckling inom biblioteksnätverket. Kursen är uppdelad i 5 block: Infrastruktur för mångspråkighet, Traditionella media, IKT, Socialoch kulturdimension, Nya metoder 2010-10-15 2011-02-28 2009-09-23 2010-10-30 Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. De lokaler som kompetensutvecklingen hålls i kommer att vara fysiskt tillgängliga.
Sid 10 (24) Under kompetensutvecklingen ingår moment där behovet av tillgänglig verksamhet belyses. I expertutbildning ingår ett besök vid TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket). Eventuellt kan det leda till fortsatt samarbete mellan projektet Det mångspråkiga biblioteket och TPB, t.ex. genom den metodutvecklande uppgift deltagarna utför inom kursen. Det behövs talböcker på många olika språk när personer som invandrat för länge sedan nu blir gamla och vill läsa/lyssna till sitt modersmål. Även LL-stiftelsens lättlästa utgivning uppmärksammas under expertutbildning. Projektets information görs tillgänglig på ett lättläst och tydligt sätt. Genom enheten Centrum för tillgänglig information, CTI, som finns inom Regionbiblioteket kan informationsmaterial läsas in och göras tillgängligt. I 28 av de deltagande kommunerna finns tillgänglighetsplaner där biblioteken ingår. Under 2009 kommer regionbiblioteket att öka insatserna för att de resterande biblioteken ska ta fram tillgänglighetsplaner. Tillsammans med ABF erbjuds kulturinstitutionerna i Västra Götaland ett utbildningspaket, 4x4. Syftet är att visa hur man kan förbättra sitt bemötande vad gäller människor med funktionshinder. Utbildningen är unik i landet och har hög kvalité och intressant innehåll. I 22 kommunbibliotek finns fullständiga läs- och skrivstationer för personer med funktionsnedsättningar eller läsoch skrivsvårigheter. Detta är resultat av ett tidigare EU-projekt, Open Media inom Mål 3. Vid ytterligare 9 bibliotek finns delvis anpassade läs- och skrivstationer. TPB vill nu göra Västra Götalandsregionen till försöksområde när det gäller människor med läshinder. Biblioteken har hittills inriktat sitt arbete mest mot de synskadade men även dyslektiker skulle kunna ha nytta av de tjänster som erbjuds. Många med annat modersmål än svenska som studerar på avancerad nivå eller håller på att lära sig det svenska språket efterfrågar inläst text som stöd. Regler kring upphovsrätten gör att TPBs tjänster inte är tillgängliga för dem men de kommunala läs- och skrivstationerna skulle kunna utvecklas med tanke på denna grupp. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. För att öka kunskapen om ett systemförändrande jämställdhetsarbete erhåller 25 chefer och/eller nyckelpersoner en kompetensutveckling genom kursen Genus & interkulturalism. Kursen arrangeras av Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan och har med goda vitsord använts både inom Göteborgs kommun och i annan offentlig förvaltning. Föreläsningar av forskare förenas där med diskussioner och problemformuleringar i anknytning till egna erfarenheter. Deltagande i kursen är en förutsättning för att biblioteket ska få platser i övriga delar i kompetensutvecklingen. I: Jämställdhetsarbete. En utmaning för kommuner och landsting (SKL 2008) betonas att: ledningens vilja till förändring har en avgörande betydelse för hur förändringsarbetet fungerar, inte minst när det gäller jämställdhetsfrågor. Vi har valt att börja ett strategiskt arbete för att åstadkomma ett systemförändrande jämställdhetsarbete inom biblioteksorganisationerna genom att utbilda cheferna. Syftet är att skapa motivation för en fortsatt utbildning i jämställdhet, genusfrågor och förändringsarbete. Regionbiblioteket skulle kunna erbjuda sådana kurser om biblioteken i regionen efterfrågade dem. Chefsutbildningen kombineras med återkommande inslag under den övriga kompetensutvecklingen. Den inriktas främst mot att öka kunskapen om de skillnader om föreställningar om kön som finns i olika kulturer. Syftet är att inslagen ska leda till en jämställd medborgarservice. Under expertutbildningen av biblioteksanställda medverkar t. ex. lärare och bibliotekarie från Folkhögskolan i Bergsjön med erfarenheter av kvinnors läsvanor i olika språkgrupper. Vid kursen i Kulturpedagogik är family-learning den teoretiska utgångspunkten. Ett av målen är att via barnen engagera föräldrar i aktiviteter där man tillsammans lär, skapar och utvecklas. Särskilt betonas vikten av att engagera fäder att medverka. Tre av de aktiviteter som planeras riktar sig till bibliotekspersonal, totalt 20 personer i Expertutbildningen, 20
Sid 11 (24) personer i Kulturpedagogikkursen och 25 chefer i Genus & interkulturalism, tillsammans 65 personer. Målsättningen är att 30 % av de deltagande i utbildningarna ska vara män. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Preliminärt vidtalad att vara vetenskapligt ansvarig för utvärderingen är Lisbeth Erikson, docent i pedagogik, universitetslektor och forskare vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Eriksson har inom detta område utfört flera utvärderingar med ett kritiskt perspektiv för Folkbildningsförbundet och Folkbildningsrådet där hon använt sig av genomförandeutvärdering (Ongoing Evaluation). Exempel på publikationer av Lisbeth Eriksson är: Vi har gjort avtryck! Utvärdering av ett projekt rörande studieförbundens samarbete kring lokal mobilisering i utsatta bostadsområden (Linköping, VUFo 2006) Ibn Rushd. Ett nytt studieförbund. En utvärdering av Ibn Rushds väg till statsbidragsberättigat studieförbund (Stockholm, Folkbildningsrådet 2008) Lisbeth Eriksson och hennes medarbetare kommer återkommande att närvara och även medverka vid utbildningen av biblioteksexperter t.ex. föreläsa om utvärderingsmetodik, t.ex. egenutvärdering, och metodfrågor. På så sätt kan förslag till förbättringar från utvärderingen bidra till ett kontinuerligt lärande och metodreflektion. Lisbeth Eriksson medverkar även vid sammankomster med styrgrupp/referensgrupp. Utvärderingen inriktas främst mot de metoder som tas fram under expertutbildning, kulturpedagogutbildningen och hur dessa förankras i relation till brukare och samarbetsparter. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Lisbeth Erikson, docent i pedagogik, universitetslektor och forskare vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo), Preliminärt vidtalad som vetenskapligt ansvarig för för utvärderingen Egen firma: Lisbeth Eriksson Rystad Prästgård 2 585 91 Linköping Innehar F- och A-skattsedel Moms.nr/VAT-nr: SE510412192501 Reg nr. 510412-1925 Lotten Zetterström, museipedagog Egen firma: LZ utbildning/ Lotten Zetterström Utbynässtigen 5 415 06 Göteborg Innehar F- och A-skattsedel Reg.nr: 400607-4860, Preliminärt vidtalad för planering och genomförande av kurs i Kulturpedagogik i samverkan med projektledning, MKC och Världskulturmuseet. Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan, Samverkanspart
Sid 12 (24) Org.nr: 85 7204-5527 Preliminärt vidtalad för köp av kursen Genus & interkulturalism Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? I projektet kombineras en utveckling av en spetskompetens inom biblioteken med ett samarbete med nya och gamla samarbetsparter för att öka medvetenheten om behovet av interkulturella mötesplatser. Under kompetensutvecklingen prövas nya metoder vars spridningsbarhet särskilt uppmärksammas under processutvärderingen. Den gemensamma värdegrunden utgörs av UNESCOs biblioteksmanifest och dess mänskliga rättighetsperspektiv. Detta betonas i alla led av verksamheten och är idémässigt den centrala delen av det strategiska påverkansarbetet. Att vända problem till möjligheter Att kunna flera språk är en rikedom. Projektet vill vända den bild som ofta möter av att personer med annat modersmål än svenska är ett problem. Istället vill vi visa på det som en väg till internationalisering och positiva kulturmöten på hemmaplan. Stöd för en koppling till internationella perspektiv söks i projektet genom medverkan av regionala enheter av de internationella idéburna organisationerna Röda korset och Rädda barnen. Deras starka engagemang för humanitet och för att skapa respekt för människovärdet blir ett viktigt bidrag för att förnya och vända perspektivet från att se problem till att se möjligheter. Spridning på olika nivåer Projektet drivs i samspel mellan aktörer lokalt och samarbetsparter på central och regional nivå. Detta ger goda förutsättningar för spridning av projektets resultat på olika nivåer. Kompetensutvecklingen i aktiviteterna 1 (expertutbildning), 2 (genus & interkulturalism) och 3 (kulturpedagogik) riktar sig till begränsade grupper personal vid de kommunala biblioteken i regionen. Till inspirationsdagarna, Interkulturella mötesplatser i aktivitet 5 inbjuds förutom personal vid de lokala biblioteken deras lokalt aktiva samarbetsparter inom området, t.ex. studieförbund och föreningar, samt nyckelpersoner som lokala politiker. Det finns även möjligheter till kontakt med andra lokala projekt, t.ex. inom ESF. Här sker alltså en strategisk påverkan som syftar till att nå i det närmaste samtliga personer inom en bransch. Vid den gemensamma fortbildningen under inspirationsdagarna skapas förutsättningar för att utveckla det lokala arbetet med stöd av vårt pågående projektet. Europe Direct Göteborgs Stadsbibliotek valdes i november 2008 till värdorganisation för ett informationskontor i nätverket Europe Direct 2009-2012. Med start 2009 kommer biblioteket att bli en viktig aktör lokalt i förhållande till slutanvändare för att tillhandahålla informationstjänster från EU. Europe Direct är även en bas för kommissionens uppsökande arbete och svarar då t.ex. för spridning regionalt via biblioteksnätverket. Samverkan med ESF-projektet Det mångspråkiga biblioteket planeras ske på olika sätt vid arrangemang, utbildningar och informationsspridning. Regionalt Projektägaren, Kultur i Väst, Regionbibliotekt, uppmärksammar och integrerar information om projektets resultat vid sina ordinarie nätverksträffar samt på sin hemsida och i sina publikationer. De senare sprids till bibliotek i hela landet. Via Kultur i Väst finns möjlighet till spridning av projektet till kulturproducenter och arrangörer inom
Sid 13 (24) regionen. Centralt Genom att flera centrala samarbetsparter deltar i projektets referensgrupp engageras de och goda resultat kan spridas via deras egna kanaler, t.ex. publikationer, hemsidor, konferenser och möten. På förslag av Röda Korset planeras gemensamma manifestationer på Internationella Torget under Bok & Bibliotek i september 2010. Där nås många inom biblioteksbranschen men även andra aktörer samt allmänheten. Genom deltagande i Mötesplats konferensen i Borås hösten 2010 sprids resultaten strategiskt till de praktiker och forskare inom biblioteksområdet från hela landet konferensen samlar. Arrangörer är samarbetsparten i projektet BHS (Bibliotekshögskolan i Borås) och Borås Stadsbibliotek som är deltagande aktör i projektet. EU-nivå Deltagarna i Grundtvig Lifelong learning programmet, Learning Partnerships Creative Approaches to Intercultural Competence informeras då de samlas i Göteborg i september 2009. Detta sker genom ett möte med deltagarna i expertutbildningen. Rapportering av minst fem validerade projekt till EUKN (Europeisk urbant kunskapsnätverk). utgör en egen uppgift som utförs under handledning under expertutbildningen. Det innebär potentiellt en spridning till personer som arbetar med urban utveckling inom EU. En trycksak på engelska tas senare fram för att presentera projektet. Tema/kluster inom ESF? Då begreppet hållbar utveckling tas upp får dimensionen av social utveckling sällan en framskjuten plats. Här behövs aktörer som framhåller den sociala dimensionen på samtliga nivåer av strategisk påverkan. Via EUKN skulle t.ex. på EU-nivån ett svenskt engagemang för ett socialt hållbart samhälle kunna bli en profilfråga. Beslutsfattare Vid de lokala inspirationsdagarna inbjuds olika ledande politiker att medverka som inledare. De engageras av samarbetsparter där de har ledande positioner (t.ex. Bengt Westerberg, ordf. i Röda korset, Lars Nordström, Kultur i Väst) Det gör att de får kännedom om projektet och bör bidra till strategisk påverkan. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Stadsdelsförvaltningarna i Nordost i Göteborg ingår i Grundtvig Lifelong learning programmet, Learning Partnerships med projetet Creative Approaches to Intercultural Competence som startat med en första mobility i november 2008. Kortedala bibliotek är projektdeltagare. Övriga deltagare är från Irland, Spanien, Turkiet, Belgien, Tjeckien, Litauen och Norge. Vid den sammankomst som ska hållas i Göteborg kring Bok & bibliotek 2009 blir en presentation av Det mångspråkiga biblioteket en huvudpunkt som bör kunna leda till vidare utveckling och lärande på EU-nivå. För de deltagande i expertkursen som planeras få träffa gästerna från de andra länderna kommer detta att ge stor stimulans och på ett konkret sätt visa potentialen i samverkan inom EUs ram. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Stadsdelsförvaltningarna i Nordost i Göteborg ingår i Grundtvig Lifelong learning programmet, Learning Partnerships med projetet Creative Approaches to Intercultural Competence som startat med en första mobility i november 2008. Kortedala bibliotek är projektdeltagare. Övriga deltagare är från Irland, Spanien, Turkiet, Belgien,
Sid 14 (24) Tjeckien, Litauen och Norge. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Förprojekteringen leddes av en styrgrupp bestående av bibliotekscheferna i Borås, Göteborg Stadsbiblioteket, Göteborg Kortedala, Mölndal och Trollhättan. Denna fortsätter men utökas med kultursamordnaren i kommunalförbundet Skara/Sköve m.fl. samt regionens mångkulturkonsulent. En referensgrupp tillsätts. Där ingår en representant för vardera av samverkansparterna. Den gruppen blir projektets egentliga nav och möten hålls tillsammans med styrgruppen. Gruppen och utvärderaren följer projektet och kommer lätt att kunna påverka de delar mot slutet av projektperioden som vänder sig till de regionala samverkansparterna. Manifestationer kring Bok & bibliotek För att stärka projektets samverkansparter och kärngruppen av biblioteksanställda, de blivande experterna, ordnas en kick-off /fest i samband med Bok & bibliotek 2009. Vi det tillfället finns representanter för Grundtvig Lifelong learning programmet, Learning Partnerships med projetet Creative Approaches to Intercultural Competence från Irland, Spanien, Turkiet, Belgien, Tjeckien, Litauen och Norge i Göteborg. Under torsdagen samlas deltagarna i expertkursen till en första sammankomst som slutar med festen på kvällen. Samarbetsparterna i referensgruppen kallas till möte dagen därpå så att även de kan vara med på festen/ kick-offen. De flesta är troligtvis ändå i Göteborg varför det inte då bör innebära extra kostnader. Vid Bok & bibliotek 2010 blir det en ny samling för alla samverkansparter, deltagarna i expertutbildning och även deltagarna i de andra kurserna. Då har projektet flera inslag under mässan. Vi syns och det är tid att fira! Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Regionbiblioteket har drivit många projekt för att utveckla biblioteksverksamheten. I skriften FYRARNA (se Framsteget 14. 2005) finns en kompetensreflektion kring tio projekt som genomförts av Regionbiblioteket. Där betonas bl.a. betydelsen av processer av lärande i projekten. Nu pågår ett projekt VEGA Verksamhetsutveckling genom eget arbete (se Framsteget 20. 2008) där metodiken är en processinriktad arbetsform där kundperspektivet är grunden. Regionbiblioteket startade i december 2006 projektet Biblioteksvärdar. Där anställdes 12 högutbildade personer med olika modersmål som plusjobbare. De placerades på sex bibliotek. Glimtar från verksamheten finns i Värd i biblioteksvärlden. Rapport från ett integrationsprojekt, (Framsteget 18. 2007). Ingrid Atlestam har initierat projekt som används som erfarenhetsunderlag för det nya projektet. Kortedala och Gamlestadens bibliotek där hon är chef har sedan 1997 drivit flera projekt med ungefär samma syfte, att ge alla möjlighet att få en grundläggande IT-kompetens oberoende av modersmål och ge stöd i det svenska språket. Ett finansierades av KK-stiftelsen 1997-1999. Det ledde till att nya nätverk skapades på såväl det digitala som det personella planet. Ord som länkar. Ett lokalglobalt IT-projekt, följde och där kombinerades en utveckling av bibliotekens webbplatser med gratis korta kurser för datorovana. I marknadsföringen samarbetade man bl.a. med bostadsbolagen i området. Mellan 1999 och 2001 fick över 800 personer en första introduktion och lärde sig använda verktyg viktiga för deras individuella utveckling och för att orientera sig i det svenska samhället. Därefter var Kortedala bibliotek med i projektet Ordbron med stöd från Kulturrådet. Där initierade man bl.a. den flerspråkiga delen av Fråga biblioteket. Studiebibliotekarieprojektet,VIDARE / ViL, Vuxna i Lärande är ett projekt som under olika namn pågått sedan 2003 inom folkbibliotekssystemet i Göteborg finansierat av Vuxenutbildningsförvaltningen. Syftet är att bygga upp biblioteksservice för vuxenstuderande och då i första hand GrundVux och SFI. Projektägare är Kortedala bibliotek. Lotten Zetterström är något av museipedagogikens moder som under många år inspirerat efterföljare i hela landet, suttit med i Mångkulturellt centrums kulturmötesgrupp samt deltagit i utarbetandet av pedagogiska riktlinjer för Världskulturmuseet. Hon är nu pensionär men villig att tillsammans med projektledaren och en representant för
Sid 15 (24) Ej diarieförd Världskulturmuseet utveckla och leda en kurs i Kulturpedagogik för biblioteksanställda. Exempel på Zetterströms pedagogiska utvecklingsarbete med integration i grupper med både barn och vuxna finns i Foto och känsla. Eriklundsbarn dokumenterar sin närmiljö (Göteborg 2005), Lyssna på mig. Föräldrar tar plats i barnens egen skola. Nya sätt att arbete med vuxenundervisning i svenska och integration(göteborg 2003). Där redovisas framgångsrika projekt hon varit ledare för. När Zetterström nu kan anlitas för att utforma en pilotkurs för biblioteksanställda innebär det att innovativa lösningar från en kontext, museipedagogik, kan utvecklas och få en bredare spriding då bibliotekspersonal direkt engageras. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. Både organisatoriskt och praktiskt är samordning inom biblioteksnätverket nödvändig för att kostnadseffektivt möta nya behov och kunna ge bästa möjliga biblioteksservice till så många som möjligt. Det kan ske både genom att ny teknik används i större utsträckning och genom att inköpen av media i traditionella former, böcker, tidningar och tidskrifter, bygger på breddad kunskap om utbud och behov. Genom en närmare samverkan med idéburna organisationer och andra supportrar åstadkoms en spridning av kunskaper om bibliotekens tjänster och den betydelse de kan ha för individer med annat modersmål än svenska. För de deltagande organisationerna, som vill skapa interkulturella mötesplatser, kan kulturförvaltningar och bibliotek erbjuda lokaler och lågintensiva offentliga mötesplatser som öppnar för gränsöverskridande möten. Idéburna organisationers mötesplatser har i ny forskning betecknats som högintensiva. Dit kommer medlemmar och närstående. Det är svårare att nå nya intresserade. Lokalerna brukar ställas gratis till förfogande av bibliotek och kulturförvaltningar vid samarrangemang vilket är en stor ekonomisk vinst för de idéburna organisationerna. Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd Inte tillräckligt antal deltagare anmäls till de olika aktiviteterna. Inte tillräckligt antal deltagare anmäls till de olika aktiviteterna. Information till politiker via olika kanaler. Via de ideella organisationer politikerna har band till finns en alternativ kontaktkanal som kan utnyttjas. Kultur- och bibliotekschefer i regionen entusiasmeras vid olika träffar i Kultur i Västs regi. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Projektet ska åstadkomma en förbättrad mångspråkig biblioteks- och kulturverksamhet. Bibliotekens arbetsmetoder ska utvecklas i takt med nya tekniska möjligheter. Prövade metoder utvärderas och goda exempel sprids i samverkan med involverade idéburna organisationer och centrala institutioner. Sammanfattning av projektet på engelska. The Interlingual Library intends to create intercultural meetingplaces. By updating training systems, the aim is to promote lifelong learning and make new voices heard in democratic deliberation. Good practices are to be spred and developed through education and cooperation with NGO-organisations. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. UTFÖRLIGARE KURSBESKRIVNINGAR Aktivitet 1 Expertkurs för 20 biblioteksanställda Syfte: Att ge en fördjupad kunskap om olika delar av verksamhet inom Det mångspråkiga biblioteket. Att ge verktyg för att fortsätta att utveckla och professionalisera kunskaps- och metodutveckling inom biblioteksnätverket. Att öppna för samverkan med andra aktörer inom området, samt för brukarperspektiv. (Förslag på medverkande finns men anges ej här.)
Sid 16 (24) 1 block Infrastruktur för mångspråkighet Om projektet Det mångspråkiga biblioteket, div. praktisk planering. Bibliotekens insatser för mångspråkighet, historiskt och kort om nuläge. Integrationsprocessen, psykologi, problematisering av attityder inom majoritetskulturen. Internat i Stockholm med föreläsningar och seminarier vid Mångkulturellt centrum samt besök vid Internationella biblioteket och TPB. Om lokal statistik, närområdeskartläggning av aktörer. Metoder för brukarundersökningar och utvärdering. Om kompetensreflektion, aktuella pedagogiska metoder och erfarenheter. Medverkan av pedagogisk resursperson som sedan kan fungera som fortsatt stöd. Egen uppgift = närområdeskartläggning 1 block Traditionella media Forts. brukarmedverkan, metoder. Köper vi in rätt böcker, filmer, musik m.m.? Inköpskanaler. Media för integration och nytta. Litteratur och metod i grundskola och vuxenundervisning, LL-böcker, TPB. Mer nytta än nöje! Fördjupning kring olika kulturers litteratur och läsvanor i första hand arabiska, persiska, somaliska, SKB, ryska, kinesiska thai. Erfarenheter av kvinnors läsvanor. 1 block IKT Forts. brukarmedverkan, metoder Informationsklyftan. Framgångsrika genomförda enkla kurser t.ex. Våga klicka! Erfarenheter och metoder. Internationella bibliotekets katalog, FINFO-länkar, självinstruerande språkkurser, myndighetsinformation, på lätt svenska, tjänster via webb och hemsidor, nedladdning av böcker, filmer, radio m.m. Pressdisplay. Källkritik och nyhetsförmedling Kontakt med EU! Presentation av div. databaser, EDC, EKUN. 1 block Sociala dimensionen, Kulturdimensionen Forts. brukarmedverkan, skapande, metoder, samverkan. Om etik, värdegrund, religioner. Om förståelse och respekt mellan generationer och kulturer. Kulturkrockar. Family-learning. Belysning av fallgropar ur ett jämställdhetsperspektiv. Introduktionsutbildning, medborgarkontor, SFI, läxhjälp. Att ordna kulturprogram, språkcaféer m.m. Kulturpedagogik, Att minnas migrationen, Berätta Ditt Sverige. 1 block Nya metoder för biblioteksarbete Eget arbete. Avslutande internat. Kvalitetskriterier för Det mångspråkiga biblioteket (smarta mått). Nya metoder för biblioteksarbete. Sammanfattning av kompetensutvecklingen och uppnådda resultat Aktivitet 2 Genus & interkulturalism Kompetensutveckling för chefer och nyckelpersoner. Arr. Stiftelsen kvinnofolkhögskolan 4 heldagsträffar under en termin med föreläsningar, diskussioner och problemformuleringar i anknytning till egna erfarenheter. Aktivitet 3 Kulturpedagogik Specialkurs på 6 dagar för att initiera nya metoder i biblioteksarbetet. Arr. i projektets regi av Lotten Zetterström. Kultur och kunskapsöverföring mellan generationer och kulturer. Metoder, goda exempel, Mångkulturellt centrum, Världskulturmuseet. Föreläsningar, workshop, samt internat. Aktivitet 4 Bok & bibliotek Manifestationer på Internationella Torget. Goda exempel lyfts fram av samarbetsparterna gemensamt. Alla kurser kan visa upp resultat och deltagarna medverka som montervärldar.
Sid 17 (24) Aktivitet 5 Interkulturella mötesplatser Temadagar/events för personal hos alla samverkansparter. Kulturpolitiker, bibliotek, studieförbund, folkhögskolor, Röda korset, Rädda barnen på fyra platser i regionen (Kommunalförbunden). Syfte: Att ge kunskap och påverka attityder när det gäller den nya svenska verkligheten och dess plats i världen. Skapa kontakt mellan samverkansparterna lokalt och visa biblioteket som mötesplats. Inspirera till fortsatt och utvecklat samarbete lokalt - läskurser/studiecirklar, dialogmöten.vid varje tillfälle medverkar en politiker, t.ex. Lars Nordström, Lars Bäckström, Anna Johansson, Kent Johansson, Cecilia Malmström och en författare/inspiratör/ provokatör (många förslag finns). Dessutom presentation av samarbetsparterna i projektet, goda exempel på lokal samverkan mellan aktörerna. Mötesplats Det mångspråkiga biblioteket I Tema: Att mötas över språk- och kulturgränser/ Samverkan för demokrati och hållbar social utveckling Innehåll: Mångspråkighet som nyckel till internationalisering. Språk i världen. Modersmålets betydelse. Mänskliga rättigheter, jämställdhet. Perspektiv på invandring, historiskt och idag. Vägen in i det svenska samhället via biblioteket. Nya och gamla folkrörelser. Social ekonomi. Mötesplats Det mångspråkiga biblioteket II Tema: Öppna världen med läsning och kultur över alla gränser! Öppna världar in i Sverige och ut i världen med ny teknik! Innehåll: Inspiration för möte med kultur och litteratur från flera språkområden. Den digitala klyftan. Hur långt kan vi hänga med i utvecklingen? Det här är ett mångspråkigt bibliotek! Prova på sökningar. Information om projektstöd, projektmedel m.m. som kan sökas i samverkan. Aktörer Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Stockholms stad 2120000142 Internationella biblioteket 19581229 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Högskolan i Borås 2021003138 Högskolan i Borås 19065044 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan 8572045527 Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan 23595242 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Svenska Röda Korset 8020028711 Röda Korset, Region Väst 11386190 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Författarcentrum Väst 8572036898 Författarcentrum Väst 23538069 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Rädda barnen, Göteborg 8572014309 Rädda barnen, Göteborg 11386133 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr STIFT SVERIGES INVANDRARINSTIT 8128008243
Sid 18 (24) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Mångkulturellt Centrum 43627520 Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Stat. museer för världskultur 2021005075 Etnografiska museet 19060680 Trollhättans Stad 2120001546 Trollhättans stadsbibliotek 19172832 Göteborgs stadsbibliotek 19160381 Borås stad admin.kontoret 2120001561 Borås stadsbibliotek 19174820 Kortedala bibliotek 19160589 Skövde kommun 2120001710 Stadsbiblioteket 27295807 Herrljunga kommun 2120001520 Herrljunga folkbibliotek 19171750 Udevalla kommun 2120001397 Stadsbiblioteket 21220553 Partille kommun 2120001272 Partille bibliotek 19158724 Kungälvs kommun 2120001371 Huvudbibliotek 19167816 Bergsjöns bibliotek 19160787 Angereds bibliotek 19513282
Sid 19 (24) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Hjällbo bibliotek 19160530 Västra Frölunda bibliotek 19160779 Biskopsgårdens bibliotek 19160720 Orust kommun 2120001314 Orust kommunbibliotek 19452077 Vårgårda Kommun 2120001454 Vårgårda bibliotek 19452473 Färgelanda Kommun 2120001421 Färgelanda bibliotek 19169085 Lidöpings kommun 2120001694 Lidköpings stadsbibliotek 19178102 Backa bibliotek 19160415 Majornas bibliotek 19160639 Tuve bibliotek 19160746 Skara Kommun 2120001702 Stifts- och landsbiblioteket i 19179241 Töreboda kommun 2120001678 Töreboda kommunbibliotek 19177427 Guldhedens bibliotek 19160480
Sid 20 (24) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Kyrkbyns bibliotek 19160605 KUlturhuset Kåken 19160647 Mariestads Kommun skolområde norr 2120001686 Mariestads stadsbibliotek 19177831 Stenungsunds Kommun 2120001298 Kulturhuset Fregatten 19159409 Vänersborgs Kommun 2120001538 Vänersborgs bibliotek 19172345 Mölndal Stad/Kommunledningskontoret 2120001363 Mölndals stadsbibliotek 19166883 Falköpings kommun 2120001744 Huvudbibliotek 19181213 Sotenäs Kommun Kompetenscentrum 2120001322 Sotenäs kommunbibliotek 20416392 Marks Kommun 2120001504 Marks bibliotek 19171172