Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Relevanta dokument
Rörflen som biogassubstrat

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Värdet av vall i växtföljden

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Kvävebalanser på mjölkgårdar

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Innehåll

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Räkna med vallen i växtföljden

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Därför ska man odla baljväxter

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Det här gäller för träda och vall 2017

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Varmt väder ger snabb utveckling

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Hur äter vi hållbart?

Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

De skånska odlingssystemförsöken

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Slamtillförsel på åkermark

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Slamspridning på åkermark

Hur klimateffektiv är etanol?

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Energieffektivisering i växtodling

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

SP biogasar häng med!

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Transkript:

Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA: aktuell forskning inom biogasområdet Alnarp, 213-6-18

Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika och artrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA: aktuell forskning inom biogasområdet Alnarp, 213-6-18

Multifunktionalitet Foto: Nawa Raj Dhamala Foto: Tora Råberg Artrika vallar med baljväxter har potential att leverera flera ekosystemtjänster: Biologisk kvävefixering Foder Biomassa till energi Biologisk mångfald Pollinering Inlagring av markkväve och markkol Minskat växtnäringsläckage Omfördelning av växtnäring från äng till åker Diversifiering Tilltalande landskap

Fältförsök utanför Falköping, 211-212 (-213) Pågående försök (BioM) Foton: Georg Carlsson (juli 212) Biomass yield in 211 (one harvest in September) Biomass yield in 212 (total of 2 harvests, July and October) kg DM per ha Mean +/- SE, n=4 14 12 1 8 6 4 N 3N kg DM per ha Mean +/- SE, n=4 14 12 1 8 6 4 N 6+4N 2 2 Plant species composition Plant species composition

BIODEPTH (EU-projekt 1996-1999) Biodiversity and Ecological Processes in Terrestrial Herbaceous Ecosystems Foto: Cecilia Palmborg Försöksodlingar på åkermark (Röbäcksdalen, Umeå) Etablering 1996, skörd en gång per år i augusti. Ingen gödsling mellan 1996 och 21 5 kg N till halva rutorna 22 och 23 Palmborg, Carlsson, Huss-Danell. Proceedings of the 2th General Meeting of the European Grassland Federation, Luzern, Switzerland, 21-24 June 24, pp 183-185.

Biomassaproduktion på marginalmark Demonstrationsförsök, Ellinge (Partnerskap Alnarp/Region Skåne) Foto: Georg Carlsson Foto: Markus Paulsson Biomass yield, ton DM per ha Mean +/- SD, n=4 1 8 6 4 2 Biomass yield 17 Sep Biomass yield 26 June Foto: Markus Paulsson

Biomassaproduktion på marginalmark EU-projekt: GrassMargins hållbar produktion av biomassa till bio-energi från marginalmarker (212-215) Behandlingar: Artsammansättning Gödsling (, 6, 12 kg N) Skördefrekvens (1 eller 2 skördar) Utvärdering: Biomassaavkastning Baljväxternas kvävefixering Resurshushållning Försöksled (arter och sorter) 1. Rörflen Bamse 2. Rörsvingel Hykor 3. Hundäxing Donata 4. (1) + (2) + (3) 5. (4) + Alsikeklöver + Getärt + Lusern + Vitklöver 6. (5) + Artrik ängsflora 7. Rörflen Palaton 8. Rörsvingel Kora 9. Hundäxing Luxor

-emissioner - odling -emissioner [kg ha -1 ] 25 2 15 1 5 Mineralgödsel Hampa Betor Majs Rågvete Vall

-emissioner - odling -emissioner [kg ha -1 ] 25 2 15 1 5 Mineralgödsel Rötrest + mineralgödsel -56% -37% -53% -36% -49% Hampa Betor Majs Rågvete Vall

-emissioner - odling -emissioner [kg ha -1 ] 25 2 15 1 5 Mineralgödsel Rötrest + mineralgödsel -56% -37% -53% -36% -49% Hampa Betor Majs Rågvete Hela kedjan 62% 75% 64% 68% 93% Vall

Hur räknas det? Crops for biogas Svensk elmix (11 kg -ekv/gj) Markkolsförändring beroende på ändrad markanvändning Hantering av resprodukt inkluderas EU-direktiv (29 /28/EG) Nordisk elmix (35 kg -ekv/gj) Ingen markkolsförändring beroende på ändrad markanvändning Hantering av restprodukt exkluderas

Vall som biogassubstrat -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 4 3 2 1 Biogasproduktion Lagring och transport Biogen lustgas Odling och skörd Markkolsförändring -1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Partnerskap Alnarp Vall som biogassubstrat Biomassaavk. [ton TS ha -1 a -1 ] 2 15 1 5 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd 1 kg N ha -1 ogödslat ogödslat ogödslat 6 kg N/ha (+6 kg N ha -1 ) a marginalmark produkt. mark 18/9 18/9 17/9 31/7 17/9 17/9 17/9 17/9 25/6 17/9 25/6 17/9 25/6 17/9 25/6 15/8 25/6 5/6 Perm. gräs Högdiversitetsvall Konv. vall Konv. vall Konv. vall

Vall som biogassubstrat -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 Biogasproduktion Lagring och transport Biogen lustgas Odling och skörd Markkolsförändring Nettoemissioner av -ekv. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 bensin Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 bensin -35 % -5 % -6 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 NPK 14-22-5 kg/ha 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17-35 % -5 % -6 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17-35 % -5 % -6 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17-35 % -5 % -6 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat rötrest + mineralgödsel -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17-35 % -5 % -6 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat mineralgödslad NPK 14-22-5 kg/ha -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17-35 % -5 % -6 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Vall som biogassubstrat ogödslad marginalmark -ekvivalentintensitet [kg GJ -1 ] 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17-35 % -5 % -6 % Biomassaavkastning [ton TS ha -1 a -1 ] Källa: Prade, T., et al., EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassl Sci Eur, 213. 18.

Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Tack! Frågor? Georg Carlsson & Thomas Prade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Biosystem och teknologi Box 13 2353 Alnarp