Verksamhetsplan och budget 2015 1
Verksamhetsplanen för Regionförbundet Uppsala län har antagits av Förbundsfullmäktige den 15 januari 2015. Omslag Altair är Upplands landskapsstjärna. Det är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Örnen och den tolfte starkaste stjärnan på klar natthimmel. Namnet Altaïr är arabiska och betyder flygaren. Altair är en vit stjärna på 17 ljusårs avstånd från jorden; en av de närmaste stjärnorna synliga med blotta ögat. Stjärnan är mest känd för sin extremt snabba rotation, det är fastställt att dess ekvator roterar ett helt varv på 6,5 timmar. För vår sol tar det 25 dagar att rotera ett helt varv. Som ett resultat av den snabba rotationen, är diametern runt ekvatorn 22 procent större än diametern vid polerna.
Viktigt med verkstad Ett av regionförbundets viktigaste uppdrag är att utarbeta en regional utvecklingsstrategi RUS och se till att den genomförs. Under 2015 startar arbetet med att revidera Uppländsk Drivkraft 3.0 så att en ny strategi kan börja gälla 2017. Uppländsk Drivkraft 4.0 blir samtidigt en programförklaring för den planerade nya regionkommunen i Uppsala län. Den innebär att landstinget och regionförbundet går samman i ett direktvalt regionalt organ med ansvar både för hälsooch sjukvård och regional utveckling. Går allt som det är tänkt kommer Landstinget i Uppsala län att lämna in en ansökan om att bilda regionkommun till regeringen senare i år. Det är viktigt att det blir verkstad av RUS:en. Tack vare EU:s strukturfonder kommer vi att få ökade ekonomiska möjligheter att genomföra strategin. I början av året kommer de första utlysningarna. Befolkningen i Uppsala län växer stadigt. Nu gäller det att utanförskapet minskar så att flera länsinvånare kan bidra till länets ekonomiska tillväxt. EU:s socialfond blir ett utmärkt redskap för detta. Regionförbundet har hela länet som sin arena och samverkan som ledstjärna. Ska vi nå visionen i Uppländsk Drivkraft om att bli Europas mest attraktiva kunskapsregion måste styrkorna runt om i hela länet tas till vara. Håkan Collin Förbundsfullmäktiges ordförande Innehållsförteckning Viktigt med verkstad 3 Inledning 4 En ny mandatperiod 4 Verksamhetsplanens upplägg och utformning 5 Styrning 5 Det regionala arbetssättet 5 Innovativ region 6 Växande region 8 Kompetent region 9 Attraktiv region 10 Budget 11 Verksamhetsstöd 11 Projektfinansiering 11 Finansiellt mål 11 Övrig projektverksamhet 2015 12
Inledning 2015 är det första året på en ny mandatperiod. Det är den fjärde perioden som regionförbundet har ansvar för att leda och driva det regionala tillväxtarbetet i Uppsala län. Det sker på uppdrag av staten och länets kommuner och landsting. Sedan regionförbundet bildades år 2003 har tre regionala utvecklingsstrategier utarbetats. Under 2015 påbörjas arbetet med nästa version, Uppländsk Drivkraft 4.0. Detta ger tillfälle för samtal och reflektion kring länets roll i världen, EU och Sverige. För att veta hur länet ska utvecklas för att på bästa sätt bidra till Europas höga målsättningar om en smart, hållbar tillväxt för alla, gäller det att skapa en samsyn kring utgångsläget och arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Den nuvarande visionen säger att Uppsala ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion år 2030. Det är en tydlig signal till omvärlden att Uppsala län har en ambition att växa, att bygga framgång på kunskap och innovation och att vara attraktivt för människor och företag att bo och verka i. Det är så förutsättningarna skapas för en god välfärd och ett gott liv för invånarna. Dagens samhälle präglas av snabb förändring och hårdnande konkurrens. I den världen byggs framgång på hållbar tillväxt, som skapar värden utan att äventyra mänskliga och ekologiska resurser. Det är en ledstjärna för Uppsalaregionens utveckling. Regionförbundet svarar för en lång rad olika uppdrag inom flera politiska sakområden. Det breddar perspektiven och ger upphov till lösningar på komplexa utmaningar som fordrar insatser från många parter. Regionförbundet är platsen där länets aktörer möts och möjligheter skapas. Den regionala nivån tillmäts allt större betydelse för att verkställa nationellt beslutad politik. Allt fler uppdrag förläggs på den regionala nivån, det gäller sedan ett par år även det sociala området. Ett av det största uppdragen är att ta fram länsplanen för regional transportinfrastruktur och samordna insatserna för att genomföra densamma. Så skapas förutsättningar för människors rörlighet och företagens transporter. Utbyggnaden av järnväg och kollektivtrafik har bidragit till att Uppsala, tillsammans med Stockholm, är den mest pendlingstäta regionen i landet. Ingen annanstans når så många invånare så många arbetsplatser inom en timme. Ett annat statligt uppdrag är att underlätta näringslivets och den offentliga sektorns kompetensförsörjning genom regionala kompetensplattformar. Regionalt tillväxtansvariga aktörer som regionförbundet har dessutom ett särskilt ansvar att hantera de europeiska social- och regionalfonderna fram till år 2020. För Östra Mellansverige rör det sig om ca 1,6 miljarder kronor till utveckling. Medlemmarna har lagt ut olika uppdrag på förbundet. Ett av dem finns angivet i förbundsordningen, nämligen att bedriva en FoU-stödsverksamhet inom socialtjänsten och berörda delar inom hälso- och sjukvården. Ett annat medlemsuppdrag är det regionala strategiska folkhälsoarbetet. Ett nytt medlemsuppdrag till regionförbundet är att bidra till ökad digitalisering i kommuner och landsting genom e-samordning och införande av gemensamma e-tjänster. En ny mandatperiod Under 2015 kommer regionförbundet att vara involverat i fem huvudprocesser som påverkar all övriga verksamhet och som blir styrande för hur resurser och arbetstid allokeras. Förbereda och inleda framtagandet av Uppländsk Drivkraft 4.0. Det regionala utvecklingsarbetet i Uppsala län styrs ytterst av den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Strategin ska revideras en gång per mandatperiod, för att behålla aktualitet och engagemang bland länets aktörer En ny strategi ska fastställas av förbundsfullmäktige i december 2016 och förberedelserna påbörjas redan under våren 2015. I samband med medlemsdialogen får medlemmarna möjlighet att göra de första viktiga inspelen som avgör ambitionsnivå, förväntningar och inriktning för revideringsarbetet. Ett RUS-direktiv tas av förbundsstyrelsen i juni 2015, varpå en bredare förankrande process kan inledas. Flera nya kunskapsunderlag behöver utarbetas och parallella delprocesser drivas. Under 2016 summeras arbetet, efter en bred remiss, i ett nytt förslag till RUS. Bidra i förberedelserna inför bildande av en regionkommun i Uppsala län. Enligt besked i regeringsförklaringen ska de landsting som så önskar kunna bli regioner. Om en politisk överenskommelse i Uppsala län leder till att det regionala tillväxtansvaret ska integreras i en ny regionkommun tillsammans med landstinget ska nuvarande regionförbund vara behjälpligt i förberedelsearbetet. Revideringen av RUS måste särskilt beakta de förändringar av huvudmannaskap för det regionala tillväxtuppdraget, som kan bli konsekvensen om bildandet av en regionkommun i Uppsala län tar fart. 4
Leva upp till regeringens uppdrag till regionalt tillväxtansvariga att hantera EU:s social- och regionalfond (ESF och ERUF). Regionförbundet tar på sig ansvaret att leda länets medverkan i social- och regionalfondens genomförande. I detta ingår att mobilisera aktörer, stödja utveckling av projekt som ligger i linje med programmens intentioner och vara programmens kontaktpunkt i länet. Uppdraget utförs i samverkan med tillväxtansvariga i övriga län i Östra Mellansverige, samt förvaltande myndigheter (ESF-rådet och Tillväxtverket) och strukturfondspartnerskapet. Skapa en struktur för samverkan mellan socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård och bevaka FoU-perspektivet på nationella uppdrag och erbjudanden. Regionförbundet har av FoU-stöds ledningsgrupp identifierats som navet i den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling. Socialdepartementet och SKL har under de senaste åren gjort årliga överenskommelser inom en rad olika områden och skjutit till projektmedel och/eller prestationsbaserad ersättning. Inför verksamhetsåret 2015 kommer dessa överenskommelser upphöra. Nationella uppdrag och erbjudanden kopplat till evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsade delar av hälso- och sjukvården adresserar den regionala stödstrukturen för utvecklingsarbeten. En struktur för samverkan mellan socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården behövs för att ansvarsfördelningen ska bli tydlig. Resultatet av den utvärdering av TKL som genomförs under hösten 2014 kommer att beaktas i uppbyggnaden av samverkansstrukturen. Inrätta en stödfunktion för samverkan mellan förbundets medlemmar, som ersättning för effektiviseringsberedningen. Kommuner och landsting behöver ständigt hitta nya vägar och former för att utföra sina uppdrag på ett effektivt sätt, med hög kvalitet och till medborgarnas belåtenhet. Många gånger fordrar detta att uppgifter löses i samverkan över kommun och länsgränser. Detta har tidigare hanterats av effektiviseringsberedningen och därtill hörande tjänstemannastöd. Från 2015 föreslås att handläggarstödet och den aktiva rollen att initiera, driva och skapa innovativ samverkan mellan förbundets medlemmar tillhandahålls inom ramen för regionförbundets verksamhet. Verksamhetsplanens upplägg och utformning Verksamhetsplanen följer samma struktur som den regionala utvecklingsstrategin. Det innebär att verksamheten beskrivs i de fyra strategiska områdena: Innovativ region Växande region Kompetent region Attraktiv region För varje område framgår resultatmål för regionförbundets verksamhet 2015. Samtliga mål syftar till att Uppsala län ska ta ett steg närmare visionen om Uppsala som Europas mest attraktiva kunskapsregion. Målen följs upp tre gånger per år; i årsredovisningen, vid delårsbokslut och vid en ekonomisk uppföljning under hösten. En sammanställning av aktiviteter för varje resultatmål behandlas och godkänns av förbundsstyrelsen i början av verksamhetsåret. Under året rapporteras genomförandet samt eventuellt nytillkomna aktiviter regelbundet. Styrning Det högsta beslutande organet är förbundsfullmäktige med 61 ledamöter och 61 ersättare. Förbundsstyrelsen har 13 ledamöter och 10 ersättare. Förbundsstyrelsen har ett arbetsutskott och en beredning; Klimat- och infrastrukturberedningen med 13 ledamöter. Det regionala arbetssättet Regionalt utvecklingsarbete är dynamiskt och arbetsuppgifter och arbetssätt måste kontinuerligt utvecklas och omprövas. Bra former för lärande är nödvändiga. För att länet vision och målsättningar ska uppfyllas krävs insatser från många olika aktörer. Genom att länets resurser samordnas kan bättre resultat nås och arbetet bli effektivare. Länets strategiska folkhälsoarbete är ett av de områden som bedrivs med regionförbundet som plattform. I detta fall ska förbundet ge stöd till medlemmarna i genomförandet av den nationella folkhälsopolitiken. Arbetet innebär såväl att utgöra en kontaktyta mellan internationell, nationell, regional och lokal nivå som att representera länet i nationella utvecklingsarbeten och att utveckla och stödja lokala och regionala utvecklingsarbeten och projekt. Befolkningsundersökningar, som Liv och hälsa ung och Hälsa på lika villkor, är viktiga 5
redskap i utvecklingen av arbetet. Ansvaret för genomförande, statistisk bearbetning och spridning av resultat av dessa delas mellan regionförbundet och landstinget. En del i det regionala arbetet är att identifiera nya samarbeten och samband. Regionförbundet arbetar processinriktat, ibland över flera verksamhetsår. Exempel på pågående processer är En bättre sits, om det storregionala samarbetet i Stockholm-Mälarregionen med syfte att skapa samsyn kring utvecklingen av transportsystemet samt ABC-samarbetet med kommunerna i stråket Stockholm-Uppsala och Stockholms läns landsting. Ytterligare ett exempel är att ta fram en kunskapsstrategi för att underlätta utvecklingen av en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården. Några av de uppdrag förbundet får från staten kan handla om att ta fram handlingsplaner och strategier för länets utveckling t.ex. en regional digital agenda eller handlingsplan för jämställd tillväxt. Projekten kan också syfta till att stärka utvecklingen inom ett visst område hos medlemmarna, exempelvis inom e-hälsa. Förbundets FoU-stödsverksamhet utgör navet i en regional stödstruktur för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och berörda områden inom hälso- och sjukvården. Inom stödstrukturen ska en samverkansstruktur byggas upp, t.ex. med universiteten och andra FoU-organisationer i länet, i syfte att öka kvalitén i verksamheterna. Andra exempel där regionförbundet utgör en stödstruktur på länsnivå är Vård- och omsorgscollege vilket tillkommit i samverkan mellan utbildning och arbetsliv, samt samordning inom vård och omsorg och det strategiska folkhälsoarbetet. Stora delar av förbundets verksamhet drivs i projektform. Projekten kan omfatta hela eller delar av länet. Med de nya strukturfonderna kan projekt komma att ledas av förbundet som projektägare. Kopplat till den nationella satsningen Evidensbaserad praktik för ökad kvalitet inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården, administrerar och leder regionförbundet på länsnivå de projekt som initieras från Socialdepartementet. Initiativ till projekt kommer också från våra medlemmar. Medlemsdialoger med kommunerna och landstinget genomförs årligen som ett led i att förankra verksamheten. Medlemsavgiftens storlek bereds i ett särskilt medlemssamråd. Förbundet har också en viktig roll som mötesplats. Ett exempel är det årliga RUS-forumet där berörda politiker och aktörer får en lägesrapport av hur genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin fortlöper. Ett annat exempel är Forskning pågår-konferenserna där förbundet tillsammans med Uppsala universitet erbjuder en mötesplats för diskussion och dialog mellan forskare och verksamma inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård samt en möjlighet att delge nya rön. Under 2015 planeras Forskning pågårkonferenser inom områdena äldre och åldrande samt barn och unga. Regionförbundet fördelar verksamhetsstöd till en rad företagsfrämjande aktörer. Stödet följs av specifika uppdragsavtal med tydliga mål och rapporteringskrav. Förbundet är i många fall den största finansiären av berörda organisationer. I det regionala utvecklingsansvaret ingår också att hantera det statliga anslaget för regionala tillväxtåtgärder (1:1) på 7 900 tkr, som genom uppväxling av exempelvis EU-fonder, kan få betydande genomslag. Prioriteringen av vilka projekt som ska få medel sker utifrån hur de uppfyller intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin. Regeringen gör för närvarande en översyn av hur medlen fördelas mellan länen. Innovativ region Strategisk inriktning: Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. (Uppländsk Drivkraft 3.0) I den nya ekonomiska geografi som växer fram blir platsens kvaliteter och attraktivitet allt viktigare för att locka till sig människor och företag. Företag söker sig till regioner och städer som kan erbjuda rätt kompetenser och en miljö som gynnar innovation och kreativitet. I Uppsalaregionen finns redan alla de komponenter som brukar känneteckna ett urbant innovationsområde. Regionens utmaning är att göra detta känt mot omvärlden. Att bli en innovationsregion av internationell rang. Uppsala län är en av de regioner som investerar högst andel av bruttoregionalprodukten i forskning och utveckling. Andelen invånare med högre utbildning är bland de högsta i Europa. Det relativt geografiskt samlade länet gör det lätt att mötas och bygga nätverk mellan företagare, politiker, akademiker och andra aktörer. De sociala nätverken, det kunskapsdrivna näringslivet, stadsmiljöerna och närheten till Stockholm samt institutioner som SLU, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset bidrar redan till att Uppsalaregionen placerar sig bland de främsta på internationella mätningar av innovationskraft. Tillväxttakten är redan god. Antalet arbetstillfällen blir fler, företagen ökar sin omsättning och stärker sin konkurrenskraft. Arbetslösheten ligger klart lägst i landet och det investeras mycket i bostäder och anläggningar i hela regionen. 6
Mycket talar dock för att potentialen är ännu större. Den regionala arbetsmarknaden och ekonomin stärks av att det startas fler företag och att befintliga företag växer. Det gäller att fler kvinnor och män ges förutsättningar att starta små företag som kan växa till stora bolag, med Uppsalaregionen som bas. Fler företag behöver närma sig internationella marknader. För att samordna länets företagsfrämjande insatser föreslås att ett operativt aktörsråd inrättas, i direkt anknytning till det mer strategiskt inriktade Tillväxtrådet. Regionförbundet bidrar till näringslivets utveckling genom stöd till Almi, STUNS (Samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringslivet och samhället), Uppsala Innovation Centre (UIC) och flera EU-projekt. I samverkan med STUNS bidrar regionförbundet till att stärka länets profilområden, i synnerhet life science genom Uppsala BIO och Innovation Akademiska. Med de nya strukturfonderna, i synnerhet regionalfonden, ges länet goda möjligheter att förstärka insatserna inom området Innovativ region. I varje kommun pågår insatser för att stärka det lokala företagsklimatet. De flesta kommuner har förbättrat sitt företagsklimat, samtidigt som företagen visar god tillväxt och lönsamhet. Med ökad regional samverkan och erfarenhetsutbyte kan ytterligare förbättringar uppnås. Att arbeta med jämställdhetsintegrering inom företagsfrämjande aktörer ger positiva effekter i form av ökad konkurrenskraft och lönsamhet för både företag och organisationer. Satsningar på jämställd tillväxt, som programmet Främja kvinnors företagande, kommer att fortsätta och summeras i en ny handlingsplan för jämställd tillväxt perioden 2015-2016. Lokalt företagsklimat 2014 (2013) Svenskt näringsliv Nöjd-kund-index 2013 (Insikt, SKL) Nyföretagande 2013(2012) antal nya företag/1000 inv. Tillväxtanalys Enköping 64 (52) 56 11,5 (10,5) Heby 162 (193) 62 8,6 (8,2) Håbo 71 (102) 63 11,8 (11,7) Knivsta 15 (49) 71 13,3 (14,6) Tierp 160 (181) 68 9,3 (8,6) Uppsala 123 (135) 62 12,3 (12,2) Älvkarleby 164 (134) -- 5,7 (6,8) Östhammar 154 (192) 60 8,3 (9,3) Sammanvägt snitt 114 (130) 63 10,1 (10,2) Innovationsförmågan inom den offentliga sektorn i Uppsala län stöds av ökad användning av tjänstedesign. Tillämpning av tjänstedesign i utvecklingsarbetet innebär att ta reda på brukarens/patientens verkliga behov och utforma tjänsten så att den blir användarvänlig och relevant utifrån kundens perspektiv. Så sker exempelvis i framtagande av nya riktlinjer för rehabilitering i länet. Under de senare åren har begrepp som brukarinflytande, patientmakt personcentrerad vård- och omsorg lyfts alltmer. En god hushållning med offentliga medel innebär att resurserna optimeras för sitt syfte. Detta förutsätter en utvecklad dialog med brukare/patienter och gemensam kunskap. Nya former för att skapa ett reellt brukarinflytande på individ-, verksamhets- och organisationsnivå kommer att utvecklas och testas i samarbete med brukarorganisationer och Studieförbundet Vuxenskolan. Vid 2015 års slut ska regionförbundets verksamhetsstöd och projektstöd till företagsfrämjande organisationer ha bidragit till - att det har startats minst 700 nya företag, varav minst 40 % leds av kvinnor. (Bas 32 %) - att 600 företag har fått stöd att utveckla sin verksamhet, varav minst 40 % leds av kvinnor, ska minst tre projekt med medverkan från innovations- och företagsfrämjande aktörer i Uppsala län startas och medfinansieras av ERUF, har näringslivsklimatet i Uppsala län förbättrats, mätt som resultat i undersökningar av Svenskt Näringsliv, Nöjd-kundindex och Tillväxtanalys (nyföretagande), har ett aktörsråd för näringslivsfrämjande aktörer inrättats, i syfte att förbättra service och rådgivning till företag, 7
har nya former och metoder för brukarinflytande inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård utvecklats och prövats. Projekt: Stöd till regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområde funktionshinder förstärkt brukarmedverkan. Finansiär Socialdepartementet. Forum för brukarinflytande i Uppsala län. Ansökan inskickad till Arvsfonden. Växande region Strategisk inriktning: Uppsalaregionen utvecklas starkt och är en del av huvudstadsregionen med hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft som skapar goda livsvillkor för regionens invånare. (Uppländsk Drivkraft 3.0) Uppsala är en av landets snabbast växande regioner. Befolkningen växer med ca en procent per år, motsvarande omkring 3 500 personer. För att behålla tillväxttakten behövs det fler bostäder, nya investeringar i infrastruktur och bättre kommunikationer. Utbyggnaden av Upptåget till bl.a. Heby/Sala och norrut mot Tierp, Älvkarleby och Gävle har vidgat arbetsmarknaden för många människor. Tillgängligheten har ökat och Uppsala och Stockholm har blivit landets mest pendlingsvänliga län. Länstransportplanen för perioden 2014-2025 har godkänts av regeringen. Med planen följer omkring 1,6 miljarder kronor för investeringar i vägar, järnvägar, kollektivtrafikåtgärder, gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsåtgärder. Förbundsstyrelsen beslutar varje år om vilka åtgärder som ska genomföras inom ramen för länstransportplanen. Arbetet sker i tät samverkan med Trafikverket, UL och berörda kommuner. Inom ramen för En Bättre sits påbörjades hösten 2014 underlagsarbetet med att ta fram en storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen som ska vara klar första halvåret 2016. Systemanalysen syftar bland annat till att kartlägga vägarna, sjövägarna, järnvägarna och flyget i ett internationellt, nationellt, regionalt och inomregionalt perspektiv avseende funktion, kapacitet, standard och framtida prognoser för gods- och persontransporter. Vikten av en hälsofrämjande och hållbar samhällsplanering lyfts alltmer. Det innebär bland annat att planeringen ska ske i samverkan och med delaktighet från medborgare och att hänsyn tas till hela befolkningens behov av hälsosamma val med fokus på människor i utsatta livssituationer. Det kan t.ex. gälla tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det innebär också att samhällsplanering ska ta miljömässig hänsyn. Uppsala län var först i landet att besluta om en regional digital agenda. Den förverkligas genom utbyggd IT-infrastruktur och kanalisation av bredband, men också av en gemensam ambition mellan kommuner och landsting att införa nya e-tjänster. Arbetet hålls samman av regionförbundet. Insatser på området e-hälsa har särskilt hög prioritet. Det statligt finansierade projektet om e-hälsa, som syftar till att införa e-tjänster inom socialtjänsten, primärt för de äldre invånarna, fortsätter. Ett projekt riktat till unga invånare är Chatta med soc som går ut på att skapa en internettjänst där ungdomar på ett smidigt sätt kan komma i kontakt med socialtjänsten. Arbetet inom en Växande region har ofta långa löptider och särskilda planeringsramar. Genomförandet av länsplanen sker tillsammans med Trafikverket samt i dialog med kommuner och kollektivtrafikmyndighet. En Bättre Sits. Det storregionala samarbetet i Stockholm-Mälarregionen med syfte att skapa en gemensam syn kring utveckling av transportsystemet. Arlanda Forum. Aktörer som har intresse och ansvar för Arlandas utveckling. ABC-samarbetet. Deltagande är kommunerna i stråket Stockholm-Uppsala, Stockholms läns landsting samt Regionförbundet Uppsala län. Fokus ligger på Ostkustbanans utveckling, men också bostadsfrågor, näringslivets behov samt regionala naturområden finns med i samarbetet. ABCU-samarbetet. Ett samarbete i stråket Stockholm-Bålsta-Enköping-Västerås. Fokus ligger på Mälarbanans utbyggnad samt på utveckling av bostadsmarknaderna längs stråket. En nystart av åtgärdsvalsstudien för Arosstråket beräknas ske under första halvåret 2015. Dalabanans intressenter. En EU-finansierad förening med fokus på utveckling av Dalabanan. Deltagare är kommunerna i stråket, samt regionala parter i länen. Digital agenda. Olika nätverk/forum för samverkan inom ramen för digital agenda finns. Vid 2015 års slut ska det ha investerats minst 120 mkr i länets transportinfrastruktur, med utgångspunkt från länstransportplanen, ska den regionala digitala agendan vara förankrad i länet och omsatt i lokala handlingsplaner/insatser i länets alla kommuner, ska en regional digital plattform för e-tjänster vara i drift och de första tjänsterna vara tillgängliga för medborgarna. 8
Projekt: Chatta med soc. Finansieras via regionala e-hälsomedel. Kompetent region Strategisk inriktning: Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och förmåga. Varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. (Uppländsk Drivkraft 3.0) Under kommande decennium väntas konkurrensen om kompetens mellan regioner och branscher att accelerera. Uppsalaregionen har goda förutsättningar att vara en av vinnarna tack vare landets lägsta arbetslöshet på 5,5 procent, en hög utbildningsnivå och en växande befolkning. Fram till år 2025 beräknas det uppstå omkring 50 000 jobbtillfällen på arbetsmarknaden i Uppsala län. Antalet okvalificerade jobb blir allt färre. Omkring 40 procent av jobben fordrar högst avklarad gymnasieskola. För att klara kompetensförsörjningen måste avhoppen från gymnasieskolan minska, samtidigt som antalet sökande till yrkesprogrammen behöver öka. Det gäller i synnerhet till vård- och omsorgssektorn och ett antal hantverksyrken. Svag rekrytering till lärarutbildningen och stora avhopp från läraryrket utgör ett alarmerande problem för den nationella konkurrenskraften. Samarbetet mellan kommunerna, Uppsala universitet och arbetslivet behöver utvecklas ytterligare. Även om utbildningsnivån är hög i länet och arbetslösheten genomsnittligt låg finns det uppenbara skillnader mellan olika kommuner, stadsdelar och befolkningsgrupper. Föräldrars utbildningsbakgrund och socioekonomi har stor betydelse för hur deras barn mår och presterar i skolan. Insatser krävs för att olika utsatta grupper ska kunna klara skola och arbete och leva med bästa möjliga hälsa. Även arbetslösa, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta personer har en kompetens som behöver synliggöras, tillvaratas och utvecklas. Med stöd av EU:s nya socialfondsprogram kan nya arbetssätt och metoder prövas för att öka arbetskraftsdeltagandet, och därigenom minska de direkta kostnaderna för arbetsfrånvaro, som uppgår till omkring 3,5 miljarder per år i Uppsala län. Den regionala kompetensplattformen Kompetensforum Uppsala län utgör mötesplats för utbildningsanordnare och arbetslivet kring kompetensförsörjningsfrågor. Under 2015 fokuserar Kompetensforum på att stärka grundskolornas arbetslivsanknytning och att förmå branscher med sned könsfördelning att bredda sina rekryteringsmönster. Detta arbete sker med stöd av medel från Tillväxtverket. En god samverkan mellan universiteten, kommunerna/landstinget och regionförbundet är en framgångsfaktor för Uppsala län för att utveckla kunskapsgrundad verksamhet. En utmaning är även att identifiera områden där tillräcklig kunskap saknas. Ett sådant område är alkoholmissbruk bland äldre personer som på många sätt vållar problem för den enskilde, för dennes privata nätverk och för personal inom kommun och landsting. Öppna jämförelser har publicerats inom flera olika områden under de senaste åren. Syftet med Öppna jämförelser är att ge beslutsfattare inom kommuner och landsting underlag för att följa upp och förbättra verksamhetens egna resultat. Därför är det av stor vikt att såväl inrapportering som analys av data sker med en gemensam kunskapsgrund. Undersökningar visar att många som arbetar med personer med funktionsnedsättning saknar relevant eller tillräcklig utbildning. Vård- och omsorgscollege verkar för att öka kompetensen inom området. En samlad och systematisk uppföljning av folkhälsans utveckling i länet bäddar för välgrundade beslut om insatser för framtiden. Ett gemensamt uppföljningssystem med folkhälsoindikatorer behöver därför utarbetas som även synliggör hälsans fördelning mellan olika befolkningsgrupper. Vid 2015 års slut ska minst två projekt med inriktning mot att minska utanförskapet i Uppsala län ha startats och finansieras av ESF, har ett regionalt partnerskap för inkluderande tillväxt i Uppsala län inrättats, med stöd från den regionala socialfonden i Östra Mellansverige, har handlingsplaner för jämställd rekrytering utarbetats inom Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege och Fastighetsforum, med målet om 70-30 fördelning, ska minst en aktuell forskningsfråga inom området äldre och missbruk ha identifierats, har en modell för länsgemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling och fördelning utarbetats, ska en regional mötesplats för att hantera Öppna jämförelser inom regionförbundets verksamhetsområden ha etablerats. Projekt: Öppna jämförelser. Finansiär SKL Kompetensforum. Finansiär Tillväxtverket. 9
Attraktiv region Strategisk inriktning: Uppsalaregionen ska välkomna fler invånare, besökare och företag med erbjudande om attraktiva och trygga livsmiljöer, god välfärd samt effektiva samhällsstrukturer för hållbar utveckling. (Uppländsk Drivkraft 3.0) Ett viktigt mått på Uppsalaregionens attraktivitet är en stadigt växande befolkning. Allt fler ser de kvaliteter som regionen kan uppvisa, inte minst vad gäller tillgång till arbete, bra boende, kompetens och en puls som kombinerar storstadens kreativa myller med landsbygdens trygga lunk. En attraktiv region lockar till sig etableringar och besökare, från Sverige och andra länder. Antalet besökare till Uppsala län har ökat under senare år, även om målet om fördubblad omsättning till 2020 fortfarande innebär stora utmaningar. Genomförandet av den regionala strategin för besöksnäringen sker i samverkan med länets kommuner och en lång rad andra aktörer inom ramen för Visit Uppland, som finns på regionförbundet sedan 2014. Efter regionförbundets utträde ur Turismakademin kommer insatser för kompetensutveckling av turismföretagare att erbjudas inom Visit Uppland och i samverkan med Kompetensforum. En attraktiv region erbjuder väl fungerande samhällsfunktioner, inte minst vad gäller skola, kommunikationer, boende, väl fungerande socialtjänst och vård- och omsorg även för personer med funktionsnedsättning som idag har sämre tillgång till många viktiga samhällsfunktioner. Det handlar både om tillgänglighet och om anpassade insatser. Personer med funktionsnedsättning är också en grupp med sämre hälsa än övriga i befolkningen. Även insatser för att stärka ett hälsosamt åldrande är viktigt när andelen äldre ökar. Mycket kunskap finns som kan omsättas i praktiken. Missbruk/beroende är ett stort samhällsproblem. Drygt 500 000 vuxna personer i Sverige bedöms missbruka alkohol och/eller narkotika. 10-15 % av alla svenska barn lever i familjer med missbruksproblematik. Regionförbundet har medverkat i en nationell kartläggning av vuxna personer som genomgick behandling för sitt missbruk. Resultatet visade att ökad kompetens hos professionella i barnens närhet efterfrågas. På så sätt kan fler barn och ungdomar i missbruksmiljöer upptäckas tidigt och stödinsatser av olika slag utvecklas, vilket i sin tur gör att skadorna kan minimeras. Det strategiska folkhälsoarbetet bygger på samverkan med förbundets medlemmar via en regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (RAFF). Arbetet kan stärkas och utvecklas av ytterligare samverkan med forskningsinstitutioner. Det strategiska folkhälsoarbetet skulle också stärkas av tydligare samverkan med andra aktörer, t.ex. föreningslivet. Liv och hälsa ung, som är en totalundersökning i åk 7 och 9 samt i åk 2 i gymnasiet, genomförs under 2015. Resultaten ger ett brett och viktigt kunskapsunderlag inför planering av insatser för kommuner och landsting. Hälsoläget bland den vuxna befolkningen följs upp genom enkätundersökningen Hälsa på lika villkor, som genomförs vart fjärde år. En ny enkät planeras, som på ett bättre sätt än tidigare också ska fånga hälsa och levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättning. Vid 2015 års slut ska den regionala strategin för besöksnäringen vara reviderad och omsatt i lokala handlingsplaner eller motsvarande i alla länets kommuner, ska minst två projekt med inriktning mot hållbar stadsutveckling och länets övergång till en koldioxidsnål ekonomi startas med finansiering från ERUF, ska minst tre kommuner i länet ha rutiner för samverkan utifrån ett familjeperspektiv, i arbetet med familjer med missbruk/beroende, ska undersökningen Liv och hälsa ung 2015 vara slutförd och resultaten spridda. Projekt: Barn i missbruksmiljöer (BIM). Finansiär: Folkhälsomyndigheten. Skol-BIM. Ansökan inskickad till Folkhälsomyndigheten. Finansiär: Folkhälsomyndigheten. Inrättande av tillnyktringsenhet. Nya medel förväntas komma för 2015 under förutsättning att länet uppfyller Socialdepartementets krav. 10
Budget Förbundets resurser ska på ett effektivt sätt syfta till att uppnå målen i den regionala utvecklingsstrategin. Utgångspunkt för budget 2015 är den planerade verksamheten och resultatet av verksamheten 2014. Medlemsavgiften har räknats upp med 1,5 procent (545 tkr). En stor del av förbundets verksamhet finansieras av externa medel, helt eller delvis. Årets budgeterade intäkter 39 115 tkr utgörs av medlemsavgifter (94 procent) och statlig delfinansiering av tre tjänster (5 procent). Övriga intäkter utgörs bland annat av OH-intäkter från projekt (1 procent). 2015 års kostnader utgörs av löner, arvoden, verksamhetsstöd och övriga löpande kostnader för verksamheten. Förbundsstyrelsen beslutade den 27 februari att tillsätta en handläggare för att utveckla e-samverkan i länet. Under 2014 och 2015 finansieras esamordnaren inom befintliga resurser på regionförbundet. Den långsiktiga finansieringen efter 2015 ska behandlas under året. Kostnaden för esamordningen bedöms under 2015 vara 862 tkr. Budget 2015 är underfinansierad med motsvarande belopp vilket kommer täckas med medel från det egna kapitalet i årsbokslut. Det finansiella målet bedöms ändå kunna uppfyllas. Projektverksamheten budgeteras inte i förbundets budget och påverkar inte resultatet. Verksamhetsstöd Regionförbundet stöttar länets företagsfrämjande organisationer med årliga verksamhetsstöd. Stödet har en stor och ofta avgörande betydelse för dessa organisationer och förbundet är i flera fall den största finansiären. Anspråken ökar för varje år. Inför 2014 har stöden räknats upp med 1 850 tkr. Tidigare år har Visit Uppland finansierats via verksamhetsstöd (1 750 tkr) för att arbeta med länsturismen. 2014 lyftes verksamheten in i kansliet. Detta medgav en omfördelning bland verksamhetsstöden. I budgeten 2015 är totalt 12 715 tkr avsatt för verksamhetsstöd. Projektfinansiering Regionförbundet disponerar 80 % av länsanslaget för regionala tillväxtåtgärder (1:1) vilket innebär 7 900 tkr. Prioriteringen av vilka projekt som ska få medel görs främst utifrån hur projektet syfte och mål uppfyller intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0. Finansiellt mål Enligt kommunallagen ska det finnas finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Förbundsfullmäktige beslutade 2014 om ett finansiellt mål på 4000 tkr. Balanskravet innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I 2015 års budget överstiger kostnaderna intäkterna. Underskottet planeras täckas med tillgångarna i det egna kapitalet. Verksamhet Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Medlemsavgift Statliga medel Övrigt Totalt Personal Arvoden Övrigt Totalt Regional utveckling 6 992 1 943 8 935 7 866 1 931 9 797 Verksamhetsstöd 12 715 12 715 12 715 12 715 Välfärd och FoU-stöd 7 145 7 145 6 375 770 7 145 Stab 6 584 327 6 911 3 240 3 671 6 911 Ledning 1 828 1 828 1 725 103 1 828 Politisk styrning 1 581 1 581 696 885 1 581 Totalt 36 845 1 943 327 39 115 19 206 696 20 075 39 977 11
Flerårsbudget (tkr) 2015 2016 2017 Intäkter Medlemsavgifter 36 845 36 845 36 845 Statliga medel 1 943 1 943 1 943 Övrigt 327 327 327 Summa intäkter 39 115 39 115 39 115 Kostnader Personalkostnader 19 206 18 711 19 085 Verksamhetsstöd 12 715 12 715 12 715 Övrigt 8 056 7 689 7 315 Summa kostnader 39 977 39 115 39 115 Övrig projektverksamhet 2015 SUF kunskapscentrum Finansiärer: länets kommuner och landstinget PHASE-20 i primärvården Finansiering: landstingets prestationsersättning inom Bättre liv för de mest sjuka äldre Slutförvarsinformation Finansiär: Kärnavfallsfonden 12
EU-mål (Europa 2020) Utbildning Andelen elever som hoppar av skolan i förtid lägre än 10 % Minst 40 % av 30-34 åringarna ska ha minst en tvåårig eftergymnasial utbildning Sysselsättning Nationella mål (Nationellt reformprogram) Andelen 18-24 åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara lägre än 10 % 40-45 % av 30-34 åringarna ska ha minst en tvåårig eftergymnasial utbildning Regionala mål (RUS) Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 %. Nuläge (2013): 74,6 % Minst 55 % av 30-34 åringarna ska ha minst en tvåårig eftergymnasial utbildning Nuläge (2013): 54,3 % 75 % av 20-64 åringarna ska arbeta Över 80 % av 20-64 åringarna ska arbeta Över 80 % av 20-64 åringarna ska arbeta Nuläge (2012): 77 % FoU och innovation 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU Ca 4 % av BNP ska investeras i FoU 7 % av BRP ska investeras i FoU Nuläge (2011): 6,6 % Fattigdomsmål Antal människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom ska minska med minst 20 miljoner Klimat- och miljömål 20 % mindre växthusutsläpp än 1990 20 % av energin förnybara energikällor 20 % ökad energieffektivitet Minska andelen som är utanför arbetskraften (utom studerande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 % 40 % mindre växthusutsläpp än 1990 50 % av energin förnybara energikällor 20 % ökad energieffektivitet Kostnaderna för ersatt arbetsfrånvaro ska minska till väl under 13 000 SEK/invånare Nuläge (2013): 16 165 Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % Nuläge (2011): 22% minskning 13
Omslag Altair (α Aql, α Aquilae, Alfa Aquilae) är Upplands landskapsstjärna. Det är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Örnen och den tolfte starkaste stjärnan på klar natthimmel. Namnet Altaïr är arabiska och betyder flygaren. Altair är en vit stjärna på 17 ljusårs avstånd från jorden; en av de närmaste stjärnorna synliga med blotta ögat. Stjärnan är mest känd för sin extremt snabba rotation, det är fastställt att dess ekvator roterar ett helt varv på 6,5 timmar. För vår sol tar det 25 dagar att rotera ett helt varv. Som ett resultat av den snabba rotationen, är diametern runt ekvatorn 22 procent större än diametern vid polerna. Rektascension 19 t 50 m 47,0 s Deklination +08 52 06 (Dessa mått används för lägesbestämning av himmelsobjekt.) 14
15
Kungsgatan 41 Box 1843, 751 48 Uppsala 018-18 21 00 info@regionuppsala.se www.regionuppsala.se Regionförbundet Uppsala län, februari 2015, 350 ex.