Kapacitetsanalys av järnvägsnätet i Sverige

Kapacitetsanalys av järnvägsnätet i Sverige Delrapport 2 Bearbetning av databas över infrastruktur, trafik, Kapacitetsanalys tidtabell och av förseningar järnvägsnätet i Sverige Delrapport 2 Bearbetning anders av databas lindfeldt över infrastruktur, trafik, tidtabell och förseningar TRITA-TEC-RR 1-2 ISSN 1653-4484 ISBN 978-91-85539-57-4 Anders Lindfeldt 29-12-1 KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Rapport Stockholm 29 Avdelningen för trafik och logistik KTH Järnvägsgrupp TRITA-TEC-RR 1-3 ISSN 1653-4484 ISBN 978-91-85539-57-4 KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Avdelningen för trafik och logistik KTH Järnvägsgrupp

Royal Institute of Technology (KTH) TRITA-TEC-RR 1-3 School of Architecture and the Built Environment ISSN 1653-4484 Division of Transport and Logistics ISBN 978-91-85539-56-7 Kapacitetsanalys av järnvägsnätet i Sverige Delrapport 2 Bearbetning av databas över infrastruktur, trafik, tidtabell och förseningar Capacity analysis of the rail network in Sweden Partial report 2 Processing and analysis of a database of infrastructure, traffic, timetables and delays Anders Lindfeldt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Avdelningen för Trafik & Logistik KTH Järnvägsgruppen 29-12-1

2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary in English... 6 1 Bakgrund och syfte... 9 2 Indata och geografisk indelning... 9 3 Beräkningar... 11 3.1 Infrastruktur...12 3.2 Tidtabell...15 3.3 3.4 Trafik...18 Förseningar...2 4 Nationell analys av nyckeltal... 23 4.1 Infrastruktur...23 4.2 Tidtabell...28 4.3 Trafik...36 4.4 Förseningar...38 5 Analys av banor... 41 5.1 Malmbanan...42 5.2 Stambanan genom övre Norrland...42 5.3 Mittbanan...43 5.4 Norra Stambanan...44 5.5 Ostkustbanan...44 5.6 Bergslagsbanan...45 5.7 Godsstråket genom Bergslagen...46 5.8 Dalabanan...47 5.9 Sala-Västerås, Valskog-Rekarne, Kolbäck-Eskilstuna-Oxelösund..47 5.1 Värmlandsbanan...48 5.11 Mälarbanan...49 5.12 5.13 Västra stambanan...5 Stockholm S-Södertälje C...52 5.14 Nynäsbanan...52 5.15 Svealandsbanan...53 5.16 Jönköpingsbanan...54 5.17 Älvsborgsbanan & Viskadalsbanan...54 5.18 Bohusbanan...55 5.19 Norge-/Vänerbanan...56 5.2 5.21 Kust till kustbanan...57 Västkustbanan...58 5.22 Södra stambanan...59 5.23 Skånebanan & Blekinge kustbana...61 5.24 Öresundsbanan...62 5.25 Ystadsbanan...63 6 Slutsatser... 64 6.1 Data och metod...64 6.2 Resultat...65 6.3 Fortsatt arbete...66 7 Referenser... 67 8 Bilagor... 68 8.1 Bilaga A...68

4 Förord Det svenska järnvägsnätet är hårt utnyttjat på många sträckor. Efterfrågan på resor och godstransporter med järnväg har ökat snabbt de senaste åren. Banverket har blivit tvunget att förklara järnvägsnätet överbelastat på flera delsträckor. En fortsatt avreglering innebär att fler operatörer kommer in på banan vilket ökar kraven på kapacitet ytterligare. De senaste åren har också miljöfrågan fått en påtaglig påverkan på valet av transportmedel. Skall kapacitetsproblemen kunna lösas behövs det åtgärder både på kort och lång sikt. Att investera i ökad kapacitet tar tid, även om besluten är tagna och de är finansierade. Stora kapacitetstillskott kräver dessutom stora investeringar. Även om mer medel kommer fram till infrastruktur så måste kapacitet och punktlighet förbättras i ett kortsiktigt perspektiv. Mot bakgrund av detta har KTH Järnvägsgrupp fått i uppdrag av Banverket att göra en kapacitetsanalys av det svenska järnvägsnätet och föreslå åtgärder som kan genomföras på kort sikt. Resultatet redovisas i tre delrapporter: 1. Hur många tåg kan man köra? En analys av teoretisk och praktisk kapacitet 2. Bearbetning och analys av databas över infrastruktur, trafik, tidtabell och förseningar 3. Förslag till åtgärder för att öka kapaciteten på kort sikt Den första rapporten i en preliminär version ingår även som bilaga till Banverkets rapport Mer trafik på spåren av Per-Olof Larsson-Kråik, Banverket. Det material som tagits fram i samband med den andra delrapporten utgör också en utgångspunkt för KTH forskningsprojekt Överbelastad infrastruktur. Tillsammans utgör de också en grund för delrapport 3, förslag till åtgärder på kort sikt. Uppdraget har erhållits från Banverkets generaldirektör Minoo Aktarzand och chef för Leveransdivisionen Björn Östlund. Projektet har genomförts av en projektgrupp vid KTH där Bo-Lennart Nelldal har varit projektledare och där Anders Lindfeldt, Olov Lindfeldt och Josef Andersson har deltagit. För denna rapport svarar Anders Lindfeldt. Under utarbetandet av denna rapport har kapacitetsfrågor diskuterats med personer vid KTH och Banverket. För slutsatser i denna rapport svarar dock författaren. Stockholm 29-12-1 Bo-Lennart Nelldal Adjungerad professor

5 Sammanfattning I detta delprojekt har data från flera av Banverkets databaser använts för att göra en beskrivning av Sveriges järnvägsnät. Beskrivningen utgörs av flertalet nyckeltal som omfattar information om infrastruktur, tidtabell, trafik och förseningar. Järnvägsnätet har delats in i mindre stråk som nyckeltalen beräknats för. Resultaten presenteras framförallt i form av kartor som gör det möjligt att snabbt skaffa sig en nationell överblick av situationen med avseende på ett visst nyckeltal. De databaser som använts för att göra beräkningarna är BIS, Tidtabellsboken, BANSTAT och TFÖR. Några av de nyckeltal som beräknats är: stationsavstånd, spårlängd på stationerna, andel stationer med samtidig infart, antal tåg per dag, tidpunkt för maxtimmen, antal tåg under maxtimmen, tågens hastighet, tågens blandning med avseende på hastighet, godstågens längd/vikt/axellast, andel långa persontåg, bruttoton/dag, andel merförsenade tåg, och medianförseningen hos de på sträckan merförsenade tågen. Resultaten sammanfattas på nationell nivå för de viktigaste nyckeltalen men även bana för bana för de större banorna. Bland de slutsatser som kunnat dras genom att analysera nyckeltalen är: Det finns sträckor där en betydande andel av godstågen inte får plats stationerna. Det finns sträckor där maxtimmen infaller samtidigt för person- och godstrafik. Andelen merförsenade tåg på många sträckor är mycket hög. En andel på mer än 6 % är inte ovanligt. Andelen merförsenade godståg är ungefär lika stor som för persontågen. Däremot är medianförseningen per 1 km mycket högre får godståg än för persontåg. Det finns större områden i landet där väldigt få stationer medger samtidig infart. Exempel på detta är norr om Göteborg och i norra Norrland. Blandning av tåg med olika hastigheter är störst på dubbelspår med hög belastning och där trafiken utgörs av både mycket godstrafik och persontrafik, som t.ex. de södra delarna av Södra stambanan. Arbetet har även inneburit metodutveckling där stora utmaningarna legat i att konvertera informationen från Banverkets databaser till en för beräkningarna användbar form. Dessutom har mycket arbete lagts ned i att utforma de algoritmer som beräknar nyckeltalen för att få dessa så rättvisande som möjligt. Material och metoder kommer att vidareutvecklas i KTHs forskningsprojekt Överbelastad infrastruktur Var går gränsen?.

6 Summary in English In this partial report, data from several of Banverket s databases have been used to draw up a description of Sweden s rail network. The description is made up of the majority of the key ratios that cover information about infrastructure, timetables, traffic and delays. The rail network has been divided up into smaller sections for which the key ratios have then been calculated. The results are first and foremost presented in the form of maps that make it possible to quickly get a national overview of the situation in respect of a particular key ratio. The databases used to draw up the descriptions are BIS (track information system), Tidtabellsboken (the timetable book), BANSTAT (train traffic information) and TFÖR (train run information). Some of the key ratios that have been calculated are: inter-station distance, track length at the stations, proportion of stations with simultaneous entry, number of trains per day, time of peak hour, number of trains during peak hour, the trains speed, train mix as regards speed, length/weight and axle load of the freight trains, proportion of long passenger trains, gross tons per day, proportion of extra-delayed trains and median delay of the extra-delayed trains on the section. The results are summarised at national level for the most important key ratios but also track by track for the major lines. The conclusions that have been able to be drawn by analysing the key ratios include: There are sections where a considerable proportion of the freight trains cannot be accommodated at the stations. There are sections where the peak hour occurs at the same time for passenger and freight traffic. The proportion of extra-delayed trains is very high on many sections. 6% is not unusual. The proportion of extra-delayed trains is approximately the same as for the passenger trains. On the other hand, the median delay per 1 km is much higher for freight trains than for passenger trains. There are three areas in the country where extremely few stations allow simultaneous entry. Examples can be found north of Gothenburg and in northern Norrland. The mix of trains with different speeds is greatest on double-tracks with high loading and where the traffic is made up considerable freight traffic and passenger traffic, for example in the more southerly parts of the Southern Main Line. The work has also involved method development where great challenges were faced in converting the information from Banverket s databases into a usable form for the calculations. Much effort has also gone into constructing the algorithms for calculating the key ratios in order for them to be as correct as possible. Materials and methods will be further developed in KTH s research project Overloaded infrastructure How far can we go?

71 79 73 1,2 1,1 1 2 1,2 7 52 46 2 54 1,1 1,8 7 5 1 75 1,6 6 77 1,3 1,1 61 53 1,9 73 86 77 61 65 63 1,3 2 1,5 1 1,1 73 78 1,4 1,3 58 83 1,1 94 1,8 76 34 75 63 73 69 78 122 1,7 1,7 2 1,9 1,5 1,6 2 1,9 7 83 79 89 17 75 86 66 73 81 64 66 15 79 84 89 1 82 72 112 14 65 76 94 5 64 99 66 6 79 76 67 63 96 78 65 116 88 81 61 18 87 62 87 136 91 99 127 15 56 123 68 61 67 1,1 1,9 1,8 2,3 1,8 1,4 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 1,5 1,6 1 1,3 2,3 1,7 2,6 1,3 1,3 2,4 1,1 1,4 1,8 2,2 1,7 1,7 1 1,9 1,9 2,2 1,6 1,8 2,3 2,1 1,4 1,2 1,7 1,3 1,5 1,2 1,5 2 2 1,7 1,6 1 Figure Average speed [km/h] for all train types without service trains and shunting movements. Figure Mix of train speed ratio for all train types without service trains and shunting movements. The figure is the ratio of the fastest train/slowest trains. For the fastest train it is the 95 percentile and for the slowest trains it is the 1 percentile.

8 KTH Railway Group The Railway Group at The Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm conducts interdisciplinary research and education in railway technology and train traffic planning. The purpose of the research is to develop methods and contribute knowledge that can develop the railway as a mode of transport and make the train more attractive to transportation customers and more profitable for the railway companies. The Railway Group is funded by, among others, the Swedish Transport Administration, Bombardier and the Association of Swedish Train Operators. This project Capacity analysis of the Swedish rail network was funded the National Rail Administration (Banverket) and the findings reported in three partial reports: 1. How many trains can be run? An analysis of theoretical and practical capacity 2. Processing and analysis of a database of infrastructure, traffic, timetables and delays 3. Proposed measures to increase capacity in the short term These and other interesting reports from the Railway Group KTH at the Department of Traffic and Logistics can be found on our website at www.infra.kth.se/jvg.

9 1 Bakgrund och syfte Det svenska järnvägsnätet är hårt utnyttjat på många sträckor. Efterfrågan på resor och godstransporter med järnväg har ökat snabbt de senaste åren. Operatörer och kunder kan inte få de tåglägen som önskas. Banverket har blivit tvunget att förklara järnvägsnätet överbelastat på flera delsträckor. Det innebär att efterfrågan som finns i dag på resor och transporter inte kan tillfredställas fullt ut. Det finns också en mycket större potentiell efterfrågan än vad som framgår av tidtabellsansökningarna. En fortsatt avreglering innebär att fler operatörer kommer in på banan vilket ökar kraven på kapacitet ytterligare. De senaste åren har också miljöfrågan fått en påtaglig påverkan på valet av transportmedel. Skall denna kunna lösas behövs det väsentligt större kapacitetsutnyttjande än i dag. Att investera i ökad kapacitet tar tid, även om besluten är tagna och de är finansierade. Stora kapacitetstillskott kräver dessutom stora investeringar. Även om mer medel kommer fram till infrastruktur så måste kapacitet och punktlighet förbättras i ett kortsiktigt perspektiv. Kapacitet är inget entydigt begrepp utan den kapacitet som kan utnyttjas beror på flera faktorer: Infrastrukturen, trafikstrukturen, fordonen, beläggningsgraden och förseningarna för att nämna några av de viktigaste. Inom dessa finns flera komponenter av betydelse. Syftet med detta projekt är att ge en översiktlig bild av det svenska järnvägsnätet, att ta tempen på kapaciteten i det svenska järnvägsnätet. I denna delrapport beskrivs metod och resultat från arbetet med att beräkna flera nyckeltal som beskriver det svenska järnvägsnätet. Nyckeltalen beskriver järnvägsnätets infrastruktur, tidtabell, trafik och förseningssituation. Avsikten är att dessa nyckeltal skall ge en bild av var problemen finns, vad som orsakar dem och vad som kan göras åt dem. 2 Indata och geografisk indelning Data från flera av Banverkets system ligger till grund för de beräkningar som gjorts. Informationen har överlämnats i form av Excelfiler och PDFfiler. Det matematiska programmeringsverktyget Matlab har använts för att spara informationen i databaser och därefter beräkna nyckeltalen. Programmet ArcGIS har används för att presentera nyckeltalen i form av kartor. Samtliga nyckeltal finns även i excellformat och kan distribueras vid behov. Följande databaser har använts: BIS: Exporter ur BIS har använts för att beskriva infrastrukturen. Dessutom har den totala längden av presentationsstråken använts för att beräkna tågens hastigheter och normera tågens merförseningar. Exporterna är från 28-12- 19. Uppgifterna omfattar hela järnvägsnätet. Tidtabellsboken: T8.3 ligger till grund för beräkningarna av antalet tåg och hastighetsparametrarna. Information från tidtabellsboken har också använts för att ta fram den geografiska indelningen och tågens merförseningar. Giltighetsperioden för T8.3 är 28-6-15 till 28-12-13 och typdagen som studerats är torsdagen den 9 oktober 28. Uppgifterna omfattar hela järnvägsnätet.

1 BANSTAT: Data rörande tågs storlek har hämtats från BANSTAT. Informationen gäller för oktober månad 28 och omfattar hela järnvägsnätet. Endast data från vardagar har använts i beräkningarna. TFÖR: Information om tågens förseningar har inhämtats från TFÖR och ligger till grund för förseningsstatistiken. Endast data från utvärderingsstråkens startoch slutstationer har används. Anledningen till detta är att det skulle innebära för mycket arbete att ta ut data från järnvägsnätets samtliga stationer. Tidsperioden är september och oktober månad 28 och endast data från vardagar har använts i beräkningarna. Presentationsstråkens sträckning har valts utifrån järnvägsnätets utseende och trafikering för att få en så homogen trafiksituation som möjligt längs hela presentationsstråken. Fokus har legat på att utvärdera sträckornas egenskaper, inte stationernas. Totalt har järnvägsnätet delats in i 123 presentationsstråk, se Figur 1. Nyckeltalen har beräknats och redovisas för dessa stråk. I vissa beräkningar har presentationsstråken i sin tur delats in i mindre delar. Indelningen redovisas i tabellform i Bilaga A.

11 Figur 1 Figuren visar hur järnvägsnätet delats in i olika stråk. Nyckeltalen har beräknats för varje stråk. Indelningen finns i även i tabellform i Bilaga A. 3 Beräkningar Då arbetet bestod i att analysera ett så pass stort område som hela Sveriges järnvägsnät på en begränsad tid, har det varit nödvändigt att använda så generella beräkningsmetoder som möjligt. Mycket arbete har bestått i de avväganden som gjorts för att få de generella metoderna att beskriva verkligheten på ett så bra sätt som möjligt. Med undantag för valet av den geografiska indelningen och viss filtrering och komplettering av indata, görs inga beräkningar manuellt. Den enda åtskillnad som gjorts mellan olika stråk är att de klassificerats som enkelspår, dubbelspår eller fyrspår. Inom dessa kategorier behandlas alla stråk lika, oavsett geografisk utformning. Fyrspåren runt Stockholm har dock krävt speciella metoder för att separera inner- och ytterspår.

12 Tabell 1 visar en sammanställning över de nyckeltal som beräknats. De är indelade efter vilken databas som huvudsakligen ligger till grund för dem. I de kommande avsnitten redovisas noggrannare hur varje nyckeltal har beräknats. Tabell 1 Infrastruktur Tidtabell Trafik Förseningar Enkelspår: Antal tåg per dag Godståg Persontåg/Godståg Avstånd mellan mötestationer (km) Totalt/Persontåg/Godståg min Antal tåg per dag Vikt (ton) Andel merförsenade tåg max min medel Antal tåg per timme: max Median merförsening normerat med standardavvikelse Totalt/Persontåg/Godståg medel sträckans längd [min/1 km] Under maxtimmen Maxtimmen standardavvikelse Andel 3-spårs stationer På morgonen 6-9 Standardavvikelse merförsening normerat På eftermiddagen 15-18 Längd (m) med sträckans längd [min/1 km] Andel stationer med samtidig infart På eftermiddagen 16-17 min Under dagtid 9-15 och 18-2 max Dubbellspår: Under natten 2-6 medel Avstånd mellan förbigångsstationer (km) standardavvikelse min Hastighet (km/h) max Persontåg/Godståg Antal axlar medel max min standardavvikelse min max medel medel Alla banor och stationer (m): median standardavvikelse Hinderfri längd min Hastighetskillnader Axellast medel standardavvikelse min max standardavvikelse/medel max 95 percentilen/1 percentilen medel standardavvikelse Bruttoton/dag (ton) Persontåg Andel med 12 Andel med > 12 Databas: Databas: Databas: Databas: BIS T8.3 BANSTAT TFÖR Mätperiod: Mätperiod: Mätperiod: Mätperiod: 28-12-19 28-1-9 28-1 28-9 och 28-1 3.1 Infrastruktur Flera exporter har gjorts från BIS för att få ut alla nödvändiga uppgifter. Följande information har plockats ut: Geografriska koordinater för stationerna. Information om hur järnvägsnätet är uppbyggd, dvs. vilka stationer som angränsar till vilka och avstånden mellan dessa. Information om stationerna, såsom spårnummer, hinderfri längd och samtidig infart. Varje spår på stationerna har dessutom information om huruvida det är ett huvudtågspår eller ej. Ett huvudtågspår är markerat som, enkelspår (E), uppspår (U), eller nedspår (N). Vid en samkörning av de olika datamängderna visade det sig att listan med information om stationerna saknade några stationer. All information för dessa stationer, utom hinderfri längd och samtidig infart, fanns dock även i de andra listorna. Detta gjorde det möjligt att göra en komplettering av de data som saknades. Kompletteringen var nödvändig för att stationerna korrekt skulle identifieras som mötesstationer/förbigångsstationer. De okända hinderfria längderna har utelämnats vid beräkning av relaterade nyckeltal, och stationerna har definierats som att de inte har samtidig infart. Totalt uppgick antalet relevanta stationer som saknades till knappt 5. En stor andel av dessa fanns dock på Inlandsbanan, presentationsstråk 1 och 35. På grund av att så stor andel av informationen angående hinderfri längd och samtidig infart saknas på

13 Inlandsbanan, redovisas inte några nyckeltal som är baserade på dessa uppgifter för de stråken. Nyckeltal för ett flertal presentationsstråk har inte beräknats. Detta beror antingen på att det finns färre än tre giltiga stationer, d.v.s. mötesstationer/förbigångsstationer, på sträckan, eller att sträckan har fler an två spår. På dessa stråk är inte nyckeltalen relevanta. Varje presentationsstråk har definierats som enkelspårigt, dubbelspårigt, eller fyrspårigt. Denna information är nödvändig för att veta ifall det är mötesstationer (enkelspår) eller förbigångsstationer (dubbelspår) som är av intresse. Mer om detta finns redovisat under avsnittet som om hur stationsavstånden har beräknats. Stråklängd Längden på varje presentationsstråk har beräknats genom att summera längden av alla länkar som utgör vägen mellan start- och slutstationen på presentationsstråket. Vilken väg som skall väljas mellan start och slut har kontrollerats genom att definiera två stationer på vägen som måste passeras och genom att följa den väg som tågen går mellan start- och slutstationen. De enskilda länkarna i BIS sträcker sig inte enbart mellan stationer, utan även mellan andra typer av trafikplatser, såsom linjeplats och hållplats. I de fall en länklängd varit kortare än vad som de geografiska koordinaterna på länkens ändar (trafikplatserna) antyder, har koordinatlängden använts. Detta då denna information ansetts vara mer tillförlitlig. Stråklängden är angiven i meter [m]. Stationsavstånd Efter att stråklängden har beräknats, har även en länklista för varje stråk erhållits. Länkarna går mellan trafikplatser. Stationsavstånd i den bemärkelse som är av intresse har definierats som avståndet mellan mötesstationer (enkelspår) eller förbigångsstationer (dubbelspår). Detta medför att linjeplatser, hållplatser och vissa typer av stationer (t.ex. krysstationer på dubbelspår) inte är godkända som stationer. Observera att det inte tas någon hänsyn till vilken sida ett förbigångspår ligger på ett dubbelspår. För att tolka informationen i BIS har följande kriterier ställts upp för att en trafikplats skall godkännas som station: Enkelspår 1. Antal spår på stationen > 1. 2. Det skall finnas minst ett sidospår. 3. Som sidospår räknas alla spår på stationen. Dubbelspår 1. Antal spår på stationen > 2 2. Det skall finnas minst ett sidospår. 3. Som sidospår räknas spår som inte är markerade som huvudtågspår (E, U eller N).

14 4. Det skall finnas minst ett spår som är markerat som U, och minst ett spår som är markerat som N. Då alla godkända stationer på ett presentationsstråk har identifierats, har avstånden dem sinsemellan beräknats. Dessa avstånd har använts då minimum, medel, maximum och standardavvikelse för stationsavstånden beräknats. Enheten för samtliga nyckeltal är meter [m]. Tabell 2 Tabellen är en liten del av exporten från BIS med information om stationernas egenskaper. Ur tabellen nedan kan bl.a. utläsas att Bollnäs ligger på ett dubbelspår och Lottefors på ett enkelspår. Båda stationerna har samtidig infart. Bdl Km +m Bdlti Kmti +mti spm UNE spår Pl/Str objnr hinderfri längd (m) Samtidig infart 217 316 98 318 116,2 N 2 Bn 325 116,1 ja 217 317 195 317 888 693, U 3 Bn 326 693 ja 217 317 215 317 853 638, 4 Bn 2283 638 ja 217 325 45 326 22 818,2 E 3 Lot 661 812 ja 217 325 45 326 22 814, 2 Lot 662 814 ja Hinderfri längd Den hinderfria längden på varje station har beräknats enligt följande: Enkelspår 1. Den hinderfria längden hos det längsta godkända sidospåret på stationen. 2. Ett sidospår är endast godkänt ifall det uppfyller: a. Det uppfyller kraven på sidospår för enkelspår i föregående avsnitt om stationsavstånd. b. Det inte är något huvudtågspår, d.v.s. inte är markerat som E, U eller N. Dubbelspår 1. Den hinderfria längden hos det längsta godkända sidospåret på stationen. 2. Ett sidospår är godkänt ifall det uppfyller kraven på sidospår för dubbelspår i föregående avsnitt om stationsavstånd. Anledningen till att det på enkelspår behövs strängare krav på vad som är sidospår än i föregående avsnitt om stationsavstånd, är förekomsten av partiella dubbelspår och stationer med triangelspår. Utan de strängare kraven skulle dessa typer av stationer få mycket långa hinderfria längder, vilket ansågs missvisande. Det var dock intressant att ha kvar dem i statistiken om stationsavstånd, eftersom möten är möjliga på partiella dubbelspår. Ett exempel på ovanstående kan tas delen av Svealandsbanan mellan Södertälje syd övre och Eskilstuna C, presentationsstråk nr 6. Presentationsstråket är definierat som enkelspårigt och mellan stationerna Ryssjöbrink och Läggesta finns ett partiellt dubbelspår. Dessa båda stationer är godkända och tas med i statistiken om stationsavstånd, men deras spår, med längden 1594 respektive 9 m, tas inte med i statistiken för hinderfria längder på sträckan.

15 Efter att den hinderfria längden på alla relevanta stationer tagits fram, har minimum, medel och maximum för dessa beräknats för varje presentationsstråk. Enheten är meter [m]. Trespårsstationer och samtidig infart Antalet trespårsstationer har beräknats genom att kontrollera hur många av de godkända stationerna på varje stråk som har fler spår än två spår. Detta innebär att samtliga godkända stationer på dubbelspår räknas som trespårsstationer. En station på ett enkelspårigt stråk har definierats som att ha samtidig infart ifall något av sidospåren har samtidig infart. Med sidospår menas spår som uppfyller kraven på sidospår i avsnittet Hinderfri längd. Ingen skillnad har gjorts på samtidig infart för långa och korta tåg. På dubbelspår har samtliga godkända stationer definierats som att ha samtidig infart. Anledningen till detta är att denna egenskap är både mindre väldefinierad och mindre viktig på förbigångsstationer. Informationen från BIS om samtidig infart har kompletterats med uppgifter som inhämtats vid besök av landets drifledningscentraler. I en relativt stor andel av fallen skiljer sig informationen från BIS med den från drifledningscentralerna. I samtliga fall har skillnaden bestått i att BIS indikerar att stationen saknar samtidighet, medan DLCs uppgifter visat att stationen är utrustad för samtidig infart. Vid dessa tillfällen har DLCs uppgifter ansetts mer pålitliga och därför fått ersätta uppgifterna hämtade från BIS. På grund av att inte helt fullständiga uppgifter har inhämtats från DLC finns det dock viss risk att det fortfarande finns en del felaktigheter i underlaget för samtidig infart, trots korrigeringarna. För både antalet trespårsstationer och antalet stationer med samtidighet, har kvoter bildats med det totala antalet godkända stationer på presentationsstråket. Denna kvot motsvarar andelen av det totala antalet stationer på stråket som har fler än tre spår respektive samtidig infart. 3.2 Tidtabell Tidtabellen har använts för att beräkna hur många tåg som går på de olika presentationsstråken. Den har även använts för att beräkna tågens hastighet. Fyrspåren norr och söder om Stockholm har krävt extra uppmärksamhet eftersom det var önskvärt att redovisa separata nyckeltal för inner och ytterspår. Söder om Stockholm har tåg som går via Tumba definierats som att det går på innerspår mellan Flemingsberg och Stockholm S, och tåg via Södertälje syd övre som att de går på ytterspår. Tåg till och från Nynäsbanan som ansluter vid Älvsjö är inte inräknade i på något av spåren. Norr om Stockholm mellan Skavstaby och Stockholm C blir det mer komplicerat eftersom det inte är lika lätt att separera trafiken på inner och ytterspår utifrån varifrån den kommer eller är väg. Istället definierades alla tåg som passerar Myrbacken och Arlanda nedre som att de går på ytterspår, och alla övriga tåg mellan Skavstaby och Stockholm C som att de går på innerspår. På detta sätt kommer t.ex. pendeltåg som vänder i Upplands Väsby och Märsta associeras med innerspåren, se Figur 2. Tåg från Mälarbanan som ansluter vid Karlberg är inte inräknade på något av spåren.

16 Arne Presentationsstråk ytterspår Tåg associerade med ytterspår Presentationsstråk innerspår Tåg associerade med innerspår Myn Mr Skby Cst Figur 2 Schematisk bild över stråkindelningen av fyrspåret mellan Skavstaby (Skby) och Stockholm C (Cst). Övriga stationer i figuren är Myrbacken (Myn), Arlanda nedre (Arne) och Märsta (Mr). Antal tåg För att kunna använda tidtabellen till att beräkna hur många tåg som trafikerar de olika stråken, krävs att en specifik dag väljs. Denna dag valdes till torsdagen den 9 oktober 28. Eftersom presentationsstråken är relativt långa, krävdes det att de delades upp i kortare sträckor för att även kunna räkna tåg som inte går hela presentationsstråket. Den finare indelningen skapades med assistans av ett program som skrevs för att kunna identifiera var tåg (tågnummer) lämnade och kom in på presentationsstråken. Med den finare indelningen representeras järnvägsnätet av 327 stråk istället för 123. Indelningen finns redovisad i Bilaga A. Observera att det inte alltid är så att sträckningen hos ett presentationsstråk motsvaras exakt av sträckningarna hos dess finare stråk. I de fall sträckningarna skiljer sig har avsikten varit att få en mer rättvisande räkning av antalet tåg. Nyckeltalen för antal tåg har beräknats på följande sätt: 1. Antalet passerande tåg har räknats på den fina indelningens startoch slutstationer. Detta har gjorts separat för båda riktningarna. Dock har endast startstationen i riktning in på stråket använts som underlag för framställandet av kartmaterial. 2. Antalet passerande tåg har räknats separat för varje timme på dygnet. 3. Antalet passerande tåg på presentationsstråket beräknas för varje timme som medelvärdet hos alla de tillhörande fina stråken för samma timme. Det är därför fullt möjligt att resultatet blir ett decimaltal, som t.ex. att det går 2,25 tåg på en timme. 4. Efter att antal tåg för varje timme beräknats för presentationsstråket, har nyckeltalen beräknats enligt: a. Maxtimmen [h]: Den timme på dygnet det passerar flest tåg. När på dygnet maxtimmen inträffar varierar från stråk till stråk. Dock är den inte flytande så till vida att den kan inträffa mellan t.ex. 16:14-17:14, utan den räknas endast mellan hela klockslag. Siffran som anges är det som timvisaren visar, d.v.s med timme 17 avses perioden mellan 17: och 18:. Går det exakt samma antal tåg under flera olika timmar, anges den timme som inträffar först på

17 dygnet som maxtimme. Hittas inga tåg alls på sträckan under hela dygnet, anges den första timmen på dygnet, timme, som maxtimme. b. Max antal tåg [tåg/h]: De antal tåg som passerar under maxtimmen. c. Antal tåg per timme 6-9 [tåg/h]: Antal tåg som passerar mellan klockan 6 och klockan 9, normerat med periodens längd i timmar. d. Antal tåg per timme 15-18 [tåg/h]: Antal tåg som passerar mellan klockan 15 och klockan 18, normerat med periodens längd i timmar. e. Antal tåg per timme 16-17 [tåg/h]: Antal tåg som passerar mellan klockan 16 och klockan 17, normerat med periodens längd i timmar. f. Antal tåg per timme dagtid [tåg/h]: Antal tåg som passerar mellan klockan 9-15 och mellan 18-2, normerat med periodens längd i timmar. g. Antal tåg per timme nattetid [tåg/h]: Antal tåg som passerar mellan klockan 2 och klockan 6, normerat med periodens längd i timmar. h. Totala antalet tåg per dygn [tåg]: Totala antalet tåg som passerar under ett helt dygn. Nyckeltalen har beräknats för följande tågtyper: 1. Samtliga tågtyper. 2. Enbart godståg. 3. Enbart resandetåg. Hastighet Hastigheten på tågen har beräknats genom att använda tidtabellen för att ta reda på gångtiden för alla tåg som passerade båda ändstationerna på presentationsstråken, och presentationsstråkens längd. Utgångspunkten är alla tåg som finns med i T8.3, och inte enbart de som gick den 9 oktober 28. Gångtiden inkluderar eventuella uppehåll på vägen, men inte uppehåll på ändstationerna. Ingen åtskillnad görs med avseende på tågens riktning. Nyckeltalen har beräknats för följande tågtyper: 1. Samtliga tågtyper utom tjänstetåg och växlingsrörelser. 2. Enbart resandetåg. 3. Enbart godståg. Anledningen till att tjänstetåg utelämnats i första gruppen ovan är att de ofta har hög medelhastighet eftersom de inte behöver stanna, samtidigt som ofta det är mindre kritiskt att de är i tid. Det ansågs därför att nyckeltalen blev intressantare genom utelämna dessa. Anledningen till att tåg som är vagnuttagningar (VUT) får ingå är att tågen på vissa presentationsstråk enbart går som vagnuttagning.

18 För varje grupp ovan har följande nyckeltal för hastigheten beräknats: 1. Den maximala hastigheten [km/h]. 2. Den minimala hastigheten [km/h]. 3. Medelhastigheten [km/h]. 4. Medianhastigheten [km/h]. 5. Hastighetens standardavvikelse [km/h]. 6. Standardavvikelsen / medelhastigheten [-]. 7. 95 percentilen/ 1 percentilen [-]. Nyckeltal 5, 6 och 7 ovan är mått på trafikens blandning med avseende på hastigheten. Ju högre värde, desto mer blandad är trafiken med avseende på hastighet. Observera att vid helt homogen trafik, d.v.s. alla tåg kör lika snabbt, antar nyckeltal 5 och 6 värdet noll, medan nyckeltal 7 antar värdet ett. Avsikten med att normera standardavvikelsen med medelhastigheten som i nyckeltal 6 ovan, är att få ett nyckeltal som tydligare anknyter till problem med kappkörningseffekter. För en given standardavvikelse men med varierande medelhastighet, blir problemen med kappkörning störst för en låg medelhastighet. Detta p.g.a. att den relativa hastighetsskillnaden då är stor. Detta illustreras av att kvoten blir större. Med 95 percentilen i nyckeltal 7 ovan avses den hastighet som 95 % av tågen kör långsammare än. Motsvarande gäller för 1 percentilen. Anledningen till att 1 percentilen har valts för de långsammare tågen, och inte 5 % som skulle motsvara de snabba tågens 95 %, är att tåg med väldigt långa uppehåll på sträckan, och därmed låg medelhastighet, inte skall påverka resultatet. Nyckeltalet är alltså en kvot mellan hastigheten hos ett snabbt tåg på sträckan och hastigheten hos ett långsamt. 3.3 Trafik I BANSTAT lagras bl.a. information om tågens vikt, längd och antal axlar. Informationen rapporteras in av operatörerna i förväg, och i de fall då inga uppgifter inkommit har värdena estimerats utifrån de värden som det tågnumret eller den tågtypen brukar ha. Dessa estimeringar görs relativt ofta. Varje station som ett tåg passerar resulterar i en ny rad i databasen där tågets uppgifter upprepas tillsammans med stationens namn och tidsangivelser för passagen. Av sekretesskäl kunde inte all information lämnas ut, utan uppgifterna såg ut som i Tabell 3 nedan. Informationen var uppdelad i dagar. I beräkningarna har endast data från vardagar använts. Tabell 3 Exempel på data från BANSTAT. Bandel Vid_sign Vid_namn Riktning_mot_sign Riktning_mot_namn Tågslag Vikt Längd Axlar 12 Bds Bodens södra Bdn Boden central GT 288 126 26 12 Bds Bodens södra Bdn Boden central RST 1 43 7 12 Bds Bodens södra Bdn Boden central TJT 1 43 7 Eftersom tågnumren tagits bort var det svårt att följa tågen längs presentationsstråken. För att beräkna nyckeltalen för ett presentationsstråk användes istället all data som registrerats på de stationer som ingick presentationsstråket. Data från stationer som ingår i fler än ett presentationsstråk, t.ex. Hässleholm, där flera banor korsar varandra, har inte använts. Orsaken är att det annars skulle bli fel då tåg från samtliga korsande

19 banor skulle associeras till samtliga korsande presentationsstråk. Ett och samma tåg skulle alltså räknas i alla de korsande presentationsstråken. Undantag från ovanstående är utvärderingsstråk 49, 5, 52 och 55. Dessa motsvarar fyrspåret i Stockholm mellan Skavstaby och Stockholm C (49, 5), Stockholm C Stockholm S (52) och Södertälje syd övre Järna (55). Dessa är undantagna från regeln om att inte räkna stationer som ingår i andra presentationsstråk. Anledningen är att de annars inte skulle få några giltiga stationer alls. För fyrspårets del beror det på att det består av två stråk med samma sträckning, och de skulle därför ogiltigförklara varandras stationer. De övriga två stråken består enbart av två stationer, start- och slutstation. Eftersom dessa stationer utgör gränser mot andra stråk, ingår de även i de angränsande stråken, och skulle därmed inte vara giltiga. Detta innebär att nyckeltalen för dessa stråk kan vara lite felaktiga p.g.a. tåg som egentligen inte går på sträckan räknats som om de gjorde det. Eftersom inte enskilda tåg kan följas, innebär metoden ovan att tåg som går stora delar av ett presentationsstråk räknas fler gånger än ett som går en liten del. Detta medför att statistiken kommer viktas till fördel för tåg som går en lång sträcka på presentationsstråket. Att informationen inte går att knyta till enskilda tåg medför också att det inte går att skilja på inner- och ytterspår på sträckan Skavstaby och Stockholm C. Nyckeltalen för dessa båda stråk är därför lika och gäller för alla fyra spåren tillsammans. Informationen från BANSTAT gällande vikt, tåglängd och antal axlar behövde filtreras. Detta blev tydligt då kvoter mellan de tre variablerna bildades. Tydligast framgick behovet när kvoten massa per axel, d.v.s. axellast, bildades och visade på att det fanns tåg med axellaster långt över STAX (Största Tillåtna AXellast) för de aktuella stråken. Flera etablerade metoder för att identifiera de felaktiga värdena provades, men gav samtliga mindre bra resultat. Anledningen till detta var att tågens fördelning med avseende på axellast på många sträckor var väldigt ojämn. Detta beror på att det finns många olika typer av tåg, godståg går tomma ibland osv. Fördelningen i Figur 3 är dock förhållandevis normal. För att komma till rätta med problemet skrevs ett program som för varje presentationsstråk identifierade de relevanta stationerna, hämtade ut data från dem och presenterade informationen som i Figur 3. Tillsammans med information om bandelarnas STAX [1] valdes en övre gräns för axellasten för varje presentationsstråk. Alla registreringar med axellaster över den satta gränsen kasserades. Andelen kasserade registreringar understeg oftast 1 %. Denna metod eliminerar enbart registreringar där det matats in för få antal axlar eller för stor massa på tågen. För att samtliga felaktigheter skall kunna identifieras krävs att de andra två kvoterna också analyseras. Genom att titta på de andra kvoterna skulle också många felaktiga värden kunna rekonstrueras, istället för att kassera hela observationen. Att observationer kasseras istället för rekonstrueras har störst negativ inverkan på nyckeltalet bruttoton/dag. Denna inverkan är dock liten på de flesta stråk eftersom så få observationer slängts.

2 Att enbart titta på axellasten var en avgränsning som gjordes med hänsyn till tidsåtgång och att det endast var den kvoten som vi hade direkt intresse av, eftersom den var ett nyckeltal. Antal observationer 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Massa/axel [ton] 2 1.5 -- 1.5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Massa/axel [ton] Figur 3 Bild från programmet som användes för att filtrera informationen från BANSTAT. Registreringarna är från sträckan mellan Ånge och Sundsvall, presentationsstråk 18. Överst är ett histogram på tågens axellaster. Underst är en bild där samtliga registreringar markerats med röda plustecken. 5, 97, 98 och 99 percentilerna är markerade med en röd, blå, gul respektive grön triangel. Sveriges STAXgränser är markerade med svarta trianglar, för sträckan Ånge Sundsvall är STAX 25 ton. Den lodräta magentafärgade linjen indikerar den maxgräns som valts genom att klicka i figuren, samtliga registreringar till höger om denna linje kommer inte att användas. Passagerartåg BANSTAT har använts för att beräkna andelen passagerartåg som har 12 axlar eller färre samt andelen som har fler än 12 axlar. 12 axlar motsvarar ett trevagnars motorvagnståg. Godståg För godstågen användes BANSTAT för att beräkna min, medel, max och standardavvikelse för tågvikt, tåglängd, antal axlar och axellast. Dessutom beräknades antal bruttoton/dag. Nyckeltalet bruttoton/dag är ett medelvärde för samtliga godtagna stationer på presentationsstråket och samtliga dagar (vardagar). 3.4 Förseningar För att få ett mått på hur väl utvärderingsstråken fungerar ur trafikeringssynpunkt har förseningsstatistik från TFÖR använts. TFÖR registrerar tågens förseningar när de passerar stationerna. Tidtabellsdatabasen har använts för att hitta alla tågnummer som passerar både stråkens startstation och slutstation. Observera att detta alltså är samtliga tåg i T8.3, och inte enbart de som går under den aktuella mätperioden (vardagar i september och oktober). Tågnumren tillsammans med information om tågens riktning och om de passerar midnatt, har sedan använts för att söka i databasen

21 med TFÖR-data. Vid denna sökning har endast tåg som går på vardagar i september och oktober godkänts. Då de flesta tåg rör sig över fler utvärderingsstråk är inte de absoluta förseningarna så intressanta eftersom dessa ofta inte kan härröras till enbart ett utvärderingsstråk. Istället har tågens merförseningar beräknats för varje utvärderingsstråk som skillnaden mellan den försening tåget har då det går in på stråket, och den försening tåget har då det lämnar detta. Merförseningar beräknas i första hand genom att använda deras avgångsförseningar på start- och slutstationerna. Finns det ingen avgångsförsening på slutstationen, detta inträffar då slutstationen är tågets slutdestination, används ankomstförseningen på slutstationen istället. Alla tåg som tappar tid mellan start- och slutstation räknas som merförsenade. Detta innebär t.ex. att även tåg som är för tidiga vid startstationen och lite mindre för tidiga vid slutstationen räknas som merförsenade. Statistiken grundar sig enbart på tåg som går hela presentationsstråken från start- till slutstation. Tåg som avviker eller tillkommer någonstans på vägen är inte med. Anledningen till detta är det endast fanns data för stråkens ändstationer. Det är också viktigt att ha i åtanke att merförseningarna är direkt kopplade till den tidtabellslagda gångtiden. Sträckor där det finns mycket gångtidsmarginal i tidtabellen kan få en bra statistik med en låg andel merförsenade tåg, trots att det där råder en besvärlig trafiksituation. På sådana sträckor skulle en kapacitetsökning innebära en möjlighet att förkorta den tidtabellslagda gångtiden med en bibehållen punktlighet. De förseningsrelaterade nyckeltalen har beräknats enligt följande: 1. Andel merförsenade tåg [%]. Andel av det totala antalet passerande tåg som får en ökad försening. 2. Median merförsening [min/1 km]. Medianen av merförseningen hos de tåg som erhållit en merförsening på sträckan, normerat med utvärderingsstråkets längd i hundratals km. 3. Standardavvikelse merförsening [min/1 km]. Standardavvikelsen av merförseningen hos de tåg som erhållit en merförsening på sträckan, normerat med utvärderingsstråkets längd i hundratals km. Ovanstående beräkningar har gjorts separat för tåggrupperna resandetåg och godståg. Förutom en analys där samtliga tåg ingår, har tågen även delats in efter hastighet för att analysera hur merförseningarna slår mot de snabbare tågen. Detta är framförallt intressant på sträckor med tät och blandad trafik där snabba tåg ofta blir försenade p.g.a. att de hinner ikapp framförvarande långsammare tåg. Indelningen har gjorts genom att sortera alla tågnummer efter deras gångtid mellan presentationsstråkets start- och slutstation. Därefter har de 1, 2, och 3 % snabbaste tågen valts ut innan nya sökningar har gjorts i TFÖR-databasen. I sorteringen har samtliga tågtyper ingått, vilket kan medföra att vissa tågslag, ofta godståg eftersom de är långsamma, helt och hållet sorterats bort i de snabbare grupperna. Undantagsvis händer det även att varken resandetåg eller godståg blir representerade i statistiken för de snabbare grupperna. Anledningen till detta är både att det inte är säkert att t.ex. de 1 % snabbaste tågen är resandetåg eller godståg,

22 tjänstetåg är snabba, men framförallt behöver de inte ha gått på vardagar i september och oktober.

18 28 9 9 18 11 1 3 14 23 4 Nationell analys av nyckeltal 4.1 Infrastruktur Figur 4 till Figur 7 visar olika egenskaper hos infrastrukturen. De första två figurerna rör stationsavstånd och de andra två spårlängd och samtidig infart. Alla dessa egenskaper påverkar banans maxkapacitet. 1 15 12 5 2 27 13 89 21 4 15 15 16 12 8 17 6 2 7 44 1 22 18 4 3 15 11 13 25 9 9 6 12 15 6 13 1 3 2 4 1 15 16 9 6 11 16 8 17 47 14 1 12 17 17 9 12 1 26 2 13 12 8 33 16 16 11 1 6 9 7 2 9 18 1 6 6 12 7 11 7 3 8 3 4 4 7 8 5 3 2 13 9 3 3 8 7 2 17 12 4 4 4 6 1 9 3 3 2 13 6 2 2 13 23 12 14 9 15 16 7 6 1 26 9 16 6 14 6 8 5 7 2 5 2 5 6 1 7 6 1 Figur 4 Stationsavstånd [km], medeltal. På enkelspåriga sträckor är det avståndet mellan stationer med mötesmöjlighet som anges. På dubbelspåriga sträckor är det avståndet mellan stationer med möjlighet till förbigång. Observera att det på dubbelspår inte görs någon skillnad på vilken sida som förbigångsspåret ligger. Detsamma gäller för Figur 5. Figur 5 Stationsavstånd [km], standardavvikelse. På enkelspår är stationsavståndet en avgörande faktor för hur ofta tåg kan mötas och hur smidigt det går att flytta möten vid en störning. På dubbelspår som har trafik med olika hastigheter är avstånden mellan förbigångsmöjligheterna avgörande för kapaciteten. Medelvärdet tillsammans med standardavvikelsen för stationsavstånden

69 25 6 8 9 25 24 på en bana visar hur långt det är mellan stationerna och om stationerna är jämt fördelade över sträckan. Givet att största tillåtna hastighet (sth) på banan är ungefär konstant, är det bättre ju jämnare stationerna är utspridda. Jämt utspridda stationer medför att stationsavstånden får en låg standardavvikelse. Speciellt för enkelspår kan det även vara intressant att titta på det maximala stationsavståndet, eftersom det ofta är detta som är dimensionerande för hur ofta tåg kan mötas på sträckan. Figur 4 och Figur 5 visar stationsavståndens medelvärde och standardavvikelse för de olika presentationsstråken. 695 48 6 615 675 35 515 64 595 72 7 655 76 68 545 5 73 29 94 18 5 12 72 71 87 38 685 72 465 65 62 515 42 56 71 67 425 655 34 67 665 435 66 675 66 435 515 64 655 785 73 59 61 35 6 62 43 63 715 58 76 39 25 11 2 89 2 7 5 1 8 67 73 11 4 1 2 8 38 29 17 7 75 12 4 43 17 23 1 1 7 1 1 54 445 675 57 75 73 53 625 52 48 57 67 25 79 8 9 56 66 595 62 89 88 Figur 6 Spårlängd [m], medeltal. Observera att det inte är endast spårlängderna hos rena mötesstationer och förbigångsstationer som ligger till grund för beräkningarna, utan även spårlängder från t.ex. större knutpunkter där spåren ofta är längre. Figur 7 Andel stationer med samtidighet [%]. Obsevera att stationer på dubbelspår alltid har definierats som att de har samtidig infart. Avstånden mellan förbigångsstationer på ett dubbelspår är generellt sett större än de mellan mötesstationer på ett enkelspår med samma standard. Eftersom kartan i Figur 4 använder samma färgskala för både enkelspår (mötesstationer) och dubbelspår (förbigångsstationer) så framstår även dubbelspår med hög standard som mindre bra. Det är också viktigt att ha i åtanke att många förbigångsstationer på dubbelspår i praktiken bara används i ena riktningen då man inte vill kryssa över det andra

25 huvudtågspåret. Detta innebär att avstånden mellan förbigångsmöjligheterna på dubbelspår som används i praktiken kan vara betydligt större än vad kartan anger. Dubbelspåriga sträckor som både har högt medelvärde och hög standardavvikelse på stationsavstånden är Mälarbanan mellan Kungsängen och Västerås, Västra stambanan mellan Katrineholm och Hallsberg och Västkustbanan mellan Kungsbacka och Halmstad. Av de enkelspåriga banorna som har lite mer trafik är det bl.a. Dalabanan mellan Mora och Borlänge, Kust till kustbanan mellan Alvesta och Kalmar samt Blekinge kustbana mellan Kristianstad och Karlskrona som har sämst stationsavstånd. Figur 6 visar den genomsnittliga spårlängden hos stationerna på presentationsstråken och Figur 7 andelen stationer som är utrustade med samtidig infart. Spårlängden är avgörande för att kunna möta och förbigå långa godståg och samtidig infart för att minska den tid det tar att genomföra ett tågmöte. Av Figur 7 framgår att standarden på landets enkelspåriga banor med avseende på samtidig infart varierar kraftigt. Större områden med dålig standard är norra Norrland och ett stort område norr om Göteborg. Andra större banor med liten andel samtidigheter är Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall, Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. 8 Längd [m] 6 4 2 1 2 3 4 5 6 8 9 11 12 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 3 31 32 33 34 Stråk nr [ ] 8 Längd [m] 6 4 2 38 39 4 41 42 43 44 45 58 6 61 62 63 65 66 67 68 69 7 71 72 73 75 76 77 78 8 83 84 85 86 Stråk nr [ ] 8 Längd [m] 6 4 2 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 11 12 13 14 17 19 11 112 113 114 115 116 117 119 12 122 123 Stråk nr [ ] Spårlängd Figur 8 Spårlängd vs tåglängd. Spårlängden är medellängden för presentationsstråket samtliga stationer. Tåglängden är beräknad som medellängden plus en standardavvikelse för de godståg som trafikerar presentationsstråket. Stråk med för få stationer, som har mer fler än två spår eller där det inte går några godståg är inte med. Fullständig information om presentationsstråkens numrering och sträckning finns i Tabell 4. Tåglängd

26 Tabell 4 Stråknumrering, förklaring till Figur 8. 1 Söder om Riksgränsen. 2 Söder om Gävle. 3 Via Märsta. 4 Via Arlanda. 5 Innerspår. 6 Ytterspår. Stråk Från Till Stråk Från Till Stråk Från Till 1 Vassijaure 1 Kiruna malmbg 42 Kungsängen Stockholm C 83 Kil Trollhättan 2 Kiruna Luleå 43 Kolbäck Västerås 84 Trollhättan G-Marieholm 3 Haparanda Boden 44 Frövi Kolbäck 85 Kornsjö Skälebol 4 Boden Vännäs 45 Sala Västerås N 86 Strömstad G-Kville 5 Kiruna Svappavaara 46 Uppsala Myrbacken 87 Uddevalla Herrljunga 6 Älvsbyn Piteå 47 Myrbacken 3 Skavstaby 88 Gårdsjö Håkantorp 7 Bastuträsk Skellefteå 48 Myrbacken 4 Skavstaby 89 Skövde Alingsås 8 Storuman Hällnäs 49 Skavstaby 5 Stockholm C 9 Alingsås G-Sävedalen 9 Vännäs Holmsund 5 Skavstaby 6 Stockholm C 91 Falköping Nässjö 1 Gällivare Östersund 51 Norra Station Värtan 92 Herrljunga Varberg 11 Vännäs Långsele 52 Stockholm C Stockholm S 93 G-Gubbero Kungsbacka 12 Långsele Bräcke 53 Stockholm S Södertälje Syd Övre 94 G-Gubbero Borås C 13 Mellansel Örnsköldsvik 54 Stockholm S Södertälje hamn 95 Borås C Alvesta 14 Hoting Forsmo 55 Södertälje Syd Övre Järna 96 Kungsbacka Halmstad C 15 Storlien Östersund 56 Södertälje hamn Järna 97 Halmstad C Ängelholm 16 Östersund Bräcke 57 Södertälje hamn Södertälje c 98 Nässjö Halmstad 17 Bräcke Ljusdal 58 Älvsjö Västerhaninge 99 Jönköping gbg Vaggeryd 18 Ånge Sundsvall 59 Västerhaninge Nynäshamn 1 Mjölby Nässjö 19 Långsele Härnösand 6 Södertälje Syd Övre Eskilstuna C 11 Nässjö Alvesta 2 Härnösand Sundsvall 61 Valskog Eskilstuna C 12 Alvesta Hässleholm 21 Ljusdal Ockelbo 62 Eskilstuna Flens Övre 13 Nässjö Hultsfred 22 Ockelbo Storvik 63 Flens Övre Oxelösund 14 Hultsfred Kalmar S 23 Sundsvall Gävle 64 Järna Gnesta 15 Berga Oskarshamn 24 Gävle Storvik 65 Gnesta Katrineholm 16 Mönsterås Blomstermåla 25 Storvik Falun 66 Katrineholm Hallsberg pbg 17 Alvesta Kalmar S 26 Falun Borlänge 67 Järna Åby 18 Emmaboda Karlskrona 27 Ockelbo Gävle 68 Katrineholm Norrköping 19 Karpalund Hässleholm 28 Bomansberget 2 Uppsala 69 Norrköping Mjölby 11 Karlskrona Kristianstad gbg 29 Storvik Avesta Krylbo 7 Linköping Västervik 111 Älmhult Olofström 3 Avesta Krylbo Frövi 71 Bjärka Säby Hultsfred 112 Eldsberga Hässleholm 31 Malung Repbäcken 72 Borlänge Frövi 113 Hässleholm Lund 32 Mora Borlänge 73 Frövi Hallsberg pbg 114 Hässleholm Helsingborg 33 Borlänge Avesta Krylbo 74 Jädersbruk Hovsta 115 Ängelholm Lund 34 Avesta Krylbo Sala 75 Skymossen Mjölby 116 Ängelholm Malmö gbg 35 Brunflo Mora 76 Tälle Skövde 117 Åstorp Kattarp 36 Märbäck Mora 77 Laxå Charlottenberg 118 Lund Malmö 37 Mora Lomsmyren 78 Ställdalen Kil 119 Helsingborg Teckomatorp 38 Sala Uppsala 79 Nykroppa Kristinehamn 12 Malmö Ystad 39 Ludvika Kolbäck 8 Torsby Kil 121 Ystad Simrishamn 4 Kolbäck Rekarne 81 Bofors Strömtorp 122 Malmö gbg Trelleborg 41 Västerås Kungsängen 82 Filipstad Daglösen 123 Malmö Peberholm I Figur 8 finns en jämförelse mellan stationernas genomsnittliga spårlängd och längden på godstågen som trafikerar presentationsstråken. Godstågens längd i figuren är angiven som medellängden plus en standardavvikelse. Anledningen till att en standardavvikelse lagts på är att jämförelsen då blir intressantare. Om endast tågens medellängd jämfördes med spårlängden skulle det se ut som om det inte fanns några problem med för långa tåg. Detta samtidigt som ungefär hälften av tågen är längre än medelvärdet. Då en standardavvikelse läggs på medelvärdet blir det istället runt 1 % av tågen som är längre än det angivna värdet, beroende på hur tågens fördelning ser ut. Det är också viktigt att tänka på att spårlängderna är medelvärden och det därför också finns många stationer som har kortare spår än vad som anges i figuren. De sträckor där tåglängden överskrider spårlängden är Malmbanan mellan Kiruna och Luleå och Kiruna-Svappavara, Mälarbanan mellan Västerås och Kungsängen, Västra stambanan mellan Katrineholm och Hallsberg, Bohusbanan mellan Strömstad och Göteborg, Västkustbanan mellan Göteborg och Kungsbacka, Jönköping-Vaggeryd,