Kunskapsseminarium Den sårbara familjen Dokumentation från kunskapsseminariet om den Sårbara familjen, 14 mars 2014 Barns hälsa och levnadsvillkor är ojämnt fördelat i Sverige och i Västra Götaland. Hälsorisker tidigt i livet, till och med redan i fosterstadiet kan påverka hälsan långt fram i livet. Barn har rätt till goda uppväxtvillkor och till bästa uppnåeliga hälsa, enligt FN:s konvention om barns rättigheter. Barn och unga är beroende av skydd och omsorg av vuxna, vilket ställer särskilda krav på verksamheter som möter barn och unga och deras familjer. Kunskapsseminariet berörde följande frågeställningar: Barn och ungas levnadsvillkor i Västra Götaland Samordning av kommunens och regionens verksamheter för barn, unga och deras familjer för att främja psykisk hälsa. Familjecentralen - en hälsofrämjande mötesplats Goda exempel från familjecentraler i Västra Götaland
Barns hälsa i Västra Götaland utifrån framtaget barnhälsoindex Barnhälsoindex för Västra Götalandsregionens 49 kommuner, för att stödja skapandet av argument för arbetet med att förbättra barn och ungas livsvillkor. Göran Henriksson, Samhällsmedicinsk rådgivare, Folkhälsokommitténs sekretariat Barn och ungas hälsa är ett svårfångat och komplext ämne, ett sätt att se det kan vara i ett livsförloppsperspektiv där föräldrarnas resurser och livsvillkor påverkar till stor del barnens hälsa och livsvillkor. Det kan vara svårt att fånga detta med en siffra i ett index, men det hjälper oss att skapa argument för att arbeta med att förbättra barn och ungas livsvillkor. Ett index kan peka på var skillnader i hälsa finns. Det framtagna barnhälsoindexet bygger på Lennart Köhlers tidigare arbete, med i princip samma indikatorer. Dimensioner För varje indikator så har man angivit andel i procent 0-100. Indikatorerna är inte inbördes viktade. Barnhälsoindex varierar inte så mycket över regionen men har socioekonomiska skillnader. Sambandet mellan barnhälsoindex och skattekraft är tydligt där man ser att lägre skattekraft också ger ett lägre index. Data saknas i stor utsträckning för småbarnsperioden vilket är en brist. Barnhälsoindexet ger möjlighet till jämförelser över regionen men viktigast är möjligheten att kunna följa upp resultat över tid. 2
Går det att förebygga sårbarhet hos familjer genom att arbeta familjecentrerat? Föreläsare: Lars Gelander, verksamhetschef barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus, barn och ungdomsläkare Anknytningen mellan barn och förälder är viktig för barnets utveckling. Ett hinder i samspelet kan bland annat vara missbruk och psykisk sjukdom hos föräldern. Mer forskning behövs på området, vi hamnar annars i en situation där vi inte kan hjälpa barnen för att vi inte kan hjälpa deras föräldrar. För att möta och stödja familjer finns vissa faktorer som man bör tänka på: Mötet får ej upplevas som hot Arenan olika professioner möts Metoden erbjudande kontra kontroll Kan vi hitta den sårbara familjen? Det sägs att kroppen är själens spegel, längd- och viktkurvor speglar ofta sårbarheten hos barnet. En förändring i kurvorna kan innebära att något inte är som det ska. Barn är ofta symptomgivare för större problem. För att lyckas med att nå föräldrar och barn måste målen utgå från familjens egna drömmar och mål. Viktigt är att identifiera och uppmärksamma de risk- och skyddsfaktorer som finns för att få barn att lyckas. Riskfaktorer Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor. Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter. Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer. Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner. Bristande självförtroende och en negativ självuppfattning. (Hänger ofta ihop med depressiva känslor som en följd av tidigare misslyckanden.) Skyddsfaktorer Stödjande och samarbetande föräldrar. Ett stabilt humör. Begåvning utan några kognitiva svårigheter. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna. Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar om det behövs. Stöd från föräldrar och andra vuxna Det behövs en fungerande arena som stöttar hälsofrämjande faktorer. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen. Det är också viktigt med tydliga mål för de olika verksamheterna kring hälsa. 3
Familjecentralens utveckling i Skåne Under åtta år har Region Skåne ökat antalet familjecentraler med 100 %. Ett gemensamt policydokument mellan kommunerna och Region Skåne har underlättat utvecklingen. Johan Larsson, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne År 2008 beslutade Region Skåne och kommunförbundet Skåne om en policy för att definiera verksamheten familjecentral, ett styrdokument som ligger till grund för lokala avtal om familjecentraler. Det visade sig vara ett vinnande koncept. Erfarenheter från Skåne visar att: politiska beslut behövdes i både regionala och kommunala nämnder tydlig politisk intention det behövdes ekonomiska incitament för att medverka i familjecentraler både marknadsmässiga och ekonomiska incitament har ökat andelen nystarter Regelverk, finansiering, nätverk Förutom beslut om policy har vägen mot fler etablerade familjecentraler i regionen haft följande innehåll: uppdrag och finansiering, nätverk för familjecentraler/kunskap samt uppföljning och utvärdering. En framgångsfaktor har varit ett detaljerat regelverk (jfr Krav- och kvalitetsboken i VGR) som revideras varje år. I regelverket definieras att fyra ingående verksamheters närvaro på familjecentral ska vara minst 20 timmar per vecka. Lokalt avtal ska tecknas. Barnrättsperspektivet ska explicit användas. En samordnare ska i varierande grad finnas på familjecentralerna. En ersättning utgår till mödrahälsovården och barnhälsovården med 250 000 kr. Vid familjecentralsliknande verksamheter med tre ingående verksamheter utgår 150 000 kr, vid två ingående verksamheter är ersättningen 100 000 kr. Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Föreningen för familjecentralers främjande har ett nätverk för kunskapsutbyte. Det anordnas också årliga konferenser för alla familjecentraler i Skåne. Uppföljning och utvärdering En utvärdering har genomförts med Care Need Index (CNI) som mått på vårdtyngd. Utvärderingen visar bland annat att barnen på familjecentralen har högre CNI jämfört med barnen på en traditionell barnavårdscentral. Vid matchning av BVC på familjecentral med traditionell BVC visade utvärderingen att andel barn som anmäls till socialtjänsten ökar inom familjecentraler liksom andelen föräldrar som deltog i föräldrastöd i grupp samt tackade ja till hembesök. Familjecentraler har inte någon särskild inverkan på amning, rökning eller övervikt. 4
Generella insatser nyckeln till effektiva och lönsamma investeringar? Kan en kostnadsanalys av samhällets insatser utifrån ett hälsofrämjande arbete i samverkan med familjecentrals verksamhet visa på ekonomiska vinster. Vad är det viktigaste för att det ska bli ett bra resultat. Föreläsare Maria Gäbel, Folkhälsokommitténs sekretariat En fiktiv historia om fallet Emma Fallet Emma är en samhällsekonomisk analys för att i förväg bedöma om folkhälsoinriktade insatser kan försvaras med hänsyn till de kostnader som belastar kommun, landsting och stat. I ett räkneexempel har en kostnadsanalys gjorts av samhällets insatser för att stödja ett barn dels så som stödet ofta utformas, dels jämfört med hälsofrämjande arbete i samverkan i familjecentralens verksamhet. Emma är en normalbegåvad flicka. Hennes föräldrar har svårt att komma överens och de grälar ofta över vem som ska hämta och lämna i barnomsorgen. Båda föräldrarna arbetar på annan ort och pendlar till arbetet. Emma går av denna anledning långa dagar i barnomsorg. Hennes tider är 06.00-17.30 alla dagar i veckan. Hon har varit inskolad sedan ett års ålder. I ett kalkylblad har olika händelser i Emmas liv listats och de kostnader de orsakar, i de flesta fall för kommunen. Alla kostnader är räknade i ett bottom-up -perspektiv. I räkneexemplet sparar kommunen 85 % med en familjecentral i jämförelse med att inte ha en familjecentral. Begrepp som behöver beaktas Social investering Tidiga insatser Socioekonomisk kalkyl Kostnader Samhällsekonomisk kalkyl Kostnader Hälsoekonomi Hushålla med resurser Social investeringsfond/medel Öronmärkta pengar till sociala investeringar Vad händer i VGR Avsatt 5 miljoner för 2014 och 30 miljoner för 2015 för sociala investeringar. 5
Erfarenheter från två familjecentraler Personalen har blivit bättre på att nå sårbara familjer och barn. Det är lättare att sätta in stödjande insatser tidigare från olika professioner. Elisabeth Larsson Swärdh, Christina Carlsson och Karin Ragnarsson på Familjecentralen Fyrklövern i Lindome samt Inger Claesson och Ingunn Rönnborn, Familjecentralen Knuten i Landvetter Samverkan på Fyrklövern i Lindome Familjecentralen är samlokaliserad sedan 2010 och har en etablerad samverkan med alla fyra ben dessutom ingår även kulturverksamhet i familjecentralen. Samverkan bedrivs exempelvis genom föräldragrupper och återkommande husmöten och utvecklingsdagar. Trygga rutiner för verksamheten ger trygga familjer. Hinder i samverkan är att personalen har olika utbildningsbakgrund, budgetnivån skiljer sig åt samt olika typer av vårdavtal. Förutsättningar för samverkan är att personalen behöver tid för att mötas. Ansvaret för en fungerande samverkan finns i olika led i organisationen Tid, engagemang, positiv attityd, respekt för varandras roller är mekanismer som bidrar till samverkan. Personalen tycker att arbetet har blivit roligare, smidigare, lättare. Att de har blivit bättre på att nå sårbara familjer och barn och att det är lättare att sätta in stödjande insatser tidigare från olika professioner. Riktade insatser på Familjecentralen knuten i Landvetter Familjecentralen i Landvetter har funnits i sex år. En återkommande punkt har varit att de inte når invandrarfamiljerna på ett tillfredställande sätt. Kommer från många olika länder så har varit svårt att erbjuda föräldragrupper för alla. Har arbetat fram en modell med ett helhetstänk för hur de ska möta nyanlända invandrare. Modellen består av tre samtal med tolk, med olika teman för varje möte: Första mötet: familjens berättelse, Andra mötet: information om vad en familjecentral är samt Sverige Tredje mötet: familjen bestämmer om mötet ska vara på familjecentralen eller hemma hos familjen temat: här och nu Både personalen och invandrarfamiljerna är nöjda med upplägget och de möten som ägt rum. Mötena har lett till en fortsatt stödjande kontakt med familjerna. En utvärdering kommer att göras av arbetssättet. 6
Berättelse från en förälder som besökt familjecentral Familjecentralen har en hemkänsla. Det är trygghet! Linda som berättar om sina erfarenheter från familjecentralen i Landvetter Linda har varit både på traditionell BVC och MVC i samband med födseln av hennes första barn, samt erfarit hur det är att ha varit på familjecentral i samband med födseln av hennes två andra barn. Linda är uppväxt i ett litet samhälle, där alla känner alla. Hon upplevde en stor trygghet i denna uppväxt. Flyttade därifrån till Halmstad och sen vidare till Stockholm. Livet i huvudstaden var något helt annat, där är det mer att ingen känner någon. Hon födde så sitt första barn under åren i Stockholm och även om förlossningen gick bra i slutändan var det en omständlig, smärtsam och långdragen förlossning. Efter åren i Stockholm flyttade familjen till Lindome där barn nummer två och tre så föddes. I samband med detta började Linda gå på familjecentralen i Lindome. Det var först på familjecentralen som Linda började prata om den traumatiska förlossningen. Innan hon började prata om sin upplevelse hade det hunnit gå 3,5 år. Visst, möjligheterna fanns att gå och prata även i Stockholm, men det kändes aldrig naturligt. Hon beskriver känslan på familjecentralen som en hemkänsla. Det är trygghet. Genom den ständiga närheten till alla delar på familjecentralen och att man ofta via öppna förskolan befinner sig i lokalerna blir det en naturlighet i att hälsa på såväl BVC-sköterskan som socionomen. Det blir inte stort och främmande utan snarare en trygghet och något alldeles naturligt. Personalen har alltid varit ett stort och påtagligt stöd. Det känns verkligen som att de bryr sig! 7
Panelen samtalar om dagen och framtiden Deltagande Linn Brandström, vice ordf. i styrelsen för beställd primärvård; Kerstin Torgeby, primärvårdschef MVC/UM Närhälsan; Ingegerd Borg-Saviharju, Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad; Håkan Hilmér, Hälso- och sjukvårdschef Göteborg Barn och ungdomar är ett prioriterat område i alla nämnder. Vi säger att vi ska satsa på barn och ungdomar, men vi måste ha en bas som är gemensam för alla. Det handlar om att se fördelar av att göra lokala anpassningar, men en gemensam bas att stå på. Skåne pratade om att framgången för deras del bestod av fyra delar; policy, finansiering, nätverk och utvärdering/uppföljning. Har även personliga och positiva erfarenheter från familjecentral. Vill förmedla att alla ska gå dit. Det är inte bara för familjer som har problem utan alla familjer kan ha stor nytta av att gå där Var tar kunskapen och inspirationen vägen efter en dag som den här? Hur tar vi till vara på kunskapen som genomsyrar dagen? Har saknat en del av hur arbetet går till preventivt på familjecentral innan barnet är fött. Arbetet som barnmorska ändras konstant. Vi kan inte säga så här har vi alltid gjort. Arbetet med de gravida kvinnorna tar ca 60 % av tiden, övrig del är preventivmedelsrådgivning, cellprovtagning m.m. Att ha familjecentraler ute i varje kommun och på så många ställen som möjligt försvårar för barnmorskan då hon inte träffar lika många gravida kvinnor samt att det kollegiala utbytet minskar då arbetet blir mer utspritt och ensamt. Det jobbas dock med en riktlinje för arbete för mödravården på familjecentraler. Diskussion pågår med nämnderna för att hitta en bra samverkan. Dagen idag har varit en fantastisk resa. Bra innehåll! Som individ anser jag att man har en skyldighet att ta med vissa frågeställningar efter en dag som idag. Mina egna är bland annat: den breda arenan för att kunna se hela människan, att varje verksamhet ska formulera tydliga hälsomål som jobbar på familjecentral, att hälsobudskap är viktigt men försök undvik pekpinnar, ge stöd för att utveckla det som är gemensamt. Sen blir jag lite nyfiken på att se om vi har, eller kan ha en motsvarighet till Skånes välfungerande nätverk här i regionen. Det borde kunna vara något för oss också. 8