Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se
Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut
Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och nätverket Funktionsnedsättningens påverkan
Lära nytt Förbättra VAD Vad är realistiskt Bibehålla Återvinna Vad är möjligt: motoriskt, tidsaspekt Vad är drömmen Vad är rimligt utifrån insats
Motorisk träning Hur: Intensivträning Vardagsträning - Hemma / förskola/ skola Grupp via hab, fritid När: Det blir aldrig för sent När barnet visar att det är dags, vi vuxna kan uppmuntra Bedömningar kan visa vad som är på gång Dagliga rutiner: Vilka hjälpmedel, Vilka ortoser, skor eller inlägg. Medicin, Operation vad är aktuellt
Lära sig strategier för att lyckas i leken Lära sig förstå hur min kropp fungerar Lära sig specifika uppgifter Tex att sitta, förflyttning Lära sig att vara så effektiv som möjligt
Taub s hypothesis Försöker Misslyckas Slutar försöka Lär sig, det är ingen ide Försöker Lyckas Fortsätter försöka Lär sig, jag kan
Gross Motor Function Measure GMFM-66 eller 88 Mäter grovmotorisk funktion hos barn med cerebral pares Konstruerat för att känna av förändringar över tid Utreda Utvärdera Russell DJ, Rosenbaum PJ, Avery LM, Lane M. Gross Motor Function Measure (GMFM-66 & GMFM 88). Users manual. London: Mac Keith Press, 2002
PEDIATRIC EVALUATION OF DISABILITY INVENTORY PEDI Föräldraintervju eller med personal på förskola/skola Avser att mäta barnets förmåga att utföra dagliga aktiviteter Bedöma och utvärdera barn med funktionsnedsättning 7 år
Personlig vård Förflyttning Social förmåga Behov av hjälp Hjälpmedel Haley S, Coster W, Ludlow L, Haltiwanger J, Andrellos P. Pediatric Evaluation of Disability Inventory. Development, standardization and administration manual. 1992 Boston: MA: New England Medical Center
Mätningar på kroppsfunktionsnivå ROM, ledrörlighet Ashworth-skalan, spasticitet, 0-4 Styrka, funktionellt, 0-5 skalan Boyd, selektiv motorisk kontroll, 0-4, bedömer förmåga till isolerad dorsalflexion Sensibilitet CPUP Cerebral Pares Uppföljningsprogram
Målsättning S Specifik (Specifikt) M Measurable (Mätbart) A Achievable (Angeläget) R - Relevant T Time limited (Tidsbestämt)
Goal Attainment Scaling, GAS -2 Vad barnet gör i dag -1 En liten bit mot målet 0 Det realistiska målet +1 Lite mer än förväntat +2 Betydligt mer än förväntat Kiresuk T, et al Goal Attainment Scaling; applications, theory and measurement 1994 King G, et al Goal Attainment Scaling, Is Use in Evaluating Pediatric Therapy Program. Phys Occup Ther Ped 1999;19:31-50
Exempel på målformulering: Kajsa ska ta på sig strumporna -2 Kajsa vill, men kan inte sätta på strumporna -1 Förälder sätter på strumpan på framfoten, Kajsa drar upp 0 Kajsa sätter på strumporna en gång per dag +1 Kajsa sätter på strumporna två gånger per dag +2 Kajsa sätter på strumporna vid alla tillfällen
Träning hemma/förskola/skola Vardagsträning Stretch/rörlighetsprogram Stretchortoser Ta sig ur sängen Gå till toaletten Sitta vid matbordet Spela spel Gå i trappan Trycka på hissknappen Ta av sig jackan Plocka in i diskmaskinen
Träning Som exepel: Ligga på mage Hur ska den vuxne göra för att barnet ska kunna göra så mycket som möjligt själv men ändå känna att det lyckas Komma upp i sittande Vilka tidpunkter på dagen ska det ske - En stund på fm o en stund på em - Tex efter varje blöjbyte
Hjälpmedel Stående Sittande Förflyttning Sova Äta
Träning i vanliga lekar Roligt: Aktiviteterna ska vara meningsfulla och motiverande för barnet Repetition: Ska upprepas på ett lekfullt och motiverande sätt Lagom svårt: Inte för lätt inte för svårt, utan på gränsen till vad som är möjligt
Träning ska vara roligt Förstå uppgiften Hur fungerar min kropp hur ska jag göra för att lyckas med det jag vill Öva, övningsfasen är lång Automatiserat
Ska få hjälp med det omöjliga men göra det som är möjligt
Den vuxnes roll är att vara lyhörd för barnets behov av Hjälp, stöd och uppmuntran för motorisk stimulering Att hitta leksaker som barnen kan hantera Att hitta lagom svår lekar Att ge adekvat feedback
CI-Terapi Constraint Induced Movement Therapy För barn där en sida är sämre än den andra, CP hemiplegi, unilateralskada Målsättning är att handen ska fungera bättre i tvåhandsaktivitet Intensivträning under 8 veckor, 2 timmar per dag. Vante sätts på den bra handen för att möjliggöra träning av den sämre handen
För barn på GMFCS nivå I-IV MFT Mål Fokuserad Träning Mål (GAS-mål) sätts upp gemensamt efter bedömning, Pedi Träning sker i grupp en förmiddag i veckan och varje dag i vardagen i ca 10 veckor Utvärdering av målen
Styrketräning Stärka svaga muskler, dvs både de spastiska och antagonisterna Kan leda till förbättrad gång Ge förutsättningar för att förbättra en viss funktion Bibehålla funktioner Bild från PUFFA träningscenter
Ridbehandling Postural kontroll Huvudkontroll Utjämning av muskelaktivitet Förbättrad position av bäcken vid gång
Badträning Vattnet - möjliggör rörelser - stimulerar rörelser www.halliwick.se
Klättring Hela kroppen jobbar Strategier Självförtroende
Har ni nått målet? Utvärdera Var nöjda med den satsning ni gjort eller fundera på varför det inte blev så mycket som ni tänkt. Vad är rimligt till nästa gång. Paus innan nästa träningsperiod, det barnet fått lära sig måste integreras och användas innan nästa moment lärs in.
Fortsatt planering Nyvunna färdigheter används i vardagen så att de bibehålls Kontinuerliga rutiner för att bibehålla funktion När är det dags att lära in en ny färdighet
TACK