Korsnäs kommun Planbeskrivning 3.5.2018 Godkänd i styrelsen: Godkänd i fullmäktige: KORSNÄS KOMMUN KORSNÄS KYRKOBY DETALJPLAN
KORSNÄS KYRKOBY DETALJPLAN 2 PLANBESKRIVNING Författare Datum 3.5.2018 Granskare Christoffer Rönnlund Jonas Lindholm Granskad 3.5.2018 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi
1-3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 5 1.1 Identifikationsuppgifter 5 1.2 Detaljplaneområdets läge 5 1.3 Planens namn och syfte 7 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 7 1.5 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsmaterial och källmaterial som berör planen 8 2. SAMMANDRAG 8 2.1 Olika skeden i planprocessen 8 2.2 Detaljplanen 8 2.3 Genomförandet av detaljplanen 8 3. UTGÅNGSPUNKTER 9 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 9 3.1.1 Allmän beskrivning av området 9 3.1.2 Naturmiljön 9 3.1.3 Den byggda miljön 12 3.1.4 Markägoförhållanden 19 3.2 Planeringssituationen 20 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 20 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 20 3.2.1.2 Landskapsplanen 21 3.2.1.3 Etapplandskapsplan 1 22 3.2.1.4 Etapplandskapsplan 2 23 3.2.1.5 Generalplan 23 3.2.1.6 Gällande detaljplan 23 3.2.1.7 Byggnadsordningen 26 3.2.1.8 Tomtindelning och tomtregister 26 3.2.1.9 Baskarta 26 3.2.1.10 Byggförbud 26 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 27 4.1 Behovet av detaljplanering 27 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 27 4.3 Deltagande och samarbete 27 4.3.1 Intressenter 28 4.3.2 Anhängiggörande 28 4.3.3 Deltagande och växelverkan 28 4.3.4 Myndighetssamarbete 28 5. MÅL FÖR PLANEN 29 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet 29 6. DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV 30 6.1 Detaljplaneutkastet 7.2.2018 30 6.1.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem 31
1-4 6.2 Detaljplaneförslaget 8.5.2018 31 6.2.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 32 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 32 7.1 Planens struktur 32 7.1.1 Dimensionering 32 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 33 7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer 33 7.4 Områdesreserveringar 34 8. PLANENS KONSEKVENSER 35 8.1 Utredning om konsekvenserna i planläggningsområdet 35 8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 35 8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön 36 8.1.3 Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser 40 8.1.4 Störande faktorer i miljön 40 8.2 Beteckningar och bestämmelser 40 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 40 9.1 Genomförande och tidsplanering 40
1-5 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planläggningsområdet omfattar de centrala delarna av Korsnäs kommuncentrum, Kyrkoby. Området som man ämnar planlägga finns till största del väster om Strandvägen, och avgränsas från Norrbyvägen i norr till Kyrkobyvägen i söder. Hela Kyrkobyvägen omfattas av planläggningen. Området omfattar ca 76 ha och består tills stor del av bebyggda områden. Södra delen av området, triangeln söder om skolan mellan Strandvägen och Kyrkobyvägen, är sedan tidigare inte planlagd och är således ett utvidgningsområde i denna detaljplan. Influensområdet utgörs av hela Korsnäs kommun. Avståndet in till regionens centrum Vasa är ca 52 km och till Närpes centrum är avståndet ca 41 km. Planläggningsarbetet förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Korsnäs kommun och Ramboll Finland Oy. Som planläggare fungerar Christoffer Rönnlund och som kvalitetsgranskare Jonas Lindholm. PLANLÄGGARE: Korsnäs kommun Strandvägen 4323 66200 Korsnäs www.korsnas.fi Kontaktperson: Teknisk chef Ulf Granås Tel. +358 50 591 0056 E-post: ulf.granas@korsnas.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, 65100 VASA Tel. 020 755 7600 Fax 020 755 7602 www.ramboll.fi Kontaktperson: Planläggare: Lantmäteriingenjör Christoffer Rönnlund T +358 50 577 6588 E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi Granskare Lantmäteriingenjör Jonas Lindholm, YKS- 605 Tel. +358 50 349 1156 E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi 1.2 Detaljplaneområdets läge Detaljplaneområdets regionala och ungefärliga läge har anvisats i bild 1 och 2 medan dess preliminära avgränsning ses i bild 3.
1-6 Bild 1. Regionalt läge Lantmäteriverket. Bild 2. Ungefärligt läge. Lantmäteriverket.
1-7 Bild 3. Områdets preliminära avgränsning. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är Korsnäs Kyrkoby detaljplan. Huvudsyftet med detaljplaneringen är att sammanfoga samtliga på området befintliga detaljplaner till en ny enhetlig plan på en ny baskarta. På så vis får kommunen en enhetlig och aktuell detaljplan över kommunens centrumområde och dess närmsta omgivning. Huvudmålsättningen är således inte i första hand att skapa fler tomter för t.ex. boende eller service. En delmålsättning är dock att utreda möjligheterna för att kunna uppföra ett flervåningshus i områdets centrum. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilagor: Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning Bilaga 2: Byggnadsinventering (2017) Bilaga 3: Kulturmiljöinventering (2017)
1-8 Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Sammanställning av befintliga detaljplaner Tillämpning av byggnadsskyddet Bemötandesammanställning, utkastskedet Bemötandesammanställning, förslagsskedet 1.5 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsmaterial och källmaterial som berör planen Som grund till uppgörandet av planen har följande material beaktats: Naturinventering (2017) 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 13.2.2017 35 Kommunstyrelsen besluter påbörja planläggningen. 1.12.2017 Kungörelse för påbörjandet av den aktuella detaljplanen. 1.12.2017 2.1.2018 PDB till påseende. 26.2 28.3.2018 Planutkast till påseende....201_ Förslaget till påseende...201_ Kommunstyrelsen godkände detaljplanen...201_ Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen De centrala markområdesreserveringarna i detaljplanen är olika beteckningar för boende, service, arbetsplatser, social verksamhet och rekreationsverksamhet. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på kommunen och på privata markägare/företagare inom området.
1-9 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Området som planläggs består av de centrala delarna av Korsnäs Kyrkoby, i öster gränsar stora delar av området till Strandvägen medan Norrbyvägen gränsar i norr och Kyrkobyägen i väster. Området är till sin areal ca 76ha. Kyrkoby är Korsnäs kommuns centrumområde, här finns bl.a. kommungården, biblioteket och kommunens centralidrottsplan. I Kyrkoby finns många företag, både mindre enmansföretag men även större företag med flertalet anställda. Bebyggelsen finns främst längs huvudvägarna, Strandvägen, Kyrkobyvägen och Norrbyvägen. Kännetecknande för området är Korsnäs kyrka och prästgård som tillhör RKY-registret (byggda kulturmiljöer av riksintresse). 3.1.2 Naturmiljön Landskapsstruktur, landskapsbild Området består till stor del av bebyggelse samt mindre åker- och ängsområden. Inom området finns inga större skogsområden. Landskapsbilden domineras av ett relativt låglänt och tätbebyggt bosättningsområde. Ca 2,5-3km väster om byn finns havet. Närheten till havet har präglat byn så länge den har existerat. På 1200 1300-talet var ännu delar av området under vattenytan. Vid denna tid fick även Korsnäs sina första invånare. Kyrkan som finns på en synlig plats i byn utgör ett viktigt inslag i landskapsbilden. Kyrkobyvägen är även ett viktigt inslag i landskapsbilden. Vägen som går genom området i nord-sydlig riktning kantas av gamla träd och växtlighet. Hela området har en tydlig lantlig karaktär med stora bostadstomter, trots detta finns det hus som står tätt intill varandra. Äldre bebyggelse hittas främst invid Kyrkobyvägen och Norrbyvägen. Industrier och arbetsplatser finns uteslutande öster om Strandvägen. Delvis utanför planläggningsområdet. Jordmån Jordmånen på området består till största delen av finkornig morän. Men det finns även inslag av grov sand och en blandning mellan finkornig morän och grov sand.
1-10 Bild 4. Jordmånskarta över området. Med orange nyans anges finkornig morän. Topografi Området är relativt flackt, det högst belägna partiet utgörs av Lillmarsområdet. Höjdkurvorna varierar inom planläggningsområdet mellan 5 15 m.ö.h. Bild 5. På bilden framträder terrängens formationer och höjdkurvor.
1-11 Vattendrag och vattenhushållning Enligt nedanstående vattenavrinningskarta befinner sig hela planläggningsområdet inom en och samma vattenavrinningszon. Inom området finns inga vattendrag, endast fungerande nätverk av diken. All vattenavrinning från området leds via mindre diken ut till Innerfjärdsdiket som för ut dagvattnet mot Korsungsfjärden i norr. Inom området har det inte förekommit översvämningsproblem. Vid vissa tillfällen har Inderfjärden varit översvämmad. Bild 6. Vattenavrinningskarta. Detaljplaneområdet anges med grön linje. De röda linjerna anger avrinningszoner. De blå linjerna anger huvudfåror. SYKE MML. (Kartan har bearbetats). Inom planläggningsområdet finns inget grundvattenområde, men i nära anslutning finns Boviksandens grundvattenområden. De båda delområdena bildar ca 1400 m³ grundvatten per dag. Områdena är i landskapsplanen anvisade som viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt.
1-12 Bild 7. Boviksandens grundvattenområden syns på kartan. Jord- och skogsbruk Inom planläggningsområdet finns inga skogsbruksområden. Dock finns stora skogsområden utanför tätorten. Jordbruket är mer synligt i bybilden. Några stora åkrar/ängar finns inte, men mellan husen breder mindre odlade områden och ängar i naturtillstånd ut sig. Öster om kyrkbyn, på Innerfjärden, finns det större sammanhängande åkerområden. Skogs- och jordbruket har tillsammans med fisket varit en historiskt viktig näring i nejden. Naturskydd Inom planläggningsområdet eller dess absoluta närhet finns inga naturskydds- eller Natura 2000-områden. Enligt den naturinventering som uppgjorts finns på området inga skyddade biotoper eller arter. Gällande hotade arter inom området så finns det rikligt med fladdermöss, orsaken till det stora antalet är att det finns många passande födosökningsområden här. 3.1.3 Den byggda miljön Befolkningens struktur och utveckling Korsnäs kommun är en tvåspråkig kommun med ca 2200 invånare. Kyrkoby är kommunens centrum, invånarantalet i Kyrkoby är ca 850. Ca en fjärdedel av befolkningen är 65 år eller äldre. Invånarantalet ha de senaste åren hållits på en stabil nivå. Befolkningstätheten för kommunen ligger på ca 9,3 inv./km². Samhällsstruktur Hela planläggningsområdet kan benämnas tätortsområde. Bebyggelsen inom området är relativ tät. Bebyggelsen är främst lokaliserad längs med Norrbyvägen, Kyrkobyvägen och Strandvägen.
1-13 Inom området finns obebyggda områden bestående av skogsdungar och åker-/ängsmark. Bild 8. Bilden förevisar samhällsstrukturen i Kyrkoby med omgivning. Röd färg; tätortsområden, blå färg; landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse, gul färg; småbyar. SYKE/YKR MML, Esri Finland. (Kartan har bearbetats). Tätortsbild Tätortsbilden har en tydlig lummig och lantlig karaktär. Längs Kyrkobyvägen som går genom området finns rikligt med träd. I områdets absoluta centrum, i korsningsområdet Strandvägen och Silverbergsvägen, finns bl.a. kommungården, postombud, apotek, försäkringskontor, bibliotek, restaurang, bank och affär.
1-14 Bild 9. Kyrkobyvägen går genom området från norr till söder. Boende Området domineras av egnahemshus. Längs med Skylvägen, i områdets norra del, finns även av radhus. Flervåningshus hittas i dagens läge inte inom planläggningsområdet. Bostadsbebyggelsen förekommer relativt jämt inom området men området norr om kyrkan kring Skylvägen/Kyrkobyvägen/Norrbyvägen är tillsammans med området söder om skolområdet de mest tätbefolkade. Service Inom planläggningsområdet och dess närmsta omgivning finns ett relativt brett utbud av service. Kommunal service finns i form av daghem, lågstadieskola, ålderdomshem och bibliotek. Kommersiell service finns i form av bank, apotek, postombud, affär, blomster- och begravningstjänst, järnhandel, försäkringskontor mm. Den kommersiella servicen är långt koncentrerad till byns centrumområde, medan den kommunala servicen är mera utspridd inom området. Arbetsplatser, näringsverksamhet Korsnäs omnämns ofta som den företagstäta kommunen. Idag finns ca 310 320 aktiva företag i kommunen. Närmare hälften av den arbetsföra befolkningen skapar sin egen arbetsplats. På Korsnäs industriområde som finns i anslutning till planläggningsområdet finns ett varierande utbud av arbetsplatser. En stor del av företagen på området är sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Antalet anställda på industriområdet uppgår till ca 55 st. Primärnäringar så som pälsdjursfarmverksamhet och växthusodling är viktiga näringar i Korsnäs. Inom planläggningsområdet finns dock inga sådana näringar men nog i dess näromgivning.
1-15 Kommunala arbetsplatser erbjuds inom en rad olika områden, exempelvis undervisning, socialoch hälsovård och tekniska tjänster. Bild 10. På industriområdet finns flera företag av varierande storlek. Rekreation Invid skolområdet finns kommunens centralidrottsplan. Här finns fotbollsplan, löparbanor och anordningar för utövande av friidrott. På samma område finns även hockeyrink som sommartid fungerar som tennisbana. Invid Kyrkobyvägen, i planområdets norra del, finns ett område för ridsport. I övrigt finns inga byggda rekreationsområden för idrottsverksamhet. Museiområdet i Korsnäs är ett viktigt rekreationsområde i bygden där man årligen ordnar återkommande evenemang, på området finns bl.a. prästgårdsmuseum och hembygdsmuseum. Utöver byggda rekreationsanläggningar och områden finns det synnerligen goda förutsättningar för rekreation i närområdet. Närbelägna skogar och även havet kan nyttjas i rekreationssyfte.
1-16 Bild 11. Flygbild som visar skolområdet och centralidrottsplan med tillhörande rink och tennisbana. Trafik Strandvägen är med sina ca 1430 bilar/dygn den mest trafikerade och viktigaste vägen i området. Strandvägen förbinder städerna och byarna längs den österbottniska kusten med varandra. Längs med Strandvägen finns en lättrafikled genom området. Parallellt med Strandvägen, genom Kyrkobyn, går Kyrkobyvägen. Kyrkobyvägen är viktig med tanke på planområdets interna trafik. Kollektivtrafik finns inte inom området. Fungerande bussförbindelser finns, varje vardag går turer både norrut mot Vasa och söderut mot Närpes. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Inom planläggningsområdet finns Korsnäs kyrka och prästgård som tillhör RKY-registret (Byggda kulturmiljöer av riksintresse). Kyrkan som är byggd i trä har uppförts 1831 under ledning av Heikki Kuorikoski. I miljön kring kyrkan ingår den samtidigt uppförda prästgården med tillhörande ekonomibyggnader. Kyrkan och prästgården utgör en enhetlig kyrkomiljö som har bevarats intakt. Till kyrkomiljön hör även ett sockenmagasin. Prästgården tjänar numera som museum, på museiområdet finns flertalet äldre välbevarade byggnader.
1-17 Bild 12. RKY-området Korsnäs kyrka och prästgård. Bild 13. Korsnäs kyrka som tillhör byggda kulturmiljöer av riksintresse.
1-18 För planläggningsarbetet har uppgjorts en byggnadsinventering (bilaga 2) och en kulturmiljöinventering (bilaga 3). I kulturmiljöinventeringen redogörs bl.a. för områdets historia, landskapets särdrag och den bebyggda miljön. I de båda inventeringarna lyfter man även fram värdefulla byggnader och byggnadshelheter som har skyddsvärde och man ger samtidigt rekommendationer för hur man i planläggningen ska uppmärksamma dessa. Inom planläggningsområdet finns inga kända fornlämningar. Teknisk försörjning Inom området finns utbyggt vatten-, avlopps- och elnät. I området finns även ett väl utbyggt nät av statlig/kommunala/privata vägar och gator. Bild 14. På kartan är vattenledningar märkt med blå färg.
1-19 Bild 15. På bilden syns avloppsledningsnätet med röd färg. Miljöskydd och störningar i miljön Strandvägen som går genom området orsakar en liten mängd trafikbuller, det är dock bara den närmaste belägna bosättningen som kan anses påverkas negativt av trafikbullret. Bullerområdet har på basen av trafikmängd och hastighetsbegränsning beräknats sträcka sig ca 45m från mittlinjen och bort från vägområdet. I övrigt finns inga störningar i närmiljön. 3.1.4 Markägoförhållanden Den största delen av fastigheterna är i privat ägo. Inom området finns även fastigheter som ägs av företag, församlingen, sammanslutningar eller föreningar. Korsnäs kommun äger en del av fastigheterna inom området.
1-20 Bild 16. Kommunens markinnehav visas med blå rastrering medan planområdets avgränsning syns med röd linje. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen fick laga kraft den 1.4.2018. Målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter: Fungerande samhällen och hållbara färdsätt Ett effektivt trafiksystem En sund och trygg livsmiljö En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar
1-21 3.2.1.2 Landskapsplanen Österbottens landskapsplan uppgörs av Österbottens förbund, förbundet beskriver landskapsplanens betydelse med nedanstående text: Landskapsplanen har en central roll i utvecklingen och planeringen av ett landskap. Med landskapsplanen överför man utvecklingsprinciper och strategier, som uppgjorts på nationell och regional nivå, till reserveringar av markområden som styr områdesanvändningen i den önskade riktningen. När man gör planen ska man ha som mål att landskapets region- och samhällsstruktur kan utvecklas på ett bra och hållbart sätt. Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och även myndigheternas planering av områdesanvändning. Innehållet i landskapsplanen förs till en noggrannare nivå i de generalplaner och detaljplaner som kommunerna uppgör. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände landskapsplanen 29.9.2008. Planen fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. Bild 17. Utdrag ur Österbottens landskapsplan.
1-22 För planområdet finns följande reserveringar i landskapsplanen: Beteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation KORSNÄS, mv-13 Natur: Hinjärv sjö, myrmarker, kusten. Kultur: Bebyggelsen i byarna, ladlandskapen. Datakommunikationsförbindelse Förbindelsebehov för överföringsavlopp Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, Korsnäs kyrknejd Område för tätortsfunktioner Område för centrumfunktioner Industri- och lagerområde Avloppsreningsverk Regional väg eller huvudgata Cykelled Rekreationsobjekt / turistattraktion Stomvattenledning Överföringsavlopp Kulturhistoriskt betydande vägsträckning Bebyggt område 3.2.1.3 Etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 1 - Lokalisering av kommersiell service godkändes av landskapsfullmäktige 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013. Korsnäs är planlagt som ett område för centrumfunktioner (c) vars maximidimensionering för kommersiell service är 10 000 v-m². I området för centrumfunktioner är det möjligt att placera
1-23 en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en våningsyta på högst 5 000 v-m². Bild 18. Utdrag ur etapplandskapsplan 1. 3.2.1.4 Etapplandskapsplan 2 Etapplandskapsplan 2 - Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten godkändes av landskapsfullmäktige 12.5.2014 och fastställdes av miljöministeriet 14.12.2015. För planområdet finns inga reserveringar i etapplandskapsplanen, men öster om Korsnäs centrum i planområdets närhet finns ett område anvisat för vindkraft. Bild 19. Utdrag ur etapplandskapsplan 1. 3.2.1.5 Generalplan För området finns ingen uppgjord generalplan. Av denna orsak är det landskapsplanen som styr detaljplaneringen. Ca 2km öster om Korsnäs kommuncentrum finns Delgeneralplan för Poikel vindkraftpark. Delgeneralplanen är i dagsläget ännu inte godkänd. 3.2.1.6 Gällande detaljplan Största delarna av området är från tidigare detaljplanerade. I och med planläggningsarbetet utvidgas detaljplanen något så att en del oplanerade områden tas med i planeringen. Detta område är från tidigare delvis bebyggt och utgör ett naturligt utvidgningsområde för detaljplanen.
1-24 Bild 20. En detaljplanesammanställning enligt hur läget såg ut före planändringen påbörjats. Detaljplanen för Korsnäs industriområdet gränsar till det aktuella planläggningsområdet. Eftersom detaljplanen för industriområdet är godkänd 2015 har området inte medtagits i denna detaljplan.
1-25 Bild 21. Detaljplanen för industriområdet godkändes 2015. Följande detaljplaner berör planläggningsområdet: Korsäs kyrkoby Lillmars-området byggnadsplan kv 35 39 1983 Korsnäs kyrkoby skolområdet byggnadsplan kv 27 29 1989 Korsnäs Kyrkoby kurscentralområdet byggnadsplaneändring 1990 Korsnäs Kyrkoby Norrby byggnadsplan, ändring och utvidgning 1990 Kyrkoby detaljplan centrumområdet 2001 Detaljplanändring och utvidgning för industriområdet 2015 Av ovan nämnda planer har vissa mindre delområden ändrats genom detaljplaneändringar, dessa ändringar är dock mycket små till sin karaktär och omfattar endast ett par tomter.
1-26 Bild 22. På kartan syns de områden som från tidigare berörs av en detaljplan. Lantmäteriverket. 3.2.1.7 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av fullmäktige den 4.6.2003. 3.2.1.8 Tomtindelning och tomtregister Information angående fastighetsindelningen på området är baserad på tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket. 3.2.1.9 Baskarta Som bas i planeringen har en tidsaktuell baskarta använts. Baskartan har uppgjorts under 2017. 3.2.1.10 Byggförbud Inom området råder inte byggförbud.
1-27 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Kommuner har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol i sin egen kommun och således bör det genom planprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Korsnäs kommun. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till offentligt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. Om behov finns uppdateras PDB under planläggningsprocessen. Som andra steg utarbetas ett utkast för områdets markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till offentligt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in åsikter och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kan utföras parallellt. Som tredje steg utarbetas ett förslag för områdets markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till offentligt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till offentligt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna förslaget. Besvär kan lämnas in över godkännandet. Inkommer inga besvär vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av detaljplanering Huvudsyftet med detaljplaneringen är att sammanfoga samtliga på området befintliga detaljplaner till en ny enhetlig plan på en ny baskarta. På så vis får kommunen en enhetlig och aktuell detaljplan över kommunens centrumområde och dess närmsta omgivning. De flesta detaljplaner som rör området är i dagens läge föråldrade. En fråga som bör utredas i planläggningen är möjligheten för byggande av flervåningshus inom området, det finns ett intresse av att uppföra flervåningshus i kommuncentrum. De allmänna mål som ställs på områdesplaneringen i markanvändnings och bygglagen 5 utgör grund för planläggningsarbetet, medan behovet av att utarbeta detaljplan grundar sig på MBL 51. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Kommunstyrelsen beslöt den 13.2.2017 35 att områdets detaljplaner skall revideras. Initiativet till revideringsarbetet har tagits av Korsnäs kommun. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planläggningsarbetet. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningsarbetet och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken (enligt MBL 62 ). Som intressenter i planläggningsarbetet har följande definierats (enligt MBF 28 ):
1-28 4.3.1 Intressenter Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planläggningsarbetet: KORSNÄS KOMMUNS FÖRVALTNINGSENHETER (Strandvägen 4323, 66200 KORSNÄS) NTM CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen) (PB 262, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK/KORSNÄS BRANDSTATION (Huvudkontoret: Smedsbyvägen 14 16, 65100 Vasa) Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av detaljplanen. Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planläggningsområdet och dess influensområde. Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planläggningsarbetet kan ha konsekvenser för. 4.3.2 Anhängiggörande Planläggningsarbetet anhängiggjordes genom en annons i de lokala tidningarna Vasabladet och Pohjalainen den 1.12.2017. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Denna punkt kompletteras med datum under planprocessens gång, vartefter respektive skede behandlats. PDB (Program för deltagande och bedömning) var framlagt under tiden 1.12.2017 2.1.2018 i enlighet med MBL 63 och MBF 30. Utkastet var framlagt under tiden 26.2 28.3.2018 i enlighet med MBL 62. Begäran om utlåtande över utkastet sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar i enlighet med MBF 30. Över utkastet inkom fyra utlåtanden och två åsikter. Förslaget var framlagt under tiden. -..201_ i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar i enlighet med MBF 27 och MBF 28. Över förslaget inkom utlåtande/n och anmärkning/ar. 4.3.4 Myndighetssamarbete Den 8.6.2017i planens beredningsskede, ordnades ett myndighetsmöte i enlighet med MBL 66 och MBF 26. Den 2.5.2018, efter att planutkastet hade varit framlagt till påseende, ordnades ett arbetsmöte där man diskuterade den inkomna responsen i utkastskedet och bemötandet av den. I planläggningens samtliga skeden ges berörda myndigheter möjlighet att ge utlåtanden.
1-29 5. MÅL FÖR PLANEN Huvudmålsättningen med planen är, som tidigare framkommit, att uppdatera flera mindre detaljplaner till en aktuell detaljplan som täcker kommunens centrala och tidigare detaljplanerade delar. Målsättningen kan justeras i planläggningens gång vart efter behov uppstår eller påkallas. Utförande: 5 Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet Bakgrundsmaterial Landskapsplanen, befintliga detaljplaner den aktuella fastighetsindelningen utgör det basmaterial som reviderings- och utvidgningsarbetet bygger vidare på. Uppgjorda inventeringar för naturen och den byggda miljön används i arbetet, se punkt 1.4 och 1.5. Målet är att man i planläggningen ska uppmärksamma och lyfta fram sådana värden som är viktiga för området och dess särdrag. Samhällsstruktur Målsättningen är att nyttja befintlig samhällsstruktur. Några stora justeringar eller betydande utvidgningar av rådande samhällsstruktur planeras inte. Stora delar av området är sedan tidigare bebyggt. I planeringen vill man dock utreda möjligheterna för att uppföra flervåningshus i de centrala delarna av Kyrkbyn. Arbetsplatser, handel och industri Detaljplanen berör inte industriområdet som finns öster om Strandvägen. Inom planläggningsområdet finns arbetsplatser i form av privata företag och kommunala arbetsplatser. Genom planens markanvändning och bestämmelser vill man ge fortsatta goda möjligheter till företagande inom området. Trafik Målsättningen är att nyttja befintliga vägar och gator vid eventuell utvidgning av bosättning. Hela Kyrkobyvägen kommer i och med denna plan att tas med i planen och anges som en kommunal gata.
1-30 6. DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV 6.1 Detaljplaneutkastet 7.2.2018 I detaljplaneutkastet har man beaktat de målsättningar som ställts vid planläggningens påbörjande. En stor del av arbetet har gått ut på att anpassa befintliga detaljplaner till den nya baskartan. Vidare ha man försökt beakta och anpassa rekommendationerna i de inventeringar/utredningar som ligger till grund för planen. De justeringar som gjorts i förhållande till tidigare planer är främst korrigeringar av kvarters- och tomtgränser, ändring av byggnadsrätt samt ändring av användningsändamål. Bild 23. Planutkastets utformning.
1-31 6.1.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från detaljplaneutkastets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga 6 Bemötandesammanställning, utkastskedet. 6.2 Detaljplaneförslaget 8.5.2018 I förhållande till utkastet har man till förslaget gjort både mindre och större ändringar. De större ändringarna som gjorts kan anses vara införandet av ytterligare en tomt (9) i kvarter 13, Kyrkobyvägen har angetts som en kulturhistoriskt betydande vägsträckning, Norrbyvägen och Vikingvägen har omformats för att utgöra ett enhetligare vägområde med en genomgående bredd på tolv meter, på tomt 8 i kvarter 36 har /s-beteckningen tagits bort för att i stället ge byggplatsen en sk-2-beteckning, samtliga skyddsvärda byggnader förutom de som ingår i RKY-miljön har getts beteckningen s-1, slutligen har anslutningarna från Strandvägen granskats vilket resulterade i att två anslutningar togs bort medan två nya tillkom. I beteckningarnas bestämmelser har gjorts vissa korrigeringar och förtydliganden, bl.a. har s-1- beteckningen korrigerats. I övrigt har mindre planläggningstekniska justeringar gjorts inom hela planläggningsområdet. Bild 24. Planförslagets utformning. Den norra delen ses till vänster och den södra delen till höger.
1-32 6.2.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från detaljplaneförslagets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga 7 Bemötandesammanställning, förslagsskedet. 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 7.1 Planens struktur I reviderings- och utvidgningsarbetet har strävan varit att tillgodose och förbättra detaljplaneområdets struktur. Genom rittekniska lösningar har omstruktureringar utförts för att plankartan skall överensstämma med dagssituationen, den gällande fastighetsindelningen och den utveckling som skett sedan tidigare planer godkänts. I reviderings- och utvidgningsarbetet har det strävats efter att bevara och förbättra den befintliga centrumbilden i Kyrkoby. Korsningsområdet Silverbergsvägen/Strandvägen utgör områdets absoluta centrum. I korsningsområdet bibehålls ett varierande småhusboende samt centrala funktioner, servicepunkter, butiker och affärer. På promenadavstånd ligger fortsättningsvis kyrkan, skolan, centralidrottsplan, arbetsplatser, medan småhusbyggnationen breda ut sig över hela planläggningsområdet. Bebyggelsen finns sedan tidigare längs med de befintliga vägarna och i denna plan görs inga justeringar gällande detta, nya områden utanför befintliga strukturer planläggs inte. Det område ( triangeln ) som från tidigare inte är detaljplanerat utgör ett naturligt utvidgningsområde för detaljplanen eftersom det ligger i anslutning till detaljplanerat område och en stor del av området sedan tidigare är bebyggt. 7.1.1 Dimensionering Utvidgningsarbetet (från tidigare oplanerat område) har resulterat i elva nya AO-tomter och två nya AR-tomter. Revideringsarbetet har resulterat i följande ändringar i förhållande till gällande detaljplan: AO-tomter +6st AR-tomter +2st AL-tomter -6st AP-tomter +-0st AK-tomter +1st Sammanlagt betyder det att man genom denna detaljplan skapar 17 nya tomter för bostadsbyggande (tomter med A-beteckning, där det huvudsakliga användningsändamålet är boende). Ett stort antal av dessa är bebyggda från tidigare men inte planlagda. Några är sådana tomter som inte kunnat fastställas i de tidigare planerna men som nu tas med i planläggningen. I övrigt har revideringsarbetet resulterat i följande huvudsakliga ändringar på området: I kvarter 76 har anvisats ett kvartersområde för våningshus, i den tidigare planen har området varit avsett för affärs- och kontorsbyggnader. Invid skolområdet och centralidrottsplan har anvisats ett område för idrottsbyggnader. Den tidigare beteckningen för området har varit område för industribyggnader. Genom planen har hela Kyrkobyvägen medtagits i detaljplanen och anvisas som en gata. Strandvägens sträckning mellan Kyrkobyvägen i söder till Norrbyvägen i norr omfattas nu av detaljplanen.
1-33 Kvarter 44 och 45 har angetts med en C-1 beteckning (områden för centrumfunktioner), den tidigare beteckningen för området har varit YO (område för undervisningsbyggnader). Byggrätten för samtliga AO-tomter har höjts till minst e=0.20, d.v.s. 20% av tomtens areal får användas som våningsyta i byggnaderna. Byggrätten har även korrigerats på andra områden där behovet funnits. Grönområdesstrukturen har setts över och justerats. Lättrafikleder inom grönområdena har tagits bort/lagts till. Kulturmiljön/skyddsvärda byggnader har uppmärksammats med egna områdes- och objektsbeteckningar. Områden reserverade för avlopps- och vattenledningar har anvisats på plankartan. Handel- och affärsutrymmen En stor del av den befintliga kommersiella servicen som finns i Korsnäs finns strax utanför planområdet. Inom planområdet ges nu möjlighet att utvidga handeln på de planlagda C-1-kvarteren (kvartersområde för centrumfunktioner). De båda C 1-kvarteren finns i områdets absoluta centrum invid Strandvägen och Silverbergsvägen. På C 1-kvarteren får inte placeras stor detaljhandelsenhet. I planen finns även AL-kvarter (kvartersområde för bostads-, affärs-, och kontorsbyggnader) som även ger viss möjlighet till byggande av affärslokaler. Enligt planbestämmelserna får dock högst 1/3 av den totala våningsytan användas för affärslokaler. Service Till detaljplanen har anvisats modifierade Y-områden på vilka det finns utvidgningsmöjlighet för kommunal service som social verksamhet och hälsovård, bibliotek, äldreboende samt daghemsoch skolverksamhet. 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet För detaljplaneområdet har uppgjorts en ny naturinventering. I naturinventeringen framkom inga sådana saker som bör beaktas i planläggningen. 7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer Beaktan av landskapsplanen: I detaljplanearbetet har landskapsplanen och de i punkt 3.2.1.2 Landskapsplanen angivna planebeteckningarna beaktats. Konstaterande: Detaljplanen är uppgjord i god samverkan med landskapsplanen. Beaktan av etapplandskapsplan 1: Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör området för den aktuella planen. I etapplandskapsplan 1 är Korsnäs planlagt med c-beteckning (område för centrumfunktioner). Totaldimensioneringen för kommersiell service i Korsnäs är 10 000 v-m². Till totaldimensioneringen räknas endast sådana enheter som är över 4000 v-m². En enskild detaljhandelsenhet eller -koncentration får utgöra högst 5 000 v-m². Den totala detaljplanerade våningsytan för affärs- och handelsverksamhet i Korsnäs, utgörs av våningsytan på tomterna i kvarter 42 och 47 på Industriområdets detaljplan (2015). Enligt planens bestämmelser ska våningskvadratmetrarna för kommersiell service understiga 2000 v-m²,
1-34 således räknas inte dessa våningsytor med i totaldimensioneringen gällande kommersiell service. Bild 25. Utdrag ur detaljplan för Korsnäs industriområde. I denna nya plan ges möjlighet att uppföra handel/affärer på C 1-kvareteren. En stor detaljhandelsenhet får inte placeras på området, den totala byggnadsrätten räcker dock heller inte till för en sådan eftersom byggnadsrätten för C 1-tomterna understiger 4000m². Konstaterande: Den totala våningsytan för kommersiell service understiger totaldimensioneringen som angetts i landskapsplanen. Beaktan av etapplandskapsplan 2: Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, berör inte området för den aktuella planen. Konstaterande: Etapplandskapsplan 2 berör inte detaljplanen. 7.4 Områdesreserveringar AK AP AR AO AL YL YL-1 YO YS YY YM YK KVARTERSOMRÅDE FÖR FLERVÅNINGSHUS. KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDE FÖR RADHUS OCH ANDRA KOPPLADE BOSTADSHUS. KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. KVARTERSOMRÅDE FÖR BOSTADS-, AFFÄRS- OCH KONTORSBYGGNADER. KVARTERSOMRÅDE FÖR BYGGNADER FÖR OFFENTLIG NÄRSERVICE. KVARTERSOMRÅDE FÖR BYGGNADE FÖR OFFENTLIG NÄRSERVICE SOM ÄR AV- SEDD FÖR BIBLIOTEK. KVARTERSOMRÅDE FÖR UNDERVISNINGSBYGGNADER. KVARTERSOMRÅDE FÖR BYGGNADER FÖR SOCIAL VERKSAMHET OCH HÄLSO- VÅRD. KVARTERSOMRÅDE FÖR KULTURBYGGNADER. KVARTERSOMRÅDE FÖR MUSEIBYGGNADER. KVARTERSOMRÅDE FÖR KYRKOR OCH ANDRA FÖRSAMLINGSBYGGNADER.
1-35 YU KVARTERSOMRÅDE FÖR IDROTTSBYGGNADER. C-1 OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER. VP VL VU LT ET PARK. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. OMRÅDE FÖR IDROTTS- OCH REKREATIONSANLÄGGNINGAR. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖR- SÖRJNING. /s OMRÅDE, DÄR MILJÖN BEVARAS. Övriga beteckningar: se detaljplanekartan. 8. PLANENS KONSEKVENSER 8.1 Utredning om konsekvenserna i planläggningsområdet 8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapets särdrag Landskapet kommer till viss del att ändras då detaljplanen förverkligas. Skillnaderna mellan denna och tidigare planer är dock mycket små. Förändringarna är således små. Det som främst kommer att påverka den lokala landskapsbilden är då/om man bygger det i planen anvisade våningshuset. Inom området finns från tidigare inga våningshus. Våningshuset har placerats på en central plats i byn och platsen är således lämplig med tanke på samhällsstrukturen. Planbestämmelsen som rör våningshuset säger att byggnaderna ska anpassas till omgivningen. Med omgivningen menas den närbelägna byggnationen och dess särdrag samt även det omkringliggande landskapet. I de allmänna bestämmelserna sägs också att nybyggnader till sitt fasadmaterial, färgsättning, byggnadsmassa och takform ska uppföras enhetligt i ett till omgivningen anpassat byggnadssätt. Överlag bedöms konsekvenserna för landskapets särdrag som ringa, men i områdets absoluta centrum är de förhållandevis stora. Konsekvenserna bedöms i sin helhet som goda. Topografi och jordmån Topografin och jordmånen påverkas inte nämnvärt i och med planen. Vid anläggning av nya tomter och gator ändras topografin/jordmånen till viss del, men ändringarna är överlag minimala. Konsekvenserna bedöms som små. Vattendrag och vattenhushållning Inom området finns inga andra vattendrag än diken. I planens allmänna bestämmelser sägs att dagvatten ska ledas bort till befintliga diken. I och med att området är grönt och lummigt och i stort sett saknar asfalterade ytor finns inga risker att det byggande som detaljplanen anvisar skulle leda till översvämningsrisker. Befintliga diken transporterar ut dagvatten till havet i norr, dit avståndet från planområdet via diken är ca 2 4 km. Inom området finns från tidigare kommunal vattenledning. För att förverkliga detaljplanen behöver man i princip endast ansluta nya hus till befintlig ledning. Således behöver man inte göra några satsningar på utbyggnad av vattenledningsnätet. Konsekvenserna för vattendrag och vattenhushållning bedöms som goda.
1-36 Naturskydd och naturens mångfald Inom planläggningsområdet eller dess närhet finns inga naturskyddsområden. I den naturinventering som ligger som grund för planläggningen hittades inga sådana biotoper eller arter som kräver särskilda åtgärder i detaljplanen. Det sägs i inventeringen att planläggningsområdet ur miljösynpunkt är ganska trist och begränsat. Inom området påträffades rikligt med fladdermöss men dess fortlevnad på området är inte hotad. I naturinventeringen sägs dock att vid rivning av gamla byggnader bör man säkerställa att inga fladdermöss finns i byggnaden, det rekommenderas även att man utför rivningsarbeten på senhösten-vintern. Detaljplanen kan inte anses ha några nämnvärda konsekvenser för naturskyddet eller naturens mångfald. 8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsstruktur Samhällsstrukturen förblir i princip oförändrad i och med denna detaljplan. Hela detaljplaneområdet är från tidigare, enligt miljöministeriets kartor, ett tätortsområde. Hela planområdet är bebyggt. Inom området finns dock flera obebyggda delområden, som enligt detaljplanen går att bebygga. I förhållande till tidigare planer utvidgas planområdet och ett oplanerat område medtas. Området är från tidigare bebyggt, men i planeringen ges möjlighet till ytterligare byggande på området. Några nya huvudvägar eller gator anvisas inte i denna detaljplan. Planen bygger vidare på befintlig samhällsstruktur. Konsekvenserna för samhällsstrukturen bedöms som små men positiva eftersom befintliga strukturer nyttjas till den del nytt byggande anvisas. Tätortsbild Tätortsbilden ändras till viss del då/om nya byggnader uppförs. Ändringarna i förhållande till tidigare planer är dock mycket små. Det som främst kommer att påverka tätortsbilden är byggande av ett våningshus i kommunens centrum. Inom området finns från tidigare inga våningshus, utan allt boende är koncentrerat till egnahemshus/småhus och radhus. För centrumbilden skulle ett våningshus vara positivt eftersom det skulle stärka områdets karaktär som centrumområde. Öster om Strandvägen i korsningen Strandvägen/Silverbergsvägen ges i och med denna plan bättre möjlighet till byggande av centrumfunktioner på C-1 tomterna. Enligt planens bestämmelser kan här placeras utrymmen för service, kontor, affärsbyggnader, social- och hälsovård, restaurang- och caféverksamhet, kulturell verksamhet samt boende. De varierande verksamhetsformerna som tillåts är tänkt att stärka tätorts- och centrumbilden. Överlag kan man anse att planen har goda konsekvenser för tätortsbilden.
1-37 Bild 26. Illustrationsbild på flervåningshuset. Ramboll. Bild 27. Illustrationsbild som visar flervåningshuset med närmaste omgivning. Ramboll. Boende och befolkningens struktur Inom området har anvisats områden för olika typer av boende, så som egnahemshus, parhus, radhus och våningshus. De största skillnaderna i jämförelse med tidigare plan kan anses vara
1-38 nya tomter för radhus i den södra delen av området (kvarter 31) och kvarteret för flervåningshus (kvarter 76). Genom att göra det möjligt att bygga våningshus ger man samtidigt invånarna möjlighet till en ny typ av boendeform i området. Om våningshuset förverkligas kan man anta att det är en blandning av äldre personer och unga vuxna som kommer att bosätta sig där. Medan exempelvis barnfamiljer fortsättningsvis kommer att söka sig till egnahemshusen inom området. Möjligheten att bygga flera radhus och även våningshus ger goda möjligheter för ett trivsamt boende inom området. Invånare i de befintliga bostäderna intill det planerade flervåningshuset kan anse planerna som negativa. Ett flervåningshus kan anses störa omgivningen på grund av ökad rörelse, trafik och ljud på området. Intill Strandvägen förekommer det en del bullerolägenheter. Den relativt låga hastighetsbegränsningen och antalet fordon begränsar dock bullerområdets utsträckning. Sådana tomter som inte finns i direkt anslutning till Strandvägen torde inte ha några bullerproblem. För de tomter som ligger direkt intill Strandvägen finns en planbestämmelse som säger att nya byggnader ska placeras så att de skyddar tomternas vistelseområden mot trafikbuller. På tomternas vistelseområden ska bullret understiga 55dB. Överlag medför planen goda konsekvenser för de boende på området. Arbetsplatser, service och näringsverksamhet Största delen av områdets arbetsplatser finns på industriområdet, som är utanför detaljplanen. Inom området finns dock sådana områden som genererar arbetsplatser och service till invånarna. Kommunala arbetsplatser som kommungård, bibliotek, hälsostation, skola och daghem finns inom området. Några nya områdesreserveringar för dylika verksamheter har inte gjorts i denna detaljplan. Konsekvenserna gällande detta är således oförändrade. I kommunens centrumområde har två tomter getts C 1-beteckning (område för centrumfunktioner). I förhållande till tidigare detaljplan ges på området möjlighet till en bredare näringsverksamhet än tidigare. Kvartersområdena är tänkta att fungera som områden där service, handel och näringsverksamheter kan kombineras med boende. I planens bestämmelser sägs att man på AO områden får uppföra icke miljöstörande arbets-, produktions-, verkstads- eller andra dylika utrymmen, max 250 m² per tomt. Detta möjliggör att man kan bedriva näringsverksamhet även på AO områden. Inom området finns även områden som avsedda för en blandning av bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL). Enligt beteckningens bestämmelse får högst 1/3 av våningsytan användas för affärslokaler. På dessa områden kan placeras affärsverksamhet som inte är i behov av desto större våningsytor. Planen ger fortsatt goda möjligheter till service och näringsverksamhet på området. Konsekvenserna bedöms som goda. Rekreation och fritidsverksamhet Inom planområdet finns två byggda rekreationsområden, centralidrottsplan med tillhörande idrottsområde och i planläggningsområdets norra del finns en ridplan. I övrigt finns i planen anvisade närrekreations- (VL) och parkområden (VP). Norr om centralidrottsplan har reserverats ett nytt kvartersområde för idrottsbyggnader (YU). De ändringar som gjorts gällande rekreations och fritidsverksamheten bedöms medföra goda konsekvenser. Trafik Då planen förverkligas kan man räkna med en liten trafikökning inom området. På 30 år har trafikmängden på Strandvägen ökat med 6 %, om man antar att ökningen är på samma nivå i fortsättningen är trafikökningen på området knappt märkbar och de befintliga gatorna/vägarna på området klarar av denna ökning. I planen har ca 30 in- och utfarter som finns till/från Strandvägen märkts ut med dess ungefärliga läge. I områdets södra del finns en del jordbruksanslutningar. Invid dessa kan det tidvis
1-39 finnas jord och lera på vägområdet. I planens förslagsskede granskades om man kunde ta bort några anslutningar, men det framgick att de är nödvändiga och bör kvarstå. I och med denna plan planläggs hela Kyrkobyvägen som gata. Kommunen har dock tidigare ingått ett skötsel-/underhållsavtal med NTM centralen om Kyrkobyvägen, således har kommunen ansvarat för vägens underhåll trots att den inte varit planlagd som gata tidigare. Överlag medför planen mycket små konsekvenser för trafiken. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Inom området finns inga fornminnen. Den bebyggda kulturmiljön har uppmärksammats dels genom uppgjorda bakgrundsutredningar (byggnads- och kulturmiljöutredning) men även genom särskilda bestämmelser i detaljplanen. Inom området finns ett område som tillhör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY) men här finns även områden och byggnader som har betydelse för den lokala historien (byggnadshistoriskt värdefull, historiskt värdefull, värdefull för landskapet). I detaljplanen har RKY-området, Korsnäs kyrka och prästgård, uppmärksammats med en egen beteckning/bestämmelse (sk-1). Med bestämmelsen strävar man efter att bevara området och de byggnadstraditioner som finns här. I kulturmiljöinventeringen lyfter man bl.a. fram de byggnadshelheter som är viktiga för bybilden eller landskapet. Dessa helheter anges på plankartan med en sk-2 bestämmelse. Bestämmelsen säger att man vid nybyggande och renoveringsarbeten noggrant bör anpassa byggnaderna till landskapet och den bebyggda miljön, så att miljöns särdrag bevaras. Med denna bestämmelse vill man undvika att inga opassande byggnader uppförs inom området. Genom sk-2 bestämmelsen tryggas de värden som finns på området. I byggnadsinventeringen lyfts även enskilda skyddsvärda byggnader fram. I planen har skyddsvärda byggnader utanför RKY-området angetts med s-1-beteckning medan de som finns inom RKY-området har angetts med sr. Den föreslagna skyddsbeteckningen för samtliga byggnader är enligt inventering sr byggnad som ska skyddas. Planläggningsmyndigheten, Korsnäs kommun, har dock valt att inte följa denna rekommendation. I stället har man beslutat (se bilaga 5, tillämpning av byggnadsskyddet) att använda en mildare variant av sr-beteckningen, nämligen s-1 en för bybilden betydelsefull byggnad, som bör bevaras. Beslutet stöder inte bevarandet av skyddsvärda byggnader fullt ut, men Korsnäs kommun motiverar sitt beslut med att man inte vill påtvinga markägare ett strängt byggnadsskydd som markägarna inte vill ha. s-1 beteckningen/bestämmelsen är alltså inte lika stark som en sr-beteckning vad gäller byggnadsskyddet, men strävar till att bevara om detta är ändamålsenligt. I såväl s-1- som sr-beteckningens bestämmelse sägs att ändrings- och renoveringsarbeten som utförs på byggnaderna bör genomföras på ett sätt som bevarar byggnadens kulturhistoriskt värdefulla karaktär. Kommunen ska även gällande sr-byggnaderna begära utlåtande av museimyndigheten innan man avgör byggnadslov för omfattande ändrings- och renoveringsåtgärder. För alla byggnader på ett detaljplanerat område skall sökas om rivningslov. För att förtydliga att s-1-byggnaderna är sådana byggnader som vid ändrings- och renoveringsarbete inte behöver uppfylla de krav på energiprestanda som stadgas i MBL 117 g, har en bestämmelse gällande detta fogats s-1-beteckningen. Detta möjliggör även att fastighetsägarna kan ansöka om understöd då man renoverar byggnaden i ursprunglig stil. I de allmänna bestämmelserna, som gäller hela planområdet, sägs även att områdets kulturhistoriska och landskapsmässiga värden skall bevaras och även att nybyggnader till sitt fasadmaterial, sin färgsättning, sin byggnadsmassa och sin takform bör uppföras enhetligt i ett till omgivningen anpassat byggnadssätt. Man kan konstatera att det finns en rik kulturmiljö inom området. Genom de beteckningar och bestämmelser som finns i detaljplanen strävar man till att uppmärksamma och bevara kulturmiljön. Genom att lätta upp de föreslagna bestämmelserna, ger man även större möjligheter att t.ex. riva sådana byggnader som är skyddsvärda, om dessa är i så dåligt skick att de inte kan repareras. På detta sätt skapas en acceptans bland invånarna som är svår att uppnå med direkta skyddsbestämmelser, eftersom dessa historiskt sätt haft negativ inverkan på invånarnas förhållningssätt till de kulturhistoriska aspekterna.