Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar av föroreningsmängder... 5 2.1 Hårdgjord yta... 5 2.2 Schablonhalter... 7 2.3 Klassificering... 7 2.4 Beräkning... 8 3 Vattnets väg... 9 4 Resultat... 10 4 Diskussion... 12 2 (12)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Dagvatten kan innehålla så höga föroreningshalter att det kan påverka recipienten negativt. Då regnvattnet sköljer över tak, vägar, parkeringsytor, industritomter m.m. förorenas det. Nederbörden förorenas även på väg ner till markytan då luftföroreningar tvättas ur. Orenat dagvatten som når recipienter kan därför innehålla många olika föroreningselement såsom tungmetaller, kväve, fosfor och oljerester. Föreliggande rapport har som syfte att utreda föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde. 1.2 Avgränsning och antaganden Området som benämns som Viareds industriområde och kommer att utredas angående föroreningsmängder från dagvatten ses i figur 1. I beräkningarna kommer ingen hänsyn att tas till transportprocesser eller sedimentering. Figur 1. En illustration över avgränsningarna för området som benämns som Viareds industriområde i rapporten. 3 (12)
1.3 Definitioner P Förkortning på grundämnet Fosfor. N Förkortning på grundämnet Kväve. Pb Förkortning på grundämnet Bly. Cu Förkortning på grundämnet Koppar. Zn Förkortning på grundämnet Zink. Cd Förkortning på grundämnet Kadmium. Cr Förkortning på grundämnet Krom. SS Suspenderande ämnen. PAH PAH-föreningar (polycykliska aromatiska kolväten) är den största grupp av cancerogena ämnen som vi i dagsläget känner till. PAH bildas då kol eller kolväten förbränns utan tillräcklig tillgång på syre. COD Syreförbrukande ämnen. Recipient Mottagare av dagvatten, t.ex. Viaredssjön. Dagvatten Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. 4 (12)
2 Beräkningar av föroreningsmängder För att få fram föroreningsmängderna från dagvatten inom Viareds industriområde kommer denna utredning att använda sig av schablonhalter för hårdgjorda ytor och medelvärde på årsnederbörden. 2.1 Hårdgjord yta För att få fram föroreningsmängderna från dagvatten krävs kunskap om hur stora hårdgjorda ytor som finns inom Viareds industriområde. Uträkningarna för att få fram ytorna har gjorts med hjälp av programmet ArcGIS. I figur 2 ses de hårdgjorda ytorna inom Viareds industriområde och i figur 3 ses de hårdgjorda ytorna vars dagvatten avleds till Viareds sjön. Figur 2. Hårdgjorda ytor som används i beräkningen. 5 (12)
Figur 3. Hårdgjorda ytor vars dagvatten avleds till Viaredssjön. 6 (12)
2.2 Schablonhalter För att en jämförelse mellan föreliggande utredning och rapporten Föroreningsbelastning på Viskan från dagvatten inom Borås Stads avrinningsområde, daterad 2009-05-23 ska kunna göras används samma schablonhalter. Dessa schablonhalter kan ses i tabell 1. Tabell 1. Schablonhalter hämtade från rapporten Föroreningsbelastning på Viskan från dagvatten inom Borås Stads avrinningsområde, daterad 2009-05-23 [mg/l]. P N Pb Cu Zn Cd Cr SS PAH COD ÅMD 1000 0,12 1,5 0,012 0,015 0,04 0,00021 0,0002 69 0,0005 5 f/d ÅMD 10000 0,18 1,8 0,017 0,051 0,089 0,00028 0,0018 89 0,001 50 f/d ÅMD 20000 0,21 21 0,024 0,062 0,143 0,0003 0,0035 102 0,0013 78 f/d ÅMD 3500 0,13 1,6 0,013 0,025 0,054 0,00023 0,0006 75 0,0007 18 f/d Byggn_klass 0,3 1,8 0,03 0,045 0,27 0,0015 0,014 100 0,001 80 1 Byggn_klass 0,28 1,6 0,025 0,035 0,14 0,0007 0,012 90 0,001 80 2 Byggn_klass 0,2 1,4 0,01 0,02 0,08 0,0005 0,004 45 0,0006 65 3 Övr_klass1 0,3 1,8 0,03 0,045 0,27 0,0015 0,014 100 0,001 80 Övr_klass2 0,28 1,6 0,025 0,035 0,14 0,0007 0,012 90 0,001 80 Övr_klass3 0,2 1,4 0,01 0,02 0,08 0,0005 0,004 45 0,0006 65 2.3 Klassificering Byggnader och övrig hårdgjord yta har delats in i tre föroreningsklasser. Föroreningsklass 1 (industriområde) Föroreningsklass 2 (sluten och höghusbebyggelse) Föroreningsklass 3 (låghus och odlad mark etc.) Vägytan har delats in i fyra föroreningsklasser utifrån årsmedeldygnstrafik (ÅDT). 20000 fordon/dygn 10000 fordon/dygn 3500 fordon/dygn 1000 fordon/dygn Eftersom området som utreds enbart har vägar med ett snitt på 3500 fordon/dygn och klassificeras som ett industriområde kommer enbart föroreningsklass 1 och klassen 3500 fordon/dygn användas. Se tabell 2 för schablonhalter som används i denna utredning. 7 (12)
Tabell 2. Schablonhalter som används i utredningen [mg/l] P N Pb Cu Zn Cd Cr SS PAH COD ÅMD 3500 0,13 1,6 0,013 0,025 0,054 0,00023 0,0006 75 0,0007 18 f/d Klass 1 0,3 1,8 0,03 0,045 0,27 0,0015 0,014 100 0,001 80 2.4 Beräkning Ytorna som används i beräkningarna är uppdelade på följande sätt: Byggnad Övrig hårdgjord yta Väg yta 16 hektar Avrinningskoefficienterna som används i beräkningarna är enligt följande: Byggnad 0,9 Väg yta 0,85 Övrig hårdgjord yta 0,7 En medelårsnederbörd på 950 mm har använts i beräkningarna. 8 (12)
3 Vattnets väg Dagvatten från Viareds industriområde använder sig av flera avrinningsvägar då vattnet avleds från området, se figur 4. Enligt SMHI sker avledningen av dagvatten från området till två stora avrinningsområden, Viaredssjön eller Västersjön (Viskan). Detta leder till att en uppdelning krävs av området för att föroreningsmängderna till respektive avrinningsområde ska bli korrekt. Figur 4. En illustration över hur dagvattnets avrinningsväg troligen ser ut. 9 (12)
4 Resultat Dagvattnet från Viareds industriområde bidrar med en föroreningsmängd enligt tabell 3 under ett år. Tabell 3. Föroreningsmängder från Viareds industriområde [kg/år]. Yta P N Pb Cu Zn Cd Cr SS PAH COD [ha] Övrig 46 98 590 10 15 88 0,49 4,59 32775 0,33 26220 hårdgjord yta Väg yta 16 17 207 2 3 7 0,03 0,08 9690 0,09 2326 Byggnad 49 126 754 13 19 113 0,63 5,87 41895 0,42 33516 Summa 111 241 1551 24 37 209 1,15 10,53 84360 0,84 62062 Enligt kapitel 3 vattnets väg avleds dagvattnet åt olika håll och kommer antingen att avledas till Viaredssjöns avrinningsområde eller Viskans avrinningsområde. Detta gör att föroreningsmängden delas upp mellan dessa två avrinningsområden enligt tabell 4 och tabell 5. Tabell 4. Föroreningsmängder från Viareds industriområde till Viaredssjön avrinningsområde [kg/år]. Yta P N Pb Cu Zn Cd Cr SS PAH COD [ha] Övrig 38 81 487 8 12 73 0,41 3,79 27075 0,27 21660 hårdgjord yta Väg yta 14 15 181 1 3 6 0,03 0,07 8479 0,08 2035 Byggnad 35 90 539 9 13 81 0,45 4,19 29925 0,30 23940 Summa 87 186 1207 19 28 160 0,88 8,05 65479 0,65 47635 Tabell 5. Föroreningsmängder från Viareds industriområde till Viskan avrinningsområde [kg/år]. Yta P N Pb Cu Zn Cd Cr SS PAH COD [ha] Övrig 8 17 103 1,8 2,82 14,90 0,08 0,80 5700 0,06 4560 hårdgjord yta 8 Väg yta 2 2 26 0,5 0,17 0,90 0,00 0,01 1211 0,01 291 3 Byggnad 14 36 215 4,0 5,53 32,20 0,18 1,68 11970 0,12 9576 2 Summa 24 55 344 5,4 3 8,52 49,00 0,27 2,48 18881 0,19 14427 10 (12)
Motorvägssträckan (se figur 4 för sträckan) utanför Viareds industriområde bidrar med en föroreningsmängd enligt tabell 6. Eftersom Motorvägssträckan ligger inom Viaredssjöns avrinningsområde kommer dagvattnet från ytan att avledas mot Viaredssjön. Klassen 20000 f/d har använts för att räkna fram mängderna för motorvägssträckan. Tabell 6. Föroreningsmängderna från Motorvägssträckan utanför Viareds industriområde [kg/år]. yta[ha] P N Pb Cu Zn Cd Cr SS PAH COD Motorväg 14 88 880 10 26 60 0,13 1,47 43000 0,54 33000 Om en jämförelse görs mellan vad motorvägen bidrar med och vad Viareds industriområde (enbart dagvatten som avleds till Viaredssjön) bidrar med, syns det att motorvägssträckan är en betydande källa för vissa ämnen, se figur 5. Figur 5. Föroreningsmängden från Viareds industriområde (enbart dagvatten som avleds till Viaredssjön) i relation till föroreningsmängden från motorvägssträckan i procent. 11 (12)
4 Diskussion Föroreningsmängderna som är framtagna i denna rapport är beräknade utifrån schablonhalter, dvs. inga mätningar på dagvattnet är gjorda. Detta gör att det kan finnas avvikelser i resultatet jämfört med verkligheten. I utredningen antas det att ingen sedimentation sker längs vattnets väg till recipienten, vilket innebär att alla föroreningar i dagvattnet följer med ner till recipienten. Rimligtvis bör det ske sedimentation och infiltration på ett flertal sträckor till recipienten i verkligheten. 12 (12)