KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ



Relevanta dokument
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Atomen och periodiska systemet

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Det mesta är blandningar

Grundläggande Kemi 1

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Mål och betygskriterier för kemi

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

KE02: Kemins mikrovärld

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Materia Sammanfattning. Materia

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Atomer och det periodiska systemet

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Här växer människor och kunskap

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Mendelevs periodiska system

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

2. Starka bindningar

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Organisk kemi. Till provet ska du

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Vad är allt uppbyggt av?

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

4. Organiska föreningars struktur

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A >

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Atomer, molekyler och joner

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Transkript:

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi

Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI.

FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK

KEMI EN STOR VETENSKAP => NYA UPPTÄCKTER OCH RÖN! Kemins historia!

Uppgift med smarttelefonen Vilken känd finländsk kemist har fått Nobelspriset i kemi? Vem? När? För vad?

Vem? Vetenskapsmannen, Arttui Ilmari Virtanen, A.I Virtanen När? År 1945 För vad? För en metod att konservera djurfoder, den sk. AIVmetoden (saltsyra och svavelsyra tillsätts i höet).

Vad handlar kursen om?

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Livets kemi

Hur kommer vi att jobba?

Learning by teaching Traditionella lektioner Grupparbeten (inte alla) => din timaktivitet

Bedömning Timaktivitet + Tent (måste bli godkänd)

Learning by teaching 7 lektioner hålls av er! Hur ser en dröm-lektion ut?! Pia ger er innehållet, men metoderna får ni välja själva!!

INTERNET smarttelefoner Ipad? GRUPPARBETEN BILDER

TIDTABELL

VÄRLDSALLTET= Energi + materia / ämnen

Materia Ämne - luft, kranvatten, destillerat vatten, blod, syre Rent ämne -syre, dest. vatten Blandning -kranvatten, luft, blod Grundämne -syre, O Kemisk förening -destillerat vatten H₂O Homogen blandning - kranvatten, luft Heterogen blandning -blod

Ett ämne har alltid en massa och en bestämd volym. I naturen förekommer ämnen sällan som rena ämnen dvs rena grundämnen eller kemiska föreningar. Rena ämnen: Grundämnen: består av endast en sorts atomer d v s( atomer som har samma antal protoner i kärnan) t ex syre (O), väte (H), kol (C). Kemiska föreningar: består av endast en sorts molekyler ( byggstenar ), t ex H₂O. Blandningar: Homogen blandning: innehåller två eller flera ämnen vars atomer eller molekyler blandas med varandra/löser sig i varandra. Ser alltigenom likadan ut och kallas ofta för lösning. Heterogen blandning: innehåller två eller flera ämnen som inte löser sig i varandra utan fasgränserna kan urskiljas. 1. Läs s 15-16 och 85-88. Gör övningsuppg. 2. Experiment 2.

Rent ämne eller en blandning?

Laboration 1. Rubrik: OSYNLIG GAS Jobba 2-3 elever tillsammans. Följ stegen i arbetsbeskrivningen. Ställ upp en HYPOTES. Iakttag och analysera. Tolka = förklara varför.

Aggregationstillstånd Fas: is vatten ånga FAST VÄTSKA GAS

FAST, (s=solid) I den fasta fasen hålls atomerna eller molekylerna tätt packade av en intermoleylär kraft. Det utmärkande med det fasta ämnet är att det har både volym och form. Varje molekyl har sin bestämda plats. Därför är ämnen i fast form hårda (går inte lätt att trycka ihop). Exempel på materia som normalt sett är i fast fas är sten och plast.

VÄTSKA,(l=liquid) Ett ämne i vätskefas håller däremot inte ihop lika bra. Partiklarna rör sig lite huller om buller och ämnets form bestäms i stort sett bara av vilken behållare som används. Men det finns ändå vissa krafter mellan varje enhet i ämnet, som förhindrar att partiklarna flyger i väg helt och hållet.

GAS, g I ämnen som är i gasfas håller partiklarna knappt ihop alls. Varje enhet är fri att flyga omkring. Gaser kan lätt pressas ihop (komprimera) pga det stora avståndet mellan partiklarna.

FAST FAST energi tillförs energi frigörs VÄTSKA VÄTSKA energi tillförs energi frigörs GAS GAS s. 58/19

Fasövergångar

Avdunstning Sker under ämnets kokpunkt Energin är ojämnt fördelad i ämnet, en del partiklar har högre rörelseenergi än andra => hoppar iväg, dvs avdunstar. Partiklarna som blir kvar får lägre total energi => avdunstning fungerar som avkylning

Atomer Materia är uppbyggt av atomer. Atomerna ger ämnet dess egenskaper. Vi använder oss av olika modeller för att beskriva atomens uppbyggnad. Ex: Litium-atom:

Kärnan: PROTONER, positivt laddade, p+ NEUTRONER, saknar laddning, n Elektronmoln: ELEKTRONER, negativt laddade, e

Ordningstal, Z = protontal = antal protoner Antal protoner = antal elektroner Ett grundämne består av atomer med samma ordningstal, Z. Masstal, A = nukleoner = antal protoner + neutroner

Varje grundämne har en egen symbol, se s 163 i MAOL Atomens kärna betecknas vanligen på följande sätt: X = grundämnets symbol, A = masstal, Z = ordningstal => Ex. Helium:

Atomer med samma antal protoner, men med olika antal neutroner i kärnan kallas ISOTOPER. Isotoper har: olika masstal, A samma ordningstal, Z samma antal elektroner, e LIKADANA KEMISKA EGENSKAPER Ex. Kolets isotoper:

Elektronnivåer Elektronerna bildar ett elektronmoln, och föredrar ett visst avstånd från kärnan => elektronskal = elektronnivåer. Elektronerna försöker uppnå ett så litet energiinnehåll som möjligt. Elektronens energi blir större då avståndet till kärnan blir längre. => elektronerna söker sig så nära kärnan som möjligt Energinivåerna betecknas, n= 1, 2, 3... eller K, L, M...

OKTETTREGELN De elektroner som befinner sig på den högsta energinivån ( längst ut ) kallas för ytterelektroner = valenselektroner Ett valensskal fylls aldrig med mer än 8 elektroner => OKTETTREGELN Atomer strävar efter oktettstruktur för att den är stabil och energifattig. => Valenselektronerna bestämmer atomens kemiska egenskaper

Periodiska systemet Ett system där grundämnena har ordnats efter stigande ordningstal i grupper så att ämnen med likartade kemiska egenskaper är i samma grupp.

Lodräta kolumnerna kallas GRUPPER. Indelas i huvudgrupper (1-2, 13-18) och sidogrupper (3-12) Gruppens nummer (entalssiffran) ange antalet valenselektroner => grundämnena i en grupp har likartade kemiska egenskaper Huvudgrupper: 1. Alkalimetaller 2. Jordalkalimetaller 13. Borgruppen 14. Kolgruppen 15. Kvävegruppen 16. Syregruppen 17. Halogener 18. Ädelgaser

1. Alkalimetaller, 1 valenselektron Lätta, mjuka metaller, som lätt reagerar med omgivningen och avger gärna sin enda valenselektron. Ex Litium, natrium, kalium. 17. Halogener, 7 valenselektroner Tar mycket gärna upp en elektron för att få ädelgasstruktur. Bildar lätt salter. Håller ihop två och två med atomer av samma atomslag. Ex Fluor, klor, brom, jod. 18. Ädelgaser, 8 valenselektroner (2 i heliums fall) Reagerar inte så lätt med andra ämnen. Ex Helium, neon, argon.

Vågräta raderna kallas PERIODER Periodens nummer visar på hur många energinivåer ett grundämne har elektroner. (Period 6 och 7 är lite annorlunda. I dessa perioder finns så många atomslag som ska in under grupp 3 att dessa har fått placeras på två separata rader nedanför. Den första av dessa rader kallas lantanoiderna medan den undre raden kallas aktinoiderna.)

METALLER (inkluderar sidogrupperna) HALVMETALLER ICKE-METALLER

BINDNINGAR Svaga bindningar Mellan molekyler och joner. Kräver lite energi för att brytas.

Starka Bindningar Starka bindningar mellan atomer (=> grundämnen bildar föreningar). Kräver mycket energi för att brytas. Jonbindningar Kovalenta bindningar Metallbindningar

Varför vill atomer binda sig med varandra?

Vill få oktett-struktur

Vill få oktett-struktur

Strävan efter att få oktettstruktur sker genom att: 1) avge/ta emot elektroner 2) bilda gemensamma elektronpar Grundämnets position i det periodiska systemet samt elektronegativitetsvärde förklarar grundämnets sätt att få oktett.

Elektronegativitet: ett mått på förmågan hos en atom att dra till sig elektroner i en bindning.

Jonbindning Mellan metaller och icke-metaller Metaller och icke-metaller har stor skillnad i elektronegativitetsvärden. Varför?

Huvudgruppernas metaller har 1-3 valenselektroner => ger gärna bort dem => positiv jon = katjon Ickemetallerna tar gärna emot elektroner => negativ jon = anjon En stark elektrisk dragningskraft binder jonerna till varandra => JONFÖRENING

Koksalt = Natriumklorid, NaCl 1. Vilket av grundämnena är en metall/icke-metall 2. Ta reda på antalet valenselektroner

Ex: Ange den kemiska formeln för den jonförening som består av följande grundämnen. a) Na, F b) Ca, Cl c) Al, O

Kovalent bindning Finns i molekylföreningar Bildas mellan ickemetall + ickemetall Grundämnena delar på sina opariga ytterelektroner => bindningselektronpar Stark bindning, stabil struktur

Grundämnesmolekyler Klor, Cl 2 Rent klor förekommer som klorgas med formeln Cl 2. Klorgas är en gulgrön gas med en mycket stark lukt och reagerar direkt med de flesta ämnen. Gasen är giftig.

Syre, O 2 På jorden är den vanligaste formen av syre O 2, syrgas flytande syre ->

Kväve, N 2 Flytande kväve -> http://www.youtube.com/watch?v=heel8bnytak

Hur bildas en molekyl(förening) för? a) Vatten b) Koldioxid c) Ammoniak

ORGANISK KEMI = KOL-föreningarnas kemi = LIVETS kemi

mycket vanlig i naturen KOLET har god förmåga att bilda enkel-, dubbel- och trippelbindningar bildar långa kedjor

DIAMANT GRAFIT - FULLEREN

KOLVÄTEN De enklaste organiska föreningarna består av kol, C och väte, H

GRUNDKOLVÄTEN = ALKANER

Mättade och Omättad kolväten Mättade kolväten = Alkaner Omättade kolväten = Alkener och Alkyner Alkener har åtminstone en dubbelbindning. Alkyner har åtminstone en trippelbindning. OBS! dubbel-/trippelbindningen mellan kol-kol!!

KOLKEDJANS STRUKTUR DELAR ALLA KOLFÖRENINGAR I TRE KLASSER:

1. Kolväten med kedjeformad kolkedja (oförgrenad eller förgrenad)

2. Cykliska kolväten ex: Cyklopentan

3. Aromatiska kolväten ex. Bensen

Isomerer molekyler som har samma molekylformel, men olika strukturformel och egenskaper Pentyn vs. Cyklopenten

SIDOGRUPPER då ett väte på stamkolkedjan ersätts med någonting annat. om vi ersätter en väteatom med en kolkedja, lägger man yl efter prefixet. Ex; metyl, etyl... Metylpropan (= isobutan)

Namngivning av kolföreningar: Sidogrupper --- grundkolväte --- kolvätets ändelse 2,3-dimetyl-2-penten 2,3 anger positioner dimetyl = 2 x metyl

Funktionella grupper En funktionell grupp är den aktiva grupp i en kolförening som reagerar mycket lätt och därmed bestämmer föreningens egenskaper.

Alla föreningar som hör till samma klass har samma funktionella grupp:

Kolvätekedjan som är bunden till en funktionell grupp betecknas ofta med R. R OH

Funktionella grupper med syre: Alkohol R-OH s 63 Eter R-O-R Aldehyd R-CHO Keton R1-(C=O)-R2 Karboxylsyra R-COOH Estrar R-CO-O-R Funktionella grp med kväve: Amin R-NH2 Amid R-CO-NH-R(H)