KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunfullmäktige, tisdagen den 14 februari 2012 kl. 17.00 i Församlingshemmet i Lindesberg. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Bengt Storbacka Ordförande Malin Sjöberg Sekreterare Upprop Val av justeringsperson och fastställande av tid och plats för protokollets justering. Allmänhetens frågestund Information om resultatet av SCB:s medborgarundersökning 2011, planerare Ingemar Wegfors Information om ungdomsberedningens verksamhet, sammankallande Jeanette Rapp (V) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr 1. Naturreservat på Kyrkberget i Lindesberg 2010/58 AKK 2. Gemensam turiststrategi för Bergslagen 2011/368 AKK 3. Fusion mellan Linde Exploatering AB och Fastigheter i Linde AB 2011/420 AKK 4. Redovisning av beslut enligt socialtjänstlagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som inte verkställts inom tre månader, kvartal 3 2011 2011/400 AKK 5. Ändring av förbundsordning för Nerikes brandkår 2011/413 AKK 1

6. Arbetsordning för revisionen i Lindesbergs kommun 2011/428 AKK Nya motioner och medborgarförslag 7. Medborgarförslag om betongpark i Lindesberg 2011/412 AKK 8. Medborgarförslag om förbättrad avfart till anstalten Hinseberg 2011/414 AKK 9. Medborgarförslag om långtidsparkering på Banvägen i Lindesberg 2011/423 AKK 10. Medborgarförslag om hastighetssänkande åtgärd vid övergångsställe Lindesjön runt 2011/424 AKK 11. Medborgarförslag om att införa scanning av leverantörsfakturor 2011/425 AKK 12. Medborgarförslag om att införa läsplattor till nämnder och fullmäktige 2011/426 AKK 13. Medborgarförslag om en öppen graffitivägg i Lindesberg 2012/18 AKK 14. Motion om policy för kommunens bemötande av barn och vuxna 2012/22 AKK 15. Medborgarförslag om finansiering av ridhus i Lindesberg 2012/29 AKK Interpellationer 16. Interpellation om kommunchefens löneavtal 2011/395 AKK 17. Interpellation om kommunstyrelsens ordförandes uppfattning av resultatet av SCB:s Medborgarundersökning 2011 2012/30 AKK Fyllnadsval 18. Fyllnadsval av ledamot till Bergslagens Kommunalteknik 2011/399 AKK Meddelanden (se separat bilaga) Närradion direktsänder fullmäktiges förhandlingar på frekvens 92,6 Mhz. Du kan lyssna på sändningen i efterhand på http://radiolinde.se/?page_id=2 Handlingarna finns på kanslienheten i kommunhuset, samt på www.lindesberg.se/kallelser Anslås på kommunens anslagstavla fredag den 3 februari 2012 2

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2011-12-13 Ks 290 Dnr. 2010/58 Naturreservat på Kyrkberget i Lindesberg Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Inriktningen ska vara att Kyrkberget skyddas enligt plan- och bygglagen. En skötselplan ska göras där det ska framgå att området främst ska användas till rekreation. 2. Det uppdras till Bergslagens miljö- och byggnämnd att ta fram förslag enligt ovanstående inriktning med en tydlig områdesgräns. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade den 21 september 2009 att: Det uppdras till miljökontoret att utreda möjligheterna till att ombilda Kyrkberget till naturreservat. Det uppdras till kultur- och fritidsförvaltningen att utreda möjligheterna till att ombilda Kyrkberget till kulturreservat. Ingrid Andrén, kommunekolog, informerade den 10 maj 2010 planeringsoch utvecklingsutskottet om möjligheten att bilda naturreservat på Kyrkberget. Det går inte att göra både natur- och kulturreservat av samma område, däremot går det att skydda kulturvärden även i ett naturreservat. Därmed samordnas ärendet om kulturreservat med ärendet om naturreservat. LONA-bidragen är regeringens sätt att visa att detta är viktigt och det finns goda chanser att få bidrag för detta projekt för år 2011. Planerings- och utvecklingsutskottet uppdrog den 11 oktober 2010 till kommunledningsstaben att i samråd med miljö- och byggförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen arbeta fram ett förslag till fysisk avgränsning av naturreservatet. Förslaget ska presenteras för planerings- och utvecklingsutskottet senast den 8 november 2010. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 8 november 2010 att: Kommunekologen blir projektledare för naturreservatet Kyrkberget Det uppdras till projektledaren att samordna med övriga förvaltningar, Bergslagens kommunalteknik och eventuella föreningar för att senast på planerings- och utvecklingsutskottets sammanträde den 13 december 2010 inkomma med förslag på avgränsning för reservatet, åtgärder för kägelbanan, Forts Justerande Utdragsbestyrkande 3

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen 2011-12-13 Fort Ks 290 vattentornet/utsikten, "Sinnenas skog", informationsmaterial, allmän upprustning, bidragsansökningar och driftfinansiering. Det uppdras till projektledaren att snarast söka samråd med projekt förskolan för att säkra en bra ingång till naturreservatet och hitta en bra balans mellan naturreservat och förskolan. Budget för projektet får maximalt uppgå till 200 000 kronor. Finansiering sker genom ianspråktagande av medel för strukturella insatser. Tidplan: - Samla arbetsgrupp - november 2010 - Projektmöten - januari-februari 2011 - Samråd - mars 2011 - Bidragsansökan LONA - april 2011 - Förslag till beslut - maj 2011 - Remiss - juni-september 2011 - Beslut i kommunstyrelse samt fullmäktige - oktober/november 2011 - Kungörelse - (lagakraft efter 3 veckor) Efter samråd med ekonomichefen har kommunchefen den 12 november 2010 beslutat att ärendet ska tas upp till behandling på kommunstyrelsen då det rör finansiering och planerings- och utvecklingsutskottet saknar erforderlig delegation. Den 14 december 2010 beslutade kommunstyrelsen: Budget för projektet får maximalt uppgå till 200 000 kronor. Finansiering sker genom ianspråktagande av medel för strukturella insatser. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 9 maj 2011 att förslag till områdets gränsdragning färdigt för remissomgång presenteras på planerings- och utvecklingsutskottets sammanträde den 30 maj 2011. Den av planerings- och utvecklingsutskottet fastställda tidsplanen ska upprätthållas. Kommunekologen inkom den 25 maj 2011 med förslag till gräns och huvudentré för naturreservatet på Kyrkberget. Kommunekolog Ingrid Andrén och stadsarkitekt Peter Ljungné från Bergslagens miljö och byggförvaltning informerade den 19 september 2011 beredande kommunstyrelsen om skyddsformer för Kyrkberget. De informerade om skillnaden mellan att bilda ett naturreservat på området samt att området omfattas av plan- och bygglagen. Stadsarkitekt Per Granlund inkom den 11 oktober 2011 med förslag om hantering och planeringsform för Kyrkberget i Lindesberg. Forts. Justerande Utdragsbestyrkande 4

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 Kommunstyrelsen 2011-12-13 Forts. Ks 290 Kommunstyrelsen beslutade den 22 november 2011 att det uppdras till kommunchefen att sammanställa resultaten av de utredningsuppdrag miljökontoret och kultur- och fritidsförvaltningen fick av kommunfullmäktige den 21 september 2009 om möjligheterna att ombilda Kyrkberget till naturreservat respektive kulturreservat. Ärendet tas upp på nytt i december 2011. Kommunchefen inkom den 29 november 2011 med en tjänsteskrivelse om skyddsform för Kyrkberget i Lindesberg. Han skriver att tf förvaltningschef på Bergslagens miljö- och byggförvaltning Peter Grönlund har gjort en sammanställning av olika skyddsformer för Kyrkberget. Där redovisas alternativen detaljplan respektive naturreservat. Även andra skyddsformer samt bidragsmöjligheter finns redovisade. Kommunchefen instämmer med skrivelsen och föreslår att kommunstyrelsen tar ställning i frågan om vilken skyddsform som ska gälla för Kyrkberget och lämnar beslutsförslag till kommunfullmäktige. Ledamöternas förslag till beslut Irja Gustavsson (S) föreslog att: Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Inriktningen ska vara att Kyrkberget skyddas enligt plan- och bygglagen. En skötselplan ska göras där det ska framgå att området främst ska användas till rekreation samt att det uppdras till Bergslagens miljö- och byggnämnd att ta fram förslag enligt ovanstående inriktning med en tydlig områdesgräns. Bengt Evertsson (MP) föreslog att inriktningen ska vara att Kyrkberget omvandlas till naturreservat istället för att skyddas enligt plan- och bygglagen. I övrigt instämde han i Irja Gustavssons förslag. Pär-Ove Lindqvist (M), Jonas Kleber (C), Göran Gustavsson (S) och Ingrid Åberg (KD) yrkar bifall till Bengt Evertssons yrkande. Hans-Olof Hake (S) och Snorre Hermansson (V) föreslog bifall till Irja Gustavssons förslag Beslutsgång Ordförande ställde Irja Gustavssons förslag mot Bengt Evertssons förslag och fann att kommunstyrelsen beslutat enligt Irja Gustavssons förslag. Omröstning begärdes och genomfördes enligt följande: Forts Justerande Utdragsbestyrkande 5

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 Kommunstyrelsen 2011-12-13 Forts Ks 290 De som stödjer Irja Gustavssons förslag röstar ja. De som stöder Bengt Evertssons förslag röstar nej. Omröstningen utföll med 8 ja och 7 nej. Av röstningslistan nedan framgår hur var och en av ledamöterna har röstat. Ja röstade Irja Gustavsson (S) Arnold Bengtsson (S) Margareta Ahlm (S) Hans-Olof Hake (S) Margaretha Östlund (S) Bengt Storbacka (S) Snorre Hermansson (V) Jan Hansson (M) Nej röstade Bengt Evertsson (MP) Pär-Ove Lindqvist (M) Anniette Lindvall (M) Jonas Kleber (C) Göran Gustavsson (FP) Ingrid Åberg (KD) Sven-Ove Karlsson (SD) Beslut Kommunstyrelsen beslutade enligt Hans-Olof Hakes förslag. Reservationer Bengt Evertsson (MP), Pär-Ove Lindqvist (M), Anniette Lindvall (M), Jonas Kleber (C), Göran Gustavsson (FP), Ingrid Åberg (KD) samt Sven- Ove Karlsson (SD) reserverade sig till förmån för Bengt Evertssons förslag. Bengt Evertsson (MP) meddelade att han inkommer med en skriftlig reservation. Justerande Utdragsbestyrkande 6

TJÄNSTESKRIVELSE 2011-11-29 Dnr 2010/58 Kommunchef Peter Bring 0581-810 34 peter.bring@lindesberg.se Kommunstyrelsen Skyddsform för Kyrkberget i Lindesberg Sammanfattning Naturreservat på Kyrkberget i Lindesberg. Kommunfullmäktige beslutade den 21 september 2009 att: Det uppdras till miljökontoret att utreda möjligheterna till att ombilda Kyrkberget till naturreservat. Det uppdras till kultur- och fritidsförvaltningen att utreda möjligheterna till att ombilda Kyrkberget till kulturreservat. Ärendet Ingrid Andrén, kommunekolog, informerade den 10 maj 2010 planerings- och utvecklingsutskottet om möjligheten att bilda naturreservat på Kyrkberget. Det går inte att göra både natur- och kulturreservat av samma område, däremot går det att skydda kulturvärden även i ett naturreservat. Därmed samordnas ärendet om kulturreservat med ärendet om naturreservat. LONA-bidragen är regeringens sätt att visa att detta är viktigt och det finns goda chanser att få bidrag för detta projekt för år 2011. Planerings- och utvecklingsutskottet uppdrog den 11 oktober 2010 till kommunledningsstaben att i samråd med miljö- och byggförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen arbeta fram ett förslag till fysisk avgränsning av naturreservatet. Förslaget ska presenteras för planerings- och utvecklingsutskottet senast den 8 november 2010. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 8 november 2010 att: Kommunekologen blir projektledare för naturreservatet Kyrkberget Det uppdras till projektledaren att samordna med övriga förvaltningar, Bergslagens kommunalteknik och eventuella föreningar för att senast på planerings- och utvecklingsutskottets sammanträde den 13 december 2010 inkomma med förslag på avgränsning för reservatet, åtgärder för kägelbanan, vattentornet/utsikten, "Sinnenas skog", informationsmaterial, Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 7

2 Det uppdras till projektledaren att snarast söka samråd med projekt förskolan för att säkra en bra ingång till naturreservatet och hitta en bra balans mellan naturreservat och förskolan. Budget för projektet får maximalt uppgå till 200 000 kronor. Finansiering sker genom ianspråktagande av medel för strukturella insatser. Tidplan: - Samla arbetsgrupp - november 2010 - Projektmöten - januari-februari 2011 - Samråd - mars 2011 - Bidragsansökan LONA - april 2011 - Förslag till beslut - maj 2011 - Remiss - juni-september 2011 - Beslut i kommunstyrelse samt fullmäktige - oktober/november 2011 - Kungörelse - (lagakraft efter 3 veckor) Efter samråd med ekonomichefen har kommunchefen den 12 november 2010 beslutat att ärendet ska tas upp till behandling på kommunstyrelsen då det rör finansiering och planerings- och utvecklingsutskottet saknar erforderlig delegation. Den 14 december 2010 beslutade kommunstyrelsen: Budget för projektet får maximalt uppgå till 200 000 kronor. Finansiering sker genom ianspråktagande av medel för strukturella insatser. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 9 maj 2011 att förslag till områdets gränsdragning färdigt för remissomgång presenteras på planerings- och utvecklingsutskottets sammanträde den 30 maj 2011. Den av planerings- och utvecklingsutskottet fastställda tidsplanen ska upprätthållas. Kommunekologen inkom den 25 maj 2011 med förslag till gräns och huvudentré för naturreservatet på Kyrkberget. Kommunekolog Ingrid Andrén och stadsarkitekt Peter Ljungné från Bergslagens miljö och byggförvaltning informerade den 19 september 2011 beredande kommunstyrelsen om skyddsformer för Kyrkberget. De informerade om skillnaden mellan att bilda ett naturreservat på området samt att området omfattas av plan- och bygglagen. Stadsarkitekt Per Granlund inkom den 11 oktober 2011 med förslag om hantering och planeringsform för Kyrkberget i Lindesberg. Kommunstyrelsen beslutade den 22 november 2011 att det uppdras till kommunchefen att sammanställa resultaten av de utredningsuppdrag miljökontoret och kultur- och fritidsförvaltningen fick av kommunfullmäktige den 21 september 2009 om möjligheterna att 8

ombilda Kyrkberget till naturreservat respektive kulturreservat. Ärendet tas upp på nytt i december 2011. 3 Tf förvaltningschef på Bergslagens miljö- och byggförvaltning Peter Grönlund har gjort en sammanställning av olika skyddsformer för Kyrkberget. Där redovisas alternativen detaljplan respektive naturreservat. Även andra skyddsformer samt bidragsmöjligheter finns redovisade. Undertecknad instämmer med skrivelsen och föreslår att kommunstyrelsen tar ställning i frågan om vilken skyddsform som ska gälla för Kyrkberget och lämnar beslutsförslag till kommunfullmäktige. Peter Bring Kommunchef 9

2011-09-16 Administrativa enheten Peter Grönlund Tfn. 0581-817 08 Peter.gronlund@lindesberg.se Kommunstyrelsen i Lindesberg Olika skyddsformer för Kyrkberget Kommunstyrelsen står inför ett beslut om hur Kyrkberget ska skyddas. För att tydliggöra det aktuella läget, vill Bergslagens miljö- och byggförvaltning presentera två alternativ till beslut. Båda alternativen kan utveckla Kyrkberget till en attraktiv plats för rekreation och pedagogisk verksamhet med en skötsel som utvecklar såväl parkmiljö som skogsmiljö. Man måste dock bestämma sig för en ambitionsnivå. Vill man lyfta området eller låta det vara som det är? Oavsett vad man bestämmer sig för finns två alternativa vägar för skyddet. Alternativ 1 Detaljplan Kommunen vill bevara Kyrkberget som rekreationsområde, men ha en öppenhet för att i framtiden kunna bygga t.ex. bostäder i området. Området omfattas idag av en föråldrad detaljplan som då behöver förnyas och till den görs en ny skötselplan. I skötselplanen förtydligas den politiska ambitionen av hur parkområdet ska bevaras och utvecklas. Gällande plan utvecklas med bestämmelser för användning och utformning. Alternativ 2 Naturreservat Kommunen vill skydda mot exploatering för lång tid. Dock med möjligt att bygga för rekreation och pedagogisk verksamhet, t.ex. uppförande av en musikpaviljong, en konstpark eller liknande inom ramen för rekreationssyftet med skyddet. Kommunen bildar naturreservat och en ny skötselplan görs. Eftersom naturreservatet i grunden är ett starkt skydd blir gränsdragningen mot omgivande gator och bebyggelse viktigt med hänsyn till eventuella förändringsbehov i framtiden. Bidrag De bidrag som tidigare informerats om i samband med naturreservatsbildande, omfattar uppbyggnadsskedet, som exempelvis investeringar i information och anläggningar. Det finns inga bidrag för den fortsatta skötseln av området. När det gäller driften blir det alltså ingen skillnad oavsett vilket alternativ man väljer. Det beror mer på vilken ambitionsnivå kommunen lägger för området. 10

Andra skyddsformer Områdesbestämmelser får inte användas för att avsätta områden för friluftsliv eller områden med skydd för särskilda naturvärden. Kulturreservat är inte aktuellt eftersom man måste välja kultur- eller naturreservat. Natur och rekreation är det huvudsakliga bevarandevärdet och kulturvärdena är eller blir skyddade ändå. I tjänsten Peter Grönlund Tf förvaltningschef 11

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2012-01-24 Ks 2 Dnr. 2011/368 Gemensam turiststrategi för Bergslagen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Lindesbergs kommun antar Turiststrategi för Bergslagen enligt Tursams förslag från den 19 oktober 2011. 2. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska finnas med i arbetet med lokal turiststrategi för Lindesbergs kommun. Ärendet Tursam i Bergslagen ekonomisk förening inkom den 4 november 2011 med ett förslag till gemensam turiststrategi för Lindesberg, Nora, Hällefors/Grythyttan och Kopparberg. Styrelsen i Tursam rekommenderar att medlemskommunerna antar den föreslagna turiststrategin och ger Tursam i uppdrag att arbeta för och genomföra strategins andemening och vision för att nå alla de utsatta målen. Kommunchefen föreslog den 5 januari 2012 att Lindesbergs kommun antar Turiststrategi för Bergslagen enligt Tursams förslag från den 4 november 2011. Ledamöternas förslag till beslut Anders Ceder (S) föreslog att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Lindesbergs kommun antar Turiststrategi för Bergslagen enligt Tursams förslag från den 19 oktober 2011. Inger Karlsson (SD) hade tilläggsförslaget att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska finnas med i turiststrategin. Snorre Hermansson (V) föreslog bifall till Inger Karlssons tilläggsförslag. Pär-Ove Lindqvist (M) föreslog bifall till Anders Ceders förslag. Beslut Kommunstyrelsen beslutade enligt Anders Ceders förslag och Inger Karlssons tilläggsförslag. Justerande Utdragsbestyrkande 12

TJÄNSTESKRIVELSE 2012-01-05 Dnr 2011/368 Kommunchef Peter Bring 0581-810 34 peter.bring@lindesberg.se Kommunstyrelsen Turiststrategi för Bergslagen Sammanfattning Tursam i Bergslagen ekonomisk förening inkom den 4 november 2011 med ett förslag till gemensam turiststrategi för Lindesberg, Nora, Hällefors/Grythyttan och Kopparberg. Ärendet Styrelsen i Tursam rekommenderar att medlemskommunerna antar den föreslagna turiststrategin och ger Tursam i uppdrag att arbeta för och genomföra strategins andemening och vision för att nå alla de utsatta målen. Förslaget till gemensam turiststrategi för Bergslagen som Tursam har arbetat fram är positiv och jag har inga förslag till förändringar. Förslag till beslut Lindesbergs kommun antar Turiststrategi för Bergslagen enligt Tursams förslag från den 4 november 2011. Peter Bring Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 13

Page 1 of 1 Kommun e-post - Vd: Från: Peter Bring Till: kommun@lindesberg.se Datum: den 3 november 2011 16:34 Ärende: Vd: Bifogade filer: Bilaga1_Metod.pdf; Bilaga2_TEM2010_Bergslagen.pdf; Förslag till gemensam turiststrategi.pdf >>> Håkan Ceder<Hakan.Ceder@nora.se> 2011-11-03 15:45 >>> Hej! Här kommer nu Tursam i Bergslagens ek. förenings förslag till en gemensam Turiststrategi för Bergslagen. Strategiförslaget antogs av Tursams styrelse den 19 oktober och den skickas nu till Tursams 4 medlemskommuner för beslut. Två bilagor bifogas även. Bilaga 1 beskriver kort arbetssättet/medetoden för att få fram underlag till strategiförslaget. Bilaga 2 är resultatet av den Turistekonomiska undersökning (TEM) som genomfördes våren 2011 och som gäller för Verksamhetsåret 2010. Den är viktig för både nulägesanalysen och målen. Undertecknad samt Tursams ordförande Birgitta Borg finns till förfogande om något måste presenteras ytterligare. Med vänliga hälsningar / Best regards Håkan Ceder Turistchef Nora Turistbyrå Stationshuset, 713 80 NORA Mobil: +46 070 348 11 19 Turistbyrån: +46 0587 811 19 www.visitnora.se www.bergslagen.se 14 file://c:\documents and Settings\Mns04\Lokala inställningar\temp\xpgrpwise\4eb2... 2011-11-04

Förslag till gemensam turiststrategi Tursam i Bergslagen Ekonomisk Förening 15

Innehållsförteckning 1. Definitioner s. 2 2. Varför Bergslagen? s. 3 3. Nuläge s. 4 3.1 Tursams styrelse 3.2 Tursams destinationsgrupp 3.3 Kommunernas turistbyråer 3.4 Verksamheter 3.5 Våra svenska besökare 3.6 Boende- och inkvarteringsstatistik 2010 3.7 TEM 4. Hit ska vi vår vision s. 7 5. Mål 2012-2014 s. 8 6. Strategiska val s. 9 6.1 Profilområden 6.2 Besöksgrupper 6.3 Destinationsutveckling 6.4 Hållbar besöksnäring 7. Vårt sätt att lyckas s. 11 8. Medlemskommunernas roll och beslut s. 12 Bilagor: 1. Så här har vi arbetat 2. TEM 2010 16 1

1. Definitioner TURISM ACTIVE FAMILY ACTIVE MEETING BERGSLAGEN BESÖKARE/TURIST BESÖKSNÄRING DAGBESÖKARE DESTINATION GÄSTNATT HÅLLBAR BESÖKSNÄRING RESEANLEDNING SVENSK TURISM AB Aktivitet som företas av en eller flera person(er) som reser från sin ordinarie bostadsort för att övernatta eller dagbesök. Avsikten kan vara i tjänsten eller på fritiden. Turism innebär en förflyttning av köpkraft. Målgruppsbeskrivning, den aktiva familjen som värdesätter tid tillsammans på semestern och uppskattar familjeaktiviteter, kultur och natur. Målgruppsbeskrivning, affärs- och konferensturister som efterfrågar möten i kreativ miljö och tillgång till kvalitativa kringaktiviteter. När Bergslagen benämns i strategin är utgångspunkten de fyra kommunerna i nord västra Västmanland, Örebro län dvs. Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Bergslagen är dock gränslöst och större än så. En person som besöker en plats utanför sin ordinarie omgivning. Alla företag, organisationer och föreningar som relaterar till turism: restaurang, livsmedel, transport, shopping, logi och aktiviteter. En person som besöker en plats utanför sin ordinarie omgivning utan övernattning. En destination avser ett geografiskt område där flera olika aktörer gemensamt bidrar till att göra området mer intressant och konkurrenskraftigt som resmål och där man kan erbjuda en helhetsupplevelse för besökaren i form av resa, bo, äta, göra. Desti nationer som begrepp finns både på lokala, regionala och nationella nivåer. (Visit Sweden 2011) En turists/besökares övernattning på en destination. Projektatsning initierad av Västsvenska Turistrådet och Tillväxtverket med målsättning att utveckla ett permanent kvalitets- och hållbarhetssystem för Sveriges besöksnäring. Den anledning som avgör om man reser till en viss plats eller destination. Hanterar den svenska besöksnäringens ägarandel i VisitSweden och har som primära uppgift att ansvara för ägarfrågor tillsammans med den andra ägaren, staten. TEM /RESURS AB Turist Ekonomisk Modell. Mäter bl.a. en plats (kommun/destination) ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av sin turism. THE HEART OF SWEDEN Örebroregionens nya samlande varumärke för utlandsmarknaden. TURSAM Tursam i Bergslagen ekonomisk förening är de fyra medlemskommunerna, Lindes - berg, Nora, Hällefors och Ljusnarsbergs gemensamma organisation för marknadsföring- och destinationsutveckling. VISIT SWEDEN Kommunikationsföretag som arbetar med att marknadsföra varumärket Sverige och svenska destinationer och upplevelser internationellt. WHOPs Målgruppsbeskrivning (Whealthy, Healthy Older People), oftast par, med utflugna barn. De har tid och pengar och ser resandet som en självklarhet. 17 2

2. Varför Bergslagen? Turister reser inte till en kommun de reser till en attraktiv plats, ett besöksmål, en företeelse med mera. Reseanledningarna är många. Tillsammans får vi ett större och intressantare utbud och kan erbjuda fler reseanledningar. Vi är en destination vi är Bergslagen. Bergslagen är idag ett starkt varumärke att samlas kring och har en stor potential att förstärkas. Våra fyra kommuners turistbyråer har en lång tradition av att samarbeta över kommungränserna. Att kommunicera med varumärket Bergslagen talar vi geografiskt om var vi finns i Sverige. Redan 1993 bildades Tursam i Bergslagen ekonomisk förening som sedan dess har arbetat med bland annat stugförmedling, marknadsföring och samarbeten med besöksnäringen. Sedan år 2000 har Tursam fokuserat på att utveckla varumärket Bergslagen med gemensamma trycksaker och en egen webbplats. Från år 2009 är det medlemskommunerna Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora som utser varsin representant i styrelsen. Med en gemensam strategi kan vi lättare nå en ökad tillväxt i besöksnäringen och skapa en högre attraktionskraft för vår bygd. Gemensamma insatser ska leda till att alla bergslagskommuner får fler besökare. Fler besökare som stannar längre innebär en ökad köpkraft i vår besöksnäring, fler arbetstillfällen och företag skapas. En ökad livskvalitet och attraktion för destinationens 45 000 invånare skapar även goda förutsättningar för en ökad inflyttning och entreprenörskap. Bergslagen ska skapa så många starka reseanledningar så att den blir en av Sveriges populäraste destinationer. Mystiskt Folkligt Kreativt 18 3

3. Nuläge 3.1 Tursams styrelse Tursams styrelse består av en utsedd politisk representant från varje medlemskommun. Styrelsen för 2011 2014: Birgitta Borg (Nora), Ewa-Leena Johansson (Ljusnarsberg), Mats Runqvist (Hällefors), Arnold Bengtsson (Lindesberg). Ansvarig VD/tjänsteman är Håkan Ceder, turistchef i Nora kommun. 3.2 Tursams destinationsgrupp Gruppen består av 1-2 representanter från de fyra turistbyråerna. Tillsammans arbetar gruppen efter en modell (då Tursam inte har någon anställd) där varje lokal turistbyrå förbinder sig att på årsbasis göra insatser på minst 25 % av en heltid. Gertrud Jonasson, Lindesberg som ansvarar för stugförmedlingen och Håkan Ceder som fungerar som VD lägger idag in mer tid än så. 3.3 Kommunernas turistbyråer Bergslagskommunerna har på olika sätt organiserat sin turistverksamhet (turistbyrå). Enkelt kan man säga att två är kommunala (Lindesberg och Nora) och två är entreprenörsdrivna (Hällefors och Kopparberg). 3.4 Verksamheter Nätverk för tillväxt Bergslagen är en av de fyra destinationerna som samlas under det regionala varumärket The Heart of Sweden. Örebroregionen fokuserar på insatser och projekt som ska få fl er utländska besökare hit och en större exportmognad hos våra företag. Tursam har ansvarat för genomförandet av aktiviteter i både Danmark och Holland. Övriga nätverk fi nns tillsammans med Östra Värmland, Bergslaget med fl era. Stug- och logiförmedling Tursam är regionens enda lokala förmedlare av privata fritidshus. Via ett antal utländska agenter förmedlas destinationens stugbyar. På bergslagen.se erbjuds besökaren att boka stugor online. Förberedelser har skett för att även kunna boka destinationens hotell online. Destinationsutveckling Tursam anordnar regelbundet utbildningar och Bergslagsträffar för besöksnäringen och håller i samt stödjer olika projekt inom destinationen. Nyhetsbrev skickas med jämna mellanrum. Varje år delas Bergslagens turistpris ut till en företrädare från besöksnäringen som under året visat engagemang och samarbetsvilja, gjort utmärkta insatser för turismen, samt verkat som en god ambassadör. Inför varje säsong utbildas gemensamt alla turistbyråers sommarpersonal. Under sommaren ansvarar Tursam för verksamheten på Bergslagsportens rastplats. Marknadsföring Bergslagen idag bygger sitt varumärke med egna broschyrer och annat marknadsföringsmaterial anpassat för marknaderna. Destinationens besöksnäring tar här ett stort ansvar genom delfi nansiering. Nya bergslagen.se är Tursams gemensamma webbplats där de lokala turistbyråerna själva ansvarar för sin uppdatering. Bergslagen deltar på större mässor i Sverige och annonserar i fack- och rikspress. kronor 1 200 000 kr 1 000 000 kr 800 000 kr 600 000 kr 400 000 kr 200 000 kr 500000 450000 400000 350000 300000 0 kr Finansiering marknadsföring 2010 Finansiering marknadsföring 2010 Marknadsinvestering Annonsintäkter Övriga intäkter Egen finansiering Marknadsinvestering 2010 Marknadsinvestering 2010 kr 250000 200000 150000 100000 50000 0 Marknadsföring, annonser, annonser, webb mmwebb mm Trycksaker Trycksaker Mässor Mässor 19 4

www.bergslagen.se Kartöversikt 3.5 Våra svenska besökare Under sommaren 2011 genomförde Tursam en enkätundersökning på samtliga turistbyråer inklusive Bergslagsporten. Samtidigt gjordes en analys av besökarna på webbsidan bergslagen.se De besökare som svarade på enkäten kommer från (se kartan): 1 mar 2011-15 sep 2011 Jämfört med: Webbplats Bergslagen Norra Sverige 13 % Stockholm 27 % Besök 1 7 582 Örebro län 21 % 30 Mälardalen 081 besök 12 kom % från 1 101 städer Webbplatsanvändning Södra Sverige 27 % Besök Sidor/besök Genomsnittlig tid på webbplats 30 081 4,50 % av webbplatsens Genomsnitt för 00:03:09 totalsumma: webbplatsen: Genomsnitt för Besökarna på bergslagen.se kommer från: 100,00 % 4,50 (0,00 %) Enkäten visar bland annat: 86 % har besökt Bergslagen tidigare 60 % är i Bergslagen på semester, 25 % besöker släkt och vänner osv 21 % är dagbesökare 20 % av de som övernattar bor hos släkt och vänner, 17 % på camping, 15 % på hotell osv 20 % är intresserade av design, nostalgi och kultur under sin semester, 18 % går på muséer, 18 % vill bada, 17 % vandrar gärna, 8 % är intresserade av Bergslagens historia osv webbplatsen: 00:03:09 (0,00 %) % Nya besök 70,40 % Genomsnitt för Avvisningsfrekvens 39,00 % Genomsnitt för webbplatsen: webbplatsen: 70,31 % (0,12 Resterande %) orter 39,00 % (0,00 %) Stad Besök Besök Besök Orebro 7 582 25,21 % Stockholm 5 480 18,22 % 3 5, 7 1 % Goteborg 1 178 3,92 % Vasteras 1 140 3,79 % Lindesberg 987 3,28 % Malmo 729 2,42 % Norrkoping 656 2,18 % Uppsala 639 2,12 % Karlstad 562 1,87 % Borlange 385 1,28 % 1 8, 2 2 % 2 5, 2 1 % 1-10 av 1 101 3.7 Boende- och inkvarteringsstatistik 2010 Statistiska Centralbyrån (SCB) producerar statistiken på uppdrag av Tillväxtverket. Statistiken omfattar allt kommersiellt boende och baseras på att varje boende rapporterar in sina siffror. 1 Google Analytics Antalet svenska gästnätter på hotell i Bergslagen 107 850 +7 % Antalet utländska gästnätter på hotell i Bergslagen 12 382 +-0 % Antalet gästnätter på vandrarhem 34 127 +4 % Antalet gästnätter på camping 161 000 +24 %* 20 % av alla svenska övernattningar i Örebro län sker i Bergslagen 54 % av alla holländska och 42 % av alla tyska övernattningar i länet sker i Bergslagen 55 % av alla svenska övernattningar i Bergslagen och 45 % av de tyska sker i Hällefors kommun Beläggningen av hotellrum ökade under 2010 med 10 % (måndag-torsdag) och 6,6 % (fredag-söndag) *Jämfört med 2007 20 5

3.6 TEM 2010 Den senaste TEM:en för Bergslagen (Resurs AB den 18 juni 2011) påvisar hur viktig besöksnäringen är för Bergslagen. Omsättningen har sedan den senaste mätningen 2007, trots ekonomisk kris ökat med drygt 2 % till en omslutning 621 mkr. NORA 2006 UTVECKLING TURISMEN I BERGSLAGEN 2010 Övernattande och besökare till Bergslagen, de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora, spenderade 621 miljoner kronor 2010 och detta innebar upphov till en årssysselsättning för 466 personer. Trots en stor ökning av övernattningar och besök har omsättningen bara ökat svagt. Skälet till detta är att många besökare valt att spendera mindre per person och dygn, en trend som gäller större delen av Sverige. Detta gäller främst hotellgäster, samt de som övernattar i eget fritidshus och hos släkt och vänner. Finanskrisen kan vara en förklaring, men också bra sommarväder. Den stora ökningen av antalet övernattningar bör ge ett bättre positivt resultat 2011 eftersom ekonomin nu återhämtat sig. Detta hänger dock även ihop med hur sommarvädret blir. Bra sommarväder ger alltid lägre konsumtion eftersom man shoppar mindre och istället ägnar sig åt sol och bad. De fl esta boendekategorier har ökningar mellan 2007 och 2010. För det kommersiella boendet är det camping som ökat mest. Hotellen har nästan oförändrat antal övernattningar, men en svag ökning kan märkas. SCB har en ny indelning av alla företag i olika branscher enligt SNI 2007. Detta har inneburit säkrare data, men också att vissa resultat inte kan jämföras fullt ut mellan åren. För Hällefors gäller detta främst transport och shopping, där den första varit för lågt värderad tidigare år och shopping för högt. De branscher som är sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd är logi, restaurang och aktivitet. Omsättning per anställd för restauranger i Bergslagen var 812 000:- under 2010 och hotell med en omsättning på 891 000:- per anställd. Detta kan jämföras med livsmedel som låg på 2,8 miljoner kronor. Totalt krävs en omsättningsökning med drygt 13 miljoner för att skapa 10 nya arbetstillfällen. Detta innebär upphov till en årssysselsättning för 466 personer. Lars Paulsson, Resurs AB den 18 juni 2011 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nora kommun Inklusive åren 1995-2005 21 6

4. Hit ska vi vår vision År 2020 ska Bergslagen vara en av de populäraste destinationerna att besöka i Sverige Bergslagen ska tillhöra de destinationer som Svensk Turism AB talar om i STRATEGI2020, Nationell strategi för svensk besöksnäring. www.strategi2020.se En fördubblad besöksnäring på tio år! Att lyfta blicken och visualisera framtiden är viktigt för att kunna formulera mål, strategier och handlingsplaner. 2020 är valt med omsorg. Näringen och dess aktörer, liksom de politiska systemen, hinner göra mycket på tio år. Strukturer har tid att ändras, initiativ och avgörande beslut hinner tas och följas upp, och ytterligare två riksdagsval kan bidra till att driva utvecklingen. De fl esta av de idag verksamma aktörerna i näringen kommer också att vara kvar på ett eller annat sätt och kan visualisera året 2020. RESMÅLET År 2020 är Sverige ett av Europas mest attraktiva resmål med starka varumärken på nationell och destinationsnivå. Sverige är känt som ett modernt, spännande, naturnära och hållbart besöksmål med en svårslagen kombination av storstad och naturupplevelser. Att resa till Sverige när man klarat av måsten som Europas storstäder står mycket högt i kurs hos den globala resenären, den globala företagaren och hos svenskarna själva. DESTINATIONERNA Besöksnäringen har utvecklats till en professionell, konkurrenskraftig och lönsam näring med ökade förädlingsvärden och goda vinstmarginaler för näringens företag. Företag, destinationer och regioner är medvetna om sina produkter, deras värde och hur de kan säljas, och tänker i termer av utveckling, destinationssamverkan och innovation. 35 destinationer är helt mogna för exportmarknaden och har ökat omsättningen på den inhemska marknaden. Utdrag ur STRATEGI2020 Nationell strategi för svensk besöksnäring STRATEGI2020 22 7

5. Våra mål 2012 2014 Vi ska gemensamt ta nästa steg för att långsiktigt och hållbart utveckla varumärket Bergslagen och vår destination. Vi ska fi nna former för att gränslöst och effektivt utnyttja de resurser som idag står till buds men också arbeta för att hitta framtida hållbara former för destinationens organisation, utvecklings- och marknadsföringsarbete. Omsättningen i besöksnäringen ska öka med minst 25 mkr Detta ska generera minst 20 nya arbetstillfällen Det totala antalet svenska gästnätter ska öka med minst 10 % Det totala antalet utländska gästnätter ska öka med minst 10 % Det totala antalet dagsbesökare ska öka med minst 10 % Destinationens uppsatta mål kommer att mätas med hjälp av en årlig TEM-undersökning. 23 8

6. Strategiska val 6.1 Profilområden De fem utvalda profilområdena är ingredienser i vårt recept för hur vi ska attrahera fler besökare och säkerställa att vi uppnår Bergslagens mål och vision. Med dessa profilområden gör vi det tydligt för våra besökare vilka anledningar som finns för att komma hit. Vi utgår från och förstärker det som Bergslagen är känt för idag, men utvecklar även nytt för att främja vår positionering och för lyckas att bli den populära destination Bergslagen förtjänar att bli. Vi ska ta en unik plats i våra målgruppers medvetande. Aktiva naturupplevelser Bergslagen Made Sweden vår historia Lockande kultur och attraktiva evenemang Njutning boende, mat och dryck i bästa klass Shopping unika produkter i trivsamma miljöer 24 9

6.2 Besöksgrupper Följande besöksgrupper bedömer vi är de prioriterade målgrupper vi ska satsa på i vår marknadskommunikation och i vår destinationsutveckling. Active family den aktiva familjen som värdesätter tid tillsammans på sin semester och har ett starkt intresse för kultur, naturupplevelser och olika sportaktiviteter. De efterfrågar ett utbud av aktiviteter där hela familjen kan delta. WHOPs aktiva äldre med utflugna barn som vill ha passande upplevelser kopplat till natur och kultur, gärna bra boende och god mat. Deras nyfikenhet gör att de vill uppleva och lära nya saker. Här finns även de som gärna åker på bussresor i grupp. Active Meeting affärs- och konferensturister som efterfrågar möten i kreativ miljö och gärna med tillgång till kvalitativa kringaktiviteter. Här finns även en intern målgrupp hos de verksamma företagen i Bergslagen som tar emot gäster. Vi ska själva, eller med strategiska partners, verka på den svenska marknaden och/eller med The Heart of Sweden på de utvalda utländska marknaderna: Norge, Danmark, Tyskland och Holland. Urvalet av målgrupperna bygger på delar av VisitSwedens nationella målgruppsprioritering. Active family WHOPs Active meeting Bergslagen x x x Örebro län x x x Stockholm x x x Mälardalen x x x Södra Sverige x x Värmland/Dalarna x x x Norge x x Danmark x Holland x Tyskland x 25 10

6.3 Destinationsutveckling Det finns något unikt och speciellt i varje kommun som attraherar besökare och som gemensamt gör Bergslagen mer värt att besöka. Större produktutbud påverkar tiden man stannar i området och genererar ökad köpkraft. Destinationens utveckling kan påverkas av en ökad marknadskommunikation men minst lika viktigt är att: Utveckla mötesplatser och nätverk för besöksnäringen Arbeta med statistik och omvärldsbevakning Utveckla plattformar för webb och sociala medier Ta initiativ till och delta i utvecklingsprojekt Genomföra utbildningsinsatser Skapa en tydlig destinationsorganisation Öka exportmognaden inom besöksnäringen 6.4 Hållbar besöksnäring Det finns redan idag en ökad efterfrågan på kvalitetssäkrade turistprodukter och svenska destinationer som kan leverera sådana. Därför har Västsvenska Turistrådet tillsammans med Tillväxtverket initierat projektet Hållbar Besöksnäring. Målsättningen med projektet är att utveckla ett permanent kvalitets- och hållbarhetssystem för hela Sveriges besöksnäring. Det handlar om att se till att gästen är nöjd och att företag inom besöksnäringen kan utvecklas med lönsamhet men också med ett mervärde för samhället med bättre miljö och resurshållning. Projektet pågår fram tills 2014 och förutom västsverige deltar VisitSweden och regionerna Jämtland/Härjedalen, Småland och Södermanland/Västmanland. Tursam ska aktivt bevaka utvecklingen av detta projekt och löpande delge information till destinationens besöksnäring. 7. Vårt sätt att lyckas Vi lyckas genom att destinationen erbjuder våra målgrupper kvalitativa turistiska produkter inom valda profilområden. Vi är besöksnäringens aktiva samarbetspartner och tillsammans skapar vi förutsättningar för utveckling. Vi lyckas genom ett nära samarbete över kommungränserna med fokus på Bergslagen. Genom att samarbeta blir vi mer resurseffektiva, får en samlad kompetens, skapar fler reseanledningar och lockar fler besökare som stannar längre. En ökad köpkraft hos vår besöksnäring ger fler arbetstillfällen och företag kan växa. Fler i arbete genererar ett ökat skatteunderlag. Ökad turism ger ökad livskvalitet för destinationens invånare och ger goda förutsättningar för en ökad inflyttning och entreprenörskap. Med en gemensam strategi för destinationen, ger vi vår besöksnäring en tydlig spelplan att använda i sitt långsiktiga arbete. Alla tjänar på Bergslagen! Destinationen ska erbjuda besökaren: Aktiviteter i naturen som vandring, paddling, cykling etc Vår spännande kulturhistoria, järnhantering, hyttor och gruvor Trivsamma miljöer för shopping, lokalproducerat mathantverk, loppis, kuriosa och hantverk Boende, mat och dryck i bästa klass, ett varierat utbud av smakupplevelser Kultur och evenemang som opera, teater, konstutställningar, nostalgi, visningar och trädgårdar Tursam ska på bergslagen.se marknadsföra och tillgängliggöra destinationens utbud. Möjlighet ska finnas att få information via elektroniska nyhetsbrev och sociala medier. Tursam ska producera målgruppsanpassade trycksaker som är tillgängliga på de lokala och nationella turistbyråerna, hos besöksnäringen och på webben. Trycksaker från Bergslagen ska också finnas på de största turistmässorna i Sverige. 26 11

Tursam ska erbjuda besöksnäringen: En attraktiv marknadsföringskanal genom deltagande i destinationens trycksaker, kampanjer och mässor Marknadsföring av destinationen genom välbesökt webb, sociala medier, turistbyråer och pressreleaser Mötesplatser och plattformar för nätverksbyggande genom till exempel Bergslagsträffar och branschinriktade samverkansgrupper Utbildningsinsatser Utvecklingprojekt Omvärldsbevakning, statistik och spridning av aktuell information genom till exempel nyhetsbrev Tursam ska erbjuda medlemskommunerna: Samlad och effektiv marknadsföring av destinationen i Sverige och på utvalda utländska marknader genom välbesökt webb, trycksaker och mässor Kunskapsutbyte, ökad gemensam kompetens Näringslivsutveckling för tillväxt inom besöksnäringen Samarbete med Region Örebro, Leader Bergslagen, andra svenska destinationer och regioner i olika utvecklingsprojekt Sammanställning av statistik från SCB, enkäter för besöknäring och besökare samt TEM 8. Medlemskommunernas roll och beslut Styrelsen för Tursam i Bergslagen Ekonomisk Förening (716453-1993) har den 19 oktober 2011 enhälligt beslutat att lämna över detta förslag till en gemensam turiststrategi till sina medlemskommuner. Styrelsens rekommendation är att respektive medlemskommun antar den föreslagna turiststrategin och ger Tursam i uppdrag att arbeta för och genomföra strategins andemening och vision för att nå alla de utsatta målen. Medlemskommunernas roll är att agera som möjliggörare och skapa förutsättningar för destinationens utveckling. Kommunerna ska beakta och skapa förutsättningar för de lokala turistbyråernas möjlighet att praktiskt kunna arbeta med destinationens utveckling, detta gäller både de kommunala och de entreprenörsdrivna. Varje kommuns turistbyrås arbetsinsats bör vara på minst 25 % av en heltid. 27 12

Bilaga 1. Så här har vi arbetat Metod Vår metod för att arbeta fram underlaget till den första gemensamma turiststrategin för Bergslagen har varit uppdelad i olika steg. Initiativet kom från ett arbetsmöte med Tursams styrelse och destinationsgrupp den 5 maj 2010 där man konstaterade behovet av att än tydligare samla sig för att stärka samarbetet och turistutvecklingen i vårt Bergslagen. En gemensam syn skulle stärkas av en gemensam strategi. Steg 1. Avspark 10-10-10 Processen inleddes med ett avsparksmöte för politiker, kommunala tjänstemän och näringsliv från Hällefors, Nora, Ljusnarsberg och Lindesbergs kommuner. Mötets tema var inspiration och information om det kommande arbetet med att skapa en gemensam strategi. Ernst Kirchstegier höll ett inspirationsföredrag om sitt arbete med programmet Sommar med Ernst som 2010 spelades in i Bergslagen. Håkan Ceder informerade om Bergslagens turistsamarbete idag, behovet och processarbetet framåt. På mötet deltog ett 40-tal företagare, kommunala tjänstemän och politiker. Vår processledare Maria Comstedt från Örebro presenterades. Steg 2. Kommunalt samarbete Processen fortsatte med flera gruppträffar med Tursams styrelse och destinationsgrupp. Träffarna inriktades på att ta fram förslag till mål, vision och innehåll. Frågeställningarna var många: Hur mäter vi vårt arbete, hur når vi målet, hur ska arbetet förankras, vilka är strategins intressenter och vilka drivkrafter finns. Vi berörde även frågorna: Varför gör vi det här arbetet, vem har ansvar för vad, vem gör vad och hur ska arbetet utvärderas och organiseras. Diskussionerna har i mycket handlat om samverkan mellan kommunerna. I denna del i processen deltog följande personer: Styrelsen: Ritha Sörling, Solveig Oscarsson, Ewa-Leena Johansson och Pär-Ove Lindqvist Destinationsgruppen: Gertrud Jonasson, Marie Nilsson, Ken Karlsson, Ulla Kalander-Karlsson, Maria Dahlqvist, Heléne Sommar och Håkan Ceder. Steg 3. Besöksnäringen Det tredje steget i processen handlade om respons och synpunkter från besöksnäringen. Hur möts det kommunala och det privat? Hur ska vi samarbeta och med vad? Är vi överens om målet? Vi bjöd in ett antal turistföretagare att delta i processen. Vilka vinster finns för alla om vi samverkar? Vill de samverka? Hur ska arbetet organiseras? Hur får vi med oss övrigt näringsliv? var några av diskussionfrågorna. I denna del har förutom de vi tidigare nämnt även följande personer deltagit: Anders Kadesjö NoraGlass/Nora köpmannaförening Sico Dub Hällefors kanot/vandrarhemmet Älghornet Ing-Marie Nilsson-Tarkanen Lindesbergs museum/stripa gruva Sten Johanisson Opera på Skäret Steg 4. Omvärlden För att vara säkra på att komma strategiskt rätt har vi intervjuat och samtalat med olika aktörer i omvärlden. Detta för att förankra vårt arbete och för att säkerställa strategins riktning och mål. Vi har bl.a. samtalat med Björn Fransson turistchef och marknadsansvarig på Örebro Kompaniet och ansvarig för varumärket The Heart of Sweden. Gunn Viol Kattilakoski projektledare för kartläggning av Bergslagsleden och för internationellt arbetet i regionen, Lars Ekevärn näringslivschef i Örebro och projektledare för BRO:s framtida arbete, Fredrik Uhlin intäkts och marknadsföringschef på Loka Brunn. Steg 5. Testet För att se om vi var på rätt väg så presenterade vi hur långt vi hade nått i strategiarbetet i respektive kommun. Detta skedde under december 10 och februari 11. Delvis var detta olyckligt då några av kommunerna bytte styre i samband med årsskiftet. På dessa möten var en kommunrepresentant, Tursams VD Håkan Ceder och processledaren Maria Comstedt med. 28

Resultat från testrundan: Följande synpunkter har kommit fram från dessa testmöten: Det är viktigt med en tydlig och stark organisation kring arbetet med Bergslagen. Det är viktigt med politisk förankring och att den som sitter i styrelsen återkopplar i sin kommun och tar med sig frågor och information. Den kommunala strategin bör gå i takt med Bergslagens strategi. Kanske kan vi bygga något liknande som i BKT? Jag har väntat länge på det här, när blir det av och vem ska börja! Den viktigaste frågan är ju finansiering när diskuterar vi det? Vi borde göra en undersökning så att vi vet nuläget! Strategin bör samordnas med kommunernas näringsutvecklare och informatörer. Kan man få reda på hur de turistiska företagen i Bergslagen mår just nu? Det här var ju intressant och bra vi bör ju verkligen samarbeta! Steg 6. Slutförandet Våren kom och vi i destinationsgruppen hade stort fokus på kommande turistsäsong. Vårt marknadsföringsmaterial för 2011 hade redan omarbetats för att passa den kommande strategin, en helt ny bergslagen.se lanserades och vi deltog på flera mässor under första delen av 2011. På Tursams årsstämma den 28 april valdes en helt ny styrelse med 3 nya representanter från våra 4 medlemskommuner. Vi fick nu ge den nya styrelsen chansen att sätta in sig i det arbete som pågått och under slutet av sommaren 2011 intensifierades arbetet med flera destinations- och styrelsemöten. Under sommaren hann vi även samla in mer material till nulägesanalysen samt fått fram resultatet av den senaste TEM mätningarna för 2010. Processens tankar och idéer sammanställdes till ett färdigt förslag, en gemensam turiststrategi för vårt Bergslagen. På styrelsemötet den 19 oktober antogs strategiförslaget i Tursams styrelse och lämnas nu över för beslut i respektive medlemskommun. Det togs oss exakt 1 år och 9 dagar från Kick-offen! Några citat från processarbetet: Jag älskar Bergslagen så är det bara Jag vill lära omvärlden var Bergslagen ligger! Bergslagen det är ett perfekt samlingsnamn och varumärke 29

BERGSLAGEN 2010 TEM 2010 BERGSLAGEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bergslagen 2010 Inklusive åren 2005 och 2007 Med Bergslagen avses de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora RESURS AB 30

BERGSLAGEN 2010 INNEHÅLL Utveckling turismen i Bergslagen 2010 3 Omsättning fördelad på branscher 3 Omsättning totalt och per kategori 4 Övernattningar/besök 5 Sysselsättning 5 Skatteintäkter 6 Utveckling turismen i Örebro län 2010 7 Utveckling turismen i Sverige 2010 9 Definition 16 Källor 17 Genomförande 17 Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på uppdrag av Tursam 18 juni 2011 RESURS AB STOCKHOLM TEL 08-559 232 40 resurs@resursab.se Denna rapport bör huvudsakligen användas för köparens interna bruk och för det ändamål den är köpt. Om rapporten citeras är vi tacksamma om källan Resurs AB anges. RESURS AB 2 31