Gränslösa möjligheter INTERREG IVA Nord Årsrapport 2010
Operativt program Mål: Territoriellt samarbete Stödberättigande område: Nord Norddelen av programmet innefattar följande stödberättigande områden. Sverige Finland Norge NUTS III: Norrbottens län, Skellefteå, Sorsele, Malå och Norsjö kommuner i Västerbottens län. NUTS III: Lappland, Norra Österbotten och Mellersta Österbotten Finnmarks, Troms och Nordlands fylken (norska interreg medel) Övriga delar av Västerbottens län är stödberättigande som angränsande område i enlighet med artikeln 21(1) i förordning (EG) nr 1080/2006. Det angränsande området i Västerbottens län utgörs av Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Lycksele, Vindeln, Bjurholm, Robertsfors, Vännäs, Nordmaling och Umeå kommuner. Programmet har också valt att använda möjligheten att finansiera insatser utanför Europeiska gemenskapen i enlighet med artikel 21(3). Delprogram Sápmi Delprogram Sápmi innefattar följande stödberättigande områden. Sverige Finland Norge NUTS III: Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län samt del av Dalarnas län (Idre samebys område) NUTS III: Lappland, Norra Österbotten och Mellersta Österbotten Finnmarks, Troms, Nordlands och Nord- och Sörtröndelag fylken samt del av Hedmark fylkeskommun (Elgå Reinbetesdistrikt) (norska interreg medel) Västernorrlands län är stödberättigat som angränsande område i enlighet med artikel 21(1) i förordning (EG) nr 1080/2006. Programmet har också valt att använda möjligheten att finansiera insatser utanför Europeiska gemenskapen i enlighet med artikel 21(3). Inom delprogram Sápmi används möjligheten företrädesvis till samarbete med samerna på Kolahalvön i Ryssland. Programperiod: 2007-2013 Programnummer: CCI: 2007CB163PO032 Programmets namn: INTERREG IVA Nord Årsrapport om genom förandet Rapporteringsår: 2010 Datum för övervakningskommitténs godkännande av årsrapporten: 2011-06-01 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING PÅ SVENSKA, SAMISKA OCH ENGELSKA... 4 2 INLEDNING... 7 3 ÖVERSIKT ÖVER GENOMFÖRANDET AV DET OPERATIVA PROGRAMMET... 8 3.1 Genomförande... 8 3.2 Finansiell information... 14 3.3 Utvecklingen i förhållande till övergripande mål och uppnått resultat... 17 3.4 Programmets effekter för främjandet av lika möjligheter för män och kvinnor.... 23 3.5 Uppgifter om överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen... 25 3.6 Betydande problem och åtgärder för att lösa dem... 25 3.7 Förändringar i genomförandet av det operativa programmet... 25 3.8 Betydande förändringar enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1083/2006... 26 3.9 Komplementaritet med andra instrument... 26 3.10 Åtgärder för övervakning och utvärdering... 32 4 PRIORITERAT OMRÅDE 1 UTVECKLING AV NÄRINGSLIVET... 35 4.1 Beskrivning av aktuellt genomförandeläge... 35 4.2 Analys av utvecklingen... 36 4.3 Beskrivning och analys av uppnådda resultat... 38 4.4 Horisontella kriterier inom prioriterat område1... 41 4.5 Betydande förändringar enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1083/2006... 42 4.6 Exempel på pågående projekt... 42 5 PRIORITERAT OMRÅDE 2 FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING... 45 5.1 Beskrivning av aktuellt genomförandeläge... 46 5.2 Analys av utvecklingen... 46 5.3 Beskrivning och analys av uppnådda resultat... 49 5.4 Horisontella kriterier inom prioriterat område2... 49 5.5 Betydande förändringar enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1083/2006... 50 5.6 Exempel på pågående projekt... 50 6 PRIORITERAT OMRÅDE 3 REGIONAL FUNKTIONALITET OCH IDENTITET... 54 6.1 Beskrivning av aktuellt genomförandeläge... 54 6.2 Analys av utvecklingen... 55 6.3 Beskrivning och analys av uppnådda resultat... 57 6.4 Horisontella kriterier inom prioriterat område3... 60 6.5 Betydande förändringar enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1083/2006... 61 6.6 Exempel på pågående projekt... 61 7 PRIORITERAT OMRÅDE 4 DELPROGRAM SÁPMI GRÄNSLÖS UTVECKLING... 64 7.1 Beskrivning av aktuellt genomförandeläge... 65 7.2 Analys av utvecklingen... 65 7.3 Beskrivning och analys av uppnådda resultat... 67 7.4 Horisontella kriterier inom prioriterat område 4... 71 7.5 Betydande förändringar enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1083/2006... 72 7.6 Exempel på pågående projekt... 73 8 TEKNISKT STÖD... 75 9 INFORMATION OM PROGRAMMET... 76 9.1 Informationsinsatser inom ramen för kommunikationsplanen... 76 9.2 Årlig konferens... 80 9.3 Utvärdering av informationsinsatser... 80 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1: Beviljade projekt under 2010 Bilaga 2: Finansieringsbudget, beslutade och återförda medel Bilaga 3: Uppdelning i kategorier av gemenskapens stöd för beviljade projekt Bilaga 4: Indikatorer 3
1 Sammanfattning på svenska, samiska och engelska Programmet fortskrider i enlighet med de uppsatta målen och intentionerna för programmet. Till och med den sista december 2010 har det beslutats 57 % av ERDFbudgeten och 46 % av budgeten för norska interreg medel. Av de beviljade projekten var 58 projekt pågående och 27 avslutade vid årets slut. I dagsläget finns det beviljade projekt inom alla strategiska utvecklingsområden förutom inom utveckling av tjänstesektorn. Det har beviljats mest finansiering till områdena samarbetet mellan basindustrin och små- och medelstora företag och teknik-, produkt- och tjänsteföretagande inom ett hållbart energisystem. Två andra starka strategiska utvecklingsområden i programmet är informations- och kommunikationsteknologi och kreativa näringar och besöksindustri. Inom prioriterat område 1 utveckling av näringslivet har det till och med sista december 2010 beslutats 40 % (4 441 614 euro) av ERDF-budgeten och 44 % (1 261 426 euro) av budgeten för norska interregmedel. Totalt 18 projekt är pågående och sex är avslutade varav ett har varit huvudprojekt. Det genomförda projektet har resulterat i ett gränsöverskridande nätverk för tjänste- och produktutveckling inom förnybar energi samt att 28 personer har fått kompetensutveckling inom ämnet i fråga. Inom prioriterat område 2 forskning, utveckling och utbildning har det till och med sista december 2010 beslutats 81 % (6 686 640 euro) av ERDF-budgeten och 47 % ( 940 020 euro) av budgeten för norska interregmedel. Totalt 16 projekt är pågående och fyra är avslutade varav samtliga projekt har varit förstudier. Det finns i dagsläget inget resultat att redovisa men det kan konstateras att majoriteten av beviljade projekt har fokus på utveckling av forskningssamarbete. Inom prioriterat område 3 regional funktionalitet och identitet har det till och med sista december 2010 beslutats 62 % (5 101 520 euro) av ERDF-budgeten och 36 % ( 680 304 euro) av budgeten för norska interregmedel. Totalt 13 projekt är pågående och 12 avslutade varav sju projekt har varit huvudprojekt. De genomförda projekten har resulterat i olika utredningar kopplat till utveckling av gemensam infrastruktur och gränskommunalt service. Vidare har det etablerats en gemensamt gränskommunal service inom vattenförsörjning. I aktiviteter kopplat till kultur- och erfarenhetsutbyte har hittills totalt 13 605 respektive 726 personer deltagit i. Inom prioriterat område 4 Delprogram Sápmi gränslös utveckling har det till och med sista december 2010 beslutats 51 % (2 230 751 euro) av ERDF-budgeten och 56 % ( 1 028 126 euro) av budgeten för norska interregmedel. Totalt 11 projekt är pågående och 5 avslutade varav två projekt har varit huvudprojekt. Ett av de genomförda projekten har resulterat i ny kunskap om utbildning i matematik utifrån ett samiskt perspektiv. Vidare har totalt 73 personer hittills deltagit i kulturella aktiviteter som har bidragit till synliggörande av samisk kultur. 4
Čoahkkáigeassu (Sammanfattning på samiska) Prográmma joatkkašuvva biddjojuvvon ulbmiliid ja intenšuvnnaid mielde. Gitta maŋemus beaivvi juovlamánus 2010 leai 57 % ERDF-budjeahtas mearriduvvon ja 46 % norgga interregruhta-budjeahtas. Mieđihuvvon prošeavttain ledje 58 prošeavtta ain jođus ja 27 ledje loahpahuvvon jahkeloahpas. Otna dilis gávdnojit mieđihuvvon prošeavttat visot strategalaš ovdánahttinsurggiid siskkobealde earret bálvalussuorggis. Eanas ruhtadeapmi lea mieđihuvvon surggiide ovttasbargu gaskal vuođđoindustriija ja smávva- ja gaskasturrosaš fitnodagaid ja teknihka-, buvtta- ja bálvalusfitnodatdoaimma bistevaš energiijaortnega siskkobealde. Siskkobealde vuoruhuvvon suorggi 1 ovdáneapmi fitnodateallimis leai maŋemus beaivvi juovlamánus 2010 40 % (4 441 614 evro) mearriduvvon ERDF-budjeahtas ja 44 % (1 261 426 evro) norgga interregruhta-budjeahtas. Oppalaččat leat 18 prošeavtta jođus ja guhtta leat loahpahuvvon ja okta dain lea váldoprošeakta. Čađahuvvon prošeakta lea mielddisbuktan rádjerasttildeaddji fierpmádaga virge- ja buvttaovddideami várás ođasmahttojuvvon energiija suorggis ja 28 olbmo leat ožžon gelbbolašvuođa ovdáneami áššis. Siskkobealde vuoruhuvvon suorggi 2 dutkan, ovdáneapmi ja oahpahus leai maŋemus beaivvi juovlamánus 2010 81 % (6 686 640 evro) mearriduvvon ERDF-budjeahtas ja 47 % (940 020 evro) norgga interregruhta-budjeahtas. Oppalaččat leat 16 prošeavtta jođus ja njeallje leat loahpahuvvon ja visot prošeavtta leat leamaš ovdaguorahallamat. Otna dilis eai gávdno bohtosat muhto sáhttá gávnnahit dan ahte eanas oassi mieđihuvvon prošeavttain leat bidjan fokusa dutkanovttasbarggu ovdáneapmái. Siskkobealde vuoruhuvvon suorggi 3 guovlluguovdasaš doaimmalašvuohta ja identitehta leai maŋemus beaivvi juovlamánus 2010 62 % (5 101 520 evro) mearriduvvon ERDF-budjeahtas ja 36 % (680 304 evro) norgga interregruhtabudjeahtas. Oppalaččat leat 13 prošeavtta jođus ja 12 leat loahpahuvvon ja dain leat čieža prošeavtta leamaš váldoprošeavttat. Čađahuvvon prošeavttat leat mielddisbuktan sierralágán guorahallamiid mat leat čadnon oktasaš infrastruktuvrra ja rádjegielddalaš bálvalusa ovdáneapmái. Oktasaš rádjegielddalaš bálvalus čáhcefálaldagas lea maiddái ásahuvvon. Doaimmain mat leat čadnon kultuvralonohallamii leat dán rádjái 13 605 olbmo oassálastan ja doaimmain mat leat čadnon vásáhuslonohallamii leat 726 olbmo oassálastan. Siskkobealde vuoruhuvvon suorggi 4 Oasseprográmma Sápmi - rádjekeahtes ovdáneapmi leai maŋemus beaivvi juovlamánus 2010 51 % (2 230 751 evro) mearriduvvon ERDF-budjeahtas ja 56 % (1 028 126 evro) norgga interregruhtabudjeahtas. Oppalaččat leat 11 prošeavtta jođus ja vihtta leat loahpahuvvon ja dain leat guokte prošeavtta leamaš váldoprošeavttat. Okta čađahuvvon prošeavttain lea mielddisbuktan ođđa máhtu oahpahusa birra matematihkas sámi oaidninčiegas. Ollislaččat leat 73 olbmo dán rádjái oassálastan kultuvrralaš doaimmain mat leat mielddisbuktan sámekultuvrra čalmmostahttima. 5
Summary (Sammanfattning på engelska) The programme in general is proceeding in accordance with the objectives and intentions set for it. Up to the end of December 2010, 57 % of the ERDF budget and 46 % of the budget for Norwegian Interreg funds have been decided. Of the projects approved, 58 projects were ongoing and 27 had concluded at year s end. As things stand, projects have been approved within all strategic development areas except within development of the service sector. Most financing has been granted to the following two areas: co-operation between the base industries and small and mediumsized companies and technology, product and services enterprise within a sustainable energy system. Two other major, strategic development areas in the programme are information and communications technology and creative businesses and the visitor industry. Within priority area 1, development of trade and industry, up to the end of December 2010, 40 % (4,441,614 Euros) of the ERDF budget and 44 % (1,261,426 Euros) of the budget for Norwegian Interreg funds have been decided. In total, 18 projects are ongoing and six are concluded of which one has been a main project. The completed project has resulted in a cross-border network for services and product development within the field of renewable energy. In addition, 28 persons have undergone competency development within this field of activities. Within priority area 2, research, development and education, up to the end of December 2010, 81 % (6,686,640 Euros) of the ERDF budget and 47 % (940,020 Euros) of the budget for Norwegian Interreg funds have been decided. In total, 16 projects are ongoing and four are concluded of which all projects have been preliminary studies. There are currently no results to report but it can be stated that the majority of the projects approved focus on the development of research collaboration. Within priority area 3, regional functionality and identity, up to the end of December 2010, 62 % (5,101,520 Euros) of the ERDF budget and 36 % (680,304 Euros) of the budget for Norwegian Interreg funds have been decided. In total, 13 projects are ongoing and 12 are concluded of which seven projects have been main projects. The projects realised have resulted in different studies connected with the development of common infrastructure and inter-municipal services. Furthermore, a joint intermunicipal service within water supply has been established. In activities associated with cultural exchange and experience-sharing, a total of 13,605 and 726 persons respectively have participated until now. Within priority area 4, the Sápmi sub-programme development across borders, up to the end of December 2010, 51 % (2,230,751 Euros) of the ERDF budget and 56 % (1,028,126 Euros) of the budget for Norwegian Interreg funds have been decided. In total, 11 projects are ongoing and 5 are concluded of which two projects have been main projects. One of these completed projects has resulted in new knowledge concerning education in mathematics from a Sami perspective. In addition, a total of 73 persons have so far participated in cultural activities that have contributed to enhancing the visibility of Sami culture. 6
2 Inledning Årsrapporten visar hur genomförandet av Interreg IVA Nord programmet framskrider i förhållande till de uppsatta målen och intentionerna för programmet. Rapporten utgör inte bara ett redskap för uppföljning och styrning av programmets genomförande utan bidrar även till att synliggöra vad som har uppnåtts med hjälp av medel från EU, nationella offentliga medfinansiärer och privata insatser samt norska medel. Interreg IVA Nord är ett strukturfondsprogram som syftar till att stödja och främja samarbetet över nationsgränserna mellan norra Finland, Sverige och Norge. Programmets ambition är att bidra till att de gränsöverskridande kontakterna och samarbetet mellan medborgare, företag, myndigheter, organisationer etc. ökar och utvecklas i programområdet. Programområde Interreg IVA Nord Samarbetet bedrivs inom fyra prioriterade områden: 1. Utveckling av näringslivet 2. Forskning, utveckling och utbildning 3. Regional funktionalitet och identitet 4. Delprogrammet Sápmi gränslös utveckling De tre första prioriterade områden avser Norddelen i programmet och tillsammans bidrar de till en kompletterande struktur. Ambitionen i programmet är att ha en tydlig näringslivsinriktning där prioriterat område 1 Utveckling av näringslivet utgör kärnan i Norddelen. De två övriga prioriterade områdena, Forskning, utveckling och utbildning och Regional funktionalitet och identitet ska i allt väsentligt bidra till att stärka näringslivet och öka sammanhållningen i programområdet. Prioriterat område 4 Delprogrammet Sápmi gränslös utveckling innehåller i princip samma tanke som Nord men det samiska språket och kulturen har en särställning inom Sápmi. Programperioden sträcker sig från 2007 2013. Totalt omfattar programmet cirka 74 miljoner euro varav 33 miljoner euro är EU-stöd och 8,6 miljoner euro norska statliga interreg medel. Mer information om programmet finns på www.interregnord.com. 7
3 Översikt över genomförandet av det operativa programmet Avsnittet innehåller en översikt över det aktuella genomförandeläget av det operativa programmet Interreg IVA Nord samt en beskrivning över vilka effekter programmet har haft för främjandet av lika möjligheter för män och kvinnor. Varje prioriterat område beskrivs separat längre fram i rapporten. 3.1 Genomförande Inkomna ansökningar Programmet har under rapporteringsåret 2010 haft två stoppdatum för ansökan om EUfinansiering, den 3 maj och den 1 november. Ansökningar om förstudieprojekt har tagits emot löpande. Under 2010 inkom totalt 49 ansökningar till programsekretariaten varav 9 ansökningar avsåg förstudiemedel. Ansökningar som lämnades in i november behandlas vid styrkommittémöte i mars 2011. Till och med sista december 2010 har det inkommit totalt 224 ansökningar till programmet. Tabell 1 Antal inkomna ansökningar per prioriterat område per 2010-12-31 Prioriterat område 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 1. Utveckling av 0 36 22 16 74 näringslivet 2. Forskning, utveckling 0 31 13 10 54 och utbildning 3. Regional funktionalitet 0 29 19 14 62 och identitet 4. Delprogram Sápmi- 0 9 16 9 34 gränslös utveckling Antal ansökningar totalt 0 105 70 49 224 Det kan konstateras att antalet ansökningar har hållit sig på en bra nivå, trots att det har inkommit färre ansökningar i jämförelse med föregående år. Det bör noteras att programmet hade under 2009 tre stoppdatum för ansökan om EU-finansiering vilket är ett stoppdatum fler än 2010. Även antalet ansökningar till respektive prioriterat område har hållit sig på en relativt jämn nivå. Detta visar att det finns ett fortsatt intresse för programmet i regionen. Det kan dock antas att antalet ansökningar fortsätter att minska i takt med att beslutsläget i de prioriterade områdena blir högre. Aktuellt beslutsläge Styrkommittéerna hade 2 möten under 2010, det första mötet hölls den 22 april i Pajala, Sverige och det andra den 20 oktober i Karleby, Finland. Under 2010 har förvaltande myndighet fattat beslut om stöd till 24 projekt varav 8 har varit förstudieprojekt. I bilaga 1 presenteras de beviljade projekten med en kort beskrivning. Totalt 8 projekt har avslagits, varav en ansökan avsåg ett förstudieprojekt. Presentationer i tabeller och texter i årsrapporten utgår ifrån förvaltande myndighets formella beslutsdatum. Till och med den 31 december 2010 har totalt 87 ansökningar fått bifall. Antalet återkallade ansökningar har minskat inom alla prioriterade områden förutom inom prioriterat område 4 Delprogram Sápmi. Där har antalet ökat med en jämfört med tidigare år men sett till antalet är det dock endast tre återkallade ansökningar. 8
Totalt sett ser genomförandeläget bra ut för programmet. Tabell 2 Antal bifall, avslag samt återkallade ansökningar per 2010-12-31 Prioriterat område 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt 1. Utveckling av näringslivet Bifall 0 8 8 8 24 Avslag 0 6 8 0 14 Återkallade 0 7 14 3 24 2. Forskning, utveckling och utbildning Bifall 0 4 11 5 20 Avslag 0 2 5 2 9 Återkallade 0 6 10 2 18 3. Regional funktionalitet och identitet Bifall 0 13 8 5 26 Avslag 0 2 9 2 13 Återkallade 0 0 8 4 12 4. Delprogram Sápmigränslös utveckling Bifall 0 3 8 6 17 Avslag 0 0 3 4 7 Återkallade 0 2 1 3 6 Antal ärenden totalt* 190 Samtliga prioriterade områden totalt Bifall 0 28 35 24 87 Avslag 0 10 25 8 43 Återkallade 0 15 33 12 60 *Antalet bifall, avslag och återtagna ärenden är hämtade ur NYPS-systemet. Totalt har det per 2010-12-31 inkommit 224 ansökningar och per 2010-12-31 låg 34 ansökningar under beredning hos sekretariaten. Multi-/bilateralitet deltagande i projekten I diagrammet nedan framgår hur det multi- och bilaterala deltagandet fördelar sig mellan länderna och prioriterade områden. Diagrammet visar att majoriteten av projekten i programmet genomförs som bilaterala projekt mellan Sverige och Finland. Totalt sett har både de multilaterala och de bilaterala projekten mellan Sverige och Finland ökat mest i antal. Per prioriterat område 1-3 har det inte skett någon större förändring i förhållandet mellan multi- och bilaterala projekt, däremot inom Sápmi har antalet multilaterala projekt ökat. Nu genomförs lika många multilaterala som bilaterala Sverige-Norge projekt inom Sápmi. Alla tre länder fortsätter att delta aktivt i genomförandet av programmet. Norges deltagande i forskningssamarbetet har nu ökat i och med att två nya multilaterala projekt har beviljats inom prioriterat område 2. Positivt är också ökningen av multilaterala projekt inom Sápmi. 9
Diagram 1 Multilateralitet/bilateralitet i projektverksamheten per 2010-12-31 45 40 38 35 Antal projekt 30 25 20 15 28 14 13 14 Se/Fi/No Se/Fi Sv/no Fi/No 10 5 0 8 9 8 7 6 6 6 5 2 1 2 2 2 0 Totalt 1 2 3 4 Prioriterat område 3 Huvudsökande (Lead Partner) i projektverksamhet I diagrammet nedan redovisas hur antalet huvudsökande fördelar sig mellan länderna och per prioriterat område. Totalt sett har antalet svenska och finska huvudsökande ökat lika mycket under rapporteringsåret. Antalet svenska huvudsökande har ökat mest inom prioriterat område 1 och antalet finska huvudsökande inom prioriterat område 2. Diagram 2 Huvudsökandes landstillhörighet per 2010-12-31 per prioriterade områden 60 50 50 40 37 Antal 30 Finsk leadpartner Svensk leadpartner 20 10 9 15 12 8 10 16 6 11 0 Totalt 1 2 3 4 Prioriterat område 10
Totalt sett finns det ingen markant skillnad mellan antalet finska och svenska huvudsökande i programmet. Majoriteten av huvudsökande kommer från Sverige och det är endast inom prioriterat område 2 som det finns fler finska än svenska huvudsökande. I dagsläget har det inte gått att hitta någon specifik orsak till fördelningen av huvudmannaskap mellan länderna. Samtliga huvudsökande är offentliga aktörer förutom inom delprogram Sápmi där en huvudsökande är en ideell förening. Bland huvudsökande finns kommuner och kommunala utvecklingsbolag, stiftelser, regionala offentliga aktörer samt nationella offentliga organisationer. I dagsläget är det ungefär 160 olika aktörer som deltar i genomförandet av programmet. Ungdomars delaktighet i genomförandet av programmet Ungdomsperspektivet beaktas i samtliga prioriterade områden för Nord. Unga människor är både framtidens arbetskraft och beslutsfattare och därför är det viktigt att den unga generationen ges möjlighet att aktivt delta. Diagrammet nedan visar antalet unga människor som deltagit i genomförandet av programmet per prioriterat område. Diagrammet visar att hittills har totalt 114 unga människor deltagit i det gränsöverskridande samarbetet. Deltagandet har varit störst inom delprogram Sápmi. Inom prioriterade områden 1 och 2 har det ännu inte rapporterats något resultat i frågan. Diagram 3 Antal unga människor som deltagit i genomförandet av programmet per prioriterat område per 2010-12-31 700 600 600 Antalet ungdomar 500 400 300 Förväntat resultat Resultat 200 100 0 150 100 60 73 41 0 0 Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 *) Resultatet har hämtats från berörda indikatorer som även redovisas i indikatorsbilaga. 11
Det kan konstateras att i förhållande till förväntat resultat så är ungdomarna redan väl representerade i genomförandet av prioriterat område 4. I sex av de beviljade projekten är målgruppen barn och ungdomar. Ett av projekten är dessutom inriktat på att hitta mötesplatser för unga urfolksentreprenörer över gränserna. När det gäller prioriterat område 3 är måluppfyllelsen inte riktigt lika bra än. I dagsläget är det dock omöjligt att göra några vidare analyser av resultatet eftersom det är få huvudprojekt som har avslutats i programmet. Av projekten som beviljats finansiering under 2010 är det endast fem projekt som har angett antalet deltagande ungdomar som en av sina indikatorer. Fyra av dessa projekt har beslutats inom prioriterat område 4. Vidare finns det nu ett beviljat ungdomsprojekt inom prioriterat område 3. Strategiska utvecklingsområden I programmet finns utpekat ett antal strategiska utvecklingsområden för prioriterat område 1, Utveckling av näringslivet, och prioriterat område 2, Forskning, utveckling och utbildning (se kapitel 4 och 5). Diagram 3 nedan visar hur finansieringen fördelar sig på de olika strategiska utvecklingsområdena för prioriterat område 1 och 2 sammantaget. Det har beviljats mest finansiering till teknik-, produkt- och tjänsteföretagande inom ett hållbart energisystem. I jämförelse med föregående år har nu även samarbetet inom testverksamhet och miljöteknologi kommit igång i programmet. I dagsläget saknas det endast projekt inom området utveckling av tjänstesektorn. Diagram 4 Beviljade EU- och norska IR medel per 2010-12-31 per strategiskt utvecklingsområde totalt inom prioriterat område 1 och 2 3 500 000 3 000 000 2 500 000 Euro 2 000 000 1 500 000 EU Norsk IR 1 000 000 500 000 0 Samarbetet mellan basindistrin och små-och medelstora företag Kreativa näringar och besöksindustrin Informations och kommunikationsteknologi Utveckling av förnybara energiformer och miljöteknologi Teknik-, produkt- och tjänsteföretagande inom ett hållbart energisystem Testverksamhet Utveckling av tjänstesektorn Annat 12
Det kan konstateras att genomförandeläget avseende de strategiska utvecklingsområdena ser relativt bra ut. Alla utvecklingsområden förutom utveckling av tjänstesektorn har tagits i anspråk i programmet. Diagrammet visar att det finns två utvecklingsområden som är starkare än andra områden. Dessa utvecklingsområden har en tydlig koppling till den råvarubaserade basindustrin som regionens näringsliv fortsatt är starkt beroende av. Två andra starka områden är informations- och kommunikationsteknologi samt kreativa näringar och besöksindustri. Samarbete inom den audiovisuella industrin (mellan alla tre länder) är ett exempel på ett nytt område inom kreativa näringar som tillkommit under denna programperiod. När det gäller besöksindustrin så kan det konstateras att det i dagsläget har beviljats finansiering till åtta projekt varav fyra har varit huvudprojekt. Antalet huvudprojekt kan betecknas vara något lägre än förväntat. En möjlig förklaring till detta kan vara att det under de senaste 3-4 åren har skett en del strukturella förändringar inom branschen i alla tre länderna vilket i sin tur kan ha påverkat förutsättningarna för samarbetet. En annan förklaring kan vara den ekonomiska nedgången under 2008. Testverksamhet och miljöteknologi är två områden som i programmet har utpekats som strategiska utvecklingsområden med stor tillväxtpotential. Testverksamhet är (förutom samarbete inom audiovisuell industri) exempel på ett nytt samarbetsområde som tillkommit under denna programperiod. När det gäller samarbete inom utveckling av förnybara energiformar och miljöteknologi så finns det både potential och behov av ytterligare utveckling inom området och förhoppningen är att samarbetet kommer att ökas i framtiden. Utveckling av tjänstesektorn är ett utvecklingsområde som inte har kommit igång i programmet. Programmets utgångsläge i frågan har varit de demografiska förändringarna i programområdet, bland annat en åldrande population. Nya typer av offentliga tjänster kommer att behövas och inom tjänstesektorn kan samarbete mellan den offentliga och privata sektorn vara avgörande för att behålla en fungerande servicenivå. När det gäller programområdet så är detta ett utvecklingsområde som ur ett nationellt perspektiv är relativt nytt och därför kan det antas att förutsättningarna för ett gränsöverskridande samarbete förbättrats i framtiden. 13
3.2 Finansiell information Beslutade ERDF och norska IR-medel I tabellerna nedan framgår finansieringsplan för programmet samt hur stor del av finansieringsplanen som är tagen i anspråk i form av beviljade medel till slutliga stödmottagare. Det framgår även hur mycket som återstår med hänsyn tagen till återföringar från avslutade projekt. Tabell 3 Beviljade och återförda ERDF-medel per prioriterat område per 2010-12-31 Budget euro Beviljat euro Beviljat % Återfört euro Återstår att besluta av budget euro Återstår att besluta av budget % ERDF 1. Utveckling av näringslivet 11 095 705 4 441 614 40% 11 389 6 665 480 60% 2. Forskning, utveckling och utbildning 8 241 454 6 686 640 81% 8 736 1 563 550 19% 3. Regional funktionalitet och identitet 8 241 454 5 101 520 62% 428 651 3 568 585 43% 4. Delprogram Sápmi 4 349 845 2 230 751 51% 37 746 2 156 840 50% 5. Tekniskt stöd 2 037 988 971 184 48% 0 1 066 804 52% Summa EURO 33 966 446 19 431 709 57% 486 522 15 021 259 44% I programmet har det till och med sista december 2010 beslutats totalt 19 431 709 euro (57 %) av ERDF-budgeten (i summan ingår även stöd till TA). Snabbast har beslutstakten varit inom prioriterade områden 2 Forskning, utveckling och utbildning och 3 Regional funktionalitet och identitet. I enlighet med bilaga 2 har det till och med sista december 2010 beviljats nationell offentlig och privat medfinansiering totalt 13 919 999 euro respektive 1 162 331 euro. Lägst har beslutstakten varit inom prioriterat område 1, Utveckling av näringslivet, där endast 40 % av ERDF-medlen hittills är beslutade. Antalet ansökningar till prioriterat område 1 har minskat i jämförelse med tidigare år men då får man också ta i beaktande att antalet ansökningsomgångar varit färre under 2010 jämfört med tidigare år. Återföringar av medel uppgår till högst belopp i prioriterat område 3 Regional funktionalitet och identitet. Till största del beror återföringen på ett enskilt projekt (237 000 euro) som upphävts på sökandes begäran på grund av att det inte kunde genomföras enligt plan. Även i prioriterat område 4 Delprogram Sápmi beror den största delen av återföringen på ett enskilt projekt (29 116 euro) som upphävts. Av norska IR-medel har det till och med sista december 2010 beslutats totalt 3 943 375 euro (46 %). På norsk sida har det beviljats mest finansiering inom prioriterat område 1 Utveckling av näringslivet där totalt 1 261 426 euro har beslutats. När det gäller norsk 14
nationell offentlig och privat medfinansiering så har det totalt beslutats 4 796 861 euro respektive 404 245 euro (se bilaga 2). Tabell 4 Beviljade och återförda norska IR-medel per prioriterat område per 2010-12-31 Återstår att besluta av budget euro Återstår att besluta av budget % Norska IRmedel Budget euro Beviljat euro Beviljat % Återfört euro 1. Utveckling av näringslivet 2 839 416 1 261 426 44% 0 1 577 990 56% 2. Forskning, utveckling och utbildning 1 986 618 940 020 47% 0 1 046 598 53% 3. Regional funktionalitet och identitet 1 986 618 713 803 36% 892 1 273 707 64% 4. Delprogram Sápmi 1 824 818 1 028 126 56% 0 796 692 44% Summa EURO 8 637 470 3 943 375 46% 892 4 694 987 54% I jämförelse med beslutade ERDF-medel ser det ungefärligen likadant ut som föregående år. Det har inom prioriterat område 1 Utveckling av näringslivet beslutats relativt sett lika mycket norska IR-medel som ERDF-medel. Inom Sápmi delprogram har det beslutats förhållandevis mer norska IR-medel än ERDF-medel och inom prioriterade områden 2 och 3 relativt sett mindre. Förklaringen till detta är att antalet projekt med norsk part i förhållande till totalt antal beslutade projekt inom respektive prioriterat område är högst inom prioriterade områden 1 och 4. Generellt kan det sägas att programmet ligger väl till när det gäller nivån på både beslutade ERDF och norska IR-medel. Inbetalningar från kommissionen Kommissionen har enligt artikel 82 i Rådets förordning (EG) nr 1083/2006, betalat ett förhandsbelopp till Länsstyrelsen i Norrbottens län. Förhandsbeloppet har betalts ut i tre omgångar under åren 2007-2009 med totalt 2 547 483,45 euro. Attesterande myndighet har hittills under programperioden skickat in sex utgiftsdeklarationer med tillhörande ansökningar om utbetalning till kommissionen varav de fyra senaste under år 2010. Utgiftsdeklarationer och ansökan om utbetalning har lämnats via SFC i april, juni, oktober och december 2010. Totalt har myndigheten erhållit inbetalningar från kommissionen med en summa som uppgår till 6 758 039,70 euro motsvarande förhandsfinansieringen plus ansökan om utbetalning nummer ett till och med fem. En specificering av kommissionens inbetalningar presenteras i tabell 5. (Inbetalning motsvarande den sjätte ansökan om utbetalning som skickades in i december 2010 erhölls i januari 2011 och rapporteras följaktligen i nästa årsrapport.) 15
Tabell 5 Inbetalningar från kommissionen per 2010-12-31 Inbetalningar från kommissionen EURO 2007 December Förhandsfinansiering 679 328,92 2008 Maj Förhandsfinansiering 1 018 993,38 2009 April Förhandsfinansiering 849 161,15 2 547 483,45 2009 Nov Inbet UD 1 1 292 087,04 2009 dec Inbet UD 2 1 308 719,92 2010 maj Inbet UD 3 415 685,05 2010 juli Inbet UD 4 330 601,24 2010 okt Inbet UD 5 863 463,00 4 210 556,25 Summa inbetalningar: 6 758 039,70 Utbetalning av medel från europeiska regionala utvecklingsfonden Sett till antalet behandlade ansökningar om utbetalning så ökade takten med ca 48% under 2010 då förvaltande myndighet behandlade 107 ansökningar om utbetalning under rapporteringsåret jämfört med 72 st under 2009. Förvaltande myndighet fattade beslut om att utbetala totalt 3 242 123 euro under år 2010 vilket innebär att det hittills har beslutats om utbetalningar motsvarande totalt 5 879 623 euro. Under rapporteringsåret 2010 har utbetalningstakten ökat med 22% jämfört med år 2009 vid en jämförelse av årligt utbetalat belopp. De av attesterande myndigheten verkställda utbetalningarna uppgick under år 2010 till 3 217 582 euro och det totalt utbetalade beloppet uppgår då till totalt 5 855 082 euro per den 31 december 2010. De verkställda utbetalningarna fördelar sig på de prioriterade områdena enligt följande (per den 31 december 2010); till prioriterat område 1 har utbetalats 1 257 092 euro (ca 28% av beviljat stöd), till prioriterat område 2 har utbetalats 1 043 624 euro (ca 16% av beviljat söd), till prioriterat område 3 har utbetalats 2 408 390 euro (ca 47% av beviljat stöd), till prioriterat område 4 har utbetalats 614 788 euro (ca 28% av beviljat stöd), till prioriterat område 5 har utbetalats 531 188 euro (ca 55% av beviljat stöd). Prioriterat område 2 utmärker sig med en lägre andel utbetalat belopp jämfört med beviljat stöd. Detta kan ha sin förklaring i att många projekt i prioriterat område 2 endast har två redovisningsperioder per år att jämföra med de andra områdena som har 3 perioder per år. Rutinen har ändrats under året så att numera alla projekt som beviljas har tre perioder per år. De sista utbetalningarna som förvaltande myndigheten hade beslutat om under 2010 (24 541 euro) verkställs av attesterande myndigheten under år 2011. I tabell 6 nedan visas programmets genomförandegrad som utbetalningar av finansiering från eu och medlemsstaterna jämfört med finansieringsplanen för programmet specificerat på de olika prioriterade områdena (i enlighet med tabell i bilaga I i förordning nr (EG) 832/2010 (om ändring av förordning nr (EG) 1828/2006) 16
Tabell 6 Finansiell information genomförandegrad Alla belopp anges i EURO Summa finansiering av det operativa programmet (från EU och medlemsstaterna) Beräkningsgrund för EU-bidrag = offentlig kostnad Summa attesterade bidragsberättigade utgifter som betalats av stödmottagarna Motsvarande offentligt stöd Genomförandegrad (%) e= d/a eftersom offentlig kostnad a b c d Prioriterat område 1 ERUF 18 492 842 18 492 842 2 403 670 2 095 153 11,33% Prioriterat område 2 ERUF 13 735 757 13 735 757 2 066 440 1 739 373 12,66% Prioriterat område 3 ERUF 13 735 757 13 735 757 4 115 354 4 013 983 29,22% Prioriterat område 4 ERUF 6 692 069 6 692 069 1 041 559 945 828 14,13% Prioriterat område 5 ERUF 4 075 976 4 075 976 1 183 672 1 062 376 26,06% Slutsumma 56 732 401 56 732 401 10 810 695 9 856 713 17,37% Uppgifter om uppdelningen av användningen av stödet från fonderna I bilaga 3 redovisas en kumulativ uppdelning i kategorier av gemenskapens stöd. Koder för prioriterade områden, finansieringsform, typ av område, näringsgren och region är i enlighet med tabellerna i bilaga II förordning nr (EG) 1828/2006. Stöd som återbetalats eller använts på nytt Enligt artikel 98 i förordning (EG) nr 1083/2006 ska medlemsstaten göra de finansiella korrigeringar som krävs i samband med att enskilda eller systembetingade oegentligheter konstaterats i insatser eller operativa program. Enligt artikel 57 i förordning (EG) nr 1083/2006 ska medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten säkerställa insatsernas varaktighet och återkräva felaktigt utbetalade belopp. Förvaltande myndighet har beslutat om ett återkrav av felaktigt utbetalt belopp under år 2010. Återkravet gällde ett ärende där det vid revisionsmyndighetens kontroll upptäcktes att informationsskyldigheten enligt artikel 9 i förordning nr (EG) 1828/2006 inte till fullo hade uppfyllts. Återkravet är reglerat under året. 3.3 Utvecklingen i förhållande till övergripande mål och uppnått resultat I analysen beskrivs övergripande hur programmet utvecklas i förhållande till Nords och Sápmis uppsatta mål och programmets intentioner. Analysen görs utifrån ett antal utvalda indikatorer som mäter programmets långsiktiga effekter. De övriga indikatorerna presenteras antingen under varje prioriterat område eller i bilaga 4. 17
Nord Nords övergripande mål är att förstärka programområdets konkurrenskraft och sammanhållning. Programmets ambition är att vara näringslivsinriktat och bidra till att nya och/eller befintliga företag klarar att växa i konkurrens med andra företag, inom regionen och i andra delar av världen. Programmet vill även medverka till att det skapas gränsöverskridande kontakter och nätverk som långsiktigt bidrar till förstärkt regional sammanhållning. Ökat konkurrenskraft starkare näringsliv Tanken är att de små- och medelstora företagen kan öka omsättningen i sitt företag genom sitt deltagande i programmet. En annan förväntad effekt är att det uppstår nya företag och nya arbetstillfällen i programområdet. När det gäller indikatorn för nya arbetstillfällen presenteras här det totala antalet nya arbetstillfällen som har uppstått som ett resultat av programgenomförandet. Hur många arbetstillfällen som har skapats per prioriterat område redovisas i indikatorsbilaga. Indikator Definition Mått Förväntat resultat Nya arbetstillfällen Nyföretagande Omsättning Nya arbetstillfällen i företaget/organisationen som skapats som en direkt följd av projektets verksamhet, som finns kvar direkt efter det att Interreg IVA Nord- stödet har upphört och som inte skulle ha funnits utan projektet. Uppkomst av nya företag Ökad omsättning i medverkande företag Antal totalt antal män antal kvinnor Antal nya företag ägda av kvinnor ägda av män blandat ägande Antal företag som ökat sin omsättning 110 60 50 9 3 5 1 35 Resultat Måluppfyllelse i % 0 0 0 0 0 0 ägda av kvinnor ägda av män blandat ägande 10 20 5 Beskrivning och analys: I och med att det inte finns avslutade projekt kopplat till indikatorerna i fråga kan inget resultat presenteras i den aktuella årsrapporten. Ökad konkurrenskraft starkare forsknings- och utbildningsmiljöer Deltagande i aktiviteter inom europeisk forsknings- och utbildningsmiljö pekas i programmet ut som en central del i skapandet av starka gränsöverskridande forskningsmiljöer. Programmet stödjer förberedande av ansökan till EU:s forskningsprogram om aktiviteten är en del av ett större Interreg IVA Nord finansierat forskningsprojekt. Genom deltagande i europeiska forskningsprogram skapas bättre 18
ekonomiska förutsättningar för ett långsiktigt samarbete mellan regionens forskningsinstitutioner. I programmet följs detta genom indikatorn antal beviljade ansökningar. En utveckling av gemensamma utbildningsprogram kan långsiktigt bidra till ökad internationalisering, spetskompetens och säkrare arbetskraftsförsörjning i regionen. Ambitionen i programmet är att det skapas gemensamma utbildningsprogram som även finns kvar direkt efter att stödet från programmet har upphört. Indikator Definition Mått Förväntat resultat Deltagande inom europeisk forskningsoch utbildningsmiljö Antal beviljade ansökningar till FP 7, CIP, CRAFT Utbildningssamarbete Gemensamma utbildningsprogram som skapats som en direkt följd av projektets verksamhet, som finns kvar direkt efter det att Interreg IVA Nord-stödet har upphört och som inte skulle ha funnits utan projektet. Resultat Antal ansökningar 6 0 - FP 7 2 - CIP 2 - CRAFT 2 5 0 Måluppfyllelse i % Beskrivning och analys: I och med att det inte finns avslutade projekt kopplat till indikatorer i fråga kan inget resultat presenteras i den aktuella årsrapporten. Det kan dock rapporteras att vid skrivtillfället har norra Sverige tillsammans med norra Finland fått rollen att leda samarbetet och utvecklingen inom processautomation i Europa, ett så kallat Centrum Innovation of Excellence ProcessIT. Arbetet kommer att ske tillsammans med företag och universitet i Österrike och Polen och i framtiden även med Tyskland, Storbritannien och Norge. Branscher som berörs är massa och papper, metall, gruv- och mineral, olja och gas, kemi, energi, livsmedel, infrastruktur och medicin. Regional sammanhållning fler gränsöverskridande förbindelser En av programmets viktigaste uppgifter är att medverka till att förbindelserna och kontakterna över landsgränser ökar i programområdet. Ett gränsöverskridande samarbete är långsiktigt beroende av olika former av stödjande strukturer såsom fungerande transportsystem som innehåller såväl infrastruktur- som trafiklösningar för person- och godstrafik samt för information som förstärker regionens konkurrenskraft och attraktivitet. Nya infrastrukturlösningar underlättar informationsöverföringen samt rörligheten för personer och varor i programområdet. 19
Indikator Definition Mått Förväntat resultat Infrastruktur och kommunikationer Infrastruktur och kommunikationer Informationsspridnin g Nya infrastrukturlösningar som förbättrar regionens funktionalitet Gränsöverskridande infrastruktur för persontrafik som finns kvar direkt efter att stödet från programmet har upphört Nya informationskanaler som finns kvar direkt efter det att Interreg IV Nordstödet har upphört och som inte skulle ha funnits utan projektet. Resultat Antal nya lösningar 2 0 Antal gränsöverskridande förbindelser för persontrafik Antal informationskanaler 2 0 2 0 Måluppfyllelse i % Beskrivning och analys: I och med att det inte finns avslutade projekt kopplat till indikatorer i fråga kan inget resultat presenteras i den aktuella årsrapporten Regional sammanhållning fler gränsöverskridande kontakter Programmet uppfyller en viktig funktion i skapandet av nya arenor och mötesplatser för ökat kultur- och erfarenhetsutbyte samt kunskapsöverföring i programområdet. De programfinansierade projekten ger utöver projektdeltagare möjlighet för invånare och representanter för olika privata och offentliga organisationer att delta i de gränsöverskridande aktiviteterna. När det gäller indikatorn för erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning presenteras nedan det totala antalet personer som deltagit i de programfinansierade aktiviteterna. Hur många som deltagit per prioriterat område redovisas i indikatorsbilaga. Indikator Definition Mått Förväntat resultat Erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning Gränsöverskridande erfarenhetsutbyte och kunskapshöjning Antal personer som deltagit i aktiviteter Kvinnor Män 3 800 1 820 1 980 Resultat 726 318 408 Måluppfyllelse i % 19,1 17,5 20,6 Kultursamarbete Synliggörande och bevarande av områdets kultur Antal personer som deltagit i kulturella aktiviteter 2 000 13 605 680,3 Kvinnor män 1 000 1 000 7 458 6 147 745,8 614,7 20
Beskrivning och analys: Programmet har hittills skapat förutsättningar för ett utökat erfarenhets- och kunskapsutbyte för totalt 726 personer. Förutom global konkurrens och växande klimatförändringar har olika workshops och seminarier berört möjligheterna för ökat gränskommunalt samarbete inom bland annat vård, utbildning och kultur. Gränsöverskridande aktiviteterna har medverkat till att kontakter och kännedom om varandra har ökat mellan regionerna. Programmet har redan framgångsrikt uppnått målsättningen för antalet deltagare på kulturella aktiviteter. Ett stort antal människor har kunnat ta del av en föreställning som har skildrat regionens historia och kulturarv. Kännedom om det gemensamma kulturarvet har ökat i regionen vilket i sin tur har betydelse för förstärkning av en gemensam regional identitet. Sapmi Sápmi delprograms övergripande mål är att genom användning av samiska samhällets alla resurser utveckla det samiska kultur- och näringslivet utifrån ett ekologiskt och långsiktigt resursnyttjande. För att utveckla och förädla det gränsöverskridande samarbetet är strategin att använda det samiska områdets alla resurser i syfte att öka tillväxten och attraktionskraften samt för att synliggöra det samiska området som en resurs både för samerna själva och för andra. Samiskt språk och kultur Det samiska språket och kulturen intar en central roll i det samiska samhället. Delprogram Sápmi ambition är att medverka till stärkande och bevarande av det samiska språket genom gemensamma satsningar i bland annat utbildningar, utbildningsmaterial och miljöer. Utveckling av det samiska språket är både ett horisontellt kriterium och ett delmål i delprogram Sápmi. I ett samiskt sammanhang har kulturbegreppet en vidare mening och inbegriper även den materiella grunden för samernas existens. Inom det samiska området finns en rik flora av verksamheter som kan benämnas som kulturindustri. Kulturaktiviteter av olika slag som musik, jojk, teater, bokutgivning, tidningsutgivning, multimedia, foto, film, konst, museiverksamhet etc. är betydelsefulla inslag av det samiska samhällslivet och berikar och synliggör den samiska kulturen. Inom delprogram Sápmi är även synliggörande av samiska förhållandena viktigt för kunskapsutveckling inom det samiska och det omgivande samhället. Indikator Definition Mått Förväntat resultat Samisk språkutveckling Samisk kultur Projekt som specifikt främjar den samiska språkutvecklingen Synliggörande och/eller bevarande av samisk kultur Resultat Måluppfyllelse i % Antal projekt 6 1 16,6 Antal personer som deltagit i kulturella aktiviteter 400 73 18,3 Kvinnor Män 200 200 40 33 20,0 16,5 21
Beskrivning och analys: Programmet har i dagsläget bidragit till att det har tagits fram ny kunskap och pedagogiskt stödmaterial om utbildning av matematik utifrån ett samiskt perspektiv som lärare inom sameskola, samiskt förskola och fritidsverksamhet nu kan använda i sin verksamhet. Det pedagogiska stödmaterialet är betydelsefullt för stärkandet och bevarandet av det samiska språket och kulturen. Vidare har programmet hittills skapat förutsättningar för ett utökat erfarenhets- och kunskapsutbyte för totalt 73 personer. Ungdomar från Norge, Sverige, Finland och Ryssland har kommit i kontakt med varandra genom en gränslös ungdomskonferens. Ungdomarna har fått möjlighet att diskutera gemensamma problem och utbyta erfarenheter samt presentera sina tankar för de nordiska sametingen på en gemensam parlamentarikerkonferens i Rovaniemi 2008. Programmet har bidragit till att beslutsfattare och politiker inom den samiska regionen har fått större förståelse för aktuella frågor i det samiska samhället utifrån ett ungdomsperspektiv. Samisk näringslivsutveckling I det samiska samhället är sambandet mellan näring och kultur mycket viktigt. De traditionella samiska näringslivsområdena, som renskötsel, jakt, fiske och samisk slöjd utgör basen för den samiska kulturen, och därför är det avgörande att de även fortsättningsvis har möjlighet att utvecklas och bli starkare. Programmets ambition är att näringslivet i den samiska regionen förstärks genom ett bredare och mer strukturerat näringslivssamarbete. Ett av förväntade effekten i programmet är bland annat att samarbetet leder till nya företag och nya arbetstillfällen i det samiska samhället. Indikator Definition Mått Förväntat resultat Nya arbetstillfällen Nyföretagande Nya arbetstillfällen i företaget/organisationen som skapats som en direkt följd av projektets verksamhet, som finns kvar direkt efter det att Interreg IVA Nord- stödet har upphört och som inte skulle ha funnits utan projektet. Uppkomst av nya företag Antal totalt antal män antal kvinnor Antal nya företag ägda av kvinnor ägda av män blandat ägande 5 3 2 4 2 1 1 Resultat Måluppfyllelse i % 0 0 0 0 Beskrivning och analys: I och med att det inte finns avslutade projekt kopplat till indikatorer i fråga kan inget resultat presenteras i den aktuella årsrapporten 22
Sammanhållning - starkare samisk region Kompetensutveckling och kunskapsöverföring med koppling till samisk näringslivsverksamhet, kultur och traditioner är några av de grundläggande förutsättningarna för bevarandet av den samiska kulturen och identiteten. Samiska forsknings- och utbildningsinstitutioner samt andra samiska organisationer måste utveckla och förstärka sin roll som kunskaps- och kulturförmedlare samt kompetensutvecklare. Utveckling av strategiska allianser mellan samiska institutioner är därför viktigt för uppbyggnaden av en stark gränsöverskridande samisk region. Indikator Definition Mått Förväntat resultat Gränsöverskridande samarbete Varaktigt gränsöverskridande samarbete mellan aktörer som finns kvar efter att Interregstödet har upphört och som inte skulle ha tillskapats utan projektet Resultat Antal varaktiga nätverk 6 0 Måluppfyllelse i % Beskrivning och analys: I och med att det inte finns avslutade projekt kopplat till indikatorer i fråga kan inget resultat presenteras i den aktuella årsrapporten. 3.4 Programmets effekter för främjandet av lika möjligheter för män och kvinnor. Interreg IV A Nord-programmet har som målsättning att bidra till hållbar utveckling och därmed även till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i regionen. Ett konstruktivt arbetssätt genomsyrar beredningsprocessen och i kontakten med de sökande poängteras vikten av att projektets aktiviteter och insatser planeras och möjliggörs för både kvinnor och män. Likaså följs de faktiska insatserna upp via lägesoch slutrapporter. Kontinuerlig kompetensutveckling behövs inom detta område och under 2010 har beredningssekretariatet deltagit till exempel på en mångfaldsutbildning för att inhämta ny kunskap och inspiration. Fram till 2010 är det nio av de i programmet beviljade projekten som har avslutats. I och med att underlaget är så litet är det svårt att utläsa resultat och analysera programmets effekter för främjandet av lika möjligheter för män och kvinnor. Man kan dock se att inom prioriterat område 1 är majoriteten (85-90%) av dem som har tagit del av projektens aktiviteter män. Resultaten av de avslutade projekten inom prioriterat område 3 visar att det är en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män (52 % kvinnor, 48 % män) som har tagit del av projektens aktiviteter, både gällande deltagande i erfarenhetsutbyte, kompetenshöjande insatser och vid kulturella aktiviteter. Av de hittills beviljade projekten, inom samtliga prioriterade områden, är det nio projekt som har specifika indikatorer som är kopplade till sysselsättning och kvinnligt företagande samt till att bryta traditionella könsmönster. 23