Lokalt anpassade stråsädessorter

Relevanta dokument
Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

Kvalitet hos kultursorter av spannmål. Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem

Betydelsen av mineraler och. Hans Larsson, SLU Alnarp

Kvalitet hos kultursorter av spannmål. Hans Larsson SLU Alnarp Agrosystem

Mineralhalter i spannmål. Hans Larsson, SLU

POM. Programmet för odlad mångfald

Att sätta värde på kvalitet

Fältförsök med äldre spannmålssorter i jämförelse med moderna marknadssorter i ekologisk odling. Lars Olrog, Hans Larsson och Erling Christensson

VANDRING BLAND KULTURSORTER

Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Forntidens spannmål kan åter ge färg åt det gotländska landskapet

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Foto: Sven Persson/swelo.se

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Rapport från seminarieresa till Åland juli 2014

Växtförädling för behov inom Eko. Eva Johansson Professor Institutionen för Växtförädling Programchef SLU Grogrund SLU

SPELTVETE - en odlingsbeskrivning

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Slamtillförsel på åkermark

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Tillväxtreglering i stråsäd

Odlingsbeskrivning för speltvete

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009

en berättelse om en guldskatt 10 kr

Kultursortscentrum och bruksgenbank i Skåne, en vision

Sorter ekologisk odling

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Slamspridning på åkermark

Reflektioner efter seminarium 30 juli samt påföljande möten med fårägare m.fl. Odd Nygård/Riina Noodapera

Sorter ekologisk odling

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

Äldre sorters spannmål och extremvädret 2018 hur gick det?

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

VANDRING BLAND KULTURSORTER

Tillväxtreglering i stråsäd

Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle?

Slamspridning på åkermark

Forntidens spannmål kan åter ge färg åt det gotländska landskapet

Havre. Sortbeskrivning

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Sensorisk analys av surdegsbröd på kultursorter av vete

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA!

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder?

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Höga skördenivåer per hektar i Skåne

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Låga skördenivåer per hektar i östra Sverige. Totalskörden av spannmål avsevärt lägre än förra året

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Evolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse

Söderåsens Bioenergi AB

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

PM F Metaller i vattenmossa

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

6WRUD UHJLRQDOD YDULDWLRQHU I U VN UGHQ

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut Linköping, telefon , telefax Totalhalt

Engagerande föreläsning

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Växternas inkomster och utgifter

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

ATT BAKA GÖR MIG LYCKLIG

Gutekorn ursprungliga spannmål från Gotland

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Jordbrukardagar 2018

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2017

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Vete då och nu: Släktskap och mineralkoncentration

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

odlingssystem i höstvete

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Jordbrukardagar 2018

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2005

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps

Varifrån kommer partiklarna?

Ecolan Agra ORGANIC

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Transkript:

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk Hans Larsson Ramune Kuktaite Marie Olsson Abrar Hussain Lokalt anpassade stråsädessorter 3 år, 211-213 4 platser Alnarp, Gotland, Ekhaga, Krusenberg 25 vårvetesorter och 25 höstvetesorter

Stråsädestyper som ingår Vår Råg Emmervete Speltvete från Sverige Lantvetesorter Tidiga vetesorter Lantkornsorter Naket korn Tididga kornsorter 6-rads korn Lanthavresorter Nakenhavre Tidigar havresorter Svarthavre Selektioner av vete Höst Råg T. monococcum T.turgidum Emmervete Speltvete från Tyskland Speltvete från Sverige Lantvetesorter Tidiga sorter från Sverige Selektioner Lokalanpassade spannmålssorter, vår Gotland A Jusso B Virma C Ella D Diamant brun E Engelbrekt F Orion G Argus H Blenda I Rika J Naken havre K Naken havre L Naket korn 2rads M Naket korn 6rads N lantvete Dalarna 15 O Prins P Atle Q Gotlandskorn R Gullkorn S Våremmer T Sommarhavre Gotland U Ur Gotland V Lantvete Öland X Vårspelt Gotland Y Vårspelt Gotland Z Vårspelt Gotland Lokalanpassade spannmålssorter, höst Gotland A Höstråg B T.monococcum C Svart emmer D Speltvete Gotland E Oberkulmer spelt F Robur G Borstvete Gotland H Holger brun I Holger J Jacoby K Aros L Walde M Svale N Odin O erbe P Olympia Q Red Prolific R Stava S Rauweizen T Lv Gotland U Krachi V Sort 5113 W Ertus X Lv Halland Y Banco

Avkastning Strålängd Sjukdomar, ogräs Proteininnehåll Tusenkornvikt Essentiella aminosyror Tungmetaller Tokoferoler Carotenoider Bakningskvalitet Analyser Medelavkasningsnivå Winter Spring Alnarp 341 373 Ekhaga 448 33 Krusenberg 133 17 Gotland 223 315

5 3 vårförsök 212 45 4 35 3 25 kg/ha 2 15 1 5 vårråg virma vithavre Ella diamant engelbrekt svarth ingrid våremmer vårspelt 45 3 höstförsök 212 4 35 3 25 kg/ha 2 15 1 5 höstråg enkorn svartemmer speltv gotl Oberkulmer aros odin holger

5 Alnarp yield kg/ha, vårsorter 45 4 35 3 25 2 15 1 5 18 Alnarp Straw length, vårsorter 16 14 12 1 8 6 4 2

2 Alnarp Straw length, höstsorter 18 16 14 12 1 8 6 4 2 7 Gulrost Alnarp, höstsorter 6 5 4 3 2 1

7 Ekhaga yield kg/ha, höstsorter 6 5 4 3 2 1 18 Ekhaga straw length, 212, höstsorter 16 14 12 1 8 6 4 2

18 Ekhaga protein%, 212, höstsorter 16 14 12 1 8 6 4 2 6 Ekhaga Weeds % cover, 212, höstsorter 5 4 3 2 1

Analyser gamla sorter Analyser från Alnarp, Gotland, Uppsala och Bohuslän Materialet indelat i grupper: speltvete, primitiva (enkorn,emmer), lantsorter, gamla sorter(19-196), nyare sorter efter 197, selektioner Totalt 63 analyser Mineralanalyser B Cu Se Fe Mg Zn Ca Mn Mo P S K Selections n = 32 1.59 c 5.27 b.18 a 35.8 abc 1,33 a 41.6 b 358 b 23.7 a 2.58 a 4,67 a 1,31 ab 4,5 b Old cultivars n = 191 1.9 bc 5.1 b.1 b 39.4 a 1,22 c 38.1 bc 39 a 24.2 a 1.53 b 3,89 d 1,26 bc 3,98 b Primitive n = 32 2.41 a 5.75 a.11 b 32.2 c 1,3 ab 45.6 a 383 ab 17.6 c 1.36 b 4,54 a 1,35 a 4,67 a Spelt n = 13 1.95 bc 5.5 ab.1 b 38. ab 1,28 abc 39.2 bc 327 c 2. bc 1.75 b 4,28 b 1,36 a 4,15 b Landraces n = 17 2.1 ab 5.33 b.9 b 38.5 ab 1,29 ab 38.1 bc 48 a 22.7 ab 1.66 b 4,13 bc 1,3 abc 4, b Cultivars n = 28 1.59 c 4.49 c.11 b 33.3 bc 1,24 bc 36.2 c 388 a 23.3 ab 2.23 a 4,2 dc 1,23 c 4,7 b

Cu Se Fe Mg Zn Selektioner 5.27,18 35,8 133 41,6 Gamla sorter 5.1,1 39,4 1223 38,1 primitiva 5.75,11 32,2 13 45,7 Spelt 5.5,1 38 1277 39,2 Lantsorter 5.33,9 38,5 1286 38,1 Sorterefter197 4.49,11 33,4 1245 36,3 Lant vete Gotland, Triticum monococcum, T. dicoccum, Lv. Dal, Olands Urval, T. Polonicum, APU and Schweiz Jämförelse mineraler med andra studier Present Spiegel et al., Zhao et al., Kirchmann et al., Fan et al., Ryan et al., Graham et al., B 1.96.69 n.a n.a n.a 2.3 Cu 5.26 3.9 n.a 3.51 4 3.3 n.a Se.11 n.a.9.3 n.a n.a n.a Fe 37.9 31 38.2 3.3 3.4 18 37.2 Mg 1,261 1,28 n.a n.a 1,15 63 1,13 Zn 38.9 23.9 21.4 27.3 27.4 25 35. Ca 378 284 n.a n.a n.a 42 416 Mn 22.5 36.9 n.a 33.3 n.a 41 44.7 Mo 1.71.81 n.a 1.19 n.a n.a n.a P 4,124 3,293 n.a n.a n.a 2,8 3,38 S 1,298 n.a n.a n.a n.a 1,4 1,67 K 4,75 3,289 n.a n.a n.a 4, 3,6 Generellt höga värden i ekologisk odling i Sverige

Mineraler innehåll vs behov Present study Recommended intake (mg/day) according to DGE 21 [25] Stora delar av dagsbehovet fås från 2 g cerealier per dag Percentage of recommended intake from flour consumption 2 g/person/day B 1.96 1 39 Cu 5.26 1.5 7 Se.11.3.7 31 73 Fe 37.9 1 76 Mg 1,261 3 35 72 84 Zn 38.9 1 78 Ca 378 1, 8 Mn 22.5 5 9 Mo 1.71.5.1 >1 P 4,124 7 >1 S 1,298 85 1,5 17 3 K 4,75 2, 41 Tungmetaller och högsta tillåtna värden Cd mg/kg Hg mg/kg Pb mg/kg Maximum permitted.2.3b.2 Selections.1.1.2 Old cultivars.1.4.4 Primitive.5.2.3 Spelt.12.2.4 Landraces.11.2.2 Cultivars.7.1.1 Få linjer ligger över maximalt tillåtna värden för tungmetaller

Tokoferoler Tokotrienol/Tokokromanol Vitamin E aktivitet i förhållande till behov Genotypic group Vitamin E activity (mg/kg) Recommended daily intake (mg) Percentage of recommended vitamin E from 2 g of wheat flour (%) Landraces 12.3a 1 24.6 Old cultivars 1.8a 1 21.6 Modern 1.6ab 1 21.2 cultivars Spelt wheat 7.7bc 1 15.4 Primitive wheat 6.1c 1 12.2

Jämförelse tokoferoler med andra studier Cereals a-t3 b-t3 References Wheat (genotypes from diverse origin) 2.1 8.4 7.4 22.2 Present study Barley 24.9 4.3 1.9 1.6 Panfili et al. (23) Oat 13.3 56.4 8. 1.8 Panfili et al. (23), Zielinski et al. (21) Rice 2.3 7. n.d Heinemann, Xu, Godber, and Lanfer-Marquez (28) Rye 5.4 27.4 4.2 17. Ryynänen et al. (24), Zielinski et al. (27) Corn 5. 5.3 n.d Panfili et al. (23) Barley (hulled) 26. 45. 3. 18. Panfili, Fratianni, Di Criscio, and Marconi (28) Durum wheat 3.13 6.9 18.7 39.6 Hidalgo et al. (26), Panfili et al. (23) Modern wheat 6.2 3.9 Nielsen and Hansen (28) Inga större skillnader Proteinsammansättning vid mixning Stor variation i hur proteinerna polymeriserar vid mixning

Konklusioner - Stor variation i avkastning - Stor variation i sjukdoms och ogräsresistens - Mineraler generellt höga - Tungmetaller generellt låga - Primitivt vete bäst men generellt linjer/sorter - Tokoferoler ingen skillnad - Stor variation i proteinpolymerisering bakningskvalitet - Stora möjligheter att förädla för lokalt anpassade sorter med bra avkastning, nutritionellt värde och bra bakningskvalitet