Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök finansierade av kemikaliefirmor, Animaliebältet och Jordbruksverket. Sju försök har genomförts i höstvete och tre i korn. Höstveteförsöken har varit placerade i Mellby ( N län), Johannishus (K län), Smedby (H län), Hagby (Öland, H län) Gamleby (norra H län) samt Endre och Fole (I län). Kornförsöken var placerade i Vallby (H län) i Mellby (N län) och i Stenstugu ( I län). På grund av torkskador har höstveteförsöken i Mellby, Johannishus och i Smedby kasserats.dessutom har ett block och två led kasserats i Hagbyförsöket. Här kommer därför bara höstveteförsöken, i Hagby, Gamleby och de båda höstveteförsöken på Gotland att kommenteras, samt de tre kornförsöken. Dessutom redovisas ett stråknäckarförsök i rågvete från Öland. Växtskyddsåret 2005 Höstvete: Angreppen av bladfläcksvampar var mycket små under 2005. Svartpricksjuka (Septoria tritici) var den helt dominerande bladfläcksjukdomen medan små angrepp av vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis DTR) bara förekom i enstaka fält där förfrukten var vete och där mycket halmrester fanns kvar på markytan. Angreppen av svartpricksjuka utvecklades mycket långsamt under maj och juni på grund av de låga temperaturerna och torkan. Det var inte förrän i början av juli, som svartpricksjukan utvecklades. I Gamleby-området och på Gotland blev angreppen obetydliga. Även angreppen av vetets bladfläcksjuka, DTR, utvecklades långsamt, troligen på grund av den mycket torra våren i kombination med låga temperaturer under våren och försommaren. Tidiga angrepp av mjöldagg (Blumeria graminis) förekom framförallt på Öland. Angrepp av övriga svampsjukdomar har varit små. Angreppen av sädesbladlöss har varit relativt små, men enstaka fält på Öland tangerade bekämpningströskeln och i Halland förekom angrepp, som i ett flertal fält överskred bekämpningströskeln. Korn: Angrepp av kornets bladfläcksjuka, (Drechslera teres), var små i Kalmarområdet samt på Öland och Gotland, med undantag från enstaka fält med sorten Otira, där stora angrepp förekom. I Halland var angreppen av D. teres små, men även här var angreppen större i sorten Otira. Angrepp av övriga svampar var obetydliga men enstaka angrepp av sköldfläcksjuka (Rhyncosporium secalis) förekom i Halland. Angreppen av havrebladlöss var små i kornet i Kalmarområdet och på Gotland men något högre i Halland där det förekom angrepp som överskred bekämpningströskeln. 107
Lönsamhetsberäkningar inlösenpris, kostnader och lönsamhet Enkla ekonomiska beräkningar har gjorts för ett par av försöken. I beräkningarna av det ekonomiska resultatet har följande priser använts: Höstvete: Gnejs 90 kr/dt, Marshal 85 kr/dt. Korn: Prestige 90 kr/dt, Otira 81 kr/dt. Preparatpriserna är Lantmännens/Svenska Foders listpriser. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 150 kr/ha och tillfälle. Ingen hänsyn har tagits till körskada (0,3-0,8%)eller merkostnader för torkning och transporter vid högre skörd. Ingen hänsyn har heller tagits till kvalitetsparametrar då underlagen varit för små. Preparat Listpris, kr/l,kg Amistar 490 Comet 595 Proline 630 Sportak 245 Stereo 220 Tilt 250 315 Höstveteförsöken Försöksplaner De led som ingått i försöken framgår av tabell 1, 2,3,4 och 5. Resultat L15-1020 B i Hagby Öland, H-län På grund av torka har ett block kasserats och dessutom 2 led (noggrann torkskadegradering gjordes 18/7). Övriga delar av försöket var inte synligt påverkat av torka. Förfrukt var bruna bönor och sorten var Marshal. Angreppen av svartpricksjuka kom sent i försöket. Vid axgång var 0,1 % av bladytan på blad 1-3 angripen i obehandlat led. Däremot fanns tidiga mjöldagssangrepp. I DC 31 var 3,3 % av bladnivå 1-3 angripen av mjöldagg och angreppet fanns uppe på översta bladet. I axgången, DC 59, var 5,1 % av bladytan på blad 1-3 angripen. Inga angrepp av sädesbladlöss förekom i försöket. Stora merskördar har erhållits för delade behandlingar. De tidiga behandlingarna har utförts vid två tillfällen, antingen i DC 32 eller DC 37. Vid behandling i DC 32 har axgångsbehandlingen skett i DC 47-51 dvs i normal tid för axgångsbehandling. När första bekämpningen skett i DC 37 har axgångsbehandlingen gjorts i DC 51-55. En behandling med Proline 0,4 l/ha + Comet 0,25 l/ha i DC 47-51, har gett en merskörd på 830 kg/ha jämfört med obehandlat. Om behandlingen komlpetterades med Tern 0,4 l/ha i DC32 ökade merskörden med ytterligare 380 kg/ha. Har även Proline 0,2 l/ha tillsats vid DC32 har skörden ökat med 150 kg/ha till. Svartpricksjukan och mjöldaggen har reducerats väsentligt i de båda sistnämnda leden, jämfört med ledet där bara en axgångsbehandling gjorts. Behandling med 2 x 0,4 l/ha Proline i DC 37 och i DC 51-55 har gett en lika stor merskörd som ledet med Tern + Proline i DC 32 följt av Proline+Comet i axgången. Bekämpningseffekten av både svartpricksjuka och mjöldagg ligger på samma nivå i de båda leden. När dosen av Proline reducerats till 2 x 0,2 l/ha har merskörden sjunkit med 670 kg/ha. Dosen har varit för låg för att klara av svampangreppen vilket tydligt framgår av angreppsgraderingen. Vid en engångsbehandling med Proline 0,4 l/ha i DC 47-51 har merskörden minskat med 370 kg/ha jämfört med 2 x 0,2 l/ha Proline i DC 37 och 51-55. Behandlingseffekten ligger på samma nivå i de båda leden. När Proline 0,4 l/ha har kompletterades med 0,25 l/ha Comet, ökade merskörden med 530 kg/ha. Bekämpningseffekten är något bättre jämfört med bekämpningseffekten av ren Proline men det är inte troligt att merskörden bara beror på en något bättre svampeffekt. Axgångsbehandlingen med Tilt 750 EC + Comet 0,25 l/ha har givit en lägre merskörd än Proline 0,4 l/ha +Comet 0,25 l/ha. Inget netto är framräknat i försöket eftersom delar av försöket kasserats. 108
L-15 1021 i Gamleby, H-län Försöket presenteras i tabell 2. Förfrukt till försöket var höstvete. Fältet var plöjt. Angreppen av svampsjukdomar var mycket små. I mjölkmognaden, DC 75, var 4,4 % av bladen på bladnivå 1-2 angripna av bladfläckar i obehandlat led. 95 % av bladfläckarna var svartpricksjuka medan endast 5 % utgjordes av vetets bladfläcksjuka, DTR. Skördeökningen för bekämpning var mycket liten oavsett preparat och ingen lönsamhet fanns för att bekämpa. L15-1023 på Gotland Två försök har ingått i serien, ett i Endre och ett i Fole. I Endreförsöket var sorten Gnejs och förfrukten durumvete. Korn var förfrukt till försöket i Fole och sorten var Marshal. Angreppen av bladfläcksvampar var mycket små i försöket med sorten Marshal. I DC 73 var 0,6 % av bladytan på bladnivå 1-3 angripen. I Gnejsförsöket var angreppen betydligt större och angreppet i DC 73 var 14,5 % på motsvarande bladnivå. I Marshal förekom även små angrepp av mjöldagg (0,44% i DC 73). I försöket i Marshal finns inga statistiskt säkra skillnader mellan behandlat och obehandlat. Torkan har troligen haft större betydelse för skördeutfallet än svampangreppen. Bekämpning har inte varit lönsamt. I försöket med sorten Gnejs finns skillnader mellan obehandlat och vissa behandlade led. Båda dubbelbehandlingarna med Proline och båda behandlingarna med Amistar i kombination med Proline eller Tilt har ökat skörden signifikant. En engångsbehandling med 0,4 l/ha Proline däremot, har inte gett en statistiskt säker skördeökning. Det är också det ledet där bekämpningseffekten varit svagast, se tabell 3. Ekonomiskt har behandlingarna med 0,15 l/ ha Amistar + 0,4 l/ha Proline samt 0,15 l/ha Amistar + 0,25 l/ha Tilt i axgången, gett ett netto på cirka 170 kr/ha. Övriga behandlingar har varit olönsamma detta år. Tabell 1. L15-1020B 2005. Fungicidförsök i höstvete. Skörd/merskörd och sjukdomsangrepp. Ett försök, i Hagby, Öland, H län. Sort Marshal. Behandling Dos Tidpunkt Skörd Merskörd Sv.pricksj. Mj.dagg l, kg/ha DC kg/ha kg/ha %, bl 1-3 %, bl 1-3 DC77 DC77 Obehandlat 9 090 5,8 22 Tern & 0,4 & 32 Com+Prol 0,25+0,4 47-51 10 300 1 210 *** 1,9 4 Tern+Prol & 0,4+0,2 & 32 Com+Prol 0,25+0,4 47-51 10 450 1 360 *** 1,8 8 Prol & Prol 0,2 & 0,2 37 51-55 9 760 670 * 4,2 11 Prol & Prol 0,4 & 0,4 37 51-55 10 430 1 340 *** 1,9 6 Prol 0,4 47-51 9 390 300 3,5 16 Prol+Com 0,4 + 0,25 47-51 9 920 830 * 2,3 13 Tilt + Com 0,25+0,25 47-51 9 750 660 * 3,2 15 Com Plus +Juv & 0,5+0,25& 37 Juv +Com a) 0,5+0,25 51-55 10 400 1 310 *** 1,8 7 Com Plus +Juv & 0,5+0,25& 32 Juv +Com a) 0,5+0,25 47-51 kass 2,5 7 Flexity+Forbel & 0,25+0,5 & 32 Juv +Com a) 0,5+0,25 47-51 kass 2,2 5 CV% 3,6 Prob 0,0014 LSDF1, kg 610 ***,**,* resultatet är statistiskt skiljt från obehandlat a) Preparatkombinationer där ett eller flera av ingående preparat ej är godkända i Sverige. 109
Tabell 2. L15-1021 Fungicidförsök i höstvete, Vinö, Gamleby, H län 2005. Sort Marshal. Skörd/merskörd och gradering av sjukdomsangrepp. Behandling Dos Tidpunkt Skörd/ Svartpricksj. Mjöldagg l, kg/ha DC merskörd kg/ha blad 1 DC75 Tabell 3. L15-1023 Fungicidförsök i höstvete på Gotland 2005. Försöksplatser Fole och Endre. Sort Marshal (Fole) och Gnejs (Endre). Skörd/merskörd och gradering av sjukdomsangrepp. Behandling Dos Tidpunkt Skörd/merskörd kg/ha Svartpricksjuka Fole Endre Medeltal % yta bladnivå blad 2 DC75 Obehandlat 6 940 0,88 3,50 Prol & Prol 0,4 & 0,4 37, 51-55 370 0,00 0,05 Proline 0,4 49-51 160 0,08 0,30 Prol+Tilt 0,2+0,25 49-51 60 0,03 0,20 Com+Tilt 0,25+0,25 49-51 220 0,18 0,43 Tilt Top 0,5 49-51 100 0,08 0,53 CV% 2,8 PROB F1 0,2024 0,0001 0,0001 LSD F1 300 0,2 0,73 % yta bladnivå Marshal Gnejs 2 försök 2 3 Obehandlat 6 140 7 970 7 060 2,06 5,41 Prol & Prol 0,2 & 0,2 37, 51-55 300 610 ** 460 0,16 5,03 Prol & Prol 0,4 & 0,4 37, 51-55 430 620 ** 530 0,05 5,03 Proline 0,4 49-51 450 180 320 0,16 5,34 Amistar+Prol 0,15+0,4 49-51 450 710 ** 580 0,04 3,28 Amistar+Tilt 0,25+0,25 49-51 220 540 * 380 0,11 4,19 Com+Juv a) 0,25+0,75 49-51 370 410 390 0,04 2,53 Com+Juv a) 0,25+0,5 49-51 500 490 * 490 0,09 2,52 CV% 4,6 3,4 1,9 PROB F1 0,3453 0,0271 0,076 0,4449 0,4502 LSD F1 440 420 340 2,21 3,92 **,* resultatet är statistiskt skiljt från obehandlat a) Preparatkombinationer där ett eller flera av ingående preparat ej är godkända i Sverige. Resultat vårkorn L15-4020 Resultaten av kornförsöken finns redovisade i tabell 4. Försöken i Vallby och Endre låg i sorten Otira medan försöket i Mellby låg i sorten Prestige. Förfrukter var sockerbetor i Vallby, korn i Endre och konservärter i Mellby. Angreppen av kornets bladfläcksjuka var kraftiga i Vallby och i Endre. Försöket i Mellby sjukdomsgraderades något sent varför graderingen blir något osäker, men angrepp av kornets bladfläcksjuka förekom även i detta försök. Angrepp av havrebladlöss förekom i försöket i Mellby. Behandlingar där strobiluriner, antingen Amistar eller Comet, ingått i blandningen, har haft bäst bekämpningseffekt. Lägre dos har gett sämre effekt mot svampen. I medeltal har 0,25 l/ha Amistar+ 0,4 l/ha Stereo samt 0,25 l/ha Comet + 0,2 l/ha Proline gett störst merskördar och bästa ekonomi. Undantag är försöket i Vallby där 0,8 l/ha Stereo gett högst skörd och bäst netto. Ren Proline har inte kunnat hävda sig i dessa försök. Proline har bäst effekt mot sköldfläcksjuka men denna svamp förekom inte i något av försöken. 110
Tabell 4. L15-4020 2005. Svampbehandling i korn. Sammanställning av tre försök. Vallby (H län), Mellby (N län) och Endre (I län). Skörd/merskörd och merintäkt Behandling Dos l, kg/ha DC37-39 Skörd/merskörd kg/ha Vallby Mellby Endre Medeltal Merintäkt kr/ha Vallby Mellby Endre Medeltal Obehandlat 6 860 7 140 4 410 5 980 Comet+ Sportak 0,25+0,25 600*** 460** 900*** 650*** 126 54 369 193 Comet+ Proline 0,25+0,2 550*** 750*** 1380*** 890*** 21 250 693 332 Comet+ Proline 0,125+0,1 640*** 400** 830*** 620*** 231 73 385 240 Amistar + Stereo 0,25+0,4 480** 680*** 1220*** 790*** 29 253 629 312 Proline 0,6 450** 570*** 840*** 620*** -164-15 152-1 Proline 0,4 560*** 600*** 960*** 710*** 52 138 376 202 Stereo 0,8 750*** 530*** 840*** 710*** 282 151 354 278 Juventus 0,5+0,25 420** 510*** 580** 500** Sportak 0,5+0,25 420** 720*** 1100*** 750*** CV% 2,8 2,4 5,1 2,4 Prob F1 0,0016 0,0003 0,0001 0,0002 LSD F1 280 270 390 270 ***,** resultatet är statistiskt skiljt från obehandlat Tabell 4b. L15-4020 2005. Kornets bladfläcksjuka två försök Behandling Dos Bladfl.sjuka % l, kg/ha angr. bl 1+2 DC37-39 Vallby Endre Obehandlat 7,90 11,00 Comet+ Sportak 0,25+0,25 0,23 1,03 Comet+ Proline 0,25+0,2 0,06 1,28 Comet+ Proline 0,125+0,1 0,15 3,03 Amistar + Stereo 0,25+0,4 0,06 1,01 Proline 0,6 0,13 1,79 Proline 0,4 0,19 2,55 Stereo 0,8 0,12 2,51 Juventus 0,5+0,25 0,12 1,01 Sportak 0,5+0,25 0,17 2,52 111
Rågvete Under våren konstaterades kraftiga angrepp av stråknäckare i ett fält på Öland med rågvetesorten Fidelio. 61% av skotten var angripna. Vid slutgraderingen i fältet i DC 75 var stråknäckarindexet 46,5. I fältet lades ett försök ut för att se vilken betydelse kraftiga angrepp av stråknäckare har i rågvete. Tre olika preparat prövades, Stereo, Proline och Unix som alla har dokumenterad effekt mot stråknäckare. I ett led gjordes även en axgångsbehandling med Stereo+Amistar mot bladfläcksvampar. Se tabell 5. Stråknäckarbekämpningen har givit mellan 800-900 kg/ha i merskörd för samtliga preparat. Inga signifikanta skillnader finns mellan leden. Axgångsbehandlingen har givit betydligt mindre merskörd än stråknäckarbekämpningen. Intressant är också att se effekterna på tusenkornvikten och rymdvikten som ökat markant vid behandling. Inga säkra skillnader mellan de olika bekämpningsleden finns. Angreppen av stråknäckare var inte jämt fördelade i parcellerna vilket gör det omöjligt att dra några slutsatser om bekämpningseffekten av varje enskilt preparat. Inga ekonomiska nettoberäkningar har gjorts i försöket. Tabell 5. Bekämpning av stråknäckare i rågvetefält med stora angrepp av stråknäckare våren 2005. Försöksplats Folkeslunda, Öland. Sort Fidelio. Behandling Dos Tidp. Skörd/ Tkv g Rymdvikt Stråkn- Bladfläckl, kg/ha DC merskörd index svampar kg/ha DC 75 blad 2 DC75 Obehandlat 6 703 41,10 708 36 0,3 Stereo 1,5 32 890 * 45,70 720 22 0,05 Stereo & 1,5 & 32 & Stereo+Amistar 0,4+0,25 45-47 954 * 46,30 721 23 0 Proline 0,6 32 841 * 46,00 718 36 0,01 Unix 0,5 32 869 * 43,80 721 13 0,03 CV 5,7 Prob 0,039 LSD 653 * Signifikant skiljd från obehandlat enligt Duncantest 112