Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Nilsson, Verksamhetsutvecklare Karin Malmqvist, Divisionschef allmänmedicin 2015-04-09 2018-04-08 Amning i vårdkedjan Gäller för: Landstinget i Värmland 1 (9)
Innehåll Tio steg till lyckad amning 3 Personalen inom mödrahälsovård, förlossningsvård, BB-vård och barnhälsovård bör: 3 Främja amning genom att: 4 Amning är bra för att: 4 BMM / förvård, avd 14 5 Förlossningen 5 EVM / avd 14 6 Neonatalavdelningen avd 11 6 Hemsjukvård avd 11 7 Barn- och ungdomsavdelning 12 7 BVC 8 Referenslitteratur 9 Enligt punkt 1 i WHO/UNICEF: s Tio steg till lyckad amning, har vi utarbetat ett vårdprogram för all personal i Landstinget i Värmland som kommer i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar. Vårdprogrammet är sanktionerat av Mödrahälsovårdsenheten, Barnhälsovårdsenheten, samt verksamhetsområdena Barn- och ungdomsmedicin och Kvinnosjukvård, Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. 2 (9)
Tio steg till lyckad amning Baby Friendly Hospitals Initiative-aktionen har till syfte att förmå varje enhet som arbetar med mödravård och vård av nyfödda barn att leva upp till UNICEF/WHO:s globala kriterier för hur en amningsvänlig vård ska bedrivas. De globala kriterierna har arbetats fram av en arbetsgrupp med representanter från UNICEF, Wellstart och WABA. De är summerade i UNICEF/WHO:s förenade uttalande Att skydda, främja och stödja amning; mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovårdens viktiga roll vilken inkluderar Tio steg till lyckad amning. För att passa svenska förhållanden har de ursprungliga till svenska översatta formuleringarna av stegen modifierats något. Personalen inom mödrahälsovård, förlossningsvård, BB-vård och barnhälsovård bör: 1. Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om. 2. Ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att följa handlings-programmet. 3. Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer igång med och upprätthåller amningen. 4. Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman under en till två timmar. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs. 5. Visa mammorna hur de kan amma och hålla igång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sina barn. 6. Inte ge nyfödda barn annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat. 7. Ha samvård, det vill säga låt mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt. 8. Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill. 9. Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma igång. 10. Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/ föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid amningsmottagningar och BVC. 3 (9)
Amning är ett sätt att leva tillsammans och lära känna sitt barn. Amning är inte bara mat, genom amningen får barnet närhet, värme och tröst. Bekräfta att pappan/partnern är ett viktigt stöd. Främja amning genom att: Skapa en grund för samstämmiga råd. Skapa en amningsfrämjande miljö. Ge behovsanpassat stöd. Skapa lugn och trygg atmosfär. Personalen är välutbildad och bevakar, motverkar och agerar mot oetisk marknadsföring. Amningen blir en positiv upplevelse för familjen. Amning är bra för att: Bröstmjölken är den bästa näringen för barnet. Mammans mjölk är anpassad för just hennes barn. Bröstmjölken skyddar mot vissa infektioner och bidrar till ökad hälsa. Barnet får ett naturligt påslag av maghormoner och blir lugnt. Barnet kan själv bestämma när och hur länge det vill suga. Den ger tillfälle att i lugn och ro njuta av barnets närhet. Oxytocinutsöndringen bidrar till att ge avspänning och vila. Den bidrar till att livmodern dras samman, fördröjer menstruationens återkomst samt bidrar till ökad hälsa. Bröstmjölken är hygieniskt förpackad, har lagom temperatur och är alltid till hands. Det är praktiskt, billigt och dessutom bra för den globala ekologin. 4 (9)
BMM / förvård, avd 14 Samtala med de blivande föräldrarna om förväntningar inför amningen tidigt i graviditeten. Ta hjälp av docka och tygbröst för praktisk undervisning. Var lyhörd för de blivande föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Dokumentera. Stärk kvinnans tillit till sin förmåga att amma. Samtala med de blivande föräldrarna om attityder kring amning. Belys fördelarna med amning och bröstmjölkens betydelse. Belys fördelarna med tidig hud-mot-hudkontakt för anknytning och amning. Samtala om det nyfödda barnets förmåga och beteende. Informera om barnets oregelbundna dygnsrytm, mattider och stora behov av närhet. Informera om amningshjälpmedlens för- och nackdelar. Informera om handurmjölkning samt bröstens anatomi och fysiologi. Informera om EVM, BVC och Amningshjälpen. Identifiera blivande mammor med tidigare traumatiska amningserfarenheter eller annan orsak till rädsla inför den kommande amningen. Erbjud samtal redan under graviditeten, sammarbeta med BVC. Barnmorskan dokumenterar i sammanfattningen. Förlossningen Var försiktig med sederande medicinering. Låt barnet ligga hud mot hud. Därigenom främjas anknytning, amningsreflexer och barnet hålls varmt. Invänta barnets amningsreflexer. Låt gärna föräldrarna underlätta för barnet att komma i amningsläge, men låt barnet ta bröstet själv. Undvik att manuellt hjälpa barnet till bröstet. Utnyttja i stället barnets egen förmåga. Var med vid första amningen, titta på barnets läge vid bröstet och barnets tag om bröstet. Dokumentera och beskriv amningsförsök eller amning. Undvik att skilja mor och barn vänta med födelsedagsbrickan vänta med att sköta barnet Barn som inte ammat inom 6 timmar skall eftervårdas på avd 14. 5 (9)
EVM / avd 14 Samvårda mor och barn, de behöver varandra både dag och natt. Låt barnet ligga hud mot hud. Hör efter hur amningen har fungerat på förlossningsavdelningen samt i hemmet. Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar, undvik att ta över skötsel av barnet. Var med vid amningen, titta på barnets läge vid bröstet och barnets tag om bröstet. Dokumentera amningsobservationen. Undvik att manuellt hjälpa barnet till bröstet. Utnyttja i stället barnets egen förmåga. Samtala med föräldrarna om barnets reflexer och förmåga. Ha tillit till barnets och mammans egen förmåga. Praktisera fri amning. Undvik amningsvikt. Lär ut handurmjölkning till alla mödrar. Fullgångna och friska barn tillmatas endast efter läkarordination. Dokumentera. Ordinerat tillägg ges med kopp eller sked. Undvik amningsnapp innan mjölken runnit till. Undvik tröstnappar innan amningen är etablerad motivera. Överrapportera och gör en omvårdnadsepikris vid speciella behov hos mor och/eller barn. Informera om att BVC, Amningshjälpen, EVM och avd 14 är en resurs. Neonatalavdelningen avd 11 Samvårda mor och barn i så stor utsträckning som möjligt. Stärk kvinnan i hennes mammaroll och visa att hon behövs, undvik separation. Stärk mannen i hans papparoll och visa att han behövs, undvik separation. Tillämpa hud-mot-hudkontakt (känguruvård). Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar, undvik att ta över skötsel av barnet. Informera om urmjölkning och dess betydelse. Instruera och visa handurmjölkning och informera och visa maskinell pumpning. Handurmjölkning bör ske första dygnet. Samtala med föräldrarna om amningsutvecklingen; hud-mot-hud, lukta, söka, slicka, suga, svälja. Använd amningsjournal Snuttesnurran. Dokumentera. Låt barnet få suga vid sondmatning eller vara vid bröstet. Barn som behöver tidig tillmatning av medicinska skäl, matas med kopp eller sond. Ge i första hand mammans egen mjölk. Ha tillit till barnets och mammans egen förmåga. Håll kontakten med BVC. Vid behov ordna före hemgång en träff med BVCsjuksköterska, barn, föräldrar och patientansvarig sjuksköterska. Informera om BVC och Amningshjälpen. 6 (9)
Uppmärksamma situationer där det behövs extra stöd; anknytning mor barn, kulturella aspekter, vid behov använd Hemsjukvård avd 11 Planera tillsammans med mamman upptrappning av amning och nertrappning av sondning. En rekommenderad dygnsmängd föreslås under sondmatningsperioden. Mamman uppskattar den mängd barnet tar på bröstet och minskar på så vis sondmatningen. Använd amningsjournal Snuttesnurran som vägledning. Om barnet kräks under sondningen avbryts sondningen, (barnet har då förmodligen ätit mer än den uppskattade mängden). Individualisera mattiderna efter barnets behov. Vid hembesök/mottagningsbesök nakenvägs barnet. En utvärdering tillsammans med mor görs av var barnet befinner sig i amningsutvecklingen. En ny matstrategi planeras. Barnet ammar halvfritt med övergång till fri amning. Uppmuntra delvis amning. Ordna vid behov en träff med BVC-sjuksköterskan. Informera om BVC och Amningshjälpen. Barn- och ungdomsavdelning 12 Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Dokumentera. Undvik att ta över skötsel av barnet. Ha tillit till barnets och mammans egen förmåga. Problematisera inte amning vid annan inläggningsorsak. Var delaktig vid amningstillfällen. Titta på barnets läge vid bröstet och barnets tag om bröstet. Dokumentera. Undvik amningsvikt. Barn som behöver tillmatas matas med kopp/sked eller via sond. Låt barnet få suga vid sondmatning eller vara vid bröstet. Samtala med mamman om hur man ökar respektive minskar mjölkproduktionen samt lär ut handurmjölkning. Ge stöd och uppmuntra även delvis amning. Håll kontakten med barnavårdscentralen. Vid hemgång informera om BVC och Amningshjälpen. 7 (9)
BVC Ta del av vårdrutin Meddelandeblad från BMM till BVC (Metodboken I:B.14), se Amning. Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Dokumentera. Hör efter hur amningen fungerat hittills. Dokumentera. Bekräfta föräldrarnas och barnets förmåga. Individualisera stöd och rådgivning enligt föräldrarnas behov under hela amningstiden. Vid behov, var med vid ett amningstillfälle. Samtala med mamman om hur man ökar respektive minskar mjölkproduktionen samt vid behov lär ut handurmjölkning. Samtala om användning av tröst- respektive amningsnapp. Uppmuntra helamning i 6 månander. Ge stöd och uppmuntra även delvis amning. Undvik amningsvikt. Informera om Amningshjälpen. Vid amningsproblem använd Vårdprogram vid amningskomplikationer, via länk: http://livlinan.liv.se/global/landstingsgemensamt/3.%20utf%c3%b6ra/lagar,%20kr av%20och%20styrande%20dokument/vardprogram/amningskomplikationervardprogram.pdf 8 (9)
Referenslitteratur Amningshjälpens tidskrift, Amningsnytt, 4 nr/år. Auerbach KG, Riordan J: Breastfeeding and human lactation, Jones and Barlett Publishers, Canada 1998 Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, Risholm-Mothander P: Anknytningsteori, Bokförlaget Natur och Kultur 2006 Ekström Anette: Amning och vårdkvalitet. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm 2005 Flackning Renée: Breastfeeding and Experiences of Mothers of Preterm Infants. Acta Universitatis Uppsalaiensis. Uppsala. Avhandling (2007) Folkhälsoinstitutet: Amning idag, Gothia 1998 Folkhälsoinstitutet: Lättare att amma. Gothia, reviderad upplaga 2008 Författningshandboken, 2008 Hansson Lars A: Immunibiology of Human Milk. Göteborgs Universitet. Göteborg (2004) Henschel D, Inch S: Breastfeeding, a guide to midwives. Studentlitteratur, Lund. 1996 Innocentideklarationen 2005, Om späda och små barns mat. Ljungberg Tomas: Vad är naturligt för mitt barn? Exiris 1995 SoS-rapport 1999:14: Amning och bröstmjölksersättningar Svensson Kristin, Nordgren Malin: Amningsboken, Bokförlaget Natur och Kultur 2002 Uvnäs Moberg K: Lugn och beröring, Bokförlaget Natur och Kultur 2000 Weimers L, Nyström H: Amningsguide. Jorma Tryck AB 2000 Sökord: Amning Utarbetad av: Arbetsgruppen Livets tråd Fastställt av: Karin Malmqvist, divisionschef allmänmedicin Tobias Kjellberg, divisonschef medicinska specialiteter och opererande specialiteter 9 (9)