Yrken i Västra Götaland



Relevanta dokument
Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum Korta analyser 2015:1

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl Försäljare, detaljhandel,

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:

Statistikinfo 2011:13

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Privat sektor, arbetare

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Landareal: 883 kvkm Invånare per kvkm: 27. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 118. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Sjukfrånvaroutvecklingen per yrke Sammanfattande intryck

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadens lönestruktur

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,30. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,38. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,71. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Landareal: 431 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 430 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 92 kvkm Invånare per kvkm: 151. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

M Kv Tot M Kv Tot Uppgift saknas Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2,49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 423 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

Landareal: 25 kvkm Invånare per kvkm: 489. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 473. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 135. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,30. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 138. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,30. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Transkript:

Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt och det är kvinnor som står för merparten av denna ökning. Samtidigt ökar även yrkesgruppen övrigt servicearbete, som enbart kräver elementär utbildning. En utmaning är de stora kommande pensionsavgångarna, vilket slår särskilt hårt inom vissa yrkesgrupper. Exempelvis kommer 16 000 anställda inom vård- och omsorg i Västra Götaland att uppnå pensionsåldern den närmaste tioårsperioden. Samtidigt kommer antalet äldre i befolkningen att öka vilket medför en ökad efterfrågan på tjänster inom vård och omsorg för äldre. VANLIGA YRKEN I VÄSTRA GÖTALAND Såväl i Västra Götaland som i riket är vård- och 1 den absolut största bland de 113 olika yrkesgrupperna. Inom den yrkesgruppen arbetar 84 000 personer eller 12 procent av alla anställda i Västra Götaland. Nästan 90 procent av dem är kvinnor. Figur 1. De tio vanligaste yrkesgrupperna (andel av anställda) i Västra Götaland år 2007 detaljhandel; mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Montörer Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Byggnads- och anläggningsarbetare Västra Götaland Riket 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Figur 1 visar att ingenjörer, tekniker och montörer är vanligare yrken i Västra Götaland än i riket, vilket speglar industrins starka ställning i regionen. ÖKAT BEHOV AV SPECIALISTKOMPETENS Långsiktigt sker en strukturomvandling av näringslivet som innebär nya krav för arbetslivet och nya yrken. Utvecklingen innebär mer avancerade krav på ledning och behov av specialistkompetens inom olika områden. De enklaste jobben finns i allt större utsträckning i servicesektorn. I genomsnitt kräver hälften av alla yrken både i Västra Götaland och riket gymnasiekompetens. En femtedel av alla yrken kräver minst treårig högskoleutbildning. Det är den andelen som har vuxit snabbast de senaste åren. Under perioden 2004-2007 ökade antalet anställda i Västra Götaland med 34 000 (5 procent). Den största procentuella ökningen 10 procent - har skett i yrken som kräver minst treårig högskoleutbildning. Den största ökningen i absoluta tal har emellertid skett i yrken som endast kräver gymnasiekompetens. Som framgår av figur 2 på nästa sida är det yrkesgrupperna försäljare inom detaljhandel samt vård- och som ökat mest i absoluta tal. Perioden är för kort för att utläsa något säkert om trender, men statistiken ger ändå en bild av tendenser till förändringar av kompetenskrav och yrkesstruktur. 1 I gruppen ingår barnskötare m.fl., undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., vårdbiträden, personliga assistenter m.fl., skötare och vårdare, tandsköterskor samt övrig vård- och.

Figur 2. De tio yrkesgrupperna som ökat mest i Västra Götaland 2004-2007 efter kvalifikationsnivå Övriga servicarbetare Civilingenjörer, arkitekter Lager- och transportass. Dataspecialister mäklare Företagsekonomer, personaltj.m. Byggnads- och anläggningsarb. Maskinoperatörer, metall- och mineral detaljhandel 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Figur 3 visar de tio yrkesgrupper som minskat mest under perioden 2004-2007. Av diagrammet framgår att det främst är yrken som kräver elementär utbildning eller endast gymnasiekompetens som minskat mycket under perioden. Både i absoluta och i relativa tal har den största minskningen skett bland handpaketerare samt smeder och verktygsmakare. Figur 3. De tio yrkesgrupperna som minskat mest i Västra Götaland 2004-2007 efter kvalifikationsnivå Handpaketerare mm. Smeder, verktygsmakare Övr. maskinoperatörer Köks- o restaurangbiträden Tull-, taxerings- o socialförsäkringstj.m. Kontorssekr. o dataregistr. Brevbärare Bokförings- o redovisningsass. REGIONALA SKILLNADER Tabell 1 visar att det finns stora delregionala skillnader när det gäller kvalifikationskrav på arbetskraften. I Göteborgsregionen finns den största andelen yrkesverksamma som kräver minst treårig högskoleutbildning. Skaraborg har den lägsta andelen. Tabell 1. Andel anställda efter kvalifikationsnivå (%) år 2007 Högskoleutbildning minst 3 år Totalt Västra Götaland 18,5 20,6 54,1 6,8 100 Göteborgsregionen 21,8 22,6 49,0 6,5 100 Sjuhärad 13,8 18,7 59,9 7,6 100 Skaraborg 13,0 16,5 63,3 7,1 100 Fyrbodal 14,7 18,3 60,3 6,7 100 Riket 19,6 20,0 53,8 6,6 100 När det gäller utvecklingen under perioden 2004-2007 är det yrken som kräver minst treårig högskoleutbildning som ökat mest i alla delregioner. Dock har ökningen varierat ganska kraftigt. I Göteborgsregionen har ökningen varit dubbelt så stor som i Skaraborg. Den näst största ökningen har varit i Fyrbodal. Denna kompetenshöjning kan ses som en effekt av tillkomsten av Högskolan i Väst och strukturförändringar inom industrin som på sikt ökar möjligheterna för tillväxt i Fyrbodal. Yrken som kväver enbart elementär utbildning har ökat med cirka 3 procent i riket men har varit oförändrad i Västra Götaland. Förklaringen är att vårt varuproducerande näringsliv där gruppen handpaketerare och andra fabriksarbetare varit en större andel av arbetskraften nu minskar samtidigt som ökningen av gruppen övriga servicearbeten inte varit lika stor som i övriga riket. Sjuhärad har det största tillskottet av arbetskraft som enbart kräver elementär utbildning. Militärer Maskinoperatörer, livsmedelsind. 0 1 000 2 000 3 000 4 000

Figur 4. Tillväxt i antalet anställda 2004-2007 efter kvalifikationsnivå och delregion Västra Götaland Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Göteborgsregionen Riket Figur 6 visar hur antalet anställda fördelat på kvalifikationsnivåer skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor i Västra Götaland dominerar i yrken som kräver mer än enbart gymnasiekompetens. Däremot har de flesta mansdominerade yrken krav på enbart gymnasiekompetens. Kvinnor har generellt högre utbildningsnivå än män, 35 procent av kvinnor 16-64 år i Västra Götaland har eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel för män är 28 procent. Trots en högre utbildningsnivå bland kvinnor domineras gruppen ledningsarbete, som totalt utgör sex procent av de anställda, av män. Figur 6. Antal anställda efter kvalifikationsnivå i Västra Götaland år 2007-2% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% FLER KVINNOR I YRKESGRUPPER MED SPE- CIALISTKOMPETENS Val av yrke skiljer mycket mellan män och kvinnor. De mest kvinnodominerade yrkena är kontorssekreterare och dataregistrerare och de mest mansdominerade yrkena är fiskare och jägare samt malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. Figur 5 visar endast de 20 vanligaste yrkesgrupperna rangordnade efter andelen kvinnor. Det vanligaste kvinnodominerade yrket är förskollärare och fritidspedagog och det mest mansdominerade yrket är byggnadsoch anläggningsarbete. Figur 5. De 20 vanligaste yrkesgrupperna i Västra Götaland år 2007 rangordnade efter andelen kvinnor i respektive yrkesgrupp Förskollärare och fritidspedagoger Sjuksköterskor Städare m.fl. Grundskollärare detaljhandel; Ekonomer och personaltjänstemän mäklare Chefer för mindre företag och enheter Chefer för särskilda funktioner Dataspecialister Montörer Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Lager- och transportassistenter Ingenjörer och tekniker 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Ledningsarbete Män Kvinnor 3 års högskoleutbildning Gymnasieskola samt påbyggnad MÅNGA ANSTÄLLDA I ÅLDRARNA 55-64 INOM VÅRD OCH OMSORG Av alla yrkesverksamma finns mer än var fjärde i åldersgruppen 55-64 år. Detta innebär att vi inom de närmaste åren kommer att uppleva en stor förändring av arbetskraften vad gäller ålder och kompetens. Om arbetslivets organisation och arbetets innehåll vore oförändrat skulle alla dessa personer behöva ersättas under en tioårsperiod. Men globalisering och näringslivets strukturomvandling samt politikens inriktning gör att arbetslivet, arbetets innehåll och dess organisation kommer att förändras. Vissa yrken kommer att försvinna och nya tillkommer. Statistik om framtida pensionsavgångar inom olika yrken är en del i analysen om framtida efterfrågan på arbetskraft och ger en viss kunskap om yrken och kompetenser som kommer att efterfrågas den närmaste tioårsperioden. Maskin- och motorreparatörer Kvinnor Män Byggnads- och anläggningsarbetare 0% 25% 50% 75% 100%

Figur 7. De nio yrkesgrupper med störst antal anställda i åldersgruppen 55-64 i Västra Götaland år 2007 mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Grundskollärare detaljhandel; Chefer för mindre företag och enheter 0 5 000 10 000 15 000 Klarast framstår behovet av vård- och, där kommer 16 000 personer i Västra Götaland att uppnå pensionsåldern under den närmaste tioårsperioden. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen att decenniet därefter kommer antalet äldre i befolkningen att öka vilket ökar vårdbehovet. Det stora antalet avgångar sker i yrken som kräver enbart gymnasiekompetens. Utbudet av arbetskraft kommer att öka den närmaste perioden beroende på de stora ungdomskullarna som föddes på 90- talet nu kommer ut i arbetslivet. Faktaruta Yrke betecknar det arbete som utförs av en person och utgångspunkten är individens arbetsuppgifter. I dagligt tal kan yrke ha en vidare betydelse, inte bara vad man gör utan även vad man är. SCB:s yrkesregister baseras på insamlade uppgifter i olika statistiska register. I första hand hämtas uppgifter för anställda från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik. Det finns i yrkesindelningen flera nivåer med olika klasser. Grundläggande för indelningen är dels typ av arbete s.k. yrkesgrupp, dels de kvalifikationer som krävs för att utföra arbetet. Kvalifikationer har två dimensioner, kvalifikationsnivå med fyra olika klasser (som redovisas i denna rapport) respektive yrkesområde (10 olika grupper). Notera även att företagare ej ingår och att statistiken redovisas efter arbetets belägenhet (dagbefolkningen). Statistik om yrken efter kommun finns i Västra Götalandsregionens statistikdatabas www.vgregion.se/statistikdatabas. Författare: Christina Christiansson Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland. På www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel. 031-63 09 34