TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionplane- och trafikkontoret Jan-Ove Östbrink Regionplane- och trafiknämnden Genomförande av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2001) FÖRSLAG TILL BESLUT Kontoret föreslår att Regionplane- och trafiknämnden beslutar att godkänna rapporten Genomförande av RUFS 2001 lägesrapport 2004 efter gjord komplettering. att i samverkan med berörda kommuner och SL ta upp överläggningar med Banverket, Vägverket och Länsstyrelsen i Stockholms län om hur finansiering av för regionen särskilt angelägna infrastrukturobjekt, där medel inte avsatts i nu beslutade investeringsplaner, ska kunna ske i kommande statliga investeringsplaner. att tillsammans med andra regionala aktörer uppvakta regeringen i syfte att få till stånd fler högskoleplatser i Stockholmsregionen och för att betona vikten av att Södertörns högskola utvecklas till ett universitet. att uppdra åt kontoret att i samverkan med andra offentliga, kooperativa och privata aktörer (bostadsföretag, byggentreprenörer och finansieringsinstitut) analysera de institutionella hindren för ett ökat bostadsbyggande och redovisa behov av regelförändringar. att uppdra åt kontoret att i samverkan med de andra storstadsregionerna arbeta för att en effektiv och resultatinriktad integrationspolitik utvecklas samt att söka samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen i Stockholms län så att arbetet för mångfald inom den offentliga sektorn i regionen kan intensifieras och konkretiseras. Stockholms läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 4414, 102 69 Stockholm Göta Ark Medborgarplatsen 25 Växel 08-737 25 00 08-737 25 66 E-post Kommunikationer Direkt 08-737 44 83 rtk@rtk.sll.se Direkt jan-ove.ostbrink@rtk.sll.se Internet: www.rtk.sll.se www.stockholmsregionen2030.nu T-bana Medborgarplatsen, buss 59 & 66 pendeltåg Stockholm södra Mobil 070 737 44 83
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(6) att i övrigt godkänna i tjänsteutlåtandet föreslagna initiativ. att anmäla rapporten och nämndens beslut med anledning av densamma till landstingsfullmäktige. Sven-Inge Nylund Jan-Ove Östbrink ÄRENDET I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2001) anges att regionens utveckling och de utvecklingsinsatser som görs bör fö l- jas upp så att en effektiv och transparent genomförandeprocess kan säkerställas. Genomförandet av RUFS är en fortlöpande process och uppföljning bör därför ske kontinuerligt, samt dokumenteras och kommuniceras på ett planerat sätt. Det sker genom att kontoret från 2004 årligen sammanställer en rapport om hur genomförandeprocesserna fortskrider och förhållandena förändras. Årsrapporten riktar sig såväl till Regionplane- och trafiknämnden som till andra viktiga aktörer i regionen. Genom en årlig uppföljning av RUFS ges tillfälle att identifiera och lösa olika problem som kan uppstå i samband med den fortsatta genomförandeprocessen. Syftet med en årlig uppföljning är att: o Informera regionplane- och trafiknämnden om hur olika genomförandeprocesser kopplade till RUFS fortskrider och ge nämnden mö j- lighet att agera om för regionen viktiga genomförandeprocesser avstannar eller utvecklas ogynnsamt. o Hålla RUFS och dess inriktningar levande hos externa aktörer genom att ta del av hur RUFS förvaltats och medverka till att olika genomförandeprocesser kan drivas vidare av andra huvudaktörer. Under 2003 har underlag i form av beskrivningar av nuläget och aktiviteter tagits fram för huvudparten av de inriktningar som redovisas i RUFS 2001. Intervjuer med ett stort antal regionala och lokala aktörer har genomförts och data om utvecklingen har samlats in och analyserats. En stor uppföljningskonferens genomfördes under hösten 2003. Till konferensen tog kontoret fram tre delrapporter. Regionplane- och trafiknämnden beslöt den 23 mars 2004 att uppdra till kontoret att i vissa avseenden komplettera lägesrapporten och att återkomma till nämnden med förslag till initiativ för RUFS fortsatta genomförande med anledning av vad som framkommit. Nämnden angav som sådana frågor där
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(6) initiativ kan anses vara särskilt påkallade bostadsbyggandet, integrationsfrågan och kollektivtrafiken. Kontoret har nu kompletterat lägesrapporten (kompletteringen bifogas). De nya slutsatser som dragits redovisas från sidan 16 i lägesrapporten och övrigt underlag redovisas samlat i ett avslutande avsnitt i bilagan. KONTORETS FÖRSLAG TILL INITIATIV FÖR RUFS FORTSATTA GENOMFÖRANDE Utifrån vad som framkommit vid uppföljningen föreslår kontoret att nämnden beslutar att vidta åtgärder inom ett antal strategiskt betydelsefulla områden där det finns brister och problem: Analys av hinder för och samordning av insatser för ökat bostadsbyggande Bostadsbyggandet ökar inte i önskvärd takt i regionen. Regelverken för bostadsbyggande, finansiering och stöd behöver förändras. Konkurrens och rimliga priser inom byggsektorn är centralt. Justeringar i skattesystemet kan underlätta kommunala investeringar. Flertalet utbyggnadsområden är starkt beroende av investeringar i transportsystemet. Kontoret bör i samverkan med andra offentliga, kooperativa och privata aktörer (bostadsföretag, byggentreprenörer och finansieringsinstitut) analysera de institutionella hindren för ett ökat bostadsbyggande och redovisa behov av regelförändringar. Detta är en av de frågor där också en nära samverkan med de övriga storstadsregionerna är särskilt motiverad. Frågorna behandlas även med anledning av besluten i nämnden om En modern nationell storstadspolitik De beslutade förändringarna av kreditgarantierna bör följas upp. Dialogen mellan offentliga och privata aktörer bör även ha till syfte att söka nå en överenskommelse om en gemensam strategi i regionen för att samordna insatser och minska riskerna för felinvesteringar för alla parter vid bostadsbyggande. Transportinfrastruktur för ökat bostadsbyggande Det saknas finansiering till flera för regionen angelägna investeringar i transportsystemet. Ytterligare initiativ behövs för att genomföra de investeringar i transportsystemet, som enligt RUFS behövs före 2015. Det gäller främst investeringar i kollektivtrafiken och för att ge förutsättningar för att öka bostadsbyggandet. Som exempel på sådana angelägna investeringar kan nämnas omdragning av Roslagsbanan via Arninge och en ny pendeltågsgren från Solna station till Arninge, ny tunnelbanegren Odenplan-Karolinska sjukhuset, spårväg Ulvsunda-Kista, Yttre Tvärleden Hjulsta-Häggvik, breddning av E18 Danderyds k:a-arninge, Huvudstaleden i tunnel och Tritonbron samt Länsväg 222 vid Henriksdal.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(6) Nämnden föreslås att i samverkan med berörda kommuner och SL ta upp överläggningar med Banverket, Vägverket och Länsstyrelsen i Stockholms län om hur finansiering av dessa objekt ska kunna ske i kommande statliga investeringsplaner. Uppföljningen av RUFS visar också att det finns brister i samordningen mellan investeringar i trafikinfrastruktur och regionalt betydelsefull bebyggelsestruktur. Regeringen har givit Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att i samråd med berörda kommuner följa upp konsekvenserna för bostadsbyggandet av de infrastrukturinvesteringar som görs i länet och som finns upptagna i Länsstyrelsens rapport till regeringen Vägskäl för bostadsbristen. Kontoret bör aktivt medverka i denna uppföljning och verka för att den bedrivs i dialog mellan landstinget, regionens kommuner, transportsektorns aktörer och näringslivet samt med regeringen. Fler högskoleplatser och fler som går till högre studier Bristen på högskoleplatser är, tillsammans med bristen på bostäder och transportinfrastruktur, fortsatt det största hindret för en positiv regional utveckling. Konkreta planer för fler högskoleplatser i regionen finns endast vid Södertörns högskola. Utbudet av kvalificerade yrkesutbildningar i regionen är fortsatt litet. Nämnden bör, i samverkan med andra regionala aktörer, uppvakta regeringen i syfte att få till stånd fler högskoleplatser i Stockholmsregionen och för att betona vikten av att Södertörns högskola utvecklas till universitet. Kontoret bör bevaka att arbetet med kvalificerad yrkesutbildning ges fortsatt hög prioritet inom det regionala tillväxtprogrammet. För att bredda rekryteringen och för att råda bot på den sociala snedrekryteringen behöver särskild uppmärksamhet även fortsättningsvis ägnas åt de grupper som går vidare till högre studier i lägre omfattning än andra. Kontoret bör fortlöpande ta fram och sprida kunskap om övergångar till högre utbildning och social snedrekrytering samt om de insatser som görs för att förbättra situationen. Intensifierat integrations- och mångfaldsarbete Integrationsarbetet i regionen har inte varit framgångsrikt så här långt och förändringstakten är låg. Uppföljningen av RUFS visar att det finns behov av strategier för en effektiv och resultatinriktad integrationspolitik. Detta är en av de viktigaste frågorna att arbeta med inom projektet En modern nationell storstadspolitik, i samverkan med de övriga storstadsregionerna. Arbetet med mångfald inom den offentliga sektorn behöver drivas vidare. Kontoret bör söka samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen i Stockholms län för att gemensamt ta fram förslag till hur arbetet för mångfald inom den offentliga sektorn i regionen kan intensifieras och konkretiseras.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 5(6) Tydliga mål för regionens internationella engagemang Uppföljningen av RUFS visar att de mål som vägleder regionens internationella engagemang är oprecisa och svåra att implementera. Målen bör ses över gemensamt av Landstinget, Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), Stockholmsregionen Europakommitté (SEU) och Stockholms stad, så att strategier för samverkan med regioner utanför Sveriges gränser kan utvecklas. Fokus bör ligga på samverkan med de mest intressanta samverkansparterna utanför landet, utifrån de uppställda strategierna. Analys av regionens ekonomiska återhämtningsförmåga Konjunkturnedgången har slagit hårdare mot Stockholmsregionen än övriga landet och skillnaderna är större än vid tidigare nedgångar. Kontoret har, som en del av arbetet inför aktualitetsprövningen av RUFS, initierat analyser av regionens ekonomiska återhämtningsförmåga samt avser att granska antaganden och belysa konsekvenser av den statliga långtidsutredningens regionala scenarier. Innovationspolitik för storstadsområdena Uppföljningen av RUFS visar att det saknas kunskap om hur den statliga innovationspolitiken behöver vara utformad för att utgöra ett verksamt instrument för utvecklingen i storstadsområdena. Även detta är en fråga som bör analyseras inom projektet En modern nationell storstadspolitik, i samverkan med de andra storstadsregionerna. Fördjupad dialog och samverkan för en flerkärnig och tät bebyggelsestruktur Arbetet med att utveckla bebyggelsestrukturen till att bli mer flerkärnig och tätare samt för att vidga den funktionella regionen inom ett större geografiskt omland behöver fortsätta. I ett annat ärende till denna nämnd utvecklar kontoret hur detta lämpligen sker. Bl a krävs fortsatt kunskapsutveckling samt arbete för att integrera planering och investeringar i bebyggelseutveckling, lokalisering av anläggningar samt transportinfrastruktur av regional betydelse. Dialogen och samverkan med kommunerna, trafikhuvudmännen och andra aktörer av strategisk betydelse behöver ytterligare fördjupas för att en flerkärnig struktur ska kunna utvecklas i det sammanhängande storstadsområdet, i Stockholm-Mälarregionen samt i Östersjöområdet. Insatser för att utveckla den regionala grön- och blåstrukturen Det behövs fortsatta insatser för att skydda och vidareutveckla den regionala grönstrukturens värden och funktioner. Kontoret bör i samverkan med Länsstyrelsen i Stockholms län, kommunerna och berörda markägare initiera att en strategi för att klara ut ansvarsförhållanden och föreslå framtida samverkansformer för att värna den regionala grönstrukturen tas fram. Det behövs även fortsatta insatser för att säkra regionens dricksvattenresurser, minska utsläppen och skydda vattenresurserna i kust- och skärgårdsområdet. Konto-
TJÄNSTEUTLÅTANDE 6(6) ret bör aktivt följa upp och stödja vattenvårdsarbetet inom befintliga och tillkommande vattenvårdsadministrationer. Bilagor: 1. Genomförande av RUFS 2001 lägesrapport 2004 (komplettering till den rapport som utsändes till nämndens februarisammanträde).