Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län
Titel: Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta PM inventering av naturmiljöer 2014-01-22 Upprättad av: Maria G Andersson, Vectura Uppdragsansvarig: Jimmy Dahlbom, Vectura Distributör: Trafikverket, 871 24 Härnösand, Besöksadress: Nattviksgatan 8 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00.
Innehåll 1 BAKGRUND... 5 2 FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 6 2.1 GENERELLT BIOTOPSKYDD... 6 2.2 NATUROBJEKT... 6 3 OMRÅDESBESKRIVNINGAR... 8 3.1 OMRÅDE ÄSKJA (10/100-11/350)... 8 3.2 OMRÅDE MÄJA (11/350 12/500)...10 3.3 OMRÅDE STENSLAND (12/500 13/900)... 12 3.4 OMRÅDE KNÄPPA (13/900 15/050)... 14 3.5 OMRÅDE SJÖLAND (15/050 17/450)... 16 3.6 OMRÅDE EDÅNGER OCH SKOVED (17/450 19/600)... 18 3.7 OMRÅDE VIBYGGERÅ PRÄSTBORD (19/600 20/700)... 21 4 REFERENSER... 22 3
4
1 Bakgrund E4:an mellan Ullånger- Docksta ligger inom området höga kusten. Vägen är idag tvåfilig utan separation mellan de två färdriktningarna. För att vägen ska bli säkrare ska de mötande fordonen separeras med hjälp av ett mitträcke. Det medför att infartsvägar till ett stort antal hus kommer att ändras. Mitträcket försvårar även passagen över vägen Cyklist i vägrenen längs med E4:an. för gående och cyklister i området. Regeringen har därför ställt krav på att en gång- och cykelväg ska anläggas längs sträckningen i samband med arbetet. Idag rör sig gående och cyklister i vägrenen eller längs osammanhängande småvägar. Med anledning av den kommande gång- och cykelvägen har en inventering av områdets biotopskyddade områden samt naturobjekt utförts i vägens närområde (2013-09-06). Resultatet har sammanställts i den här rapporten. 5
2 Förhållningssätt Rapporten har särskilt utgått ifrån det generella biotopskyddet som är fastslaget enligt miljöbalken samt vid de naturobjekt som länsstyrelsen har pekat ut som områden med kända höga naturvärden. 2.1 Generellt biotopskydd Det generella biotopskyddet avser mark- och vattenområden som är skyddade enligt miljöbalken. Det är områden som är särskilt viktiga för hotade djur- och växtarter. Skyddade områden som vi funnit i inventeringen är följande. Allé För att klassas som en allé enligt miljöbalkens förordning (1998:1252), bilaga 1, ska den bestå av minst fem lövträd som är planterade i en eller två rader. De ska vara placerade i anslutning till en väg eller där det tidigare funnits en väg, alternativt i ett öppet landskap. Längs sträckan Ullånger-Docksta finns det två alléer. Odlingsröse i jordbruksmark Ett odlingsröse definieras i miljöbalken (1998:1252), bilaga 1, som en ansamling av stenar som lagts upp på eller i anslutning till odlingsmark. Stenarna ska vara ett resultat av jordbruksdriften. Längs med E4.an mellan Ullånger och Docksta finns ett antal odlingsrösen med varierande utformning. Småvatten och våtmark i jordbruksmark Ett småvatten eller en våtmark som skyddas enligt biotopskyddet ska enligt miljöbalken (1998:1252), bilaga 1, ständigt eller under en stor del av året vara fuktig eller hålla ytvatten. Längs med sträckan Ullånger-Docksta finns exempel på detta i form av naturliga bäckfåror och öppna diken. Bäckfårorna får högst vara 2 meter breda. 2.2 Naturobjekt Naturvårdsobjekt tas löpande fram av respektive länsstyrelse vilket ingår i deras rullande naturvårdsplanering. Naturvårdsobjekten ska bestå av områden med kända höga naturvärden. De delas in i tre klasser där 1 är högst. I det här projektet tillhör samtliga naturvärden klass 3. Betesmark på Äskja 3:1 Det finns en betesmark nära E4.an mellan Ullånger-Docksta som är utmärkt som ett naturobjekt. Idag är den dock överväxt med sly och har förmodligen förlorat mycket av sitt tidigare höga naturvärde. Möjligheten att röja och återuppta betet är dock inte omöjlig vilket skulle göra att marken på sikt kan återfå sitt tidiga höga naturvärde. Råbäcken-Sjölandsviken I området Edånger-Skoved är Råbäcken-Sjölandsviken utmärkt som ett naturobjekt. Enbart Råbäcken är noterad i kustinventeringen. Båda lagren är dock förskjutna med drygt 100 meter ifrån själva bäckfåran i kartunderlaget. Skog vid Skovedsviken En sumpskog nära E4:an mellan Ullånger och Docksta är utmärkt som ett naturobjekt. Den är även noterad i kustinventeringen. En sumpskog består ofta av ett mindre område med löv- eller barrträd i olika ålder och med mycket död ved. Områdena präglas av en blandning mellan våtmark och skog. Den våta miljön gör att skogarna sällan brinner och viktiga livsmiljöer 6
för speciella växter och djur blir därför intakta under en längre tid (Skogsstyrelsen 2013). Skogarna brukar inte vara exploaterade i så hög grad vilket gynnar den orörda miljön ytterligare. (Länsstyrelsen Västernorrland 2005). Skogen vid Skovedsviken är fortfarande relativt orörd. 2.3 Översiktskarta Översikt Ullånger-Docksta. Nummer 1-13.visar placering för utvalda kartutsnitt 7
3 Områdesbeskrivningar Ett öppet odlingslandskap, igenväxt betesmark syns i bakgrunden (km 10/350). 3.1 Område Äskja (km sektion 10/100-11/350) Med bil längs E4:an från Ullånger möts trafikanten av ett öppet odlingslandskap på båda sidor av vägen. Den låga placeringen i terrängen gör att det här finns få stenar i marken vilket medför att det är ont om odlingsrösen och stenmurar. Marken lutar vilket gör att det finns en naturlig avrinning och de diken som finns är med största sannolikhet kopplade till vägen. Högre upp i terrängen finns en igenväxt betesmark på Äskja 3:1 som idag består av sly. Den är upptagen som ett naturobjekt. Längre fram längs E4:an kantas vägen av sly på båda sidor. En stenmur som inte är skyddad av biotopskyddet, eftersom den är placerad i skogsmark, finns på norra sidan om vägen. Vägen passerar över den biotopskyddade bäcken i Äskja (km 10/800), som var torrlagd under inventeringen (130906). Därefter följer ett område med bostadshus och Björkallé bredvid E4:an (km 11/000). träindustri. På en av tomterna står en rad med 6 biotopskyddade björkar längs med vägen (km 11/000). På norra sidan finns odlingsmark med biotopskyddade öppna diken och odlingsrösen. Äskjabäcken (km 11/235) rinner under vägen vid Skidsta hus och genom träindustriområdet. 8
Karta 1: Äskja km 10/400-10/900 Karta 2: Äskja km 10/800-11/400 9
Bäck från Gårdberget(km 12/440) 3.2 Område Mäja (km sektion 11/350 12/500) Den biotopskyddade Mäjabäcken (km 11/520) rinner igenom området. Terrängen lutar svagt ner mot vattnet. Delar av marken består av igenväxt åkermark. Resterande del av sträckan består till största del av bostadshus kombinerar med skogsmark. Det finns en biotopskyddad bäck från Gårdberget (km 12/440) Mäjabäcken (km 11/520). som delar sig uppströms i två armar och rinner i en trumma under E4:an. 10
Karta 3: Mäja km 11/200 11/700 Karta 4: Mäja km 12/200-12/800 11
Blockrik ängsmark, en bäck rinner till höger i bilden (km 13/600). 3.3 Område Stensland (km sektion 12/500 13/900) Vägen passerar här en skarp bergskärning. En bäck rinner nerför bergskärningen vid Stensland (km 12/940). Landskapet är blockrikt men inga utmärkande odlingsrösen kunde hittas under inventeringen. Både betesmark och odlingsmark finns i avsnittet. Ytterliggare en bäck (km 13/690) rinner vid Stensland i anslutning till betesmarken och är biotopskyddad. Bäck vid Stensland (km 13/690) 12
Karta 5: Stensland km 12/700-13/200 Karta 6: Stensland km 13/400-13/900 13
Åkermark kombinerat med öppna diken (km 14/700). 3.4 Område Knäppa (km sektion 13/900 15/050) Området Knäppa består till stor del av åkermark. Det finns ett flertal biotopskyddade öppna diken. De flesta av dessa diken är mer eller mindre igenväxta. Här rinner den biotopskyddade Nybrobäcken (km 14/680) kantad av träd och sly. Nybrobäcken (km 14/680). 14
Karta 7: Knäppa km 14/500-14/900 15
Bäck i Sjöland (km 16/820). 3.5 Område Sjöland (km sektion 15/050 17/450) E4:an passerar här närmare vattnet än någon annanstans längs med sträckan, Ullånger-Docksta. Området består till stor del av skog och bebyggelse. Det finns även öppen och igenväxt åkermark. Den öppna åkermarken kantas av biotopskyddade öppna diken. En fin biotopskyddad bäck (km 16/780) rinner genom Sjöland. Den är inte utmärkt på grundkartan utan är tillagd i det här dokumentet. Bäcken ligger nersänkt som en oas i ett öppet odlingslandskap. Det finns en biotopskyddad allé (km 17/050) på södra sidan av vägen som består av en blandning av björk och rönn vid en gård. Råbäcken rinner genom området och Allé bestående av björk och rönn (km 17/050). är markerad som ett naturobjekt söder om E4:an. Bäcken är även upptagen i kustinventeringen. I båda underlagen är inte själva bäcken markerad utan en väg 100 meter längre bort. 16
Karia 8: Sjöland km 16/700-17/200 Karta 9: Sjöland km 16/900-17/200 17
Ett öppet odlingslandskap med många diken, odlingsrösen och en bäck (km 17/950). 3.6 Område Edånger och Skoved (km sektion 17/450 19/600) Öppna ytor och åkermark präglar området Edånger och Skoved. Här finns det många biotopskyddade öppna diken i åkermarken och ett antal odlingsrösen Den biotopskyddade Råbäcken (km 17/495) rinner genom åkermarken. Längre norr ut övergår landskapet till skog och det blir en dramatisk höjdskillnad mellan jordbruksmark och Odlingsröse (km 18/650) skogsmark. I området finns en sumpskog vid Skogvedsviken (km 18/600-18/800) som är ett naturobjekt enligt länsstyrelsens inventering. Den biotopskyddade Kvarstabäcken (km 19/070) rinner ner i en brunn och fortsätter i en trumma som mynnar öster om vägbanken. Den är inte utritad på grundkartan utan är tillagd i det här dokumentet. 18
Karta 10: Edånger och Skoved km 17/500-18/100 Karta 11: Edånger och Skoved km 18/400-18/900 19
Karta 12: Edånger och Skoved km18/900-18/300 20
Sätrabäcken (km 20/615). 3.7 Område Vibyggerå prästbord (km sektion 19/600 20/700) Den sista sträckan innan Docksta består tills största del av branter och skog. E4:an leder sedan fram till ett varv. Den biotopskyddade Sätrabäcken (km 20/615) passerar i en trumma under varvet. Därefter är trafikanten framme vid Docksta. Karta 13: Vibyggerå prästbord km 20/500-20/800 21
4 Referenser Länsstyrelsen Västernorrland län. Tillgänglig: > http://lanstema.lst.se/default.asp?struser=alladownload&strpwd=24hmynd &Language=Lstgisdownload < (2013-01-26). Länsstyrelsen Västernorrland. (2005). Översiktlig kustinventering, Härnösand. Skogsstyrelsen. (2013). Sumpskog. (Elektronisk) Tillgänglig: > http://www.skogsstyrelsen.se/upptack-skogen/upplev-skogen/omskogen/skogsmiljoer/sumpskog/ (2013-09-11). 22
E4 Trafikverket, 871 24 Härnösand. Besöksadress: Nattviksgatan 8. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 23