JAG, MINA VAL OCH MILJÖN

N VA ENMÄRK Miljömärkt 1234 5678 E T HEJ! De här symbolerna tycker vi är bra att känna till. Du kan läsa mer om dem i boken. S JAG, MINA VAL OCH MILJÖN

Klasstävling läsår 2019/2020: Skapa en miljömaskot - vinn 10 000 kronor till klasskassan! Ge mig en kompis! Micke Ekorren Micke är Natur & Miljöbokens maskot, och han vill ha vänner. I årets klasstävling får ni i uppdrag att rita en miljömaskot till er kommun. Namnet på er maskot ska innehålla kommunens namn, till exempel: Bollnäsnisse. Det ska tydligt framgå vad maskoten gör för miljön i kommunen - rita och förklara. Den miljömaskot som vinner 1:a pris kommer att presenteras för de boende i er kommun. Priser: 1:a pris 10 000 kronor (till en klass) 2:a pris 5 000 kronor (till en klass) 3:e pris 1 000 kronor (till åtta klasser) Lycka till! Instruktioner får du av din lärare! Steg 2 - Jag, mina val och miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm info@kunskapsforlaget.se www.kunskapsforlaget.se Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN 978-91-985152-1-3 Författare: Nadja C Rahmings Illustratör: Lisa Larsson Den här produkten är en miljömärkt trycksak från Åtta.45 Tryckeri AB. PEFC/05-38-96

MIN SIDA Den här boken är din egen, så du får rita i den hur mycket du vill! Ta med dig boken hem när läsåret är slut. Jag heter: Ålder: Klass: Favoritapp: Musik jag gillar: Tv-serie jag gillar: Senast sedda film: Favoritskådis: Senast lästa bok: Bästa tecknade serie: Jag skulle vilja lära mig: Bästa årstid: Vilt djur jag gillar: Kryssa för de länder du besökt och visa med en punkt de länder du vill resa till:

JAG, MINA VAL OCH MILJLÖN Små myrsteg Det är en sak att läsa om miljösituationen i en bok, och en helt annan att faktiskt förändra sin livsstil på riktigt. Hur ska det gå till, egentligen? Ska vi börja leva som på stenåldern igen?! När något känns för stort eller svårt, är det lätt att ge upp innan man ens hunnit köpa det första ekologiska äpplet eller sorterat de första glasburkarna. Då gäller det att komma ihåg vad alla modiga bergsbestigare vet: Alla resor börjar med ett enda litet steg De män och kvinnor som bestigit världens högsta berg, Mount Everest, gjorde det inte på en dag. De gick en kort sträcka i den isande vinden, tätt tillsammans. De stannade när de blev trötta, reste sitt tält, åt lite mat och sov. Nästa morgon packade de ihop tältet och fortsatte sin väg uppför berget. Så höll de på tills de äntligen en dag nådde sitt mål - bergstoppen! Vårt mål är en frisk planet. Vi kommer också att nå dit, genom att hjälpa varandra och ta ett litet steg i taget. Vi ses på toppen! INNEHÅLL Vad är klimatförändringar? 2 Vad vi behöver för att leva 5 Konsumtion 23 Miljön och vår hälsa 29 Uppfinningar för miljön 33 1

KAPITEL 1 VAD ÄR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? Vad betyder klimatförändring? Du har förmodligen sett på nyheterna om vad klimatförändringar kan ställa till med. I en del länder regnar det så mycket att gatorna svämmar över. I andra länder regnar det inte alls, och den tuffa värmen gör det svårt att vistas utomhus. Att vi pratar så mycket om just klimatet, beror på att förändringarna i vädret skapar stora problem. I länder som drabbas av torka, blir det brist på dricksvatten. I städer som drabbas av översvämningar, blir husen förstörda och väg arna rasar sönder. I Sverige påverkas vi också av väder. När stormen Gudrun härjade i södra Sverige 2005 och fällde över 200 miljoner träd, drabbades över 400 000 människor av elavbrott. Klimat och väder Klimat och väder är två olika saker. Vädret beskriver situationen under de närmaste dagarna. Meteorologen på TV kan till exempel meddela att det imorgon blir +5 C, blåsigt och duggregn. Klimatet beskriver hur vädret är under långa perioder. Sibirien har till exempel polarklimat med en medeltemperatur på +10 C. Det är vanligt att vädret varierar lite. De svenska årstiderna är inte exakt lika varje år. Vi kan ha en kall jul i år och regnväder nästa. Men när det plötsligt är plusgrader varje jul i tjugo års tid, kan man börja tala om en klimatförändring. 2

Klimatforskare De som studerar klimatets förändringar kallas för klimatforskare. Man kan forska om klimatet på flera olika sätt. En del forskare borrar hål djupt ned i isen på Antarktis och tar upp isprover som de sedan analyserar för att undersöka hur klimatet har varierat bakåt i tiden. Eftersom forskare har studerat glaciärerna och isen på både sydoch nordpolen, så vet vi idag att isarna håller på att smälta. Det vi inte vet är exakt vad det innebär för planeten. Det vi släpper ut i luften De utsläpp som bildas när vi använder bensin och olja kallas för växthusgaser. De innehåller bland annat metan och koldioxid. KLIMATORDLISTA Klimatförändring När vädret förändras under en lång period kallas det för klimatförändring. Förr var det exempelvis vanligt med 25 minusgrader på vintern. Idag är vintrarna mildare och kort are. Snödjupet har minskat med 10-20 centimeter i nästan hela landet, och på en del håll smälter snön bort 20 dagar tidigare än normalt. Atmosfär Ett slags skyddande gastäcke som omger planeten. Atmosfären hålls kvar av jordens gravitationskraft. Den ser till att temperaturen håller sig någorlunda jämn och varm, så att det går att leva på vår planet. Den skyddar också livet på jorden genom att filtrera skadliga strålar från solen och rymden. Koldioxidtak Växthusgaser lägger sig som ett tak runt planeten och hindrar solstrålarna från att lämna atmosfären ut i rymden. Växthusgaser Gaser som påverkar miljön negativt, såsom koldioxid och metan. Koldioxid Gas som bildas när vi använder olja, bensin och naturgas i maskiner, såsom bilar och flygplan. När för mycket av de gaserna släpps ut i luften lägger de sig som ett koldioxidtak runt planeten. Solens strålar som annars brukar studsa tillbaka ut i rymden stängs då in i jordens atmosfär. Det blir varmare, de stora isarna smälter och havsnivån stiger. Det kallas för global uppvärmning eller växthuseffekten. ANDELEN TOTALA VÄXTHUSGASUTSLÄPP I SVERIGE 2017 32 % 33 % 14 % 8 % 6 % 3 % 2 % 2 % Transport och resande inom Sverige Industri (produktion) Jordbruk El och fjärrvärme Arbetsmaskiner Användning av produkter Uppvärmning av bostäder och lokaler Avfall Källa: Naturvårdsverket 52,6 MILJONER TON UTSLÄPP Metangas Gas som bildas när vi förbränner olja och bensin eller bryter kol i gruvor. Gasen finns även lagrad i haven, marken och under glaciärer. Metangas bildas också i djurs magar. Kor pruttar och rapar ut mycketmetangas. Global uppvärmning/växthuseffekt När temperaturen på större delen av planeten blir varmare. Medeltemperatur Anger genomsnittet i temperaturen på en plats under en viss period. Exempel: Vi säger att Stockholm har temperaturer mellan +21 C och +26 C en junimånad. Först räknar vi ihop temperaturen för alla dagar. 1 juni: +24 C 2 juni: +23 C Osv... Vi säger att den totala summan blir +700 C. Sedan delar vi den summan med antal dagar i juni (30). +700 C delat med 30 dagar = +23.3 C Medeltemperaturen för Stockholm den junimånaden var +23.3 C. 3

Det svenska klimatet Klimatet i Sverige har förändrats, precis som i resten av världen. Sedan 1880 har världens genomsnittstemperatur ökat med 1,3 grader. Den globala uppvärmningen innebär inte per automatik att det alltid är varmare i alla länder, under varje årstid och vartenda år. Till exempel så var år 2010 ett ovanligt kallt år i Sverige, medan det globalt sett var ett av de varmaste åren i modern tid. Regionala skillnader förekommer alltså och varje år är unikt. Men tittar man på utvecklingen över tid ser man att det blir varmare, även i Sverige. Tecken på klimatförändringar i Sverige Enligt SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, kan vi redan se flera tecken på klimatförändringarna i Sverige. Till exempel kommer vintern nästan en månad senare, jämfört med 1961. Och både vitsippor och tussilagon blommar tidigare nu när vår tecknen visar sig 10-20 dagar tidigare. C E L S I U S 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 Snabbare värmeökning i norra Sverige Ju närmare Arktis man befinner sig, desto större temperaturökning upplever man. När isen som vanligtvis reflekterar solljuset tillbaka ut i rymden istället smälter, så absorberas solljuset och det blir varmare. Eftersom norra Sverige ligger närmare Arktis, blir också temperaturökningen där större. Och framtiden? Enligt SMHI kommer vi att få se mer regn, vilket i sin tur orsakar fler översvämningar, främst i södra Sverige. De stigande vattennivåerna kan också orsaka att saltvatten tränger in i Mälaren, den stora sjö som Stockholm hämtar sitt färskvatten ifrån. Jämfört med många andra länder är dock Sverige lyckligt lottat. Vi får längre växtsäsonger och kan odla mer. Sverige är också ett rikt land som har råd att bygga om samhällen så att de klarar översvämningar. ÅRSMEDELTEMPERATUR 2.0 ÅR 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 UPPGIFT 1 LÖS REBUSEN 4

KAPITEL 2 VAD VI BEHÖVER FÖR ATT LEVA Sol, luft, vatten, mat, skog, mark och energi Vi lever i en tid av uppfinningar. Aldrig någonsin i människans historia har det uppfunnits så mycket på så kort tid. När dina föräldrar var unga fanns varken smartphones, surfplattor eller appar. Och frågar du dem, så svarar de säkert att det gick ungefär lika bra att leva utan. Men vi vänjer oss snabbt. Idag är vi så vana vid våra saker att det skulle kännas konstigt att vara utan dem. Visst underlättar många av uppfinningarna vår vardag, men behöver vi dem verkligen? Vad behöver en människa för att överleva? Vi kan klara oss utan mat i veckor, men får vi inte vatten inom några dagar kan vi dö. Vi behöver också mark för att odla mat och för att ha någonstans att bo. Vi behöver skog för att träden omvandlar koldioxid till syre. Sist men inte minst, behöver vi energi för att värma oss och tillaga vår mat. Solen är grunden för all energi. UPPGIFT 2 VAD SKULLE DU TA MED DIG? Om du hamnade på en öde ö och bara fick ta med dig fem av sakerna nedan - vad skulle du ta med dig och varför? 1 2 3 4 5 5 Foto: Kamil Kalbarczyk

KAPITEL 2 - LUFTEN Vi tänker sällan på luften eftersom den inte syns, men när solen lyser in i ett rum kan du faktiskt se små partiklar sväva i ljuset. De små partiklarna är bland annat damm, pollen och luftföroreningar. De kan färdas med luften ända till andra sidan jordklotet. Så även vi i Sverige påverkas av luftföroreningar från andra länder. Särskilt full av avgaser är luften under kalla och klara vinterdagar, lustigt nog när luften ser som friskast och renast ut. När temperaturen hastigt sjunker, pressar den varma luften ned den kalla luften. Luftföroreningarna trycks då ned mot marken och lägger sig som ett lock över staden. VISSTE DU ATT... Ozonskiktet håller på att reparera sig! Under flera decennier släppte vi ut farliga ämnen som skadade ozonskiktet och gjorde det tunnare. När vi insåg vad som höll på att hända, förbjöd vi de farligaste ämnena. Det hjälpte, för ozonskiktet har inte fortsatt att förtunnas. Nu ser det faktiskt ut som att ozonskiktet från och med 2020 kommer att bli tjockare igen. SMHI registrerar temperaturen och nederbörden med hjälp av hundratals mätstationer runtom i landet. Förr var de alla manuella, så det betydde att mätningarna registrerades av en obser vatör. Idag är de flesta mätstationer automatiska. De mäter data varje timme. 6

NÄR MOLN KROCKAR ENERGI KAN HJÄLPA MILJÖBOV BOETS LÅDOR VARG PRAT KAN MAN TRILLA LÄGER KLAPP ÄTS BANAN SMS ELLER IFALL KORSORD VIS KÄRLEKS- GUD ARTIGT TILLTAL GRISTJEJ VANLIGA PRONO- MEN SALAR NORPA KRYSS GÖR LYCKLIG INUTI ÅKTE OFTA SANDIG 20 000 ANDETAG TAR DU VARJE DAG Det här kan du och din familj göra Här har du några enkla och bra saker som du och din familj kan göra för miljön. Kryssa i varje ruta när ni utfört uppdraget! LÅT BILEN STÅ! Ta bussen eller tåget en dag. Visst gick det lika bra? CYKLA ELLER GÅ TILL AFFÄREN! Du blir av med stress, får motion och frisk luft! ÄT VEGETARISKT! Laga en härlig vegetarisk middag! 7