Information till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden
Information till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden Om du som barn har varit omhändertagen för samhällsvård någon gång mellan åren 1920 och 1980 och blivit utsatt för allvarliga övergrepp eller försummelser har du rätt till ekonomisk ersättning från staten. Lagen som reglerar detta heter "lagen om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhälls vården av barn och unga i vissa fall". En särskild myndighet, Ersättningsnämnden, prövar ansökningar och beslutar om ersättning.
När kan man ansöka om ersättning? Möjligheten att ansöka om ersättning är begränsad till två år. Du kan ansöka om ersättning mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Sista dag för ansökan 31 december 2014 Vilka villkor gäller för ersättningen? För att övergreppen eller försummelserna ska ge rätt till ersättning ska de 1. ha skett någon gång under perioden 1 januari 1920 till och med 31 december 1980, 2. ha skett i samband med vården när personen varit omhändertagen för samhällsvård*, samt 3. vara av allvarlig art. * Omhändertaganden som uppfyller kriterierna för ersättning har under den aktuella tidsperioden kunnat ske med stöd av lagen (1902:67 s. 1) angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn, lagen (1918:422) om fattigvården, dock senast den 31 december 1925, lagen (1924:361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd eller lagen (1960:97) om samhällets vård av barn och ungdom. 3
Vad menas med omhändertagen för samhällsvård? Med uttrycket omhändertagen för samhällsvård menas att en person varit heldygnsplacerad i fosterhem eller på institution. I övrigt gäller följande förutsättningar: För möjlighet till ersättning krävs att sociala myndigheter har beslutat om omhändertagandet. Så kallade privata placeringar ger alltså inte möjlighet till ersättning. Möjligheten till ersättning omfattar både barn som omhändertagits utan samtycke från vårdnadshavaren och barn som omhändertagits med sådana samtycken. Om ett barn adopterats av fosterföräldrar kan övergrepp eller försummelser som inträffat efter adoptionen inte ge rätt till ersättning. övergrepp eller försummelser av allvarlig art? Övergrepp eller försummelser kan vara både fysiska och psykiska och bestå av flera olika slags gärningar och förhållanden. Det kan handla om såväl kränkningar av barnets integritet och rättigheter som en ovilja eller oförmåga att tillgodose barnets behov. Rätt till ersättning har de som utsatts för de mest allvarliga formerna av övergrepp eller försummelser. Som exempel kan nämnas sexuella övergrepp eller grova fysiska övergrepp av annat slag. Också sadistiska eller tortyrliknande förhållanden i fosterhemmet eller på institutionen är övergrepp eller försummelser av allvarlig art. Ytterligare exempel är allvarliga brister i tillsyn och omvårdnad. 4
Rent allmänt gäller att ju allvarligare varje enskilt fall av övergrepp eller försummelse är, desto färre tillfällen och kortare tid krävs för att de sammantagna ska anses vara av allvarlig art. i samband med vården? Uttrycket i samband med vården innebär att övergreppen eller försummelserna ska ha ett nära samband med samhällets omhändertagande av barnet och bero på brister direkt kopplade till vården. Händelser utan koppling till socialnämnden eller det hem eller institution där barnet placerats ger inte rätt till ersättning. För att avgöra om ett barn varit utsatt för övergrepp eller försummelser i samband med vården får man utgå från vad ett hem normalt har kunnat känna till eller göra. Har hemmet tagit det ansvar och visat den omsorg som kan förväntas kan det inte sägas ha förekommit brister i samband med vården. Om till exempel fosterföräldrarna tagit ansvar men barnet ändå utsatts för övergrepp eller försummelser utan deras vetskap, av till exempel en släkting eller en anlitad hantverkare, kan det inte anses ha skett i samband med vården. Om de däremot har tilllåtit att andra gjort sig skyldiga till övergrepp eller försummelser kan det anses ha skett i samband med vården. Detsamma gäller om de låtit bli att ingripa för att skydda barnet när de haft vetskap om, eller anledning att misstänka, att andra gjort sig skyldiga till övergrepp eller försummelser. Bedömningen ska göras utifrån dåtidens värderingar och förutsättningar Bedömningen av vad som är ett allvarligt övergrepp eller försummelse ska göras utifrån de värderingar och sociala och ekonomiska förhållanden som fanns i samhället vid tid punkten för omhändertagandet. Samhällets värderingar har förändrats mycket mellan 1920 och 1980. Exempel på sådana värderingar som förändrats är synen på aga, barnarbete och skolgång. 5
Ersättningens storlek Ersättningen är på 250 000 kronor. Det är ett enhetligt belopp som betalas ut till alla som beviljas ersättning, oavsett vad det rör sig om för övergrepp eller försummelser eller hur länge dessa har pågått. Inget avdrag ska göras för dig som eventuellt tidigare mottagit skadestånd. Ersättningen är skattefri och ska undantas vid inkomstprövade socialförsäkringsformer samt vid prövning av kommunala bidrag och avgifter. Däremot kan ersättningen efter att den har betalats ut bli föremål för utmätning om du är skuldsatt. Det innebär att Kronofogden kan besluta om att ersättningen ska användas för att betala skulden. En ansökan om ersättning är personlig Ersättningen är personlig och kan inte överlåtas till någon annan. Det är alltså bara du som själv har drabbats av övergrepp eller försummelse som kan få ersättning. Den som önskar ersättning måste själv (eller genom ställföreträdare) ansöka om ersättning. Ansökan skickas till Ersättningsnämnden Du måste själv skriftligen ansöka om ersättning hos Ersättningsnämnden. Det finns en särskild blankett för ansökan. Blanketten går att beställa eller skriva ut på www.ersattningsnamnden.se. Blanketten kan också beställas från Ersättningsnämnden, Box 2089, 103 12 Stockholm. När du har lämnat in din ansökan till Ersätt nings nämnden kommer du att få en bekräftelse på att Ersättningsnämnden har tagit emot ansökan. På www.ersattningsnamnden.se skriver du ut eller beställer blankett för ansökan om ersättning. Du kan också beställa blanketten från Ersättningsnämnden, Box 2089, 103 12 Stockholm. 6
Handläggningen av ansökan Ansökan prövas av en avdelning inom Ersättningsnämnden som består av ett antal ledamöter som utses av regeringen. Ersättningsnämnden har ett kansli som handlägger ärendena inför beslut. Skriftlig handläggning När ansökan kommit in utreder kansliet ärendet inför beslutet. Handläggningen är huvudsakligen skriftlig men kansliet kan behöva ta kontakt med dig via e-post, brev eller telefon för att till exempel få uppgifter om var arkivhandlingar kan eftersökas eller för att få uppgifter som kompletterar det skriftliga materialet. Muntlig förhandling Du som har ansökt om ersättning kan begära att själv få berätta för Ersättningsnämnden vad du har utsatts för. Ett personligt möte med nämnden behövs normalt för att nämnden ska kunna bedöma ersättningsfrågan. Det sker vid en kort muntlig förhandling. I samband med en muntlig förhandling kan vittnen komma att höras. Det är du som bäst vet vilka personer som kan ha bevittnat något av betydelse och därför måste upplysa Ersättningsnämnden om att du önskar att ett vittne ska höras. Både du och vittnet kan beviljas ersättning för kostnader för att infinna er till muntlig förhandling. De muntliga förhandlingarna äger rum i Stockholm men Ersättningsnämnden får, om det är lämpligt, besluta att både du som ansöker om ersättning och vittnet deltar genom telefon- eller videokonferens. Nämnden kan i undantagsfall även bestämma att muntlig förhandling får hållas på annan ort. Vid en muntlig 7
förhandling deltar, förutom du och eventuella vittnen, de fyra ledamöter som fattar beslut i ärendet samt den tjänsteman som handlägger ärendet. Bevismaterial och samtycke Ersättningsnämnden har en långtgående serviceskyldighet att hjälpa dig som ansöker att hitta arkivmaterial, till exempel beslutet om placering eller journalanteckningar. Ersättningsnämnden har personal med kunskap om och erfarenhet av att söka efter arkivhandlingar. Ersättningsnämnden kan därför ge råd och vägledning hur du kan gå till väga för att själv söka efter arkivmaterial. Men Ersättningsnämnden kan även direkt eftersöka arkivmaterial åt dig. För att Ersättningsnämnden ska kunna inhämta uppgifter från arkiven krävs dock att du lämnar vissa upplysningar, till exempel i vilken kommun du har omhändertagits, var placeringen skedde och namnet på dina föräldrar. Du måste ge ditt godkännande, ett så kallat samtycke, för att Ersättningsnämnden ska kunna få ta del av uppgifter från arkiven. Om du lämnar ett sådant samtycke får Ersättnings nämnden ta del av uppgifter både om dig och om andra personer som kan förekomma i arkivmaterialet. Det finns en särskild blankett för samtycke som går att beställa eller skriva ut från www.ersattningsnamnden.se. Blanketten kan också beställas från Ersättningsnämnden, Box 2089, 103 12 Stockholm. Det är viktigt att Ersättningsnämnden får tillgång till arkiv Blankett för samtycke går att beställa eller skriva ut på www.ersattningsnamnden.se, eller beställas från Ersättningsnämnden, Box 2089, 103 12 Stockholm. 8
material. Utan det finns en risk för att underlaget inte är till räckligt vid bedömningen av rätten till ersättning. Arkivmaterialet inhämtar du antingen själv eller så ger du samtycke till att Ersättningsnämnden gör det. Stödsamtal Både du och vittnet kan erbjudas stödsamtal i samband med handläggningen av en ansökan om ersättning. Högst åtta stödsamtal kan komma ifråga. Du får mer information om möjligheten till stödsamtal i samband med att din ansökan prövas. 9
Beslut Beslut om ersättning fattas av en avdelning inom Ersättningsnämnden. En avdelning består av fyra ledamöter, varav en ordförande som är eller har varit ordinarie domare, ytterligare en jurist samt två ledamöter med annan särskild kompetens. En avdelning får fatta beslut med tre ledamöter. Ett beslut om ersättning ska grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt kommit fram i ärendet. Av beslutet ska det framgå vilka skäl som bestämt utgången. Skälen ska framgå både då ersättning beviljas och då ersättning inte beviljas. Ersättningsnämndens beslut får inte överklagas. Men om det kommer fram nya omständigheter efter ett avslagsbeslut är det möjligt att lämna in en ny ansökan om ersättning. Det finns dock inte någon möjlighet att få en ny ansökan prövad om den kommit in efter 31 december 2014 då ansökningstiden har gått ut. Hur lång tid tar det att få ett beslut? Ersättningsnämnden handlägger i princip ansökningarna i den ordning som de kommer in, det vill säga i turordning. Att ärendena handläggs i turordning innebär inte att nämnden också avgör ärendena i samma ordning. Vissa ärenden är enkla och kan avgöras enbart på den skriftliga dokumentation som finns i ärendet. Andra ärenden kan kräva omfattande utredning och en muntlig förhandling. Hur lång handläggningstiden kommer att bli för varje ärende går därför inte att uttala sig om på förhand. 10
Ersättningsintyg Försäkringskassan ska inte räkna in ersättningen när den beslutar om inkomstprövade socialförsäkringsformer, till exempel underhållsstöd eller bostadsbidrag. Ersättningen ska också undantas när en kommun beslutar om bidrag och avgifter, till exempel ekonomiskt bistånd och taxor inom äldreomsorgen. Storleken på eventuella förmåner, bidrag eller avgifter påverkas alltså inte för dig som beviljats ersättning. Du har själv ansvar för att visa upp ett intyg på att ersättningen inte ska påverka storleken av en förmån eller avgift. Ett sådant intyg fås tillsammans med beslutet om ersättning och innehåller enbart uppgifter om att ersättning har beviljats samt namn och personnummer på den person som beslutet gäller. På det sättet behöver du inte visa upp själva beslutet om ersättning, som även kan innehålla känsliga upp gifter, för personalen vid Försäkringskassan och kommunerna. Orsaken till att du som beviljats ersättning själv måste visa ett intyg är att myndigheterna inte får inrätta speciella register över vilka personer som har fått ersättning. Ersättningsnämnden ska dock föra en förteckning över vilka som har beviljats ersättning. Förteckning över de personer som beviljats ersättning Det ska föras en förteckning på Ersättningsnämnden med namn och personnummer på dem som beviljats ersättning. Den finns för att de myndigheter som prövar enskildas rätt till förmåner ska ha möjlighet att kontrollera ett intygs riktighet. Det är viktigt att systemet med ersättningsintyg inte utnyttjas av personer som inte beviljats ersättning. Förteckningen över personer som fått ersättning omfattas av sekretess och får inte användas för andra ändamål än att berörda myndigheter ska kunna kontrollera att ersättning beviljats. 11
Vad händer om den som sökt ersättning avlider? Om sökanden avlider innan beslut om ersättning har meddelats upphör rätten till ersättning. Ersättningsnämnden fattar då ett beslut om att avskriva ärendet. Beslutet meddelas dödsboet. Om sökanden avlider efter att ett beslut om ersättning har meddelats, tillfaller ersättningen dödsboet. Sekretess De uppgifter som du lämnar till Ersättningsnämnden och de uppgifter som Ersättningsnämnden inhämtar från andra omfattas av sekretess. Även uppgifter om till exempel personal vid institutioner, fosterföräldrar och syskon omfattas av sekretess (26 kap. 14 a offentlighets- och sekretesslagen). Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter såväl muntligen som genom utlämnande av handlingar eller på annat sätt. Sekretessen gäller hela verksamheten, det vill säga handläggningen av ansökningar, beslut om ersättning samt kontroller och utfärdande av intyg. Myndigheter som prövar den enskildes rätt till inkomstprövade förmåner har rätt att kontrollera att ersättning beviljats och därför finns en upplysningsplikt för Ersättningsnämnden gentemot sådana myndigheter. Upplysningsplikten gäller dock enbart uppgift om en viss person har beviljats ersättning eller inte. Övrigt En ansökan om ersättning kommer sannolikt ofta att innehålla uppgifter om att någon har begått övergrepp eller andra klandervärda handlingar mot sökanden. Det är viktigt att dessa uppgifter är sanna. Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt kan nämligen under vissa omständigheter dömas för förtal. För att inte dömas för förtal måste den som lämnat uppgiften kunna visa att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den. 12
Mer information För mer information läs: Lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall. Regeringens proposition 2011/2012:160 Ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården. Mer information och blanketter: Ersättningsnämnden, Box 2089, 103 12 Stockholm www.ersattningsnamnden.se kontakt@ersattningsnamnden.se 13
Frågor? Mer information hittar du på www.ersattningsnamnden.se. Där kan du få svar på de vanligaste frågorna om ersättningen samt vägledning till rätt information. Du är också välkommen att kontakta Ersättningsnämndens informationstjänst, 08-700 06 00 besöksadress Birger Jarlsgatan 16, Stockholm postadress Box 2089, 103 12 Stockholm tel 08-700 06 00 e-post kontakt@ersattningsnamnden.se web www.ersattningsnamnden.se