SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OX2 MÄRKENKALL VINDKRAFTSPARK UTREDNING AV NATTSKÄRRA 2015 P18892P002
Tiina Mäkelä Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Vindkraftparkens läge och beskrivning av området... 1 3 Artsbeskrivning... 2 3.1 Generellt... 2 3.2 Utbredning... 3 3.3 Skydd... 3 4 Utgångsdata och metoder... 3 5 Osäkerheter... 4 6 Resultat... 5 7 Slutsatser och rekommendationer... 5 KÄLLOR... 5 Omslagsbild: Rapportens foto: Tiina Parkkima och Tiina Mäkelä / FCG Baskartor: Lantmäteriverket 2015
1 (6) 1 Inledning Vindkraftsbolaget OX2 planerar ett vindkraftsprojekt vid namnet i ett område som är beläget på Vasa stads och Korsholm kommuns områden. Byggandet av vindkraft medför förändringar i fåglarnas livsmiljö. I denna rapport utreds nattskärrans (Caprimulgus europaeus) förekomst i området för vindkraftparkens. Nattskärran hör till de arter som intagits i bilaga I till EU:s fågeldirektiv och kräver speciell skydd på basen av direktivet. I den nyaste hotbedömningen (2010) klassificeras nattskärran inte mera som nära hotad utan som livskraftig (LC) och dess bestånd bedöms vara cirka 4000 par. I juni 2015 utfördes nattavlyssningar av nattskärra i området. Syftet med avlyssningarna var att komplettera den tidigare utförda fågelinventeringens (Klemola & Kuusela 2014) upplysningar om projektområdets fågelvärde. Denna rapport har utarbetats av FM biolog Tiina Parkkima från FCG Design och planering Ab. 2 Vindkraftparkens läge och beskrivning av området Arealen till projektområdet är cirka 2 330 hektar och det är beläget på Vasa stads och Korsholm kommuns områden. På området planeras 22 vindkraftverk och den totala kapaciteten av vindkraftsparken kommer att vara cirka 66 MW. Avståndet från projektområdet till Vasa centrum är cirka 15 km och till Korsholms kommuncenter, Smedsby, cirka 10 km. Avståndet till kusten är cirka 15 km. I närheten av projektområdet finns bl.a. byarna Kuni, Mullola, Kolkki, Miekka, Staversby, Voitby och Veikars. Projektområdets läge och avgränsning presenteras i figur 1.
2 (6) 3 Artbeskrivning 3.1 Generellt Figur 1. Placering av vindkraftspark. Nattskärran är en nattaktiv art som inte ofta observeras i fågelutredningar under häckningstiden. Arten trivs på tallmoar och i blandskogar med tall som dominerande trädslag. Nattskärran häckar i glesa talldungar på sandig mark som är belägna i närheten av varma klippor eller glesbevuxen tallmyr. Nattskärrans sång kan höras endast under häckningstiden och nattetid. Sången är tydlig och (kan ofta höras upp till en kilometer) ganska spänt spinnande, som kan höras från skymningen till morgongryningen, dock sjunger fågeln dels oregelbundet. Nattskärran fångar flygande insekter i skymningen och gryningen. Dagtid vilar arten på en gren eller på marken. I tillägg till nattaktiviteten gör skyddsfärgen och det väldigt korta flyktavståndet att arten kan vara mycket svårtupptäcken.
3 (6) 3.2 Utbredning 3.3 Skydd Figur 2. Natskärran (Caprimulgus europaeus) (Foto: Tiina Mäkelä /FCG) Nattskärran häckar fåtalig norrut till Kvarken-Norra Karelen. Det finska beståndet beräknas till 4000 par (Valkama ym. 2011). Nattskärran hör till arter i bilaga I till EU:s fågeldirektiv (79/409/EEC). Fågeldirektivets bilaga I omfattar arter av gemenskapsintresse för vilkas skydd man måste anvisa särskilda skyddsområden (nätverket av Natura 2000-områden). Fågeldirektivet gäller Europas vilda fåglar och har som allmänt mål att underhålla vissa fågelstammar på en sådan nivå som motsvarar ekologiska, vetenskapliga och kulturella krav. Fågeldirektivet förutsätter skydd av både fågelarter och deras livsmiljöer. Direktivet förbjuder att med avsikt ta livet av, fånga, störa (speciellt under häckningstiden) och utnyttja kommersiellt fåglar, som är listade i dem. I den nyaste hotbedömningen (Rassi mm. 2010) klassificeras nattskärran som en livskraftig art (LC). 4 Utgångsdata och metoder Terrängutredningen i utfördes under två nätter 26.6 27.6.2015. Under den första natten genomfördes inventeringen genom att köra med bil i korta etapper inom det planerade vindkraftparksområdet. Vid varje uppehåll avlyssnades under cirka 5-15 minuter. I tillägg karterades nattskärrans potentiella livsmiljöer närmare till fots. Under den andra natten genomfördes karteringen huvudsakligen till fots och den inriktades noggrannare i området - Kärmeskallio, var nattskärran mest potentiellt på projektområdet kunde häcka. Karteringsrutterna inriktades huvudsakligen på bergskogsområden.
4 (6) Omständigheter under inventeringsnätterna var gynnsamma för kartering av nattskärra d.v.s. lugna, varma och regnlösa (tabell 1). Tabell 1. Karteringens tidspunkter och temperaturer i området. Dag Tid Temperatur Annat 26.6.2015 22.20 2.00 +13 8.5 C lugn, uppehållsväder 27.6.2015 22.00 2.00 +13 7.5 C lugn, uppehållsväder 5 Osäkerheter Figur 3. I karteringarna inventerades hela området systematiskt med at utnyttja det befintliga skogbilvägsnätet. Utredningen inriktades speciellt på karga klippområden och tallmoar som förekommer i projektområdets östliga delar. Osäkerhetsfaktorerna i utredningen hänför sig till den naturliga årliga variation och till den begränsade tid som kunnat ägnas åt fältinventeringar. Inventeringsresultaten uttrycker alltid tillståndet i naturen vid en viss tidpunkt som i någon mån kan variera
5 (6) 6 Resultat från år till år. Utredningsresultaten framställer nattskärrans förekomst i s projektområde år 2015. Inga betydande osäkerheter är förknippade med terränginventeringar eftersom inventeringarna har utförts på hela projektområdet under nattskärrans mest aktiva speltid och under gynnsamma väderförhållanden. Noggranna inventeringar har inriktats på livsmiljöer som är mest potentiella för arten. Nattkärrans sång är tydlig vilket gör att det har varit möjligt att inventera hela projektområdet. Utredningen kan finnas tillräcklig för fortsatt planering av vindkraftsparken. Terrängutredningen har utförts av biolog (FM) Tiina Parkkima. Rapporten har utarbetats av biologerna Tiina Parkkima och (FM) Tiina Mäkelä. Under karteringen gjordes inga hörsel- eller visuella observationer om nattskärran. Enligt terränginventeringen häckade nattskärran inte i området sommaren 2015. Under nattavlyssningar observerades gök, tal- och koltrast, rödhake samt morkulla. I tillägg observerades tjäders spillning på. 7 Slutsatser och rekommendationer Enligt utredningen finns nattskärrans potentiella livsmiljö i och Kärmeskallio områden, men artens revir observerades inte i områden sommaren 2015. Potentiella livsmiljöer är inte nödvändigtvis bebodda eftersom projektområdet är beläget på norra gränsen av nattskärrans huvudsakliga utbredningsområde, där arten förekommer tydligt fåtaligare än i mest sydliga Finland. På basen av utredningen medför vindkraftsprojektet inga konsekvenser för nattskärran. Projektet förorsakar ingen synnerlig olägenhet till nattskärran och hotar inte för arten viktiga häckningsmiljöer. FCG Design och planering ab Utarbetat av: FM Tiina Mäkelä, biolog FM Tiina Parkkima, biolog KÄLLOR Klemola, H. & Kuusela, A. (2014): Mustasaaren Merkkikallion linnusto. Ympäristökonsultointi Jynx Oy Valkama, J., Vepsäläinen, V. & Lehikoinen, A. (2011): Suomen III Lintuatlas. Luonnontieteellinen keskusmuseo ja ympäristöministeriö. <http://atlas3.lintuatlas.fi> (viitattu 12.7.2015) ISBN 978-952-10-6918-5.
6 (6) Rassi, P., Hyvarinen, E., Juslen, A. & Mannerkoski, I. (toim.) (2010): Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja 2010. Erillisjulkaisu. Ympäristöministeriö ja Suomen ympäristökeskus. 685 s. Söderman, T. (2003): Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi kaavoituksessa, YVA-menettelyssä ja Natura arvioinnissa. Ympäristöopas 109. Suomen ympäristökeskus. 196s.