Fladdermusutredning för vindkraftsparken på Bergö 2010

Transkript

1 2010 Fladdermusutredning för vindkraftsparken på Bergö 2010 Ville Vasko Nina Hagner-Wahlsten BatHouse

2 FLADDERMUSUTREDNING FÖR VINDKRAFTSPARKEN PÅ BERGÖ 2010 INNEHÅLL 1 INLEDNING SKYDD AV FLADDERMÖSS FLADDERMÖSS ENS EKOLOGI I KORTHET FLADDERMÖSS OCH VINDKRAFT MATERIAL OCH METODER RES ULTAT ARTER OCH OBSERVERAT ANTAL VIKTIGA OMRÅDEN FÖR FLADDERMÖSS Klass I: Yngel- och rastplatser Klass II: Viktiga födoområden och förflyttningsrutter Klass III: Andra områden som används av fladdermöss GRANS KNING AV RES ULTATEN BEDÖMNING AV KONS EKVENS ERNA REKOMMEND ERADE ÅTGÄRDER KÄLLOR OCH LITTERATUR Ville Vasko och Nina Hagner-Wahlsten Foton: Nina Hagner-Wahlsten och Ville Vasko Omslagsbild: En permanent fladdermusdetektor som placerats i gammal skog i mitten av utredningsområdet. 2

3 1 INLEDNING Den planerade vindkraftsparken på Bergö ligger på Bergö i Malax kommun. Utredningsområdet är obebyggt och består i huvudsak av ekonomiskog, avverkningsområden och kärr. På området planeras 3 5 vindkraftverk. Områdets areal är ca 60 hektar. Målet med denna utredning är att generera bakgrundsinformation för att kunna planera behovet av skydd för fladdermöss på utredningsområdet. I rapporten redogörs för fladdermössens förekomst på utredningsområdet samt för områden som är viktiga för fladdermössen och eventuella flyttrutter. Dessuto m ges rekommendationer om hur fladdermössen bör beaktas i planeringen utifrån de samlade uppgifterna. För fladdermusinventeringen ansvarade FM Nina Hagner-Wahlsten, BatHouse. Terrängarbetena utfördes av FM Ville Vasko. 2 SKYDD AV FLADDERMÖSS Alla fladdermöss är fridlysta i Finland med stöd av naturvårdslagen. Fransfladdermusen har i Finland bedömts vara en art som är starkt hotad (EN) (Rassi m.fl. 2000) och är enligt naturvårdsförordningen en art som kräver särskilt skydd. Alla fladdermusarter som påträffas i vårt land finns på artlistan i bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv, och det är förbjudet att förstöra och försämra platser där de förökar sig och rastar (naturvårdslagen 49 ). År 1999 anslöt sig Finland till överenskommelsen om skydd av fladdermöss i Europa (EUROBATS) (Statsfördrag 104/1999). Enligt överenskommelsen ska medlemsländerna sträva efter att bevara födoområden som är viktiga för fladdermöss. 3 FLADDERMÖSSENS EKOLOGI I KORTHET I vårt land har 13 fladdermusarter påträffats. De är alla små insektätande fladdermöss. I Finland vet vi fortfarande tämligen litet om biologin hos dessa fladdermöss. Sommartid bildar fladdermushonorna yngelkolonier (yngel- och rastplatser), där de föder och tar hand om sina ungar. Kolonierna upplöses i slutet av sommaren, när ungarna blir självständiga. Hanarna håller sig oftast för sig själva eller i små grupper under sommaren. Lämpliga daggömställen finns i byggnader, håligheter i träd eller andra skyddade och varma platser. Fladdermössen flyger på natten och vilar på dagen. Särskilt för dräktiga honor och honor som diar är det viktigt med goda fångstområden i närheten av daggömstället. I slutet av sommaren sprider fladdermössen vanligen ut sig i olika miljöer för att söka föda (t.ex. Kyheröinen 2004 a). De flesta arterna behöver också skyddade färdrutter mellan daggömställena och fångstområdena. Nordisk fladdermus och vattenfladdermus kan lätt korsa även öppna områden, men för mustaschfladdermusen kan till exempel en åker utgöra ett ekologiskt hinder. 3

4 4 FLADDERMÖSS OCH VINDKRAFT Då vindkraftsprojekten blir allt vanligare har man under senare år observerat fladdermusproblem i samband med flera projekt i Europa och Nordamerika. Särskilt under hösten har flyttande fladdermöss blivit dödade av vindkraftverk på sina flyttrutter. Det har konstaterats att individer som hör till lokala fladdermuspopulationer dödas mera sällan på grund av vindkraftverk. Detta kan delvis bero på att de flesta fladdermusarterna i Europa jagar på tämligen låg höjd, dvs. under rotorns verkningsområde, eller på att det inte finns lämpliga fångstmiljöer för fladdermöss i närheten av vindkraftverken. Tidigare har endast få fladdermusundersökningar gjorts i Finland i samband med vindkraftsprojekt. Därför kan man inte avgöra om de vindkraftverk so m hittills har byggts i Finland har påverkat fladdermössen. Man kan emellertid anta att även de vindkraftverk som rests i Finland kan utgöra ett hot för flyttande fladdermöss, om de ligger på fladdermössens flyttrutter. 5 MATERIAL OCH METODER Fladdermusinventeringen gjordes på det område som visas på karta 1. Terrängarbetena planerades med hjälp av kart- och flygfotogranskning samt terrängbesök under dagtid. Inventeringsrutterna planerades så att de omfattade potentiellt viktiga områden för fladdermöss på inventeringsområdet och i dess närhet. Kalhyggen och tät skog lämnades huvudsakligen utanför inventeringen, eftersom dessa har ringa betydelse för fladdermössen. Inventeringsrutterna framgår av karta 1. Fladdermöss observerades nattetid med hjälp av en ultraljudsdetektor och genom vandringar på en så stor del av utredningsområdet och i näromgivningen som möjligt. Långsamma cykelfärder företogs längs vägarna. I skogen följde inventeringsrutterna befintliga stigar i mån av möjlighet. På så sätt kan rutterna följas även i kommande undersökningar. Användningen av stigar underlättar även orienteringen nattetid och minskar väsentligt störande bakgrundsljud som orsakas av vandringar i hög vegetation. Det finns inga byggnader på utredningsområdet, men under inventeringen i juli stannade vi i närheten av byggnaderna i närområdet för att lyssna efter fladdermöss so m eventuellt lämnade byggnaderna. Vi gick inte in i byggnaderna. En inventering som utförs i lugn takt i kombination med noggrannare iakttagelser av fångstområden som verkar goda ger tämligen omfattande information om fladdermusarterna och förekomsten av dessa samt om olika områdens betydelse för fladdermöss. Inventeringarna inleddes cirka 45 minuter efter solnedgången, beroende på ljusförhållandena, och fortsatte ända till gryningen (inte i augusti), när ljuset avslutade inventeringsarbetet. För jämförbarhetens skull inventerades fladdermössen endast i bra väder, dvs. under regnfria, tämligen stilla och varma (> +10 C) nätter. Regn, hård vind och kyla minskar väsentligt fladdermössens fångstaktivitet. 4

5 Karta 1. Utredningsområde och använda rutter. För observationen av fladdermöss användes en ultraljudsdetektor, dvs. en fladdermusdetektor (Pettersson D240x), som man använder för att upptäcka de ekolodsljud som fladdermössen utstöter. Läderlapparnas ljud spelades in med en digital ljudinspelare (Edirol R-09) med hjälp av detektorns funktion för tidsexpansion. Arterna identifierades antingen i terrängen eller i efterhand genom att analysera de inspelade ljuden på dator med ett ljudanalysprogram (BatSound -programvara). Vi strävade också alltid efter att se fladdermössen för att säkerställa artbestämningen. För utredningen användes dessutom automatiska AnaBat SD1-detektorer (Titley Electronics), som spelar in fladdermössens ultraljud på minneskort och som kan lämnas kvar i terrängen under långa tider (bilderna 1 och 2). Två detektorer placerades permanent på utredningsområdet (apparaterna 1 och 2) och två utanför utredningsområdet (apparaterna 3 och 4), bilderna 3 och 4. Med dessa strävade vi efter att erhålla uppgifter om fladdermössens flyttrutter på ön samt jämförelsepunkter i närheten av utredningsområdet. En detektor fördes ut i terrängen innan inventeringsrundan inleddes och vi lät den vara kvar på 5

6 platsen över natten. Detektorn fördes till de fladdermössområden som på förhand bedömdes vara bäst (3 st, karta 2). Karta 2. AnaBat-apparaternas placeringar på utredningsområdet. Fladdermöss kan inte alltid artbestämmas utifrån ljud- eller visuella observationer. Artparet mustaschfladdermus/brandts fladdermus kan urskiljas endast anatomiskt. Under vissa förhållanden är det också omöjligt att skilja läderlapparna (mustaschfladdermus, Brandts fladdermus, vattenfladdermus och fransfladdermus) från varandra, till exempel i AnaBat-materialet. I så fall har observationen antecknats som en läderlapp. Fladdermössen jagar på olika områden under olika tidpunkter på sommaren. På grund av detta inventeras det område som ska undersökas under flera olika tidpunkter på sommaren. För denna inventering gjordes observationer på utredningsområdet under en natt en gång per månad från maj till september, och dessutom användes en andra natt i juli till augusti för inventering av närområdet. 6

7 Bild 1. Permanent AnaBat-detektor nr. 2 i skyddslåda. Bild 2. Permanent AnaBat-detektor i skyddslåda. Ovanför syns ett batteri och under detektorn, vars mikrofon pekar nedåt. Fladdermössens ljud tas upp av mikrofonen via en reflekterande skiva. 7

8 Bild 3. Permanent AnaBat-detektor nr. 3, sedd mot norr. Bild 4. Permanent AnaBat-detektor nr. 4, sedd mot öster. 8

9 6 RESULTAT 6.1 ARTER OCH OBSERVERAT ANTAL I samband med inventeringen på Bergö påträffades sju fladdermusarter: nordisk fladdermus, vattenfladdermus, trollfladdermus, pipistrell, dvärgfladdermus, gråskimlig fladdermus och stor fladdermus. Totalt 20 observationer gjordes med Pettersson 240x, varav endast tre gjordes på utredningsområdet. Alla de observerade läderlapparna var vattenfladdermöss. Alla fladdermusobservationer på utredningsområdet och i dess närhet presenteras på karta 3. Utifrån AnaBat-data beräknades det antal 5 minuters perioder under vilka varje art visade sig. Perioderna under vilka fladdermöss observerades uppgick till totalt enligt materialet i de fyra permanenta apparaterna. Ett sammandrag av observationerna presenteras i tabell 1. AnaBat-observationerna av de två rikligast förekommande arterna har dessutom presenterats i förhållande till årstiden på bilderna 5 8. Observationerna av den art som flyttar i rikligast antal, trollfladdermusen, presenteras på bild 9. Tabell 1. Antalet artspecifika observationsperioder (5 min.) med permanenta Anabat-detektorer, inom ramen för vindkraftsparken på Bergö år Detektorernas placeringar: karta 2. Art Område N (1) Område S (2) Utanför N (3) Utanför S (4) Totalt Nordisk fla ddermus L äderlappar Stor fladdermus 2 2 T rollfla ddermus Pipistrell Dvä rg fladdermus 1 1 Gråskimlig fladdermus 2 2 Totalt Överraskande många observationer gjordes med de AnaBat-detektorer so m placerats permanent i terrängen. Mellan observationsplatserna fanns det dock tydliga skillnader i den tidsmässiga fördelningen av observationerna. Med apparat nr. 1 i den norra delen av utredningsområdet gjordes många observationer på våren, mycket få på sommaren och åter ett stort antal från och med mitten av juli. Med apparaterna nr. 3 och 4 gjordes det största antalet observationer under slutet av sommaren och hösten. Den rikliga förekomsten av nordisk fladdermus på våren i närheten av apparat 1 förklarade den observerade skillnaden i fördelningen. 9

10 Karta 3. Fladdermusobservationer på området för vindkraftsparken på Bergö Den rikligare förekomsten av nordisk fladdermus och läderlappar mot hösten vid alla de apparater som placerats vid stränderna kan berätta antingen o m deras vandringsbeteende eller om att det på ön finns yngelkolonier vars ungar under slutet av sommaren lämnar kolonierna och rör sig över ett större område. Fladdermössen kan också byta livsmiljö enligt årstiderna. Även vid den apparat (nr. 2) som ligger på den inre delen av ön erhölls flest observationer på hösten, vilket visar att fladdermössen rör sig över ett större område vid den tiden. 10

11 Det fanns fler trollfladdermöss än väntat, observationer fanns vid alla apparater. Pipistrellen upptäcktes den 9 augusti vid apparat 2 och under sju olika nätter vid apparat 4 från slutet av juli till början av september (samtidigt som trollfladdermusen förekom som rikligast). Den mest överraskande observationen under utredningen var när den mest sällsynta Pipistrellus-arten, dvärgfladdermusen, flög förbi den 8 oktober vid apparat 4. Endast några observationer har tidigare gjorts av denna art i vårt land. Stor fladdermus observerades endast den 8 augusti vid apparat 2, och gråskimlig fladdermus den 1 augusti och den 23 augusti vid apparat 4. Dessa arter finns i litet antal i Finland och de förekommer sporadiskt. I Finland är trollfladdermusen, pipistrellen, dvärgfladdermusen, den gråskimliga fladdermusen och den stora fladdermusen flyttande arter. Förekomsten av fem flyttande arter inom området visar att området har betydelse som flyttrutt. Bild 5. Antalet observationsperioder nattetid av de två rikligast förekommande arterna vid AnaBat-apparat nr. 1 (norra delen av utredningsområdet, strandäng). 11

12 Bild 6. Antalet observationsperioder nattetid av de två rikligast förekommande arterna vid AnaBat-apparat nr. 2 (mitten av utredningsområdet, gammal skog). Bild 7. Antalet observationsperioder nattetid av de två rikligast förekommande arterna vid AnaBat-apparat nr. 3 (bredvid vägen till fiskhamnen, albestånd vid stranden). 12

13 Bild 8. Antalet observationsperioder nattetid av de två rikligast förekommande arterna vid AnaBat-apparat nr. 4 (öns södra strand, albestånd vid stranden). Bild 9. Antalet observationsperioder nattetid av trollfladdermusen vid AnaBatapparaterna

14 Med den flyttbara AnaBat-detektorn erhölls dessutom kompletterande observationer av fladdermössens förekomst vid Kalvskärsträsket (platserna 5 och 6). Träsket är ganska kargt och visade sig vara ett tämligen dåligt fladdermusställe. Trots detta observerades trollfladdermus och pipistrell där i augusti. Träsket har uppenbarligen knappt någon betydelse som födoområde, men det kan ha betydelse som förflyttningsrutt. Kompletterande observationer erhölls också vid glosjön vid Sandviken (plats 7). Uppenbarligen använder nordisk fladdermus glosjön även i början av sommaren som födoplats, varför den togs med som ett viktigt födoområde. Den flyttbara detektorn placerades en gång i augusti även på Bredskäret mot fastlandet, men utifrån en natts observationer kan man inte avgöra om det finns fler fladdermöss där än på Bergö (biotopen där apparaten placerades var också av annan typ). Tabell 2. Fladdermusobservationer som gjorts med den flyttbara Anabatdetektorn. Detektorernas placeringar: karta 2. Natt Plats nordisk fladdermus läderlapp trollfladdermus pipistrell (träsk) (glosjö) (träsk) Breds kär ( träsk) VIKTIGA OMRÅDEN FÖR FLADDERMÖSS Områdenas värde för fladdermöss har klassificerats utifrån följande principer: Klass I: Yngel- eller rastplats. Enligt naturvårdslagen är det förbjudet att förstöra eller försämra dessa platser. Klass II: Viktigt födoområde eller förflyttningsrutt. Områdets värde för fladdermössen ska beaktas i markanvändningen (EUROBATS-avtalet). Klass III: Annat område som används av fladdermöss. Områdets värde för fladdermössen ska i mån av möjlighet beaktas i markanvändningen Klass I: Yngel- och rastplatser Fladdermössens yngel- och rastplatser kan bland annat finnas i byggnader. I naturen kan gömställen finnas till exempel i håligheter och sprickor i träd. På utredningsområdet observerades inga yngel- eller rastplatser för fladdermöss som hör till klass I. Det är dock ytterst sannolikt att det på Bergö finns yngelplatser för nordisk fladdermus och läderlappar. 14

15 Karta 4. Fladdermusobservationer på området för vindkraftsparken på Bergö

16 6.2.2 Klass II: Viktiga födoområden och förflyttningsrutter Viktiga födoområden för alla fladdermusarter på hösten (augusti september) är Tallörsbådan (apparat 1), Ytterstgrundet (apparat 3) och Dyngsund (apparat 4), (karta 4). Dessutom är Tallörsbådan ett viktigt födoområde särskilt för nordisk fladdermus redan i början av sommaren (från maj till början av juni), och även i slutet av sommaren anländer den nordiska fladdermusen till området tidigare än till andra ställen. Det nordligaste av de planerade vindkraftverken ligger i närheten av detta område. Fladdermössen rör sig sannolikt längs stränderna på den västra delen av Bergö, eftersom AnaBat-detektorn (apparat 2) i mitten av utredningsområdet registrerade knappt en femtedel jämfört med de observationer som gjordes längs stränderna. En eventuell förflyttningsrutt under flyttiden går dessutom via Kalvskärsträsket, eftersom trollfladdermus och pipistrell observerades där i augusti (karta 4) Klass III: Andra områden som används av fladdermöss Antalet observerade fladdermöss i den gamla skogen i mitten av utredningsområdet (apparat 2) var litet, men överraskande nog iakttogs där trollfladdermus fem gånger, pipistrell en gång och stor fladdermus en gång. Stor fladdermus observerades inte på något annat ställe under inventeringen. Förekomsten av dessa arter ger vid handen att även öns inre del har någon slags betydelse som flyttrutt, men sannolikt rör sig fladdermössen på en bredare front där än vad de gör på strandområdena (karta 4). 7 GRANSKNING AV RESULTATEN De observationsmetoder som använts för denna inventering ger en god bild av det undersökta områdets fladdermusarter, förekomsten av dessa och av de viktiga fångstområdena. Ett intressant resultat var att alla flyttande fladdermusarter som finns i vårt land påträffades på Bergö. De har inte tidigare observerats på så nordliga breddgrader. Visserligen torde bristen på tidigare observationer närmast bero på att inga undersökningar utförts. Resultaten av utredningen visar tydligt att dessa arter förekommer som mest på hösten längs kusten, och att de sannolikt flyttar över havet. Förekomsttoppen infaller samtidigt (i början av september) som på sydkusten, innan fladdermössen antas flytta söderut över Finska viken. Även nordisk fladdermus och läderlappar (vattenfladdermus) observerades öka i antal mot hösten, vilket tyder på att även dessa eventuellt förflyttar sig på hösten, trots att de knappast flyttar över havet till vintern. Resultaten av utredningen ger emellertid bara en bild av fladdermussituationen på området under ett år. Skillnaderna från år till år kan vara betydande. Till 16

17 exempel kan vädret inverka på fladdermössens beteende. På sommaren 2010 var vädret ovanligt varmt, och man vet ännu inte om denna omständighet inverkat på fladdermössens flytt. Resultatet av flera års observationer skulle ge en bättre bild av fladdermössens verkliga flyttbeteende på området. En fortsättning av observationen av fladdermössens flytt på utredningsområdet på Bergö rekommenderas. Resultaten från år 2010 visar att fladdermössen flyttar längs rutter som tidigare har varit okända. 8 BEDÖMNING AV KONSEKVENSERNA Anläggningen av vindkraftsparken kan inverka både på lokala och flyttande fladdermöss. På detta område förekommer lokala fladdermöss i någon mån och flyttande/migrerande fladdermöss i rikligt antal. Flyttande fladdermöss kan kollidera med roterande rotorblad, eftersom de flyger på hög höjd. Flyttrutterna på detta område går troligtvis i huvudsak längs stränderna. Av de planerade vindkraftverken är det endast det som finns längst norrut som ligger tämligen nära stranden och det viktiga födoområdet för fladdermöss. Detta kraftverk medför sannolikt större risker för fladdermössen än de andra kraftverken. Kraftverken kan på grund av sin vita färg även locka till sig insekter, vilket i sin tur lockar även jagande fladdermöss. Denna konsekvens kan riktas både mot lokala och flyttande fladdermöss. Antagligen är risken större för nordisk fladdermus som jagar på hög höjd än för läderlappar som jagar på låg höjd. Vägarna som ska byggas till kraftverken och vindkraftverkens byggplatser kan också förstöra och splittra fångstområden och färdrutter. Visserligen ligger största delen av de planerade byggplatserna på ett område som redan har avverkats eller i ung skog. 9 REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER Vid anläggningen av vägnätet och fundamenten för vindkraftsparken behöver man inte beakta fladdermössens behov, eftersom lokala fladdermöss inte har konstaterats förekomma i betydande utsträckning på området. Vi rekommenderar fortsatt uppföljning av flyttande fladdermöss på området under minst tre olika år efter att vindparken har tagits i bruk (se nästa avsnitt). I samband med resandet av vindkraftverken skulle det vara bra att beakta möjligheten att installera en fladdermusdetektor i masten, gärna i höjd med navet. 17

18 REKOMMENDATIONER FÖR ETT ÖVERVAKNINGSPROGRAM Enligt Eurobats rekommendationer ska fladdermössen följas upp under flera år i samband med vindparksprojekt. Rekommendationen är att omfattningen av övervakningsprogrammet ska bedömas efter det första undersökningsåret. I övervakningen borde man beakta både lokala och flyttande arter, för att kunna fastslå om projektet har inverkat på fladdermössen på det sätt som förväntats och eventuellt precisera rekommendationerna om beaktandet av fladdermöss. En viktig del av övervakningen är att regelbundet kontrollera om det finns döda fladdermöss under vindkraftverken. Följande övervakningsprogram rekommenderas för vindkraftsparken på Bergö: - Övervakning av fladdermössens flytt med AnaBat-detektorer på projektområdet, så att första gången utförs under anläggningstiden, andra gången under det år som följer på anläggningen och tredje gången under det andra året efter att vindparken har tagits i bruk. - Man borde sträva efter att placera detektorer på två olika vindkraftverk, helst i höjd med navet. - Övervakningsperioden är Om man efter två övervakningsår konstaterar att antalet flyttande fladdermöss har ökat, kompletteras övervakningen under det tredje året med att söka efter döda fladdermöss. Då söker man efter döda fladdermöss under vindkraftverken både under vår- (veckorna 22 25) och höstflytten (veckorna 34 39). Räkningen borde göras en gång per vecka, under minst två på varandra följande morgnar. - Utifrån resultaten bedöms årligen behovet av att ge rekommendationer, eller av att ändra dessa. - Om flyttande fladdermöss observeras regelbundet, eller om man hittar döda fladdermöss, finns det skäl att beakta fladdermössen. Utifrån undersökningar (resultat finns bl.a. på webbplatsen har konstaterats att fladdermöss endast flyger och flyttar om vinden på sin höjd är måttlig. Om vindhastigheten överstiger 7 m/s, minskar fladdermössens aktivitet märkbart. Goda resultat vad gäller fladdermöss har erhållits när vindkraftverk har stängts av under några timmar på natten under fladdermössens flytt, när vindhastigheten har varit under 7 m/s. 18

19 10 KÄLLOR OCH LITTERATUR [online], De Jong, J, & Ahlén, I. (1996): Artantal och populationstäthet hos fladdermöss. URL: us.pdf Hämtat [online], Kyheröinen, E-M, Osara, M. & Stjernberg, T. 2009: Agreement o n Conservation of Bats in Europe. Update to the national implementation report of Finland, Inf.EUROBATS.MoP s. URL: pdf Hämtat Kyheröinen, E.-M a: Lepakoiden (Chiroptera: Vespertilionidae) elinympäristönvalinta ja saalistusaktiivisuus Etelä-Hämeen maisemamosaiikissa. Pro gradu-studie. Helsingfors universitet, institutionen för bio- och miljövetenskaper. 50 s. Lappalainen, M. 2002: Lepakot salaperäiset nahkasiivet. Tammi, Helsingfors. 207 s. Mitchell-Jones, A. & McLeish, A.P. (red.) 2004: Bat worker s manual. 3 rd edition. Joint Nature Conservation Committee. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (red.) 2001: Suomen lajien uhanalaisuus Miljöministeriet och Finlands miljöcentral, Helsingfors. 432 s. Rydell, J. 1989: Feeding activity of the northern bat Eptesicus nilssoni during pregnancy and lactation. Oecologia (1989) 80: Sierla, L., Lammi, E., Mannila, J. & Nironen, M. 2004: Direktiivilajien huomioon ottaminen suunnittelussa. Suomen Ympäristö 742. Miljöministeriet. 113 s. Söderman, T. 2003: Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi kaavoituksessa, YVA-menettelyssä ja Natura-arvioinnissa. Ympäristöopas 109: lish.pdf. Hämtat Hämtat