Dnr:1054/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Kandidatprogram i design, 180 högskolepoäng Bachelor Programme in Design, 180 Higher Education Credits Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Utbildningsprogrammet inrättades av universitetsstyrelsen 2000-11-27 (Dnr: 635/2000-15). Institutionsstyrelsen för teknik och design godkände revidering av utbildningsplanen 2008-10-31. Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå har genom beslut 2008-11- 10 fastställt utbildningsplanen. Denna utbildningsplan ersätter utbildningsplan med diarienummer 1021/2007-515. Giltighet Utbildningsplanen gäller från 2008-11-10 Förkunskaper Utbildningen vilar på konstärlig grund. För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet i en gestaltande förmåga dokumenterad genom arbetsprover och betyg från andra utbildningar och/eller arbetsplatser. Mål För konstnärlig kandidatexamen skall studenten Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar. visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper. 1 (1)
visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter. visa förståelse av konstens roll i samhället. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Programspecifika mål Kandidatprogrammet i design avser ge en bred ämnesmässig bas för att efter studier på kandidatnivå kunna utveckla en yrkespraktik som designer, alternativt lägga grunden för vidare studier inom huvudområdet design och dess specialiseringar. För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom designområdets praktiska och teoretiska grund, inbegripet kunskap om designområdets konstnärliga och vetenskapliga grund, kunskap om och erfarenhet av teorier, metoder, modeller, processer och designpraktik, fördjupning inom någon del av designområdet samt orientering i aktuella designforskningsfrågor. visa kunskap om och förståelse för design som ett brett ämne med olika områden, yrkesidentiteter och yrkespraktiker. visa kunskap och förståelse för design som strategiskt verktyg för näringslivs och samhälles utveckling gällande gestaltning, planering och produktion av hållbara artefakter. visa kunskap om och förståelse för hur designkunskap artikuleras i designarbete. Färdighet och förmåga visa förmåga att och kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom designområdet. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt granska relevant information i en problemställning avseende gestaltandet av artefakter. visa förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar, situationer och praxis som påverkar artefakters gestaltning, planering och produktion. visa förmåga att beskriva, analysera och tolka artefakters form och innehåll samt artefakters helhet och delar. visa förmåga att inom valt designområdet självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa gestaltningsproblem samt genomföra gestaltningsuppgifter inom givna tidsramar. visa förmåga att visuellt, muntligt, skriftligt eller på annat sätt redogöra för problemställning och lösningar samt designverksamhet i dialog med olika grupper, och visa sådan praktisk och teoretisk färdighet som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet design göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, tekniska, ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter. visa förmåga att inom designområdet göra bedömningar med hänsyn till den hållbara utvecklingens perspektiv och principer, inbegripet social, ekonomiska och ekologiska aspekter. 2 (2)
Programmets organisation och uppläggning Designprogrammets kurser (inbegripet delkurser och/eller moment i delkurser) avser kunskap i design, om design och för design, en direkt koppling till nationell designforskning. För att ge en bred ämnesmässig bas är kurserna i design indelade i olika teman med fokus på relevanta aspekter av design som ämne och som yrkespraktik. De består av tillämpningsövningar (projekt) som integrerar praktik och teori. De betonar designprocessen och dess resultat i förhållande till såväl konstnärlig som vetenskaplig grund. Kurser om design ges under ramen för Designhistoria och teori. De förmedlar teoretisk kompetens rörande design som begrepp och i dess samhälleliga och kulturella kontext. Kurser för design ges under ramen för Design, konst och vetenskap. De förmedlar kunskap om gestaltning och kreativitet med tyngdpunkt på både praktisk färdighet och kritisk reflektion. Kurserna avser att träna såväl visuell, skriftlig som muntlig gestaltningsförmåga. Det första året ges studenten grundläggande kunskap om och förståelse för designämnet och dess konstnärliga grund med fokus på gestaltning, visualisering, kommunikation och människans förutsättningar, behov och värderingar. De olika teman ger teoretisk kunskap om och träning i praktiska färdigheter avseende designerns breda och tvärvetenskapliga kunskapsområde där kommunikation och gestaltning fokuseras. Denna period är vidgande och öppnar för studenten att arbeta gränsöverskridande och expressivt. Här läggs också grunden för designpraktikens grundläggande yrkeskompetenser som utvecklas vidare i den senare fasen av utbildningen. Under år två ges studenten grundläggande kunskap om artefakters materiella egenskaper och framställningsprocess samt kunskap och färdighetsträning i designarbetets olika processer och metodik. Kurserna ger fördjupad kunskap om designämnets grunder och designyrkets olika kompetenser. Fördjupning sker i olika designområden genom att studenten får välja projekt inom ramen för olika teman. Studenten tränas i designprocessen och designmetodik i teori och tillämpning. Vidare fördjupas analytisk, reflektiv och kritisk förmåga utifrån studentens individuellt valda områden. Det tredje året syftar till att träna och utveckla studentens förhållningssätt till designyrket med fokus på hållbar utveckling och yrkesrollen som designer inom studentens valda område. Designarbetets etiska aspekter tas upp i tillämpningsövningar och studenten tränas i att identifiera och formulera sina egna uppdrag. Vidare ges teoretiska och praktiska kunskaper om marknad och ekonomi samt praktiskt träning i utformande av portfölj. Under en termin kan studier förläggas till utländskt universitet. Valet av kurser vid annat universitet görs i samråd med programansvarig. Under termin 6 gör studenten ett självständigt examensarbete omfattande 15 högskolepoäng. Modell över programmet ÅR 1 Termin 1 Termin 2 Tema: Design och kommunikation Tema: Design och människa Form och innehåll 7,5 hp Människa och artefakter 7,5 hp Visuell kommunikation 7,5 hp Människa och identitet 9 hp Grafisk design 7,5 hp Människa och mänskliga behov 7,5 Tema: Designhistoria och teori Idéerna och deras materialiserande 4,5 hp Design och samtida debatt 3 ph Tema: Design, konst och vetenskap Avbild och gestaltning 3 hp Artefakter 3 hp 3 (3)
ÅR 2 Termin 3 Termin 4 Tema: Design och produktion Tema: Design och designprocess Form och material 9 hp Process och produktion 4,5 hp Form och produktion 9 hp Form och kontext 6 hp Artefakternas funktion 3 hp Koncept och kontext 3 hp Designprocess och näringsliv 9 hp Designprocess och samhälle 9 hp Tema: Designhistoria och teori Konsumtion och ansvar 4,5 hp Tema: Design, konst och vetenskap Plats och icke plats 3 hp ÅR 3 Termin 5 Tema termin 6 Tema: Design och hållbar utveckling Tema: Design och designområden Design och hållbar utveckling I 7,5hp Examensarbete, förstudie 3 hp Design och hållbar utveckling II 4,5 hp Design och hållbar utveckling III 15 hp Tema: Design, konst och vetenskap Konstnärlig o vetenskaplig gestaltning 3 hp Examensarbete 15 hp Rapportskrivning 3 hp Tema: Design och marknad Portfölj 3 hp Design och marknad 6 hp Innehåll Kandidatprogrammet i design bedrivs på Institutionen för teknik och design. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder fram till en konstnärlig kandidatexamen i design. För programmet finns en ledningsgrupp bestående av ämnesföreträdare samt avdelningsoch programansvarig som ansvarar för programmets innehåll och progression. Designutbildningen ger en bred grund i ämnet design och dess centrala frågor. Den bygger på designpraktikens vedertagna begrepp: artefakt, funktion, kommunikation, gestaltning och designprocess. Artefakt omfattar det artificiella, de rum, ting och livsvärldar som människan konstruerar och som designer gestaltar i en balans mellan resurser och mänskliga behov. Funktion avser artefaktens specifika ändamål i syfte att lösa ett mänskligt behov. Kommunikation avser intentionen med artefakten liksom den faktiska och symboliska betydelsen som människan tillskriver den. Gestaltning avser förmågan att skapa enhetliga artefakter som är betydelsebärande för människan. Designprocessen avser kunskap om systematisk planering och styrning av artefaktens framställningsprocess liksom dess slutgiltiga resultat. 4 (4)
ÅRSKURS 1 Termin 1: Under tema Design och kommunikation syftar kurserna till att förstå och erfara samspelet mellan artefakters form och deras kulturella innehåll och vad de kommunicerar, hur artefakters visualiseras och hur det visuella tolkas. Under denna period tränas studenternas gestaltande förmåga och förmågan att kommunicera idéer såväl muntligt, skriftligt eller på annat sätt. Studenterna lär sig att hantera skissande som verktyg för visualisering och ges kunskap och träning i olika analoga och digitala designverktyg genom studier av form- och färglära, modellbygge, mood board, story board, typografi och layout. Form och innehåll (G1) 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskap om samspelet mellan form och innehåll med träning i färg och forms betydelse för kommunikation av idéer, färgsystematik, formlära och modellbygge samt praktiskt arbete i verkstäder. Visuell kommunikation (G1) 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskap i kommunikation och kommunikationsprocess, bilden och textens betydelse för kommunikation av idéer, skissande som redskap för visualisering samt analoga och digitala verktyg för visualisering genom mood board och story board samt praktiskt arbete i verkstäder. Grafisk design (G1) 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskap i grafisk formgivning. Grunder i layout och typografi och fördjupning i förståelse av relationen mellan bild, text och budskap med praktisk tillämpningsövning i 2D gestaltning. Designhistoria och teori förmedlar teoretisk kompetens rörande design som begrepp och i dess samhälleliga och kulturella kontext. Idéerna och deras materialiserande (G1) 4,5 hp Kursen ger en idéhistoriskt orienterad kunskap om formbildningens historia, människans förhållande till tingen liksom postmodern designteori. Design, konst och vetenskap förmedlar kunskap om gestaltning och kreativitet med tyngdpunkt på skillnaden mellan avbild och gestaltning. Avbild och gestaltning (G1) 3 hp Kursen ger kunskap om skissandets betydelse i designprocessen, samt kunskap om skillnaden mellan avbildad och gestaltad form. Grunder för ett visuellt tänkande, i syfte att utveckla ett eget konstnärligt uttryck, genom att studera och artikulera begreppen studium och punktum. Termin 2: Under tema Design och människa syftar kurserna till att förstå och erfara hur mänskliga förutsättningar, värden och behov inverkar på artefakters gestaltning och de betydelser som människan tillskriver dem. Människa och artefakter (G1) 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskap om människans fysiska och psykiska förutsättningar och deras inverkan på de betydelser som hon tillskriver artefakter med praktisk färdighetsträning i ergonomi och produktsemantik. Tillämpningsövningar i 3D gestaltning och träning i visualiseringsteknik för produkter. Människa och identitet (G1) 9 hp Kursen ger grundläggande kunskap om människan förutsättningar och värdegrund och deras inverkan på de betydelser som hon tillskriver artefakter med praktisk färdighetsträning i att visuellt, muntligt och skriftligt gestalta insikter, reflektioner och förhållningssätt. I denna kurs ingår en studieresa med syfte att reflektera över identitet, kultur och andras förhållningssätt till design. Människa och mänskliga behov (G1) 7,5 5 (5)
Kurser ger en fördjupning i kunskap om människan förutsättningar och värdegrund och dess inverkan på de betydelser som hon tillskriver artefakter, undersökande av kontext och behov av design, praktisk färdighetsträning i formulerande och genomförande av projekt inom valt designområde. Tillämpningsövningar i rumsgestaltning och träning i visualiseringsteknik för produkter och rum. Designhistoria och teori förmedlar kunskap om design i såväl nationellt som internationellt perspektiv med tyngdpunkten på designbegreppet och dess samtida designdebatt. Designbegrepp och samtida debatt (G1) 3 hp Begreppet 'design' och samtida, ämnesspecifik diskurs. Kursen avser att vidga och problematisera begrepp, ämne, praktik gällande design, där smakfrågor liksom estetiska frågor diskuteras och relateras till samhällsstruktur. Design, konst och vetenskap förmedlar kunskap om gestaltning och kreativitet med tyngdpunkt på estetik och värdegrund. Artefakter (G1) 3 hp Kunskap om estetiska värden människan tillskriver artefakterna. Studie av estetiska begrepp med praktisk tillämpning i syfte att utveckla ett eget konstnärligt uttryck genom att studera epiteten det sköna och det fula. ÅRSKURS 2 Termin 3: Under tema Design och produktion syftar kurserna till att förstå och erfara relationen mellan material och form samt form, teknik och produktion och deras inverkan på artefakters gestaltning. Studenten lär sig att hantera dataprogram för visualisering av artefakter. Vidare syftar kurser till att genom projekt utveckla den entreprenöriella förmågan och öka studentens sociala kompetens genom studiebesök och grupparbete. Form och material (G2) 9 hp Samband mellan material och form samt form och funktion och deras inverkan på gestaltning. Kursen ger inblick i praktiskt arbete med material och ger grundläggande kunskap i vissa material och tekniker. Kursen ger även grundläggande kunskap i digital ritningsteknik. Form och produktion (G2) 9 hp Samband mellan produkters form och produktionsvillkor och deras inverkan på gestaltning. Kursen ger inblick i industriella framställningsprocesser med fokus på dess material. Kursen ger även grundläggande kunskap i digital modellering. Form och kontext (G2) 6 hp Samband mellan kontext, plats och form och deras inverkan på gestaltning. Kursen är en tillämpningsövning i ett givet rumsligt sammanhang. Ger grundläggande kunskap i rumsgestaltning och utställningsteknik. Inom Designhistoria och teori ges fördjupad kunskap om design i ett globalt perspektiv med fokus på artefakters såväl materiella som symboliska betydelse. Artefakternas funktion i ett humanperspektiv (G2) 3 hp Kursen ger insikt i de materiella tingens kommunikativa funktion. Formgivningens och formgivarens roller studeras utifrån poststrukturalistisk och semiotisk teori, varvid också betraktarperspektivet fokuseras. Design, konst och vetenskap förmedlar fördjupad kunskap om gestaltning och kreativitet med tyngdpunkt på både praktisk färdighet och kritisk reflektion över konst- och designbegrepp. Koncept och kontext (G2) 3 hp Det avser kunskap om artefaktframställning i förhållande till koncept- och kontextbegreppen. Fördjupat visuellt tänkande, i syfte att utveckla det egna konstnärliga 6 (6)
uttrycket, genom att studera och artikulera hur olika estetikbegreppet Minimalism statuerats i konst- respektive designkontexten. Termin 4 Under tema Designprocess och designmetodik syftar kurser till att förstå och erfara designprocessen och träna den utifrån de förutsättningar som olika designyrken hanterar. Vidare syftar kursen till att studenten blir förtrogen med olika former av anvisningar för produktion av artefakter. Process och produktion (G2) 4,5hp Kursen fokuserar på praktiskt färdighetsträning i genomförande av projekt, från koncept- och produktutveckling fram till produktion inom olika designområde. I kursen ingår praktiskt arbete med utformning av rum, produkter och tjänster. Den ger erfarenhet i planering och koordination, utvecklar den entreprenöriella förmåga, ökar studentens sociala kompetens och introducerar studenten till design och dess olika process. Designprocess och näringsliv (G2) 9 hp Kursen ger kunskap och tränar färdigheter att hantera design och dess process med fokus på analys och konceptutveckling. Ett företag analyseras i grupp för att gemensamt ta fram ett designkoncept. Designkonceptet tillämpas sedan individuellt och varje student tar fram individuella förslag på artefakter inom valt designområde. Designprocess och samhälle (G2) 9 hp Kursen ger kunskap och tränar färdigheter att hantera design och designprocessen genom ett uppdrag från samhället. En institution eller en organisation analyseras i grupp för att gemensamt ta fram ett designkoncept. Designkonceptet tillämpas sedan individuellt och varje student tar fram individuella förslag på artefakter inom valt designområde. Inom Designhistoria och teori ges fördjupad kunskap om design i ett globalt perspektiv med fokus på artefakter och den hållbara utvecklingen. Konsumtion och ansvar (G2) 4,5 hp Kursen vidgar och problematiserar ett perspektiv på hållbar utveckling beträffande tingens framställning, kommersialisering och konsumtion. Etiska, ekonomiska och ekologiska frågor fokuseras, liksom genus- och mångfald/mångkulturalitet. Design, konst och vetenskap ger fördjupad kunskap om gestaltning och kreativitet med tyngdpunkt på både praktisk färdighet och kritisk reflektion över platsbegreppet och platsspecifikt verk. Plats och icke plats (G2) 3 hp Kunskap om plats och icke plats, samt platsspecifik verksamhet med syfte att konstruera ett platsspecifikt verk och artikulera detta både visuellt och textuellt. ÅRSKURS 3 Termin 5: Under tema Design och hållbar utveckling syftar kurser till att förmedla kunskap om teorier, modeller och metoder för designarbete med den hållbara utvecklingens perspektiv och ger träning i studentens valda inriktning inom designområde. Design och hållbar utveckling I (G3) 7,5 hp Kursen ger grundläggande teoretisk kunskap om den hållbara utvecklingens perspektiv och behov och tränar studenten att tillämpa hållbar utvecklingens principer i designarbete i form av vision och koncept för artefakter, inbegripet produkter och tjänster. Design och hållbar utveckling II (G3) 4,5 hp 7 (7)
Kursen är en tillämpningsövning med syfte att tydliggöra det egna förhållningssättet till design, designyrket och hållbar utveckling. Design och hållbar utveckling III (G3) 15 hp Kursen är en tillämpningsövning med fokus på hållbar utveckling, där kunskap och träning i bestämd inriktning inom ett designområde undersöks individuellt. Studenten lär sig att upprätta och hantera en tidplan och formulera sitt eget behov av kunskap. Design, konst och vetenskap ger fördjupad kunskap om gestaltning och kreativitet med tyngdpunkt på både praktisk färdighet och kritisk reflektion inom både konstnärligt såväl som vetenskapligt sammanhang. Kursen avser att fördjupa såväl visuell, skriftlig som muntlig gestaltningsförmåga. Konstnärlig o vetenskaplig gestaltning (G3) 3 hp Fördjupad kunskap om gestaltning och kreativitet satt i ett vetenskapligt sammanhang. Kunskap om att skriva en synopsis baserad på en fördjupning i gestaltning och visualisering samt ett utvecklat och artikulerat eget konstnärligt uttryck. Termin 6: Inom temat Design och designområden ges en fördjupning i studentens valda designområde med syfte att utveckla ett individuellt förhållningssätt till designyrket och träna såväl gestaltningsförmåga som studentens entreprenöriella och sociala kompetens. Examensarbetet, förstudie (G3) 3 hp Praktiskt arbete med identifiering av uppdrag och behov av designtjänster på antingen näringslivet eller samhället. Ett urval av teman presenteras för studenten som aktivt skall definiera sitt uppdrag och argumentera för de behov som finns av designtjänsten. Kursen är förberedande för examensarbetet. Examensarbete (G3) 15 hp Självständigt arbete med individuellt valt projekt inom ramen för utvalda teman. Rapportskrivning (G3) 3 hp Orienterande kunskap om vetenskapsteori och forskningsmetodik, med tyngdpunkt på human- och samhällsvetenskapliga traditioner. Kunskap om vetenskaplig rapportskrivning och gestaltandet av en vetenskaplig rapport. Inom temat Designyrke och marknad förbereds studenten till yrkespraktiken inom studentens valda designområde fokuserade på portföljarbete och kunskap om marknad. Portfölj(G3) 3 hp Teoretiska och praktiska kunskaper om portföljarbete för den egna verksamheten. Studenten tränas i att marknadsföra sig själv med praktiskt arbete med portfölj. Design och marknad (G3) 6 hp Teoretiska och praktiska kunskaper om marknad och ekonomi för den egna verksamheten. Studenten tränas i att marknadsföra sig själv med praktiskt arbete med affärsidé och avgångsutställning. Övriga utbildningsmoment i programmet Det förekommer workshops oberoende av pågående kurser. Deltagande i dem kan vara begränsade till ett fåtal platser, studenten skall ansöka och motivera sitt deltagande. Varje termin hålls ett flertal gästföreläsningar gemensamma för samtliga årskurser. De syftar till att ge inblick och kontakt med professionella som direkt eller indirekt är engagerade i designfrågor och designpraktiken. Även studenter kan föreslå dem. Omvärldskontakter och arbetslivsanknytning Under hela utbildningen förekommer kontakt med och studiebesök i näringsliv och omgivande samhället. Inbjudna gästföreläsare och handledare i kurserna skall ge studenterna möjlighet till identifierade av olika designkompetenser och förhållningssätt till yrket. Ut- 8 (8)
bildningsmomenten relaterar till verkliga uppdrag och studenter kan delta i och representera utbildningen på en rad olika nationella såväl som internationella workshop. Från och med termin 2 är alla kurser i design kopplade till omvärldskontakter och det regionala näringslivet. Undervisning och examinationsformer Undervisningen sker i en problembaserad lärandeorienterad miljö liknande den på ett designkontor, med egna arbets- och mötesplatser för studenterna i de olika årskurserna. Kurser organiseras av programansvarig och koordineras av kursansvarig i samarbete med övriga medverkande lärare och gästföreläsare. Undervisningen bedrivs genom projekt, workshops, föreläsningar och litteraturseminarer. I projekten varvas självständigt arbete med föreläsningar, laborationer, studiebesök, individuell handledning och projektseminarier (del- och slutgenomgångar) med handledare inom och utanför universitetet. En del undervisning bedrivs direkt i verkstäderna som även finns tillgängliga för praktiska självstudier efter avlagda körkortsprover. Kurser utvärderas via blanketter, informationen sammanställs och arkiveras på institutionen och bearbetas under programmets planeringsdagar en gång per termin. Det förekommer även individuella utvecklingssamtal med studenten med syfte att orientera i individuella mål. Studenten har ett stort ansvar för sin egen läroprocess och stimuleras att söka kunskap efter uppställda mål och delmål i kontakt med programansvarig och övriga handledare. Kandidatprogrammet ingår i internationella nätverk som möjliggör lärare- och studentutbyte. Undervisningen sker på svenska men det förekommer moment som ges på engelska. Examinationsformer på programmet är inlämningsuppgifter och ibland tentamina.det praktisk-teoretiska kunskapsbyggandet kräver obligatorisk närvaro i kursmoment, minsta närvaro i varje kurs är 80%. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Ett externt programråd är knutet till utbildningen. Det består av lärare, studenter och representanter från näringsliv, Institutionen för teknik och design och andra institutioner på Växjö universitet. Programrådet träffas en gång per termin för att diskutera utbildningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning. Sammankallande är programansvarig. Kursvärderingar arkiveras och tillhandahålles av institutionen. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan http://www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html. De som fullföljt Kandidatprogram i design, kan erhålla följande examen: Konstnärlig kandidatexamen i design, Huvudområde: Design Degree of Bachelor of Arts, Major subject: Design Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Urval bland behöriga sökande görs efter bedömning av arbetsprover och intervjuer. Stor vikt läggs vid sökandens konstnärliga förmåga, en grundförutsättning för att tillgodogöra sig och utvecklas i utbildningen. 9 (9)
Studenter bör räkna med material- och resekostnader för studiebesök på ca 3000 kronor per termin. 10 (10)