avloppsboken guide i miljöhantering av avlopp u tgåva 2

avloppsboken guide i miljöhantering av avlopp u tgåva

DAHL SVERIGE AB Huvudkontor: Ulvsättravägen, Box 57 77 Järfälla Tel. 08-583 595 00 Dahlcenter med Mark&VA specialistkompetens. DahlCenter Arvika (6) Snickaregatan 6 67 33 Arvika Tel 0570-85 70 Fax 0570-85 74 Kalmar (40) Verkstadsgatan 39 39 Kalmar Tel 0480-4 94 00 Fax 0480-4 94 9 Nyköping (07) Gasverksvägen 5 6 35 Nyköping Tel 055-0 90 Fax 055-0 95 Stockholm Årsta (09) Upplagsvägen -5 7 43 Stockholm Tel 08-68 4 70 Fax 08-68 4 79 Västervik (63) Kolonivägen 593 6 Västervik Tel 0490-5 66 40 Fax 0490-5 66 49 Borlänge (66) Hantverkargatan 6 78 7 Borlänge Tel 043-48 8 80 Fax 043-48 8 86 Karlskrona (83) Verkstadsgatan 6 37 47 Karlskrona Tel 0455-36 88 70 Fax 0455-36 88 79 Sandviken (06) Linggatan 3 8 3 Sandviken Tel 06-4 58 60 Fax 06-4 58 69 Stockholm Älvsjö (05) Älvsjö ängsväg -6 5 30 Älvsjö Tel 08-749 94 60 Fax 08-749 94 79 Västerås (65) Varmvalsvägen 3, Box 036 7 6 Västerås Tel 0-9 73 00 Fax 0-9 73 07 Borås (5) Skaraborgsvägen 35 506 30 Borås Tel 033-44 70 40 Fax 033-44 70 44 Karlstad (68) Sågverksgatan 4, Box 338 65 08 Karlstad Tel 054-85 3 00 Fax 054-85 3 0 Skellefteå (33) Maskinvägen 5 93 37 Skellefteå Tel 090-70 33 30 Fax 090-70 33 40 Stockholm Östermalm (0) Storängsvägen 3 5 4 Stockholm Tel 08-459 67 40 Fax 08-459 67 49 Växjö (7) Arabygatan 55 35 46 Växjö Tel 0470-77 54 00 Fax 0470-77 54 39 Enköping (35) Östra Järnvägsgatan 8 745 37 Enköping Tel 07-4 76 60 Fax 07-4 76 69 Kiruna (39) Industrivägen 3 98 38 Kiruna Tel 0980-654 40 Fax 0980-645 49 Skövde (4) Kylarvägen 3 54 34 Skövde Tel 0500-44 45 0 Fax 0500-44 45 9 Strängnäs () Eldsund, Byggnad 65 645 35 Strängnäs Tel 05-38 60 Fax 05-38 69 Ystad (78) Bronsgatan 5 7 39 Ystad Tel 04-55 84 90 Fax 04-55 84 99 Eskilstuna (4) Bredängsgatan 57 533 46 Eskilstuna Tel 06-7 55 30 Fax 06-7 55 39 Kristianstad (54) Rörvägen 7-9, Karslgatan 36, 9 59 Kristianstad Tel 044-3 78 00 Fax 044-3 78 7 Stockholm Broa () Karlsbodavägen 68 67 Broa Tel 08-67 6 00 Fax 08-67 6 60 Sundsvall (37) Lagergatan, Box 778 85 Sundsvall Tel 060-67 87 0 Fax 060-67 87 49 Ängelholm (77) Verkstadsgatan 6 7 Ängelholm Tel 043-44 43 50 Fax 043-44 43 59 Falun (67) Ingarvsvägen 79 77 Falun Tel 03-75 54 80 Fax 03-75 54 99 Kungsbacka (84) Magasinsgatan 0 434 37 Kungsbacka Tel 0300-56 87 60 Fax 0330-56 87 69 Stockholm City (70) Kungstensgatan 7 4 5 Stockholm Tel 08-696 59 50 Fax 08-696 59 59 Söderhamn (3) Skaftgatan 3 86 40 Söderhamn Tel 070-73 770 Fax 070-73 775 Örebro (69) Karlslundsgatan 5-9 703 4 Örebro Tel 09-7 79 00 Fax 09-7 79 4 Gävle (6) Femte Tvärgatan 4, Box 883 80 3 Gävle Tel 06-54 67 00 Fax 06-54 67 36 Linköping (7) Industrigatan 38, Box 03 58 Linköping Tel 03-5 46 00 Fax 03-5 46 39 Stockholm Danvikstull (3) Alsnögatan 7-9 6 4 Stockholm Tel 08-65 67 70 Fax 08-65 67 79 Södertälje (8) Brunnsängsvägen 5 4 Södertälje Tel 08-550 935 40 Fax 08-550 935 49 Örnsköldsvik (3) Ångermanlandsgatan 8 A 89 38 Örnsköldsvik Tel 0660-56 780 Fax 0660-56 785 Göteborg (94) Exportgatan 3, Box 400 4 04 Hisings Backa Tel 03-74 65 00 Fax 03-74 65 3 Göteborg (74) Gamlestaden, Gamlestadsv. 4 45 0 Göteborg Tel 03-337 88 80 Fax 03-337 88 8 Ludvika (9) Kronvägen 35 77 4 Ludvika Tel 040-66 9 60 Fax 040-66 9 63 Luleå (38) Banvägen 5 973 46 Luleå Tel 090-0 58 00 Fax 090-0 58 Stockholm Haninge (7) Anläggarvägen 3 36 44 Handen Tel 08-707 58 90 Fax 08-707 58 99 Stockholm Huddinge (0) Centralvägen 4 46 Huddinge Tel 08-608 9 30 Fax 08-608 9 39 Trollhättan (4) Kardanvägen 36 46 38 Trollhättan Tel 050-47 35 70 Fax 050-47 35 85 Umeå (36) Spårvägen 8 90 3 Umeå Tel 090-6 75 00 Fax 090-6 75 7 Östersund (30) Byggnad 33-34 Stadsdel Norr 83 5 Östersund Tel 063-55 6 40 Fax 063-55 6 59 Halmstad (47) Skyttevägen 4 30 44 Halmstad Tel 035-8 9 70 Fax 035-8 9 89 Lund (50) Traktorvägen 6 60 Lund Tel 046-3 57 80 Fax 046-3 57 99 Stockholm Kalhäll (0) Ulvsättravägen 76 77 Järfälla Tel 08-583 596 40 Fax 08-583 596 4 Uppsala (73) Bolandsgatan 5E 753 3 Uppsala Tel 08-68 69 30 Fax 08-68 69 48 Helsingborg (46) Makadamgatan, Box 84 50 54 Helsingborg Tel 04-6 8 00 Fax 04-6 8 70 Malmö (44) Ö:a Hindbyvägen 4, Box 503 0 3 Malmö Tel 040-3 4 00 Fax 040-3 4 69 Stockholm Sollentuna (5) Kyrkvägen 9 7 Sollentuna Tel 08-66 9 70 Fax 08-66 9 79 Varberg (5) Signalvägen 43 3 Varberg Tel 0340-48 30 30 Fax 0340-48 30 39 Hudiksvall (56) Norra Industrivägen 9 84 34 Hudiksvall Tel 0650-54 80 50 Fax 0650-54 80 56 Malung (57) Källvägen 78 33 Malung Tel 080-44 890 Fax 080-44 899 Stockholm Sundbyberg (64) Prästgårdsgatan 8 7 3 Sundbyberg Tel 08-69 34 30 Fax 08-69 34 4 Vierby (4) S. Industrigatan 598 40 Vierby Tel 049-68 30 Fax 049-68 39 Jönköping (53) Kämpevägen 5 553 0 Jönköping Tel 036-30 47 00 Fax 036-30 47 0 Norrköping (6) Fabriksgatan 7 60 3 Norrköping Tel 0-5 7 30 Fax 0-5 7 40 Stockholm Täby (5) Kemistvägen -4 83 79 Täby Tel 08-630 84 0 Fax 08-630 84 9 Visby (43) Bingebygatan 9 6 4 Visby Tel 0498-40 47 80 Fax 0498-40 47 89 Utgåva

avloppsboken guide i miljöhantering av avlopp u tgåva Denna bok är framtagen av Dahl Sverige AB i samarbete med nedanstående leverantörer. www.dahl.se www.baga.se www.fann.se www.itt.se Varumärket för pumpar. www.flygt.se www.ifoecotrap.com www.uponor.se www.vpi.no www.wavin.se Denna publikation är framtagen utifrån allmänna förutsättningar och utan hänsyn till de särskilda förhållanden, som kan föreligga i ett enskilt fall. Användaren måste göra en egen bedömning inför varje enskilt fall. Utgivare och författare påtar sig således inte något ansvar för eventuella skador som direkt eller indirekt, kan uppstå till följd av tillämpningen i publikationen.

. inledning nyheter, förändringar utgåva Sida Ny design BioKem 0-3 Innehåll Serviceavtal Biokem Beskrivning efterpolering BioKem - Reviderade tekniska data BioKem Supportavtal BAGA Easy 5 Reviderade tekniska data BAGA Easy 5 Beskrivning IN DRÄN moduler Fann 0 Beskrivning infiltrations- o markbädd BAGA BioModuler -3 Reviderade tekniska data VPI Oljeavskiljare 49 Oljeavskiljare Wavin 50-5 Tillägg sandfång VPI Fettavskiljare 55 Fettavskiljare Wavin 56 ITT Villapumpstationer 58-59 tillkoande produkter lager dahl sverige ab 9073 BioKem 6 EN SE (ersätter 90730) 90733 BioKem 0 EN SE (ersätter 9073) 4768 Tät guiduk 56657 BAGA Easy 56643 Slamavskiljare 4 m 3 VPI 4649 0/95 Fördelningsrör L=350 56838 Slamavskiljare m 3 med infiltrationspaket Wavin (ersätter 56834) 357865 Förhöjningsrör slamavskiljare Wavin 90765 Slamavskiljare m 3 med infiltrationspaket Altech 56840 Slamavskiljare m 3 Wavin 56859 Odörfälla 564073 VPI Oljeavskiljare SUK 0l/s 56904 Oljeavskiljare Villagarage paket Inne, Wavin 5690 Oljeavskiljare Lilla garagepaket Mark Wavin 56903 Oljeavskiljare Stora garagepaket Mark Wavin 568888 Fettavskiljare Lilla restaurangpaket Inne Wavin 5690 Fettavskiljare Stora restaurangpaket Mark Wavin 5884555 Villapumstation Flygt Micropac 7 5884567 Villapumpstation Flygt Compit Avlopp 60084 Flygt ATU00 Larmbox 588457 Förlängningsenhet 750 (Compit) 5884573 Förlängningsenhet 450 (Compit)

. inledning innehållsförteckning. inledning. Avloppsvattenrening 4. Lagstiftning och föreskrifter 5. Dimensionering, skyddsnivåer och reningsresultat 5 3. Tekniska lösningar för enskilda avlopp 6 3. Kretsloppslösningar 7 4. Planera Ditt enskilda avlopp 7 5. Ordlista 8. reningsverk Inledning 9 Minireningsverk Biokem 0,,, 3 Reningsverk BAGA Easy 4, 5, 6 Övriga minireningsverk 6 3. infiltrationssystem Inledning 7 Så här anlägger du ett infiltrationssystem 8 Så här anlägger du ett markbäddssystem 9 Anläggning av FANN IN-DRÄN modulsystem 0, Anläggning av BAGA Biomodulsystem, 3 Rördelspaket och markbäddspaket infiltration 4 Slamavskiljare med infiltrationspaket, BDT+KL 5, 6 Slamavskiljare med infiltrationspaket, BDT 8, 9 Slamavskiljare med infiltrationspaket och biomoduler, BDT+KL 30 Slamavskiljare med infiltrationspaket och biomoduler, BDT 3 Komplett infiltrationspaket med biomoduler delat avlopp, BDT 3 Så här anlägger du ett infiltrationssystem med pumpbrunn 3 Uponor fosforfälla 33 BAGA Easy PLUS 34 Tillbehör infiltration 35 Produktöversikt 36, 37, 38, 39, 40, 4, 4 4. slutna tankar Inledning 44 Kompletta paket VPI 44 Kompletta paket FANN 45 Produktöversikt 46 Tillbehör slutna tankar 47 Övriga slutna tankar 47 5. olje- och fettavskiljare Inledning oljeavskiljare 48 Oljeavskiljare VPI 48 Produktöversikt oljeavskiljare VPI 49 Produktöversikt oljeavskiljare Wavin 50, 5 Tillbehör oljeavskiljare VPI, Wavin 5 Inledning fettavskiljare 54 Produktöversikt fettavskiljare VPI 55 Produktöversikt fettavskiljare Wavin 56 Tillbehör fettavskiljare VPI, Wavin 57 6. villapumpstationer ITT pumppaket 58, 59 Övriga pumpstationer 59 7. Förankring och larm Förankringsband 60 Jordankare 60 Nivålarm olje- och fettavskiljare 6 Nivålarm avloppstankar 6 Artikelnuerregister, Varugruppsförteckning, Referenslista 6, 63 3

. Inledning. Avloppsvattenrening I Sverige har vi arbetat med att rena vårt avloppsvatten i drygt 60 års tid. De kounala reningsverken började byggas på 940- talet. Dessa verk tar hand om avloppsvatten från tätorter där man leder allt spillvatten genom ledningsnät till ett reningsverk. Vid mitten av 980-talet genomgick ungefär 90 % av avloppsvattnet en rening i tre steg, se figur. Kraven på enskilda avlopp kom sedan på 970 - talet. Enskilda avlopp anläggs där kounalt ledningsnät inte finns framdraget. Ett enskilt avlopp är en avloppsanordning för behandling av avloppsvatten (hushållsspillvatten) från enstaka hushåll. Rör det sig om ett hushåll skall avloppet skall vara dimensionerat för minst fem åretruntboende, fem personekvivalenter (pe), se avsnitt. Rening av avloppsvatten i reningsverk. Figur Vid rening av avloppsvatten tas föroreningar bort från vattnet. Detta sker antingen genom att reaktionsgaser går upp i luften, att man genom gravitation avskiljer slam, som sedan läggs upp på land eller att man får föroreningar att fastna i ett annat ämne, som sedan också kan läggas upp på land, se figur. 00% 80% 60% 40% 0% 0% 940 950 960 970 980 990 99 994 996 998 000 004 Tätorters avloppsrening 940-004 Ingen rening Slamavskiljning Biologisk rening Kemisk rening Biologisk-kemisk rening Kompletterande rening Särskild kväverening Källa: Naturvårdsverket, Siffror om avloppsvattenrening Figur Figur 3 Principskiss för avloppsrening. Både i kounala reningsverk och enskilda avlopp renas avloppsvattnet genom att man avskiljer slam och genom att man få reaktionsgaser att avgå. Ett kounalt reningsverk och ett enskilt avlopp använder i stort liknande tekniker och reningen sker i liknande steg, se figur 3. De olika stegen beskrivs närmare i avsnitt 3. Idag är fastighetsägaren den som ansvarar för att det enskilda avloppet uppfyller ställda krav på rening. Kounen är tillstånds- och tillsynsmyndighet, d v s den part som skall övervaka att krav på hälso- och miljöskydd uppnås. Jämrförelse mellan kounalt reningsverk och enskilt avlopp. Mekansik, biologisk och kemisk rening redovisas med siffrorna, resp. 3 i figuren. Överst ett kounalt verk och nederst ett enskilt avlopp. Ur bl a [] och [] kan man utläsa följande: Det finns c:a miljon enskilda avlopp i Sverige. Varje år anläggs mellan 0 000-5 000 enskilda avlopp. C:a 60 % av fastigheterna är avsedda för permanent boende. Resterande del är fritidshus. Utsläppen från enskilda avlopp utgör en förhållandevis stor källa för övergödning vatten. 40 % av de enskilda avloppen har inte godkända anläggningar. Fortfarande finns många fastigheter med enbart slamavskiljare utan efterföljande rening. Genom att enbart åtgärda dessa erhålls en mycket stor miljövinst. Nuläget i kounerna varierar mycket i flera avseenden, t ex vad gäller inventering av enskilda avlopp till andelen god kända enskilda avloppsanläggningar. En slutsats av detta är att takten med vilken enskilda avlopp anläggs måste ökas avsevärt. Dels för att vi inom rimlig tid skall kunna bygga bort den miljöbelastning som ej godkända anläggningar innebär. Dels för att vi skall hinna med att byta ut de enskilda avlopp, som uppnått sin tekniska livslängd, se vidare i avsnitt 3. Den forskning som ligger till grund för utförandet av enskilda avlopp utfördes under 970- och -80 talet. För den som önskar läsa vidare rekoenderas [3] som är en lättläst saanställning av ett större forskningsprojekt. 4 [ ]=Se referenser sidan 63

. Lagstiftning och föreskrifter Den januari 999 trädde miljöbalken i kraft. Miljöbalken ersatte då flera andra lagar inom området. I miljöbalken finns de regler som varje fastighetsägare är skyldig att iaktta vad gäller det enskilda avloppet. Fastighetsägaren skall känna till de risker för miljön och människors hälsa som verksamheten kan tänkas orsaka. Han skall agera på ett sådant sätt att han undviker olägenhet för miljö och människors hälsa. Detta är en påtaglig skärpning av fastighetsägarens ansvar jämfört med tidigare lagstiftning. Dessutom anger miljöbalken att man skall sträva efter att bl a hushålla med resurser och sluta kretslopp, se figur 4. Figur 4 Miljökrav på enskilda avlopp. Förr ledes ofta orenat avloppsvatten rakt ut i en recipient, se i figuren. Under 970 talet, i figuren, kom krav på rening som innebar att avloppsvatten renas, dock utan att näringsämnen ingår i ett slutet krestlopp. Krav på att sluta krestlopp, 3 i figuren, koer att leda till att ny teknik för enskilda avlopp tas i bruk. Förordningen (998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd styr också utförandet av enskilda avlopp. Implementeringen av EU s Vattendirektiv väntas ytterligare öka fokus på de enskilda avloppen. Trots att miljöbalken nu varit i kraft i snart 0 års tid har den inte lett till någon nämnvärd ökning av aktiviteten när det gäller att byta ut ej fungerande anläggningar. En orsak till detta kan vara att lagstiftningen uppfattats som oprecis och att vare sig en enskild fastighetsägare eller en koun klarat att tolka innebörden av lagstiftningen. Andra troliga orsaker är att fastighetsägaren inte är fullt medveten om sitt ansvar när det gäller det enskilda avloppet och att kounerna inte prioriterat sin roll som tillsynsmyndighet. Centrala riktlinjer för enskilda avlopp efterlystes och i augusti 006 kom allmänna råd från Naturvårdsverket [4]. De allmänna råden avser tillämpningen av vissa bestäelser i de lagar och förordningar som styr utförande och drift av enskilda avlopp. I tillägg till dessa allmänna råd har Naturvårdsverket för avsikt att under 008 publicera en handbok som ger ytterligare riktlinjer för utförande och drift av enskilda avlopp. De allmänna råden pekar bl a på följande: Den som har ett enskilt avlopp skall ha sådan kunskap att avloppets funktion säkerställs, d v s att reningsresultatet skall nå ställda krav. Att den dimensionerande belastningen för ett hushåll i stort alltid skall baseras på 5 pe och åretruntboende Att det finns två olika skyddsnivåer för enskilda avlopp, normal eller hög skyddsnivå se avsnitt.. Riktlinjer för lokalisering, d v s var man väljer att förlägga det enskilda avloppet Att kounerna har ett ansvar för att skapa förutsättningar för kretsloppshantering av avloppsfraktioner Vikten av skötsel och kontroll av det enskilda avloppet och att dokumentation av detta sker Normalt handläggs ärenden rörande små avloppsreningsanläggningar av miljökontoret i kounerna. Kounen är som tidigare nämnts tillstånds- och tillsynsmyndighet. De allmänna råden ger kounen riktlinjer för t ex vad en ansökan om tillstånd för enskilt avlopp skall innefatta.. Dimensionering, skyddsnivåer och reningsresultat Dimensionering ska som tidigare sagts ske för ett hushåll om fem personer med ett specifikt flöde av 50 00 liter per person och dygn för KL+BDTvatten respektive 00 50 liter per person och dygn för enbart BDT-vatten. Ur figur 5 kan man utläsa vilka mängder föroreningar man enligt de allmänna råden kan anta att orenat avloppsvatten innehåller. Orenat avloppsvatten BOD7 Tot-P Tot-N Urin g/p, d 5 Fek. + papper g/p, d 5 0,5,5 Föroreningar i orenat avloppsvatten. Figur 5 BDT g/p, d 8 0,5 (0,5-0,6),4 Tot. per person g/p, d 48 4 Halt? mg/l 80 (50-350) (5-5) 80 Källa: Naturvårdsverket, NFS 006:7, bilaga BOD = biokemisk syreförbrukning, P = fosfor, N = kväve. Forforinnehållet i BDT-vatten varierar beroende på om fosfatfria tvättmedel används eller ej. Den lägsta nivån motsvarar om enbart fosfatfria hushållskemikalier används.. Kursiverade halter är beräknade under antagande att en person producerar 70 l spillvatten per dygn. [ ]=Se referenser sidan 63 5

. Inledning Kounen fastställer vilken skyddsnivå som skall gälla i det enskilda fallet. När kounen skall fastställa om det är normal eller hög skyddsnivå har kounen enligt de allmänna råden att ta hänsyn till omgivande natur där man skall beakta bl a särskilda skyddsintressen, vattentäkter, badplatser. Utifrån angiven skyddsnivå så ställs sedan olika krav på hälso- och miljöskydd. I figur 6 redovisas normal- och hög skyddsnivå samt tillhörande reningsresultat utifrån vad som anges i de allmänna råden. 3. Tekniska lösningar för enskilda avlopp I figur 3 redovisades de vanligaste olika reningsstegen för kounala reningsverk och enskilda avlopp. Följande sker i de olika stegen: Fysikalisk eller mekanisk rening där avloppsslam avskiljs från avloppsvattnet. Biologisk rening där organiskt material bryts ner med hjälp av bakterier under närvaro av syre. Kemisk rening av fosfor där man med endera aktivt med hjälp av kemikalier fäller ut fosfor så att ett kemslam bildas alternativt arbetar med ett passivt filter där fosfor adsorberas (fastnar) i en filter massa. Biologisk rening av kväve Någonstans i processen måste man också säkerställa att man har en tillräcklig hygienisering, d v s att man reducerar för risken för smittspridning både via det renade avloppsvatten och slaet som läggs upp på land. Ju mindre en avloppsreningsanläggning är desto större är variationerna i flöde och föroreningshalt. För att ge ett jämnt och bra reningsresultat krävs därför ett robust system som tål stora variationer. Det är dock på sin plats att påpeka att hur stora variationer som helst klarar ingen reningsanläggning och här har fastighetsägaren ett ansvar att vara uppmärksam på förändringar som kan leda till problem, t ex att man installerar ett stort hörnbadkar vilket när det tappas innebär ett flöde som det enskilda avloppet inte är dimensionerat för. Reduktion av förorening BOD Tot-P Tot-N Reduktion % Normal skyddsnivå 90% 70% Grundkrav Hög skyddsnivå 90% 90% 50% Utsläppt mängd g/p, d Normal skyddsnivå 5 0,6 Hög skyddsnivå Källa: Naturvårdsverket, NFS 006:7 BOD = biokemisk syreförbrukning, P = fosfor, N = kväve. Kursiverade halter är beräknade under antagande att en person producerar 70 l spillvatten per dygn.. Kan räknas om till utsläpp per person och dygn alternativt till halt, se NFS 006:7, bilaga. 5 0, 7 Utgående halt mg/l Normal skyddsnivå 30 3 Hög skyddsnivå Normal skyddsnivå A. Dag- och dränvatten leds inte till spillvattenanordningen. B. Avloppsanordningen är, med undantag för eventuell infiltrerande del, tät för att hindra in- och utläckage av vatten. C. Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera. D. Avloppsanläggningen är utformad så att underhåll och service underlättas. E. Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens livslängd. F. Avloppsanordningen åtföljs av en drift- och underhållsinstruktion från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anordningens funktion. Normalt bör uppgifter som framgår av NFS 006:7, bilaga ingå. G. Avloppsanordningen är, i den mån det behövs, försedd med larm om det uppstår drift-, eller andra funktionsstörningar. Ett larm bör alltid finnas som varnar innan en sluten behållare för avloppsvatten har blivit full. H. Det finns möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som koer ut från anordningen i annat fall än när avloppsvattnet leds till en sluten behållare. Hälsoskydd Normal skyddsnivå A. Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. B. Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, kan skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Hög skyddsnivå Utöver A - B: C. Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten. Miljöskydd Krav för normal respektive hög skyddsnivå. Figur 6 Normal skyddsnivå A. Teknik som begränsar användningen av vatten används, t.ex. vattensnåla armaturer. B. Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier används. C. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD ). D. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-p). E. Avloppsanordningen möjliggör återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. F. Åtgärder vidtas för att minimera risk för smitta eller NFS 006:7 annan olägenhet för djur. Hög skyddsnivå Utöver A - C, E och F: G. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90% reduktion av fosfor (tot-p). H. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50% reduktion av kväve (tot-n). 30 40 Man kan generellt dela in reningstekniken i aktiva och passiva system. Mycket intressant att notera vad gäller kväverening är att år 004 renades endast hälften av avloppsvattnet i landets kounala reningsverk upp till en nivå som motsvarar den för hög skyddsnivå för enskilda avlopp [4]. 6 [ ]=Se referenser sidan 63

. Inledning Aktiva system Ett aktivt system består till större delen av prefabricerade enheter. Dessa s.k. paketreningsverk har förutom slamavskiljning, bio-, kem- eller filtersteg i olika kombinationer. Variationen av lösningar är mycket stor. Bl a för att minska risken för hygienisk påverkan (spridning av bakterier) från reningsverkets utsläpp kan paketreningsverket behöva kombineras med en efterföljande markbädd eller infiltration. För en bra reningseffekt behövs en regelbunden service för kontroll och justering av funktion, byte av slitdetaljer och eventuell påfyllning av kemikalier. Rätt injusterat och underhållet så erhåller man goda reningsresultat. Driftstörningar kan medföra att dåligt renat vatten rinner ut i recipienten utan att man är observant på detta sker. Intrimning/uppstart samt löpande underhåll och service för paketreningsverk bör därför utföras av servicetekniker. Passiva system Exempel på passiva system är slamavskiljare med infiltration eller markbädd. Dessa passiva system är mycket robusta och kräver endast minimalt underhåll i form av regelbunden slamtömning. För att funktionen hos de passiva systemen ska bli bra och uthållig måste de anpassas efter den lokala platsens förutsättningar med rätt lokalisering, utförande och val av material. Där marken utnyttjas för rening är det viktigt att markundersökning och förslag till placering utförs av kunnig person. Vid ett felaktigt utförande eller en ihållande överbelastning (hydraulisk eller föroreningsmässig) kan dock hela funktionen slås ut genom igensättning, vilket kan vara svårt att åtgärda. Som framgår av figur 7 vilken är hämtad ur [5] så är passiva system de helt dominerande lösningarna idag. Under överskådlig tid koer detta förhållande att bestå. Andelen aktiva lösningar koer dock att öka, framförallt mot bakgrund av krav på fosfor- och kväverening i områden med hög skyddsnivå. Härutöver finns hybridsystem med både aktiva och passiva reningssteg, t.ex. kemisk fällning av fosfor och BOD med efterföljande markbädd. 4% 3% % 3% 8% 40% Andel reningstekniker. Figur 7 Reningstekniker för enskilda avlopp Infiltrationsanläggningar Markbädd Rensbrunn Slamavskiljare Sluten tank Stenkista Källa: Naturvårdsverket, Rapport 545 3. Kretsloppslösningar Miljöbalken och de allmänna råden pekar tydligt ut att vi måste sträva mot att låta en så stor andel som möjligt av avloppsvattnet ingå i ett kretslopp. Istället för att belasta sjöar och andra vattendrag med växtnäring från vårt avloppsvatten bör vi t ex istället gödsla jordbruksmark med dessa näringsämnen. System där man avskiljer urin eller som i Norrtälje Koun arbetar med att möjliggöra spridning av kl-vatten på jordbruksmark koer att bli allt vanligare i framtiden [6, 7, 8, 9], se även figur 4. 4. Planera ditt enskilda avlopp. Placering: Välj plats för avloppsanläggningen. Kontakta din koun: Kontakta miljö och hälsoskyddskontoret i din koun. Ta reda på om din fastighet ligger i ett område där normal eller hög skyddsnivå gäller, samt vilken information dom vill ha och vilka underlag du behöver fylla i för att göra en ansökan. Jordprov: Analysera markförhållandena exempelvis genom perkolationsprov. Dimensionering: Beroende på markförhållandena dimensioneras den enskilda anläggningen med hjälp av din Dahl säljare alternativt din koun / leverantör. Anlita en entreprenör: Din koun har listor över entreprenörer. Ansök hos kounen: Skicka in ansökan och övrig information som din koun kräver. OBS! Arbete med anläggningen får inte påbörjas innan du fått godkänt ifrån din koun. Installation: Nu är det dags för entreprenören att utföra installationen med hjälp av läggningsanvisningar. Se även till att anläggningen dokumenteras med bilder och att du får en kopia av dokumenten. [ ]=Se referenser sidan 63 7

. inledning besiktning: Innan du kan ta anläggningen i drift så ska den färdiga anläggningen besiktas. Olika kouner gör på olika sätt, detta ska framgå av ditt tillståndsbeslut. användning: Följ anvisningarna som följer med anläggningen gällande drift och underhåll. Ändras flödet och/eller avloppsvattnet ordentligt under anläggningens livslängd måste detta beaktas. t ex om ni skaffar ett stort badkar. 7. ordlista Avloppsslam = slam från reningsverk, slamavskiljare eller liknande som behandlar avloppsvatten. BDT-vatten = bad-, disk-, och tvättvatten. Bottenslam = avloppsslam som är tyngre än vatten och därmed sjunker till botten i t ex slamavskiljare. Enskilt avlopp = avloppsanordning för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll om minst 5 personekvivalenter (pe) eller från gemensamhetsanläggning dimensionerade för upp till 5 pe. Filtermassa = massa som används för adsorption av fosfor. Hushållspillvatten = avloppsvatten (spillvatten) från bostäder m m där övervägande del utgörs av kl- eller bdt-vatten. Kemslam = avloppsslam som bildas genom kemisk fällning. Kl-vatten = klosettvatten. Personekvivalent = föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn. Reaktionsgaser = gas som avgår i samband med avloppsrening, t ex koldioxid, vatten, kvävgas. Recipient = grundvatten, vattendrag eller liknande dit det renade avloppsvattnet leds. Sakkunnig = person som har tillräckliga kunskaper för att utföra det arbete som avses. Ytslam = avloppsslam som är lättare än vatten och därmed flyter på ytan i t ex slamavskiljare. 8 [ ]=Se referenser sidan 63

. reningsverk inledning Minireningsverk kan användas för att behandla blandat avloppsvatten. Tekniken som används för rening är i princip densaa som i större kounala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Minireningsverk används framför allt där Hög skyddsnivå krävs men kan även användas vid normal skyddsnivå för att nå 90% rening av BOD, se tabell nedan: (enligt Naturvårdsverkets krav Nya allmänna rådet 006:7 ) BOD7 / CODcr >90% Totalfosfor (Tot-P) >90% Totalkväve (Tot-N) >50% BOD7: Biologiskt syreförbrukande ämnen CODcr: Kemiskt syreförbrukande ämnen Naturvårdsverkets krav Minireningsverk är en lösning för hela systemet. Det kan kombineras med ett efterpoleringssteg för att förbättra reduktionen av smittoämnen. Mängden smittoämnen kan vara stor om ingen efterpolering görs. I minireningsverk sker reduktion av fosfor, kväve och organiskt material. Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekoer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial. Minireningsverken är automatiserade vad gäller kemisk fällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen och levereras kompletta att använda. Minireningsverk finns anpassade för ett normalhushåll (5 personer) upp till flera hushåll. Installation av en avloppsanläggning skall alltid utföras av en sakkunnig person. Slamtömning sker - ggr per år och utförs av kounens slamentreprenör. Regelbunden, professionell tillsyn via serviceavtal bör finnas, vilket innebär minst en årlig funktionsgenomgång, byte av slitdelar vid behov och i vissa fall provtagning. De flesta kouner ger bara tillstånd för minireningsverk om serviceavtal finns. Användarens ansvar består i att fylla på kemikalier vid behov samt att titta till verket då och då. Anläggningarna är försedda med larmfunktion som indikerar t ex vid driftsstopp eller om påfyllning av kemikalier behövs. Provtagningsbrunn bör finnas på utgående vatten. Ta hjälp av Miljö och hälsa vid planeringen av fastighets avloppssystem. Ta hänsyn till följande vid placering av ett reningsverk på tomten. Lokala bestäelse och miljökontorets anvisningar Val av utloppsplats och utloppsmetod Utloppsplatsens avstånd till vattendrag, vatten- brunn eller drick vattentäkt Avståndet till berggrunden Grundvattnets nivå och flödesriktning Höjdförhållanden och markytans utseende Skyddsavstånd till väg, grannens gräns Närhet till väg så att slamtömning kan ske Reningsverkets placeras så att ingen fordonstrafik sker över reningsverket 9

. reningsverk minireningsverk biokem allmänt Biokem minireningsverk är ett system för biologisk-kemisk avloppsrening. Det är avsett speciellt för bostadshus som används året om, ett avloppsreningssystem för enskilda fastigheter i glesbygden utan kounalt avloppsnät. Till Biokem minireningsverk kan fastighetens allt avloppsvatten ledas. Från byggnaden leds avloppssvatten längs avloppsrör till reningsverket. Det renade avloppsvattnet pumpas vidare ut i terrängen till en utsläppsplats som godkänts av myndigheterna alternativt till en efterpoleringsbädd. Processtanken Biokem 6 är tillverkad av polyeten, övriga Biokem är tillverkade av glasfiberarmerad plast. utrustning I BioKem ingår en processtank med en integrerad stos (gäller för BioKem 6,0,5 EN SE) samt ett utrustningsskåp. För övriga modeller levereras stosen separat. Utöver detta ingår en centralenhet som styr processen. Komponenter som kompressor, kemikaliepump finns i utrustningsskåpet. Luftningsdysor finns i tanken. Med produkten levereras en utförlig installationsanvisning. Till BioKem 6,0 och 5 ingår förankringsband. Funktion I Biokem utnyttjas såväl biologiska som kemikaliska reaktioner vid behandlingen av fastighetens avloppsvatten. I saa processtank sker periodvis luftning, sedimentering och utpumpning av klarnat och renat vatten. Ett sats räcker tiar vilket betyder att reningsverket behandlar två satser per dygn. Reningsprocessen styrs med en centralenhet som prograerats med drifttider. Med hjälp av luftningen tillförs processen nödvändigt syre för mikrobernas funktion och aktiv slam / avloppsblandningen i tanken blandas om. Flockningsmedel pumpas in en gång i slutet av varje luftningsperiod. På dagen och natten bildas det minst avloppsvatten och då tar luftningen paus. I detta reningsskede får aktiv slaet sedimenteras ned i processtankens botten. Vattenförbrukningen på natten och på dagen blandar inte om det klara ytskiktet, eftersom mellanväggen förhindrar vattnet från att ströa in på töningspumpens sida. I slutet av reningsskedet pumpas det renade och klarnade ytvattnet ut i ett öppet dike eller annan motsvarande plats. Aktivslaet som växer i processtanken svarar för processens biologiska rening. Aktivslaet utnyttjar det organiska materialet i avloppsvattnet som näring. Mikroberna, urdjuren och algerna i aktivslaet bryter ned dom organiska beståndssdelarna främst till koldioxid och vatten. Reningsverket är dimensionerat så att det aktivslam som bildas i processtanken växer mycket långsamt. Aktivslaet ska reduceras i snitt gång år. Ökningen av aktivslaet kan iaktas med fällningsprov eller genom att man fastställer dom fasta partiklarna i laboratorium. Den kemiska reningen av processen utförs med flockningsmedlet aluminiumklorid. Det doserade flockningsmedlet i processtanken fäller ut fosfor i lösningsform. Under sedimenteringen sjunker fosforfällningen ned till tankens botten tillsaans med aktivslaet. Fosfor som utfälls i processtanken under flera månaders tid avlägsnas i samband med töningen av aktivslaet. I den satsvisa processen försvinner även kvävet från avloppsvattnet. En rätt dimensionerad luftningskapacitet är tillräcklig för att omvandla aoniumkväve till nitratkväve. Under sedimentering när avloppsvattnet / aktivslamblandningens syrehalt sjunker reduceras nitratkvävet, dvs. det omvandlas till kvävgas och upplöses i luften.. Processen startar med luftning, då syre tillförs för mikrobernas funktion i processen och aktivslaet rörs om.. Den biologiska reningen sker i aktivslamprocessen där mikroberna bryter ner de organiska substanserna i avloppsvattnet. 3. Kemikaliedosering. Den fosfor som lösts upp i avloppsvattnet utfälls med hjälp av flockningsmedlet. 4. Under sedimenteringen sänks aktivslaet och den utfällda fosforn i processtankens botten. 5. I slutet av sedimenteringen har aktivslaet sjunkit ner till ett tätt skikt på tankens botten. Nitratkvävet reduceras och upplöses som kvävegas i luften. 6. Behandlingen avslutas med tömning av det renade avloppsvattnet från tankens yta ut i avloppet och processen börjar om från början med luftningen. 0

. reningsverk installation Installation av Biokem skall alltid utföras av en sakkunnig person. Manualen som bifogas Biokem beskriver tydligt hur installationen skall utföras på korrekt sätt. Tanken grävs ner i marken och förankras enligt instruktioner, Därefter monteras utrustningsskåpet på processtankens stos till önskad nivå. För Biokem 0-90 grävs utrustningsskåpet ned bredvid tanken. Inget krav på jordart eller jordtyp. Vid max höjdmått 000 (avstånd vatteningång/färdig markyta) är totalt förläggningsdjup 450 för Biokem 6, 0 och 5. För styr- och kontrollenheten krävs ett isolerat och varmt utrye. serviceavtal Serviceavtal ska alltid tecknas för att säkerställa att verket är tillförlitligt med avseende på reningsgrad och funktion. Generellt är detta ett krav från kounens sida. Vid köp av Biokem reningsverk ingår alltid ett -årigt serviceavtal med Dahl/NVS. Detta avtal kan förlängas till en årlig kostnad. Avtalet innebär dels att NVS ansvarar för uppstarten, för att säkerställa att installationen av BioKem är utförd på rätt sätt samt att centralenheten blir korrekt inställd. Dels utföra service vid två tillfällen, där ett antal punkter enligt ett Serviceprogram skall utföras, ex. kontroll av kompressor och doseringspump för flockningsmedel. Samtliga punkter finns beskrivna i serviceavtalet. Efter utförd uppstart och service erhåller kunden ett serviceprotokoll. NVS finns representerade i hela Sverige med auktoriserad och kunnig personal. NVS har som målsättning att kunna ge kunderna behövlig hjälp inom 4 tiar vid oförutsedda problem. I Serviceavtalet står även angivet att slutkunden skall ansvara för att utföras vissa åtgärder under året för att säkra verkets funktion. Exempelvis boka slamtömning, påfyllning flockningsmedel, kontrollera aktiv slaet. Ett larm indikerar när nivån på flockningsmedel är för låg och påfyllning skall göras. Vid larm har man ca. en månad på sig att fylla på. tillval Provtagningsbrunn D45, Brunnen placeras efter processtanken. Används för att ta vattenprover och kontrollera vattenutsläppet. Efterpoleringspaket, bestående av dagvattenkasseter eller biomoduler. Genom att fördröja vattenutsläppet får man en bakteriereduktion. Beroende på hur utsläppsplatsen ser ut kan det finnas varierande krav. Exempeln nedan beskriver hur man kan utföra en efterpolering med dagvattenkassetter för Biokem 6 och 0.. Är det en jord som tillåter infiltration kan man göra detta genom att använda s.k. dagvattenkassetter, en slags stenkista i plast. 6 st dagvattenkassetter läggs med kort sida mot varandra, volym 5 liter. Dagvattenkassetterna skall omslutas av en genomsläpplig fiberduk och därefter låta vattnet infiltreras i marken. Ett 80 cm tjockt lager av befintliga jordmassor läggs på kassetterna vid normal belastning. Sandbädden skall ex. bestå av ca 30 cm infiltrationssand 0 8 ( 4). Vid dåliga markförhållanden rekoenderas att på botten av schaktet lägga ett 0-30 cm tjockt dränerande lager av makadam 8-6. Bädden bör göras ca 0 cm större än vad kassetterna är.. Tillåter inte marken en ordinär infiltration kan man göra en markbädd, saa princip som vid normal markbäddsanläggning. Dagvatten kassetterna läggs på saa sätt som enligt punkt. I botten på markbädden runt dräneringsrören läggs ett 5 cm tjockt lager av 4 8 kross, runt dräneringsrören. Ovanpå detta läggs sedan ett 30 cm tjockt lager av infiltrationssand storlek 0 8 ( 4). Även i detta fall görs bädden ca 0 cm större än vad kassetterna är. Vill man skapa en fördröjning för utsläppsvattnet innan det går vidare, kan man lägga en tät fiberduk runt bädden så att infiltration förhindras. Dimensionen för 6 st dagvattenkassetter. Längd 6,0 m Bredd 0,5 m Höjd 0,4 m

. reningsverk efterpolering biokem Innehåll i grundpaket och tilläggspaket finns beskrivet på sidan 3. BioKem 6 och 0 BioKem 5 BioKem 0 BioKem 30 BioKem 40 Normal belastning (50 l/pe) 900/500 l/d 50 l/d 3000 l/d 4500 l/d 6000 l/d Aquacell Dagvattenkassett st Grundpaket (5 l) st Grundpaket (78 l) 3 st Tilläggspaket st Grundpaket (304 l) 6 st Tilläggspaket st Grundpaket (3456 l) st Tilläggspaket st Grundpaket (4608 l) 6 st Tilläggspaket BioKem 50 BioKem 60 BioKem 70 BioKem 80 BioKem 90 Normal belastning (50 l/pe) 7500 l/d 9000 l/d 0500 l/d 000 l/d 3500 l/d Aquacell Dagvattenkassett st Grundpaket (5760 l) 4 st Tilläggspaket st Grundpaket (69 l) 30 st Tilläggspaket st grundpaket (8064 l) 38 st Tilläggspaket st grundpaket (904 l) 4 st Tilläggspaket st Grundpaket (076 l) 47 st Tilläggspaket Ovanstående lista är rekoenderad med förutsättningarna att infiltrationen i marken under efterpoleringspaketet är min.5 x dygnsbelastningen Godkännanden Biokem är typgodkänd enligt EN 566-3. Biokem har testats av en oberoende instans, Syke. reningsresultat Genomsnittliga reningsgrader BioKem reduktion Naturvårdsverkets krav FINLANDS MILJÖCENTRAL Forskningsprograet för produktion och konsumtion Finnå forskningsstation BOD7 / CODcr 97% >90% Totalfosfor (Tot-P) 90% >90% Totalkväve (Tot-N) 54% >50% Dessa reningsresultat förutsätter att tanken töms gånger per år och att reningsverket är rätt installerat och rätt inställt med avssende på flockningsmedel. BOD7: Biologiskt syreförbrukande ämnen CODcr: Kemiskt syreförbrukande ämnen TESTRAPPORT ID-nuer SYKE-004-A-3-A4/4 007-3-6 Biokem 6 minireningsverk för satsvis rening Wavin-Labko Oy Faktorer som påverkar kostnaderna för minireningsverket Elförbrukning Slamtömning Fällningskemikalie Servicekostnad tekniska data Modell Material Vattengång in Vattengång ut Längd Bredd Höjd Max bygghöjd Total volym Slamvolym Vikt kg Biokem 6 EN SE PE 450 400 0 590 80* 450,8 m 3, m 3 80 Biokem 0 EN SE GAP 450 400 850 600 80* 450 4,5 m 3,8 m 3 500 Biokem 5 EN SE GAP 450 400 4000 600 80* 450 6,7 m 3,7 m 3 400 Biokem 0 GAP 000 950 700 00 00 3350 8,3 m 3, m 3 560 Biokem 30 GAP 000 950 3500 00 00 3350, m 3 3,3 m 3 700 Biokem 40 GAP 000 950 400 00 00 3350 3, m 3 4,0 m 3 850 Biokem 50 GAP 000 950 500 00 00 3350 7,4 m 3 5,4 m 3 950 Biokem 60 GAP 000 950 6000 00 00 3350 0, m 3 6,4 m 3 050 Biokem 70 GAP 000 950 6900 00 00 3350 3, m 3 7,3 m 3 Biokem 80 GAP 000 950 7400 00 00 3350 5, m 3 8, m 3 300 Biokem 90 GAP 000 950 8500 00 00 3350 9, m 3 9,6 m 3 463 * Integrerad stos Grönmärkta artiklar finns på lager Dahl Sverige AB

. Reningsverk Produkter / sortiment Biokem 6 Biokem 0 Rsk nr: Modell Hushåll Består av 9073 Biokem 6 Biokem 6, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90735 90733 Biokem 0 Biokem 0, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90736 - Biokem 5-3 Biokem 5, Rsk nr: 567988, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 0 3-4 Biokem 0, Rsk nr: 567989, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 30 4-6 Biokem 30, Rsk nr: 567990, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 40 6-8 Biokem 40, Rsk nr: 56799, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 50 8-0 Biokem 50, Rsk nr: 56799, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 60 0- Biokem 60, Rsk nr: 567993, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 70-4 Biokem 70, Rsk nr: 567994, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 80 4-6 Biokem 80, Rsk nr: 567995, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 - Biokem 90 6-8 Biokem 90, Rsk nr: 567996, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: 567904, Serviceavtal -år, Art nr: 90737 OBS! Biokem säljes endast inklusive Serviceavtal och Flockningsmedel. Tillbehör Rsk nr: Benämning Övrigt 567904 Flockningsmedel PAX 5l Rsk nr: 567904 36048 Grundpaket efterpolering Biokem 6 st dagvattenkassetter, Rsk nr: 36049, 8 st clips, Rsk nr: 36048, 6 st stapelpinnar, Rsk nr: 36046, st reducering 60x0, Rsk nr: 353963. 36044 Tilläggspaket efterpolering Biokem st dagvattenkassett, Rsk nr: 36049, 4 st clips, Rsk nr: 36048, st stapelpinnar, Rsk nr: 36046 3 90786 Markbädd 4 4768 Tät guiduk EPDM, Dim. 6,x5 m. Tjocklek=,4 358368 Provtagningsbrunn komplett D45 st provtagningsbrunn PE D=45, Rsk nr: 35785, st plastlock D=45, Rsk nr: 704000. 56363 Förankringsband L=5,5 m (Ingår för Biokem 6, 0 och 5) 56366 Förankringsdon För dubbning i berg 5636 Jordankare st lock, st förankringsband 8 m. Åtgår ca. 5x4, meter fiberduk för Biokom 6 & 0. Information se sidan 60. 3 Information se sidan 4. 4 Se produktöversikt sid 36-4. Grönmärkta artiklar finns på lager Dahl Sverige AB 3

. reningsverk reningsverk baga easy allmänt BAGA Easy kan användas för permanent boende samt även för fritidsboende eftersom den kan stå still långa perioder men startar automatiskt med omedelbar rening så fort det koer in vatten till verket. BAGA Easy finns i standardutförande för -6 hushåll. Större anläggningar dimensioneras på begäran. Slamavskiljarna tillverkas i glasfiberarmerad plast. utrustning BAGA Easy reningsverk består av: BAGA Slamavskiljare BAGA BioModul BAGA Reningsutrustning (Består av automatikskåp, pump och filter) Funktion Hur det fungerar. När nivån stiger i reningsverket startar en pump som pumpar ut behandlat vatten till den efterföljande biobädden. Samtidigt tillsätts flockningsmedel flödesproportionellt direkt i slamavskiljarens inloppscylinder och mixas med det inkoande avloppsvattnet. I den efterföljande mark- eller infiltrationsbädden, uppbyggd av BAGA BioModuler sker en biologisk rening. För att få en hög biologisk rening krävs god tillförsel av syre. Syretillförseln sker naturligt genom luftningsrören till biomodulerna. BAGA biomodulers rörformiga konstruktion gör att syre lätt passerar igenom biomodulerna vilka fungerar som bärarmaterial för bakterierna i den biologiska reningen. Bädden hos BAGA Easy blir lågbelastad eftersom fosfor och BOD redan har blivit kraftigt reducerat i reningsverket genom den flödesproportionella inblandningen av flockningsmedel. Genom att inget slam eller partikulära föroreningar kan koa ut till bädden tack vare filtret, ökar kvävereduktionen markant jämfört med en vanlig bädd. I BAGA Easy finns ett filter där allt utgående vatten passerar, innan det når bädden. Filtret garanterar att utgående vatten är helt fritt från slam och partikulära föroreningar. Filtret är en viktig del i processen eftersom eventuellt slam eller partikulära föroreningar i bädden försämrar den biologiska reningen. Flockningsmedlet drar åt sig föroreningar och bildar flockar som sjunker ner i slamavskiljarens slaagasin. Förutsättningen för att flockningsmedlet skall fungera är att det tillsätts i rätt mängd i förhållande till inkoande vatten ( flödesproportionellt ) samt att inblandningen sker på ett effektivt sätt. Den integrerade pumpen pumpar ut till biobädden via en 50 PEM slang. Detta innebär att man inte behöver ha självfall till biobädden och att man även kan ha bädden långt ifrån reningsverket. Detta underlättar placeringen av biobädden. provtagning I reningsverket på utgående vatten finns en provtagningsslang för kontroll av vattenkvalitén. 4

. reningsverk supportavtal Supportavtalet består av ett egenkontrollprogram, reservdelar och telefonsupport samt funktionsövervakning (F-SMS). Genom att teckna ett supportavtal med BAGA erhåller du: - Kontinuerlig övervakning av verkets funktioner dygnet runt - Meddelande till din telefon - Information om anläggningens status - Meddelar när flockningsmedlet börjar ta slut - Automatiska leveranser av flockningsmedel BAGA lämnar en funktions- och processgaranti vid tecknande av supportavtal, förutsatt att verket installeras, dokumenteras och sköts enligt angivna föreskrifter vid normal vattenkvalitet. Supportavtalet tecknas direkt med BAGA. tillval Beskrivning uppbyggnad av infiltrationsbädd respektive markbädd se sidan -3. reningsresultat Genomsnittliga reningsgrader BAGA Easy reduktion Naturvårdsverkets krav. Inlopp. Inloppscylinder 3. Slaagasin 4. Flödesfördelningsskiva 5. Integrerad pumpbrunn 6. Utlopp 7. Lyftöglor 7 BOD7 / CODcr 95-98% >90% Totalfosfor (Tot-P) 90-99% >90% Totalkväve (Tot-N) 60-80% >50% BOD7: Biologiskt syreförbrukande ämnen CODcr: Kemiskt syreförbrukande ämnen 5 6 4 Faktorer som påverkar kostnaderna för reningsverket: Elförbrukning Slamtöning Fällningskemikaler 3 tekniska data Modell Material Vattengång in Vattengång ut Diameter Utv. Max bygghöjd BAGA Easy hushåll GAP 80 080 000 850 4,0 m 3 3,0 m 3,5 m 3 70 BAGA Easy hushåll GAP 480 380 000 50 5,0 m 3 4,0 m 3,5 m 3 0 BAGA Easy 3-6 hushåll GAP 870 770 400 800 8,5 m 3 6,5 m 3 4,0 m 3 450 Tot. volym Våtvolym Slamvolym Vikt kg 5

. reningsverk produkter / sortiment Rsk nr: Modell Hushåll Består av 567853 BAGA Easy st Slamavskiljare, Rsk nr: 5664, st Reningsutrustning, Rsk nr: 567866, st Biomodulpaket, Rsk nr: 46384 56657 BAGA Easy st Slamavskiljare, Rsk nr: 56643, st Reningsutrustning, Rsk nr: 567867, st Biomodulpaket, Rsk nr: 46384 - BAGA Easy 3-4 3-4 st Slamavskiljare, Rsk nr: 56644, st Reningsutrustning, Rsk nr: 567868, 3 st Biomodulpaket, Rsk nr: 46384 - BAGA Easy 5 5 st Slamavskiljare, Rsk nr: 56644, st Reningsutrustning, Rsk nr: 567868, 4 st Biomodulpaket, Rsk nr: 46384 - BAGA Easy 6 6 st Slamavskiljare, Rsk nr: 56644, st Reningsutrustning, Rsk nr: 567868, 5 st Biomodulpaket, Rsk nr: 46384 46384 består av 9 st moduler, 0 meter spridarrör, st ventilationsrör och geotextil x 4 m. L=0 m, B=0,55 m, H=0,8 m. tillbehör Rsk nr: Benämning Övrigt - Flockningsmedel 5666 Förlängningsrör D=600, L=000, GAP 3 90786 Markbädd för biomodul 4 4768 Tät guiduk EPDM, Dim. 6,x5 m. Tjocklek=,4 46387 Tät markduk - hushåll Mått 6x3 m inkl. st genomföring för markrör 46388 Tät markduk 3-6 hushåll Mått 6x3 m inkl. st genomföring för markrör 56363 Förankringsband L=5,5 m 56366 Förankringsdon För dubbning i berg 5636 Jordankare st lock, st förankringsband 8 m. 5660 Easy förhöjningsset 30-50 cm förhöjning av pumpen till BAGA Easy. Används då reningsverkets hals har förlängts. Säljes endast av BAGA. Information se sidan 60. 3 Information se sidan 4. 4 Se produktöversikt sid 36-4. övriga minireningsverk Rsk nr: Benämning 5665 BAGA Kompakt med UF membran för ett hushåll 5666 BAGA Kompakt med UF membran för två hushåll 5667 BAGA Kompakt med UF membran för tre-fyra hushåll 5668 BAGA Kompakt med UF membran för fem-sex hushåll Rsk nr: Benämning 5679 Bio Trap C5 Minireningsverk 5 PE 5679 Bio Trap Minireningsverk 0 PE 56786 Flockningsmedel PAX 6 5 l Rsk nr: Benämning 567946 Minireningsverk för ett hushåll komplett paket B5 KB 567945 Minireningsverk för ett hushåll komplett paket B5 S 567947 Minireningsverk för ett hushåll komplett paket K5 F Rsk nr: Benämning 567869 Minireningsverk för ett hushåll 567870 Minireningsverk för två hushåll 567839 Flockningsmedel PAX XL 60 5 l 6 Grönmärkta artiklar finns på lager Dahl Sverige AB

3. Infiltrationssystem Inledning Infiltrationssystem och markbäddar I infiltrationsystem och markbäddar passerar avloppsvattnet långsamt ned i marken under tiden som en naturlig biologisk och kemisk reningsprocess sker. Innan vattnet infiltreras, passerar det en slamavskiljare där grövre slampartiklar såsom slam och papper skiljs bort. För att föroreningarna i avloppsvattnet ska brytas ner snabbt och effektivt måste infiltrationsanläggningen och markbädden vara ordentligt luftad och syretillgången god. Infiltration eller markbäddar kan anläggas med självfall eller pumpning. Livslängden på en infiltrations- eller markbädd uppskattas till ca. 0-5 år. Infiltration med självfall Ordinär infiltration fungerar genom att utnyttja tyngdlagen. Efter att ha passerat en slamavskiljare går vattnet till en fördelningsbrunn som delar upp vattnet på ett antal spridningsledningar alternativt är att vattnet fördelas ut via en spridningsledning på en biomodulbädd. Spridningsledningarna är perforerade för att vattnet ska spridas i marken/biomodulerna. Markbädd Markbädd är lösningen om infiltration inte är möjlig. Oftast väljer man markbädd pga att underliggande jordlager är så täta att det är risk för dämning vid infiltration men det kan också vara hänsyn till omgivningen, t ex en närliggande dricksvattenbrunn, vilken riskeras att smittas ned vid infiltration. Spridningsdelen utföres som en vanlig infiltration men den kompletteras med en underliggande uppsamlingsdel. Denna del fångar upp vattnet efter att det har passerat den markbäddssand alternativt biomoduler som finns här emellan. Det renade vattnet leds till en recepient. Infiltration med pumpbrunn Denna metod används när man inte kan utnyttja markens självfall eller när placeringen av infiltrationen måste ske med särskild miljöhänsyn. En pumpstation placeras då mellan slamavskiljaren och infiltrationen. Delat avloppssystem Beroende på skyddsnivå kan det i vissa fall krävas att toalettvattnet (KL) samlas separat i en sluten tank. Detta gäller för särskilt känsliga områden där man vill undvika utsläpp av fosfor och kväve. Tankens volym avgör hur ofta den behöver töas. Övrigt hushållsspillvatten (BDT) infiltreras eller leds till en markbädd. 7

3. Infiltrationssystem Så här anlägger du ett infiltrationssystem A. Markrör Markrören dras från hus till slamavskiljare. Läggs stabilt i stampad sandbädd. Lutning minst 0-0 (- cm/m). På långa ledningar >5 m skall rensbrunnar placeras. B. Slamavskiljaren Slamavskiljaren skall läggas i våg i sandbädd. Om den läggs i vattensjuk jord skall den förankras om detta behövs. C. Fördelningsbrunnen Brunnen ställs i våg i sandbädd. I fördelningsbrunnen sitter reglerenheterna, som justeras så att exakt fördelning av vattenmängd erhålls. Jämn fördelning över hela bädden förlänger livslängden och reningsgraden. Dämpningen i botten hindrar ojämn fördelning vid svall. D. Fördelningsrören Rören monteras på fördelningsbrunnen och läggs i sand. Fallet bör vara 5-0 (0,5- cm/m). E. Infiltrationsbädden Bädden skall bestå av 30-40 cm tvättad makadam med stenstorlek -4 /6-3. Rörgravensjord botten skall vara i våg och slät men ej pressad - ingen stampning och inga fordon. Infiltrationsbädden kan alternativt utföras som gemensam bädd för flera spridarrör eller i separata strängar, Infiltrationsbädd se bild. Strängar kan läggas i olika riktningar Separata från fördelningsbrunnen. Infiltrationsbäddens area är beroende strängar av markens förmåga att ta upp avloppsvatten. Denna förmåga varierar runt om i landet. Rådfråga Miljöskyddskontoret i din koun. Markbädd F. Spridarrören Separata strängar Rören läggs i infiltrationsbädden med hålen nedåt i 0,5- cm/m lutning. Koppla flexböjar/markböjar och för upp fördelningsrör ovan mark i bäddens slutände. Montera ventilationshuvar. Täck rören med minst 5 cm makadam.täck makadamen med fiberduken. Återfyll rörgraven med material som ej innehåller lera eller sten. Integrerad fördelning A Separata strängar F Gemensam bädd F B D E F Välj material Infiltrationsbädd separata strängar Jordåterfyllnad Makadam -4 / 6-3 F S pridarrör 00 cm Fiberduk min 00 cm Fiberduk Spridarrör Uppsamlingsrör S pridarrör 00 cm A = Min 5 cm Sand Jordåterfyllnad och makadam Kvaliteten på de sand- och makadaaterial som används bör följa A Makadam anvisningarna 6-3 i Naturvårdsverkets skrift Små avloppsanläggningar []. -4 / Materialskiljande i kounerna har ofta god kännedom om var du Miljöskyddskontoret skikt kan 4-8 få tag i de rätta materialen för din infiltrations- eller markbädd. A Markbäddssand måste vara tvättad för att undvika igenslamning av rör och Makadamen 0-8 bädd. Makadam I annat fall kan livslängden på anläggningen förkortas. -4 / Materialskiljande 6-3 skikt mellan bäddens lager bör vara finare grus, typ A = Min 5 cm trädgårdssingel. Ovan bädden används fiberduk för att skilja återfyllnadsmaterialet (humus) från makadamen. A 80 cm 40 cm 40 cm 40 cm 80 cm 80 cm 8 [ ]=Se referenser sidan 63