Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammar

Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammar Den rödlistade mindre hackspetten häckar i alsumpskogen vid Mölndalsån Foto: K. Ström Kåre Ström Ornis Pelagicus Rapport nr 8/2010 På uppdrag av Härryda kommun 1

Förord Föreliggande rapport nr 8/2010, Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade våtmarksdammar, har utförts av Ornis Pelagicus, Kåre Ström Ekologi- konsult, på uppdrag av Härryda kommun. Kontaktpersoner har varit Lars Rohdin, Sektionen för samhällsbyggnad och Erik Cardell, Sweco Environment AB i Göteborg Samtliga foton är tagna av Kåre Ström i samband med inventeringen och utredningsuppdraget 2010. Kungälv den 25 augusti 2010 Kåre Ström Ornis Pelagicus Kåre Ström Ekologi-Konsult Tvetgatan 277 442 33 Kungälv Tel: 0303-249595, 0737-723204 2

Innehållsförteckning Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammar 1. Bakgrund 2. Uppdrag och syfte 3. Genomförande av uppdraget och metodik 4. Aktuell åsträcka - inventeringsområde 5. Beskrivning av delområden och fågelliv och resultat av inventeringen 5.1. Område 1. Säterivägen (bron) till "stora åkröken" (del av norra åstranden) 5.2. Område 2. "Stora åkröken" till Mölndalsvägen (del av norra åstranden) 5.3. Område 3. Säterivägen till Mölndalsvägen (all mark söder om ån) 5.4. Område 4. Mölndalsvägen (bron) till utloppet i Rådasjön 6. Naturvärdesbedömning 7. Planerade dammar - påverkan och konsekvenser för fågellivet m.m. 8. Åtgärdsförslag Referenser Bilagor Bilaga 1: Fågelfaunan vid Mölndalsån från Mölnlycke centrum till Rådasjön 3

Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammar 1. Bakgrund Härryda kommun har planer på anläggande av dammar vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Mölndalsvägen i centrala Mölnlycke. Dammarna utgör ett led i kommunens planerade åtgärder att begränsa effekterna av översvämningar i ån, åstadkomma dagvattenrening samt att fungera som recipient för spillvattenbräddning vid vissa extremsituationer. Utöver dammarna diskuteras även vissa andra översvämningsbegränsande åtgärder, bräddningar och fördjupningar av ån på den aktuella sträckan. Åtgärderna kommer att medföra ingrepp i naturen vid ån och påverka det biologiska livet, bl.a. fågellivet. 2. Uppdrag och syfte I uppdraget ingår att utföra en fördjupad inventering och utredning av fågellivet på den aktuella sträckan; en kompletterande inventering till den utredning som utfördes av Ornis Pelagicus för Härryda kommun under 2008 ( Ström, K, Biologisk inventering av främst vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån, delrapport åsträckan i Mölnlycke, rapport 4/2008). I uppdraget ingår en naturvärdes- och konsekvensbedömning och förslag på eventuella skadeförebyggande och kompenserande åtgärder. Det bör i uppdraget beaktas att våtmarksdammarna förläggs så att minsta möjliga skada uppstår för flora och fauna, t.ex. med hänsyn till känsliga arter, vissa träd etc. Under inventeringens gång har uppdraget utökats till att även omfatta sträckan nedströms Mölndalsvägen, dvs. reservatsområdet på ömse sidor av ån från denna väg ned till mynningen vid Rådasjön. Uppdraget som avser inventeringen under 2010 skall vara klart och avrapporterat senast 1 september. 3. Genomförande av uppdraget och metodik Inventeringen skall ses som en komplettering till en tidigare utredning 2008 (se ovan) och berör delsträckorna 1a och 1b i den tidigare inventeringen av fågellivet vid Mölndalsån. Eftersom uppdraget handlades upp först i början av juni har den initiala delen av fågelsäsongen (sträckande och rastande fågelarter på våren samt vissa tidigt häckande arter) inte kunnat genomföras. Vi har därför rekommenderat kommunen att fågellivet inventeras under perioden 1.4-15.6 under 2011, dvs. att en kompletterande utredning utförs under en begränsad period även under kommande säsong. Det bedöms som angeläget, då särskilt de vattenanknutna arterna, forsärla, strömstare, och andra arter utgör förhållandevis tidigt rastande eller häckande fågelarter och att Mölndalsån i ett regionalt perspektiv hyser betydelsefulla bestånd av dessa arter. Några av de vattenanknutna fåglarna kan även ses som karaktärsarter och ansvarsarter i kommunen. Inventeringen har utförts i form av fältinventering av häckande fåglar från mitten av juni till mitten av juli. Fältbesök har ägt rum den 15.6, 27.6, 15.7 och 10.8 under innevarande år. Vid inventeringen har använts handkikare, Leica 8x32, och har i huvudsak utförts enligt Svensson, BIN, Naturvårdsverkets riktlinjer (Svensson 1975, Naturvårdsverket 1978, Svensson, Svensson & Tjernberg 1999) och de häckningskriterier som tillämpas i atlasinventeringen. Strandmiljöerna och vissa arter eller spår av dem har även fotodokumenterats. I rapporten och i sammanställningen över observerade fåglar (bilaga 1) har arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv markerats med (EU), rödlistade arter med respektive skyddsklass (NT, VU, 4

m.fl.) enligt internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) kriterier samt fågelarter som finns förtecknade i artskyddsförordningen med (A). 4. Aktuell åsträcka - inventeringsområde Det område som ingår i inventeringen avser strandvegetationen, dvs. busk- och strandskogspartier samt våtmarker längs Mölndalsån från Mölnlycke centrum ned till åns utlopp i Rådasjön. Sträckan har delats in i delområden 1-4 och har markerats på karta (fig.1). Indelningen i fyra delområden har gjorts med tanke på möjliga placeringar av våtmarksdammar. I den tidigare inventeringen från 2008 motsvarar detta parti av delsträckorna 1a och 1b och del av 1c, där 1a omfattar strandområdet från Mölndalsvägen till åns utlopp i Rådasjön och 1b sträckan från bron vid Säterivägen till bron vid Mölndalsvägen och slutligen en mindre del av delsträcka 1c (se Ström 2008). Fig 1.Kartskiss över utredningsområdet, delområden, vid Mölndalsån (efter Lantmäteriet.) 5. Beskrivning av delområden och fågelliv och resultat av inventeringen 5.1. Område 1. Säterivägen (bron) till stora åkröken (del av norra åstranden) Detta delområde ligger norr om ån och utgör den del av strandvegetationen som ligger uppströms den stora åkröken (se karta fig.1). Det utgörs av delvis luckig eller gles översvämningsskog, s.k. alluvial lövskog, med undervegetationen är ställvis relativt tät i området. En del diken eller sumpstråk genomkorsar området. Närmast ån finns äldre alar, björkar och ekar. Området har även beskrivits i en tidigare rapport (Ström 2008). Resultatet av fågelinventeringen framgår av sammanställningen i bilaga 1. Vid fältbesöken 2010 påträffades i stort sett samma arter som vid inventeringen 2008. Vissa arter har tillkommit jämfört med inventeringen 2008, bl.a. stenknäck och gulsparv (se även sammanställning, bilaga 1). Vissa, främst tidigt förekommande rastande eller häckande arter, har inte noterats i år, t.ex. forsärla och strömstare, vilket sannolikt beror på att inventeringen påbörjades först från den 15 juni i områdena 1-3 och först den 15 juli i område 4. Bland förekommande rödlistade arter bör nämnas mindre hackspett, Dendrocopos minor, (NT), som häckade på andra sidan ån, på sydsidan (område 3). Hela inventeringsområdet utgör dock revir för mindre hackspett, som återfanns i samtliga delområden 2010. 5

Även flygga hackspettsungar påträffades i området förutom de vuxna föräldrarna. Noterbart är att även andra hackspettsarter återfanns i området, större hackspett och gröngöling. Även göktyta, Jynx torquilla, (NT) hördes i området. Bland övriga rödlistade arter noterades drillsnäppa, Actitis hypoleucos, (NT) vid ån ( Gärdenfors 2010). I området påträffades vid ett tillfälle även spillkråka, Dryocopus martius, (EU) (fågeldirektivet). Dessa båda arter och några ytterligare arter omfattas av artskyddsförordningen (SFS 2007:845), benämnda med (A). Förutom EU-arter och rödlistade arter som per definition omfattas av förordningen ingår även fågelarter som nationellt minskat med mer än 50 % under perioden 1975-2005. Dessa arter var gröngöling, Picus viridis, (A), gransångare, Phylloscopus collybita abientus (A), rödstjärt, Phoenicurus phoenicurus, (A), stare, Sturnus vulgaris, (A) och gulsparv, Emberiza citrinella,(a). 5.2. Område 2. Stora åkröken till Mölndalsvägen (del av norra åstranden ) Denna del ligger på norra sidan ån, men nedströms område 1, dvs.utgör återstoden av den strand- och översvämningsskog som ligger på norra sidan ån från Säterivägen (vid bron) och som sträcker sig ned till bron vid Mölndalsvägen. Även denna strandskogsdel är något gles eller luckig (främst närmast Säterivägen) och består av flerskiktad och olikåldrig al- och björksumpskog med flera fuktiga våtmarkspartier (rester av äldre åfåror och diken). Närmast ån finns gamla alar. Undervegetationen är ställvis mycket tät, bl.a. nedströms cykel- och gångvägsbron, som ligger strax uppströms Mölndalsvägen. Vid fältbesöken påträffades flera fågelarter som även fanns i området 2008, dock inte tidigt förekommande arter på säsongen (se ovan under område 1). Bland rödlistade arter kan nämnas drillsnäppa (NT), mindre hackspett (NT)och göktyta (NT). Dessutom tillkommer ytterligare några arter som omfattas av artskyddsförordningen (som på nationell nivå minskat med mer än 50 % under perioden 1975-2005); gransångare (A), hussvala, Delichon urbica,(a) och järnsparv, Prunella modularis, (A). Fig. 2. En delvis utglesad björksumpskog på åns norra sida mot Säterivägen (område 2). Foto. K.Ström 6

5.3. Område 3. Säterivägen till Mölndalsvägen (all mark söder om ån) Området utgörs av strand- och översvämningsskog och är belägen på Mölndalsåns sydsida och sträcker sig från bron vid Säterivägen till bron vid Mölndalsvägen. Närmast Säterivägen och en bit nedströms utgörs strandvegetationen endast av en smal remsa av lövträd mellan ån och intilliggande industriområde. Ytterligare nedströms, där ån kröker sig ( stora åkröken ) återfinns en i det närmaste helt orörd olikåldrig och flerskiktad lövsumpskog med främst gammal al och björk med mycket tät undervegetation. Andelen död ved är mycket hög. Området är avskärmat av staket etc. vid industriområdet och är i det närmaste omöjligt att nå utan att få tillträde till vissa industrianläggningar. Vid fältbesöken påträffades flera arter som även fanns i området 2008, dock inte tidigt förekommande arter på säsongen (se ovan under område 1). Fågellivet var här mycket rikt vid fältbesöken i likhet med inventeringen 2008. Det gäller särskilt vissa sångare och hackspettar. I området påträffades vid fältbesöken 2010 ett häckande par av mindre hackspett med boungar i ett bohål i en gammal al. Då ungarna blev flygga rörde de sig längs ån i samtliga områden. I området fanns mycket täta revir av lövsångare, svarthätta och härmsångare. Flera arter hackspettar noterades i området. Förutom mindre hackspett noterades även större hackspett och gröngöling och möjligen även göktyta (lätet). Bland rödlistade arter återfanns drillsnäppa (NT) och mindre hackspett (NT). Förutom de rödlistade arterna ingår ytterligare fågelarter i artskyddsförordningen; arter som nationellt minskat med mer än 50 % under perioden 1975-2005. Bland dessa arter noterades gröngöling (A), gransångare (A) och domherre, Pyrrhula pyrrhula,(a) i området. Fig.3. Alsumpskogen på Mölndalsåns södra sida med häckande mindre hackspett (område 3) Foto: K.Ström 7

5.4. Område 4. Mölndalsvägen (bron) till utloppet i Rådasjön I denna del utgörs strandvegetationen av översvämningskog, igenväxande fuktängar och vasspartier vid ån. Området är beläget nedströms bron vid Mölndalsvägen till utloppet i Rådasjön och ingår i naturreservatet vid sjön, där även strandskydd råder. Det domineras i den övre delen av flerskiktad al- och björksumpskog med mycket tät undervegetation strax nedströms vägbron. Längs åbrinken, särskilt på norra sidan, återfinns äldre träd, främst alar med höga socklar, som lutar ut över ån och sätter sin prägel på denna åsträcka. Andelen död ved är hög. Närmast sjön på den norra sidan har strandängarna vuxit igen med mycket tät och hög vass och videbuskage. På sydsidan övergår den täta strandvegetationen i öppna och delvis översvämmade grunda strandängspartier ut mot sjökanten. I likhet med inventeringen 2008 noterades omfattande nedskräpning med trädgårdsavfall på den norra sidan av ån i form av klipp från häckar, gräs och diverse avfall Det har fått till följd att ogräs och trädgårdsflyktingar, bl.a. kirskål, spridit sig i naturreservat på norra sidan av ån. Fältbesöken ägde rum ännu senare på säsongen än i de övriga delområdena med inventering i enbart juli och augusti. Flera fågelarter som observerades under 2008 noterades ändå under 2010, bl.a. fiskgjuse, Pandion haliaetus, (EU), gråhäger, mindre hackspett och större hackspett samt rörsångare, lövsångare och sävsparv. Rödlistade arter utgjordes av mindre hackspett (NT), gråtrut, Larus argentatus, (NT) vid åmynningen, drillsnäppa (NT) samt tornseglare, Apus apus (NT). Fiskgjuse utgör en EU-art enligt fågeldirektivet. Dessutom påträffades även gök, Cuculus canorus, (A) och enkelbeckasin, Gallinago gallinago,(a) stare (A), samt sävsparv, Emberiza schoeniclus (A); arter som omfattas av artskyddsförordningen och som nationellt minskat med mer än 50 % under perioden 1975-2005 (anm. göken hördes från område 4 i juni i samband med att endast de övriga delområdena inventerades vid det tillfället). Fig 4. Strandvegetationen nära utloppet vid Mölndalsån i Rådasjöns naturreservat (område 4). Foto: K.Ström 8

6. Naturvärdesbedömning Strandvegetationen vid Mölndalsån från bron vid Säterivägen till Rådasjön består i samtliga delområden främst av olikåldrig och flerskiktad al- och björksumpskog med tät undervegetation. Det finns även inslag av andra lövträd, t.ex. ek och hägg. Andelen död ved och döende träd är hög med åtskilliga hålträd, särskilt gamla alar längs ån, som utgör boträd för många häckande arter längs ån. Vid utloppet i Rådasjön övergår lövträdsbestånden i grunda sjöstränder med stort inslag av vass och videbuskage. Strandskogen i områdena domineras av s.k. alluvial lövskog. Det är en prioriterad skyddsvärd naturtyp enligt habitatdirektivet (nr 91E0) och som inte har en gynnsam bevarandestatus (Natura 2000- nätverket). Åns meandrade lopp och varierade vattenflöde har skapat förutsättningar för omväxlande stranderosion och nybildning av sand- och lerbankar, brinkar samt våtmarker (avsnörda åfåror, korvsjöar etc). Sammantaget har detta skapat förutsättningar för ett rikt fågelliv. Det gäller särskilt olika sångare, trastar, hackspettar samt fåglar knutna till våtmarksmiljöer och rinnande vatten. Det är mycket täta och talrika revir av lövsångare, härmsångare och svarthätta. Fågellivet gynnas av sumpskogsmiljöerna vid ån; en olikåldrig, flerskiktad strandskog med tät undervegetation, rik på död och döende ved och talrika bohål i gamla alar och andra lövträd. Biotoperna erbjuder god födotillgång, talrika boplatser och skydd mot predatorer. De fuktiga våtmarksmiljöerna är rika på svämskogskanaler och bidrar till att upprätthålla naturliga vattenfluktuationer. Det ger stor insektsrikedom, vilket gynnar ett rikt och varierat fågelliv längs ån. Från fågelsynpunkt bedöms område 3 och 4 sammantaget ha högsta naturvärde (klass 1)och område 1 och 2 mycket högt naturvärde (klass 2), där strandskogen i de centrala delarna och närmast ån bedöms som mest värdefull i område 1 och 2 (jmf klassningen i naturvårdsplanen i kommunen). Vissa arter bör särskilt uppmärksammas och beaktas enligt angivna skyddsbestämmelser. Det gäller några EU-arter enligt fågeldirektivet och rödlistade arter; fiskgjuse (EU), drillsnäppa (NT), mindre hackspett (NT) och göktyta (NT). Det gäller i synnerhet mindre hackspett som häckade i område 3, men där hela utredningsområdet, dvs. strandskogen kring ån från Säterivägen till Rådasjön utgör revir för det häckande paret. Bohålet med ungar låg i område 3 (på södra sidan av ån), men både det vuxna paret och ungarna (då de var flygga) iakttogs eller hördes utefter hela sträckan långs ån. Strandskogsmiljöerna kan sägas utgöra optimala habitat och revir för mindre hackspett och även för andra hackspettarter, som påträffades längs ån, större hackspett, gröngöling och göktyta, där även den sistnämnda arten är rödlistad. Spillkråkan (EU) bedöms vara en tillfällig observation, då arten i huvudsak är knuten till barrskogsmiljöer. Rådasjön och åns utlopp i sjön ingår sannolikt i fiskgjusens födosöksområde. Drillsnäppan hördes (varnande) och sågs förflytta sig längs ån och vid utloppet och bedöms häcka någonstans vid ån. Flera fågelarter, som omfattas av artskyddsförordningen (utöver noterade rödlistade arter och EU-arter), påträffades också i delområdena vid fältbesöken; enkelbeckasin, gök, gröngöling, hussvala, järnsparv, stare, rödstjärt, gransångare, domherre, gulsparv och sävsparv. Dessa arter har alla minskat med minst 50 % på nationell nivå under perioden1975-2005. De arter som är upptagna i artskyddsförordningen har ett starkt skydd och gäller oavsett om det är inom eller utanför Natura 2000-nätverket. Habitatdirektivets artskydd var styrande vid införande av artskyddsförordningen, vilket fick till följd att fåglar fick samma regelverk som de arter som är listade i habitatdirektivets bilaga 4. Noterbart är att fåglarnas skydd i artskyddsförordningen är något förstärkt jämfört med fågeldirektivet. Artskyddsförordningen har vissa långt gående skyddsbestämmelser för bl.a. fåglar, i detta sammanhang främst 4 2 och 4 4. Enligt 4 2 punkten i artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa djur, särskilt under 9

djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. I 4 4 punkten artskyddsförordningen är det förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Om fortplantningsområden, viloplatser etc. kan skadas, försämras eller förstöras av en åtgärd, även om det bara sker tillfälligt, krävs en dispens, vilket bör beaktas i den vidare utredningen ( Naturvårdsverkets handbok 2009). Våtmarksmiljöerna har inte bara stor betydelse för fågellivet. I området har enligt tidigare inventeringar 2009 även påträffats i flera exemplar av en rödlistad art, smal dammsnäcka, Omphiscola glabra (NT), och åkergroda, Rana arvalis (EU), där den senare kräver noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet, bilaga 4 ( Nolbrandt 2009 och Naturskyddsföreningen 2010). 7. Planerade dammar påverkan och konsekvenser för fågellivet m.m. De planerade dammarnas utformning och lägen har ännu inte utretts, men är tänkta att lokaliseras på lämpliga ställen i strandvegetationen vid ån på den aktuella sträckan mellan bron vid Säterivägen till utloppet vid Rådasjön. Förutom anläggande av dammar för att motverka översvämningseffekter och för omhändertagande av dagvatten, diskuteras även andra åtgärder; utgallring av strandskogen och anläggande av en gång- och cykelväg för att i viss utsträckning åstadkomma ett mer parkliknande område vid ån. Vissa åtgärder har även skett nyligen, bl.a. vissa va - åtgärder och en viss utglesning av sumpskogen i område 1. Anläggande av ett antal dammar, parklandskap samt gångvägar m.m. längs ån på den aktuella utredningssträckan utgör sammantaget stora ingrepp i ett ekologiskt särskilt känsligt område; i en förhållandevis naturlig, intakt och sammanhållen lövsumpskog vid ån med inslag av mindre våtmarker; avsnörda åfåror och diken samt naturliga vattenfluktuationer. Den värdefulla strand- och översvämningsskogen, den särskilt skyddsvärda alluviala lövskogen, riskerar att splittras upp, fragmenteras och till stora delar även gå förlorad. Generellt sett bedöms de samlade planerade ingreppen även medföra en påverkan på hydrologin i området med uppenbar risk för störning och ingrepp i naturliga vattensystem och geohydrologiska processer, som i sig kan påverka bevarandeintressen negativt. De riskerar att även negativt påverka strändernas funktion som biologiska filter och som spridningskorridorer för olika arter. I detta fall skulle även fågellivet påverkas och förändras påtagligt med förlust av flera arter, bl.a. flera hackspettsarter, t.ex. mindre hackspett (NT) och troligen även göktyta (NT). Det gäller även flera arter sångare och sannolikt även några arter knutna till stränder och våtmarksmiljöer, bl.a. drillsnäppa (NT). Störst ingrepp bedöms åtgärderna medföra i område 3, dvs. strandskogen och våtmarkerna söder om ån och i de centrala och ånära delarna närmast ån på norra sidan ån i område 1 och 2. Område 3 utgör det mest orörda sumpskogsområdet, där även mindre hackspett häckade och hade sitt bohål under 2010. Då mindre hackspett kräver relativt stora revir, ca 20 hektar, medför en utglesning och fragmentering av lövsumpskogsbestånden och våtmarkerna, anläggande av gångväg, etc., med största sannolikhet att arten upphör att häcka inom det aktuella utredningsområdet (se även ovan kommentarer ang. artskyddsförordningen under avsnittet Naturvärdesbedömning). 8. Åtgärdsförslag De planförslag som samlat diskuteras i området kommer uppenbart att medföra stora ingrepp på olika sätt, främst biotopförändringar och minskat fågelliv samt fragmentering av skogsoch våtmarksmiljöer, bl.a. en decimering av alluvial lövskog, påverkan på hydrologin och naturliga geohydrologiska processer i och vid ån. Med hänvisning till områdets höga naturvärden bör försiktighetsprincipen beaktas vid planerade åtgärder. För att begränsa och minimera ingreppen, med utgångspunkt från fågellivet i området, föreslås följande: 10

* att i första hand överväga och utreda om vissa redan ianspråktagna markytor i anslutning till utredningsområdet kan användas för lokalisering av dammar, t.ex. att om möjligt nyttja vissa större befintliga gräsytor norr om Säterivägen. Dammarna bör oavsett var de anläggs - även generellt sett utformas med största möjliga anpassning till befintlig strandvegetation och våtmarksmiljöer i eller intill det samlade utredningsområdet. * De befintliga strandskogspatierna och våtmarksmiljöerna bör i största möjliga utsträckning bevaras och inte förändras till ett öppet parklandskap. Gång- och cykelväg bör lokaliseras så långt från ån som möjligt och lämpligen på nordsidan av ån, där om möjligt vissa närliggande park- och gräsytor och befintliga lokalgator i första hand bör övervägas som alternativ sträckning för gående och cyklister. * Hela delområde 3, sumpskogen på sydsidan av ån längs industriområdet, bör lämnas helt orört med hänsyn till områdets biotopkaraktär och relativa orördhet samt till dess rika fågelliv, vilket bl.a. gäller häckande mindre hackspett och att boplats påträffades för arten i området. * De ånära och inre delarna av område 1och 2 lämnas också orörda, medan förutsättningarna för att lokalisera en långsmal våtmarksdamm längs Säterivägen på nordsidan av ån, bör kunna utredas vidare. Om detta läge aktualiseras bör anläggningen placeras i anslutning till Säterivägen, dvs. längst i norr i området. * Området nedströms bron vid Mölndalsvägen, i naturreservatet, lämnas orört på sydsidan av ån. Dock bör ett läge för en anlagd våtmark eller damm på nordsidan av ån kunna utredas vidare, trots att området ingår i Rådasjöns naturreservat. Det bör dock vara ett lämpligt skyddsavstånd till själva ån med intilliggande strandvegetation. Motivet är här att de dels redan finns stora öppna ytor på nordsidan och dels att vissa ytor är påverkade och ianspråktagna och används för uppläggning av trädgårdsavfall m.m. från närliggande villabebyggelse. Även här bör en eventuell våtmark utformas med största möjliga anpassning till den befintliga våtmarksmiljön i detta strandområde vid sjön. Våtmarken kan förslagsvis utformas med inriktning på våtmarksfåglar och ett rikt fågelliv med möjligheter även till fågelstudier och fågelupplevelser och kan ses som en kompensationsåtgärd för anläggandet av en våtmarksdamm i området. En naturanpassad och lämpligt placerad våtmark/damm i denna del bedöms inte på ett betydande sätt påverka området negativt. Referenser: Gärdenfors, U. Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken 2010. Naturskyddsföreningen i Härryda 2010. Muntliga uppgifter om vissa naturvärden. Naturvårdsverket 1978. BIN, biologiska Inventeringsnormer Fåglar. Statens Naturvårdsverk. Naturvårdsverket 2009. Handbok för artskyddsförordningen del 1 Fridlysning och dispenser, Handbok 2009:2. Nolbrandt, P. 2009. Smal dammsnäcka. Inventering av några områden i Västra Götalands län. 11

Ström, K. 2008. Biologisk inventering av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån. Särskild delrapport Åsträckan i Mölnlycke. Bedömning av åtgärder mot erosions- och översvämningseffekter samt förslag på förebyggande och naturvårdande åtgärder. Svensson, S. 1975. Handledning för svenska häckfågeltaxeringen med beskrivningar av revirkarteringsmetoden och punkttaxeringsmetoden. Svensson, S., Svensson, M & Tjernberg, M. 1999. Svensk Fågelatlas, 3:e uppl. Vår Fågelvärld, suppl. 31, Sveriges Ornitologisk Förening (SOF). Stockholm. Bilagor Bilaga 1: Fågelfaunan vid Mölndalsån mellan Säterivägen och Rådasjön i Mölnlycke centrum inventering och naturvärdesbedömning av planerade dammanläggningar. 12

Fågelinventering vid Mölndalsån från Mölnlycke centrum till Rådasjön 2010 (från 15.6 i område 1-3 och från 15.7 i område 4) Bilaga 1 sid 1 Skyddsklassning/Status: R=rödlistad, EU= Natura 2000 och Artskyddsförordningen=A Eg= egen obs Tn= tidigare noterad art Se även fig. 1, särskild inventeringskarta med delområde 1-4 Fåglar Status Anm Område 1 (motsv. B) Område 2 (motsv. A) Område 3 (motsv. C) Område 4 Häckande =H Säterv. - St. åkröken St.åkröken - Mölnd.sv. Säteriv. - Mölndsv. All Mölnd.v - Rådasj. Revirhävd.= R östl del norr om ån västl del norr om ån mark s.om ån mot ind. (båda sidor ån) Tillfällig=T Knölsvan Eg, Tn H/R Gräsand Tn Eg,Tn Eg, Tn Eg,Tn H/R Knipa Tn Tn Tn H/R Storskrake Tn H/R Skäggdopping Tn H/R Gråhäger Eg, Tn R Fiskgjuse EU,A Eg,Tn R/T Sparvhök Eg R/T Ormvråk Tn T Drillsnäppa R,A Eg,Tn Eg Eg,Tn H/R Morkulla Tn Eg,Tn Eg,Tn Tn H/R Enkelbeckasin A minskat >50% * Eg,Tn H/R Skrattmås A minskat >50% * Eg,Tn R/T Fiskmås Eg,Tn H/R Gråtrut R,A Eg R/T Ringduva Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Tornseglare R,A Eg R Gök A minskat >50% * Eg, Tn H/R Spillkråka EU,A Eg T Gröngöling A minskat >50% * Eg,Tn Eg,Tn H/R Större Hackspett Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Mindre Hackspett R,A Eg Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Göktyta R,A Eg H/R Ladusvala Tn T Hussvala A minskat >50% * Eg Eg T Sädesärla Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg H/R Forsärla?Tn?Tn?Tn?Tn Ej inv 2010 (Tn) Strömstare???? Ej inv 2010 (Tn) Järnsparv A minskat >50% * Eg H/R Anm * gäller nationellt

Fågelinventering vid Mölndalsån från Mölnlycke centrum till Rådasjön 2010 (från 15.6 i område 1-3 och från 15.7 i område 4) Bilaga 1 sid 2 Skyddsklassning/Status: R=rödlistad, EU= Natura 2000 och Artskyddsförordningen=A Eg= egen obs Tn= tidigare noterad art Se även fig. 1, särskild inventeringskarta med delområde 1-4 Fåglar Status Anm Område 1 (motsv. B) Område 2 (motsv. C) Område 3 (motsv. A) Område 4 Häckande =H forts. Säterv. - St. åkröken Säteriv. - Mölndsv. All St.åkröken - Mölnd.sv. Mölnd.v - Rådasj. Revirhävd.= R östl del norr om ån mark s.om ån mot ind. västl del norr om ån (båda sidor ån) Tillfällig=T Rödhake Eg/Tn Eg/Tn Eg/Tn Eg H/R Rödvingetrast Tn T Björktrast Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Rödstjärt A minskat >50% * Eg Eg H/R Koltrast Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Trädgårdssångare Eg Eg,Tn Eg,Tn H/R Svarthätta Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Törnsångare Tn H/R Sävsångare Eg,Tn H/R Rörsångare Eg,Tn H/R Kärrsångare Tn H/R Härmsångare Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Lövsångare Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Grönsångare Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Gransångare (nordl) A minskat >50% * Eg Eg Eg H/R Gärdsmyg Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Sv.vit flugsnappare Eg,Tn Eg Tn H/R Talgoxe Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Blåmes Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Stjärtmes Eg Tn H/R Nötväcka Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn Eg,Tn H/R Skata Eg H/R alt T Nötskrika Eg T Kaja Eg T Gråkråka A minskat >50% * Eg,Tn? Stare A minskat >50% * Eg,Tn Eg Eg,Tn H/R Pilfink Eg,Tn H/R Bofink Eg,Tn Eg H/R Gråsiska Eg Eg Tn H/R Anm * gäller nationellt

Fågelinventering vid Mölndalsån från Mölnlycke centrum till Rådasjön 2010 (från 15.6 i område 1-3 och från 15.7 i område 4) Bilaga 1 sid 3 Skyddsklassning/Status: R=rödlistad, EU= Natura 2000 och Artskyddsförordningen=A Eg= egen obs Tn= tidigare noterad art Se även fig.1, särskild inventeringskarta med delområde 1-4 Fåglar Status Anm Område 1 (motsv. B) Område 2 (motsv. C) Område 3 (motsv. A) Område 4 Häckande =H forts. Säterv. - St. åkröken Säteriv. - Mölndsv. All St.åkröken - Mölnd.sv. Mölnd.v - Rådasj. Revirhävd.= R östl del norr om ån mark s.om ån mot ind. västl del norr om ån (båda sidor ån) Tillfällig=T Grönfink Eg Eg,Tn H/R Grönsiska Eg,Tn H/R alt T Domherre A minskat >50% * Eg H/R Stenknäck Eg Sävsparv A minskat >50% * Eg,Tn H/R Gulsparv A minskat >50% * Eg Eg H/R alt T Anm * gäller nationellt