Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar

Relevanta dokument
ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

ORGANDONATION EN INTENSIVVÅRDSFRÅGA! Kristina Hambræus Jonzon

Organdonation. Berörda enheter

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Manual till Donationsutredning

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA Mätetal

RIKTLINJER FÖR DONATION AV ORGAN OCH VÄVNADER ANTAGNA AV SFAI (SVENSK FÖRENING FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD)

DONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

Avlidna på IVA - Mätetal

Mätetal 1. Utsedd donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS)

DCD III donation efter död till följd av cirkulationstillestånd. Ordnat nationellt införande av ny medicinsk teknik Ger fler möjlighet att donera

SIR:s riktlinje för uppföljning av Avlidna på IVA

Donationsspecialiserad sjuksköterska

Möjliga organdonatorer i Sverige en sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Möjliga donatorer i Sverige En sammanställning av dödsfall inom intensivvården

Arbetsuppgifter och ansvarsfördelning - organdonation

Organdonatorer i Sverige 2014

Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska. En vägledning för vårdgivare och verksamhetschefer

Koordinering. IVA - Donation Koordinering Transplantation

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Organdonation PU workshop T7 VT18

Inledning. Verksamhetsrapport för regionalt donationsansvariga 2015

Donation från avlidna - Etiska aspekter

Organdonation. En livsviktig verksamhet. Annette Grip, Överläkare MIVA, Södersjukhuset

Nationell Workshop DCD Oktober Stefan Ström Medlem i VOG Organ RDAL Uppsala Örebro regionen

Version ut på remiss. Kvalitetsindikatorer organdonation - avlidna

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Remissvar: Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Att vårda i övergången mellan liv och död

Organdonatorer i Sverige En rapport baserad på dödsfall inom intensivvården

Kommittédirektiv. Utredning om donations- och transplantationsfrågor. Dir. 2013:25. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Protokoll för donation efter cirkulationsstillestånd,

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Utredningsuppdrag 14/14 - Redovisning av hur riktlinjer för landstingets arbete med organdonationer ska verkställas

Organdonation en utmaning för intensivvårdsjuksköterskan

Mätvärden donationsverksamhet

Mätetal för vävnadsdonation avlidna

Handlingsplan fo r donationsfra mjande arbete inom va rdgivarorganisationen a r Bengt-Åke Henriksson Ordförande Vävnadsrådets arbetsgrupp

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Organdonation Anestesisjuksköterskans uppfattningar av att delta vid organdonation från avlidna

Att vårda organdonatorer Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av förutsättningar och hinder i verksamheten

Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående till organdonator

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Att donera en njure. En första information

Hinder och förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskor upplever i vården av potentiella organdonatorer. En kvalitativ intervjustudie

Organ- och vävnadsdonation i Sverige 2018

Jag vill komma till nytta för läkarvetenskapen

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Tentamen ges för: Programstudenter + Fristående studenter

Personliga erfarenheter av bemötande och min delaktighet i min vård Mathias Knutsson

Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser gällande sin kompetens kring donationsvården - En kvalitativ intervjustudie

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Sjukhusläkares syn på organdonation

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

UPPSALA ÖREBRO REGIONEN

Avresa tidig morgon via Danmark och Österrike för att under em komma fram till slutmålet Dubrovnik i Kroatien. Nu väntade fyra spännande dagar på

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Remissvar på Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) dnr S2015/06250/FS

Implantat och Biomaterial Inledning. Transplantationer en kort historik och statistik

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Att donera organ. - förutsättningar för information till allmänheten och sjukvårdspersonal

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad

Verksamhetsplan och verksamhetsrapport för donation

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 18-27

Välkomna *ll Riksföreningen för anestesi och intensivvårds forskningsseminarium

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rutiner vid dödsfall

FRAMTIDENS DONATION. DCD Donation after Circulatory Death 18/11/2016. Stefan Ström

Närståendes erfarenheter av stöd i samband med organdonation. arbete II, OM 1650 HT 2009

CURRICULUM VITAE LIME, CHE, Donationsetik Karolinska Institutet Stockholm

Riktlinjer för njurtransplantation

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

ORGAN- OCH VÄVNADSDONATION FRÅN AVLIDNA- RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING I NORRA REGIONEN

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2017

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Styrelsen för utbildning

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires

The practice of compromise - Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i en IVA-modul

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA. Operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av organdonationsprocessen

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015

Anestesisjuksköterskors upplevelser i samband med organuttagsoperationer från avlidna donatorer

Transkript:

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterske- och närståendeperspektiv Anne Flodén Filosofie Doktor, Leg. Sjuksköterska Klinisk forskare i organdonation Traumakoordinator Anestesisjuksköterska Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås Universitetslektor, adjungerad Inst. för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitetet Linda Gyllström Krekula Medicine Doktor, Socionom Verksamhetschef Regionalt Donationscentrum Stockholm Gotland Karolinska Institutet, LIME: Center for health care ethics Forskargruppen Donationsetik

Vem kan bli donator? En person som avlidit i total hjärninfarkt under pågående respiratorbehandling Den som förklarat sig villig att donera samtycke krävs Minst en närstående måste kontaktas Inga åldersgränser Inga absoluta medicinska kontraindikationer medicinsk lämplighet avgörs från fall till fall

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterske- och närståendeperspektiv Hur definierar vi brytpunkt? Vad är professionsetik? Organ Donor Advcoacy Medicinsk brytpunkt med etiska implikationer

Donatorns flöde genom donationsprocessen

Patient med svår nytillkommen hjärnskada inkommer akut Beslut fattas om att påbörja alternativ inte påbörja intensivvård Patienten ges livsuppehållande behandling på en intensivvårdsavdelning Efter en tid konstateras att patientens liv inte går att rädda Brytpunkt 1: Att påbörja eller inte påbörja intensivvård

Patient med svår nytillkommen hjärnskada inkommer akut Beslut fattas om att påbörja alternativ inte påbörja intensivvård Patienten ges livsuppehållande behandling på en intensivvårdsavdelning Efter en tid konstateras att patientens liv inte går att rädda Brytpunkt 1 Brytpunkt 2: Skifte från livräddande till organbevarande behandling

Ett formellt beslut fattas om att livsuppehållande behandling inte längre är till medicinsk nytta för patienten Intensivvårdsbehandlingen förlängs medan medicinsk lämplighet samt inställningen till donation utreds Total hjärninfarkt inväntas (om patienten inte redan utvecklat total hjärninfarkt) Patienten dör Konstateras med direkta kriterier Förberedelser inför och genomförande av donationsoperationen Brytpunkt 3: Att avbryta eller förlänga behandling

Ett formellt beslut fattas om att livsuppehållande behandling inte längre är till medicinsk nytta för patienten Intensivvårdsbehandlingen förlängs medan medicinsk lämplighet samt inställningen till donation utreds Total hjärninfarkt inväntas (om patienten inte redan utvecklat total hjärninfarkt) Patienten dör Förberedelser inför och genomförande av donationsoperationen Brytpunkt 3 Brytpunkt 4: Att respektera den döendes vilja

Ett formellt beslut fattas om att livsuppehållande behandling inte längre är till medicinsk nytta för patienten Intensivvårdsbehandlingen förlängs medan medicinsk lämplighet samt inställningen till donation utreds Total hjärninfarkt inväntas (om patienten inte redan utvecklat total hjärninfarkt) Patienten dör Förberedelser inför och genomförande av donationsoperationen Brytpunkt 3 Brytpunkt 4 Brytpunkt 5: Hur länge är det skäligt att invänta döden

Ett formellt beslut fattas om att livsuppehållande behandling inte längre är till medicinsk nytta för patienten Intensivvårdsbehandlingen förlängs medan medicinsk lämplighet samt inställningen till donation utreds Total hjärninfarkt inväntas (om patienten inte redan utvecklat total hjärninfarkt) Patienten dör Förberedelser inför och genomförande av donationsoperationen Brytpunkt 3 Brytpunkt 4 Brytpunkt 5 Brytpunkt 6: Tilltro eller misstro till total hjärninfarkt

Ett formellt beslut fattas om att livsuppehållande behandling inte längre är till medicinsk nytta för patienten Intensivvårdsbehandlingen förlängs medan medicinsk lämplighet samt inställningen till donation utreds Total hjärninfarkt inväntas (om patienten inte redan utvecklat total hjärninfarkt) Patienten dör Förberedelser inför och genomförande av donationsoperationen Brytpunkt 3 Brytpunkt 4 Brytpunkt 5 Brytpunkt 6 Brytpunkt 7: Ett värdigt donationsingrepp

Take home message Organisationens förhållningssätt till organdonation är avgörande Sjuksköterskans professionsetik är ramverket för Organ Donor Advocacy och innebär att företräda den avlidne i situationen då organdonation blir möjlig Den avlidens inställning till donation ska respekteras, oavsett om den är JA eller NEJ till donation Förståelse och tilltro till metoden att fastställa död med direkta kriterier varierar Tydlighet och transparens krävs under hela donationsprocessen Att samtala om donation upplevs inte som olämpligt av närstående En donation kan ge närstående en mening

Tack! anne.floden@vgregion.se linda.gyllstrom-krekula@sll.se