Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 4

Relevanta dokument
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Delbarhet och primtal

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Övningshäfte 1: Induktion, rekursion och summor

Föreläsning 5: Summor (forts) och induktionsbevis

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1610 Diskret Matematik för CINTE 30 maj 2018, kl

När du läser en definition bör du kontrollera att den är vettig, och försöka få en idé om vad den egentligen betyder. Betrakta följande exempel.

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

1. (a) Formulera vad som skall bevisas i basfallet och i induktionssteget i ett induktionsbevis av påståendet att. 4 5 n för alla n = 0, 1, 2, 3,...

Föreläsning 6: Induktion

Om a 2 är ett jämnt tal, så är också a ett jämt tal sant. = 4n 2 + 4n + 1

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18: Svar: Ja, det gäller, vilket kan visas på flera sätt (se nedan).

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

4x 1 = 2(x 1). i ( ) får vi 5 3 = 5 1, vilket inte stämmer alls, så x = 1 2 är en falsk rot. Svar. x = = x x + y2 1 4 y

A-del. (Endast svar krävs)

Kvalificeringstävling den 30 september 2014

SCB :-0. Uno Holmer, Chalmers, höger 2 Ex. Induktiv definition av lista. // Basfall

Rekursion och induktion

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Rekursion och induktion för algoritmkonstruktion

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

MS-A409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del I

Kimmo Eriksson 12 december Att losa uppgifter av karaktaren \Bevisa att..." uppfattas av manga studenter

1 Talteori. Det här kapitlet inleder vi med att ta

Lösningar till övningstentan. Del A. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Övningstenta BASKURS DISTANS

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Kappa Problem 5

Rekursion och induktion

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TDP015: Lektion 5 - Svar

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret Lektion 4

Anteckningar propp SMT2

1 Lite om matematisk notation

Algoritmanalys. Inledning. Informationsteknologi Malin Källén, Tom Smedsaas 1 september 2016

Tillämpad Matematik I Övning 1

Lars-Daniel Öhman Lördag 2 maj 2015 Skrivtid: 9:00 15:00 Hjälpmedel: Miniräknare, lock till miniräknare

Diskret matematik. Gunnar Bergström

Programkonstruktion och Datastrukturer, lektion 7

Diskret matematik, lektion 2

Grafteori med inriktning på färgläggning

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Kapitel 2: De hela talen

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Om plana och planära grafer

2 Matematisk grammatik

Inlämningsuppgift, LMN100

Matematik 5 Kap 2 Diskret matematik II

Lösningsförslag TATM

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

Finaltävling i Stockholm den 22 november 2008

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

Ett Sammelsurium av Matematiskt Nonsens, Matematikens Grundvalar. Professor Ivar

Rekursion och induktion för algoritmkonstruktion

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

Föreläsning 7 Innehåll. Rekursion. Rekursiv problemlösning. Rekursiv problemlösning Mönster för rekursiv algoritm. Rekursion. Rekursivt tänkande:

Tentamen SF e Januari 2016

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

Lösningsförslag till övningsuppgifter, del II

Om plana och planära grafer

Talföljder, summor och rekursioner

Ett Sammelsurium av Matematiskt Nonsens, Matematikens Grundvalar. Professor Ivar

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

1, 2, 3, 4, 5, 6,...

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning

2 Tillämpad Matematik I, Övning 1 HH/ITE/BN. De objekt som finns G men inte i H.

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

9. Predikatlogik och mängdlära

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

1 Föreläsning Implikationer, om och endast om

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Kappa 2014, lösningsförslag på problem 5

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Diverse beteckningar och formler som dyker upp i induktionsavsnittet, men även litet överallt annars:

SF2715 Applied Combinatorics// Extra exercises and solutions, Part 2

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Föreläsning 1. Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida

Rekursion och induktion för algoritmkonstruktion

Algoritmer och datastrukturer H I HÅKAN S T R Ö M B E R G N I C K L A S B R A N D E F E L T

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

Hela tal LCB 1999/2000

Uppgifter 6: Grafteori

Talteori. 1 Grundbegrepp och kongruenser Talföljder och rekursion 6 3 Induktionsbevis Fraktaler.16 Facit.. 18

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Kompletteringskompendium

BEGREPP HITTILLS FÖRELÄSNING 2 SAMMANSATTA UTTRYCK - SCHEME DATORSPRÅK

Transkript:

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 4 4.7 Vi visar först att A 2n 3 2 n 2 med ett induktionsbevis. Basfall: n 0 Vi har att 3 2 0 2 A 0, och alltså gäller likheten för n 0. Induktionssteget: Antag nu att det gäller för ett xt jämnt naturligt tal 2n. Visa att då gäller det också för 2n + ). Vi får A 2n+2 2A 2 2A 2n + ) 23 2 n 2 + ) 3 2 2, och alltså gäller likheten också för 2n + ). Enligt induktionsprincipen gäller därmed likheten för alla jämna naturliga tal. För de udda talen observerar vi bara att A 2 A 2n + 3 2 enligt ovan. 4.8 Vi gör ett induktionsbevis. Basfall: n 0 Då gäller att 0 F 2i ) 0 F 2 0), och alltså gäller likheten för n 0. Induktionssteget: Antag nu att det gäller för ett xt naturligt tal n. Visa att då gäller det också för n +. Vi får F 2i ) n F 2i ) + F 2n + ) ) F 2n) + F 2n + ) F 2n + 2) F 2n + )) 9

och alltså gäller likheten också för n +. Enligt induktionsprincipen gäller därmed likheten för alla naturliga tal. 4.9 Vi gör ett induktionsbevis. Basfall: Vi får i fallet n 4 att 2 4 6 < 24 4! så påståendet är sant för n 4. Induktionssteg: Antag att påståendet är sant för något n med n 4. Vi ska visa att då är det också sant för n +. Genom att utnyttja induktionsantagandet och att n + ) > 4 > 2 så får vi n + )! n + )n! > n + )2 n > 2 2 n 2, vilket är precis påståendet för n +. Därmed följer det av induktionsprincipen att påståendet är sant för alla naturliga tal n > 3. 4.0 Sätt fn) n ) i2 i och gn) 2 2n. Då ska vi bevisa att fn) gn) för alla naturliga tal n >. Vi gör ett induktionsbevis. Basfall: n 2. Då har vi f2) 2 i ) 2 i2 så påståendet är sant för n 2. 2 2 3 4 2 + 2 2 g2), Induktionssteg: Antag att det är sant för n och visa att då är det också sant för n +. Genom att utnyttja induktionsantagandet så får vi fn + ) i2 i ) 2 n i2 i ) ) 2 n + ) 2 fn) n + )2 n + ) 2 gn) n2 + 2n n + ) 2 n + 2n n2 + 2n n + ) 2 nn + 2) 2nn + ) n + 2 gn + ). 2n + ) 0

Enligt induktionsprincipen är påståendet därmed sant för alla heltal n >. 4. a) Genom att utnyttja rekursionen så får vi F x) x ) + x 2 F 2 x) x 2 + x )x ) + x 2 x 3 + x 2 2x + F 3 x) x 3 + x 2 2x + )x ) + x 2 x 4 2x 2 + 3x b) Vi sätter fn) F n 0) och gn) ) n och ska alltså visa att fn) gn) för alla n N. Vi gör ett induktionsbevis: Basfall: n 0. Vi har f0) per denition och g0) ) 0 så det stämmer för n 0. Induktionssteg: Antag att fn) gn) för något xt tal n 0. Vi ska visa att i så fall är fn + ) gn + ). Om vi utnyttjar rekursionen fn + ) fn)0 ) + 0 fn) och induktionsantagandet så får vi fn + ) fn) gn) ) n ) gn + ). Nu följer det av induktionsaxiomet att fn) gn) för alla naturliga tal n. 4.3 Basfall: n 0. Vi har att båda leden är lika med. Alltså stämmer det för n 0. Induktionssteg: Antag att påståendet är sant för n. Vi ska visa att då är det också sant för n +. Genom att använda induktionsantagandet så får vi a i n a a a i + a a a + a a ) a vilket är lika med högerledet för n +. + a an+2 a,

Alltså är påståendet sant för n + om man antar att det är sant för n och därmed följer det av induktionsaxiomet att det är sant för alla naturliga tal n. 4.6 Vi gör ett induktionsbevis. Basfall: n Då gäller att V L k 2 k 2 0 och HL ) 2 +, k och alltså gäller likheten för n. Induktionssteget: Antag nu att det gäller för ett xt positivt heltal n. Visa att då gäller det också för n +. Vi får k 2 k k n k 2 k + n + ) 2 n k n ) 2 n + + n + ) 2 n 2n 2 n + n + ) ) 2 +, och alltså gäller likheten också för n +. Enligt induktionsprincipen gäller därmed likheten för alla positiva heltal. 4.7 Vi gör ett induktionsbevis. Basfall: Vi behöver två fall n 3 och n 4. Vi har och L3) L2) + L) b + a bf 3 ) + af 3 2) b + a L4) L3) + L2) b + a) + b 2b + a bf 4 ) + af 4 2) b 2 + a 2b + a så båda basfallen stämmer. 2

Induktionssteg: Antag att det är sant för alla k sådana att k n där n 4 och visa att då är det också sant för n +. Genom att utnyttja induktionsantagandet och rekursionen för Fibonacci-talen så får vi Ln + ) Ln) + Ln ) bf n ) + af n 2) + bf n ) + af n 2) bf n ) + F n 2)) + af n 2) + F n 3)) bf n) + af n ) vilket var precis vad vi skulle visa. Enligt induktionsprincipen är påståendet därmed sant för alla positiva heltal n > 2. 4.8 Vi gör ett induktionsbevis. Basfall: n 0. Vi har att båda leden är lika med 0. Alltså stämmer det för n 0. Induktionssteg: Antag att påståendet är sant för n. Vi ska visa att då är det också sant för n +. Genom att använda induktionsantagandet så får vi i i! n i i! + n + )n + )! n + )! ) + n + )n + )! + n + )n + )! n + 2)n + )! n + 2)!, vilket är lika med högerledet för n +. Alltså är påståendet sant för n + om man antar att det är sant för n och därmed följer det av induktionsaxiomet att det är sant för alla naturliga tal n. 4.9 Deniera först fn) n k k 2 och gn) 2 n. 3

Vi ska då visa att fn) < gn), eller ekvivalent att fn) gn) < 0, för alla heltal n >. Vi gör ett induktionsbevis. Basfall: Om n 2 så får vi f2) g2) 2 k Alltså stämmer det för n 2. k 2 2 ) + 2 4 3 2 4 < 0. Induktionssteg: Antag att fp) < gp) för något p >. Visa att i så fall är fp + ) < gp + ). Vi tittar på dierensen och får om vi i andra steget utnyttjar induktionsantagandet att fp) + ) gp + ) fp + ) gp + ) p + ) 2 < gp) + gp + ) p + ) 2 2 ) + p p + ) 2 p + p + ) 2 + p + p + )2 + p + pp + ) pp + ) 2 p2 2p + p + p 2 + p pp + ) 2 pp + ) 2 < 0. 2 p + Enligt indukionsprinipen gäller därmed, med stöd av basfall och induktionssteg, att fn) < gn) för alla heltal n >. 4.20 Deniera först ) fn) 2n k ) k+ k och gn) 2n k k. Vi ska då visa att fn) gn) för alla heltal n. Vi gör ett induktionsbevis. 4

Basfall: Om n så får vi f) g) 2 ) k+ k 2 2, k 2 k2 k 2. Alltså stämmer det för n. Induktionssteg: Antag att fp) gp) för något p. Visa att i så fall är fp + ) gp + ). Vi startar med fp + ) och får om vi i fjärde steget utnyttjar induktionsantagandet att fp + ) 2p+) k ) k+ 2p k ) k+ k + 2p + k fp) + 2p + gp) + 2p + 2p kp+ 2p+) kp+)+ k + 2p + k + p + 2p + + 2p + gp + ) + p + 2 gp + ). Enligt indukionsprinipen gäller därmed, med stöd av basfall och induktionssteg, att fn) gn) för alla heltal n. 5