Bilaga 3: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Bilaga 3: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 4 3. Insatser för målgruppens behov 5 3.1 Språkintroduktion 5 3.2 Stödcentrum, Orbis 7 3.3 Prime 8 3.4 Ung framtid 8 4. Målgruppens behov 9 5. Avslutning 9 5.1 Utvecklingsområden 2018 10

Kartläggning Unga Nyanlända 16-24 år Målsättningen är att kommunens unga nyanlända i åldern 16-24 år ska fullfölja en gymnasieutbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. En kartläggning har gjorts på målgruppen, kring de insatser och verksamheter som idag finns hos kommunen och Arbetsförmedlingen i Linköping, vad som saknas och till viss del vilka behov målgruppen har. En mindre översyn av målgruppens sammansättning har även genomförts. Då arbetet med målgruppen utförs i flertalet olika verksamheter har det varit en svårighet att skapa en heltäckande bild av insatserna som finns för att stödja målgruppen. Det har också varit en svårighet att fastställa målgruppens sammansättning då den inte registreras på något särskilt vis i de registreringsverktyg som finns inom skolan. Utifrån de resurser som funnits tillhands har dock kartläggningen utförts för att visa på sammansättning, insatser, verksamheter, behov och utvecklingsområden. 1. Målgruppens sammansättning Målgruppens sammansättning presenteras med underlag i antalet individer från språkintroduktionen, svenska för invandrare (SFI) samt i Jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar (UGAn). Antal elever 20-24 år i SFI-studier (Birgittaskolan och Astar) November Kön 2017 Kvinnor 83 Män 95 Totalt 178 Antal utrikesfödda på Arbetsförmedlingen under 25 år i UGAn och etableringen Kön UGAn november Etableringen 2017 november 2017 Kvinnor 3 27 Män 2 55 Totalt 5 82 I januari 2018 hade Linköpings kommun 460 elever inskrivna på språkintroduktionen (friskolor inräknade). Det är en rekordhög siffra, den har senaste tiden pendlat från cirka 400 inskrivna till dagens siffra. Språkintroduktionen är en riktad utbildningsform för målgruppen unga nyanlända 16-20 år. Inom vuxenutbildning, nationella program, 2

yrkesintroduktion och andra utbildningsformer är det mycket svårt att ringa in målgruppen på grund av att den inte registreras på något särskilt vis i de registreringsverktyg som används. Beslutet har därför tagits att låta sammansättningen få speglas av antal studerande i språkintroduktionen, SFIstudier (siffrorna visar endast antal studerande i november) samt antalet individer i UGAn samt inskrivna på Etableringsprogrammet på Arbetsförmedlingen. Det för att få en fingervisning av storleken och var den befinner sig. Målgruppen som ringas in är därmed de som befinner sig i något av de försteg inför gymnasiala studier, där med fokus på att lära sig svenska språket för att sedan läsa vidare. Problematiken med att fastställa målgruppens sammansättning är en brist i resultatet, det är också något som ses över på fler håll i Linköpings kommun, liksom inom andra kommuner i landet. Det finns också en svaghet i att siffrorna från SFI endast representeras av antalet studerande i november. Andel utrikes födda 16-24 år i Linköping efter utbildningsnivå 2013-2016 Källa: Linköpings kommun, Statistik och utredningar För de som är utrikesfödda i åldern 16-24 år är förgymnasial utbildning den mest förekommande utbildningsnivån med 35 procent. 25 procent har en gymnasial utbildning. Noteras bör också att för en så hög andel som 21 procent saknas uppgift på utbildningsnivå. 3

Andel inrikes födda 16-24 år i Linköping efter utbildningsnivå 2013-2016 Källa: Linköpings kommun, Statistik och utredningar För unga födda i Sverige i åldern 16-24 år är gymnasieutbildning den mest förekommande utbildningsnivån. 37 procent har en gymnasieutbildning. Andelen som har en kort eftergymnasial utbildning (mindre än tre år) och den andel som har förgymnasial utbildning är ungefär lika stor. Andel utrikesfödda av inskrivna personer med insatser vid arbetsförmedlingen i åldern 16-24 år Källa: Arbetsförmedlingen Andelen utrikesfödda av samtliga inskrivna med insatser vid Arbetsförmedlingen har ökat successivt för åldersgruppen 16-24 år under de senaste åren. Mellan 2015 och 2017 ökade gruppen med 13 procent. 2. Lagändringar Från den 20 juli 2016 trädde lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige i kraft. Den tillfälliga lagen innehåller bl.a. bestämmelser om att permanent uppehållstillstånd ska kunna 4

beviljas en utlänning som vid förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan försörja sig genom anställning eller näringsverksamhet. För den som är under 25 år gäller detta endast om personen fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande. Den 1 juni 2017 kompletterades den tillfälliga lagen med en möjlighet till förlängt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Efter avslutade gymnasiestudier går det att ansöka om ett sex månader långt uppehållstillstånd för att hitta arbete i Sverige. Om man kan försörja sig själv genom inkomst från arbete eller eget företag har man sedan möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Lagen gäller både barn i familj och ensamkommande barn som fyllt 17 år samt även vuxna som inte fyllt 25 år. Även vissa personer som fått beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet kan omfattas. 1 Lagändringen gör det högst angeläget att se över målgruppens sammansättning och behov, liksom samverkan och insatser internt hos kommunen och tillsammans med Arbetsförmedlingen. Kartläggningen som gjorts i gällande dokument behöver fördjupas och arbetas vidare med för att visa på en rättvis utgångpunkt att arbeta utifrån. 3. Insatser för målgruppens behov I kapitlet presenteras insatser och verksamheter som identifierats för målgruppen unga nyanlända 16-24 år. Verksamheter och insatser som saknas, som arbetar med målgruppen unga nyanlända, är civilsamhället i form av exempelvis idrottsföreningar, Östgöta idrotten, Röda korsets verksamheter, Svenska kyrkan och andra liknande organisationer. Fokus nedan ligger på studier och boende. 3.1 Språkintroduktion För framtagande av information om språkintroduktionen har samtal förts med en koordinator för introduktionsprogrammen, information har också mottagits från utvecklingsledaren för nyanländas lärande. Linköpings kommun arbetar med introduktionsprogrammen för ungdomar i åldern 16-20 år. Via programmen kan eleven bli behörig till ett nationellt program, förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning. De ska tillgodose obehöriga elevers individuella förutsättningar och behov för studier. I dagsläget läser cirka 250 elever på introduktionsprogrammet och 132 av dessa befinner sig i språkintroduktionen. Språkintroduktionen är en utbildning i svenska språket som ska ge möjlighet till nyanlända ungdomar att gå vidare till gymnasiala studier eller annan utbildning. Enligt bestämmelser från Skolverket finns krav på vad eleverna ska uppfylla för att bli behöriga. Inom språkintroduktionen finns tre olika nivåer som visar var ungdomarna befinner sig i utbildningen. Nivå 1 motsvarar svenska upp till årskurs 3, nivå 2 upp till årskurs 6 och nivå 3 till årskurs 9. 1 www.dua.se 5

I den första nivån för språkintroduktionen genomförs hälsoundersökningar av sköterskor och vid behov sätts en vaccinationsplan in. Likaså är en del av undervisningen i den första nivån bestående av värdegrundsarbete. Samtliga elever ska ha en individuell studieplan där de erbjuds ämnen som behövs för att komma in på ett nationellt program. Det finns även studievägledare som erbjuder stöd vid behov. En grupp studie- och yrkesvägledare inom språkintroduktionen har fått kompetensutveckling för vägledning av målgruppen unga nyanlända. Vägledarna ska sprida kunskapen till andra berörda. Det finns behov av ett närmre samarbete med studievägledare inom grundskolan. En gång per termin erbjuder mottagningsgruppen arbetsmarknadsdagar. Syftet med dessa är att ge information om olika yrken inom olika branscher. Sedan 2015 har en ny organisation- och programplan använts, det för att möta det nya behovet i och med flyktingströmmen. Mycket fokus i den nya planen ligger på kvalitetsaspekter, samverkan och på de individer som inte blivit godkända i sina studier. Det fanns tidigare för låga förväntningar på målgruppen vad gällde deras prestationer i skolan, dessa har nu setts över. Det sker löpande avstämningar mellan lärare för att fånga individer som ger tecken på att inte klara av kravet på svenska när utbildningen är slut. Det finns stöd som ges efter individens behov. I skolorna där språkintroduktion erbjuds finns processtödjare vilka fungerar som ett extra stöd under utbildningen. Det finns också studiehandledning på modersmål. Det är en insats som behövs för att Linköpings kommun ska få fler nyanlända ungdomar som klarar av målkraven. Vid årsskiftet -17/-18 kommer skolorna själva få finansiera processtödjarna, risken finns att rollen kommer minska kraftigt i och med ändringen. Vad gäller studiehandledningen tar de flesta skolorna hjälp av en privat aktör som lägger ner sin verksamhet till våren. Därav är den personliga stöttningen i undervisningen i ett kritiskt läge. Skolorna kommer själva se över situationen under våren, sedan ska en helhetslösning till både regionalt och kommunalt. Mottagningsgruppen, som är den grupp som arbetar med introduktionsprogrammen, ser att Second Chance School bör öppnas upp även för elever som läser språkintroduktion. Det är en väg ut i arbetslivet för de som saknar förutsättningar för att bli godkända på ett nationellt program. Den huvudsakliga utbildningen sker på arbetsplatsen och viss utbildning sker även på skolan. Vad gäller personalen som arbetar med målgruppen i skolan så kommer ett nätverk att startas upp vid årsskiftet -17/-18 för kompetensutveckling och för att få möjlighet att lyfta problematik och verkliga case. Lärare har också fått kompetens i att föra svåra samtal med ungdomarna, det på grund av att många i målgruppen befinner sig i svåra och komplexa situationer med dåligt mående och psykisk ohälsa som resultat. 6

Linköping har en egen modell för arbetet med språkintroduktion, fokus ligger på följande punkter: En organisation som bidrar till integration (motverkar segregation) Många program och profiler ger valfrihet Garanterad minsta undervisningstid på alla nivåer = heltidsstudier Individuella studieplaner efter elevens behov och förutsättningar Samma innehåll i baskurserna i NO och SO på alla skolor Rutiner vid placering och nivåbyte Bedömarträning för ökad likvärdighet och tydlighet Ett utvecklande samarbete på ledningsnivå Möjlighet till integration med svenska elever Studiehandledning på modersmål Möjlighet att påbörja gymnasiekurser Samordnad simundervisning Utvecklingsområden är bland annat att korta tiden på språkintroduktionen, fler behöriga till nationella program, förstärkt studiehandledning, nätverk för personal liksom ytterligare kompetensutveckling samt ökad samverkan inom kommunen och med andra aktörer runt målgruppen. Avslutningsvis finns många ideella organisationer i Linköpings kommun som erbjuder hjälp med studier och stöd till vardagen. Dessa bidrar till att fler går ut med godkända betyg. De ungdomar som inte går ut med godkända betyg och/eller avslutar sin språkintroduktion går vidare till vuxenutbildningen. 3.2 Stödcentrum, Orbis Orbis drivs av Leanlink och Råd & Stöd på uppdrag av Omsorgsnämnden. Orbis stödcentrum stödjer de ensamkommande ungdomar som har utslussboende genom Omsorgskontoret i Linköping. De får bo kvar i sin lägenhet fram till hösten de fyller 20 år och varje ungdom har en kontaktperson. Kontaktpersonen besöker ungdomarna i lägenheten eller tar emot dem i Orbis lokal i centrala Linköping. Stödet som ungdomarna oftast har behov av är myndighetskontakter, ifyllnad av blanketter, skrivande av CV, jobbsökning, söka lägenheter, bankkontakter, CSN-kontakter och läxhjälp. De kan även erbjuda praktiskt stöd i boendet om och när det behövs. Kontaktpersonen har som uppdrag att skapa en trygg relation med ungdomen och att genomföra individuella samtal (2,5h/v). Tanken är att Orbis ska fungera som en plattform för att föreningar, myndigheter och olika organisationer ska samverka för att hjälpa de ensamkommande ungdomarna vidare ut i arbets- och föreningsliv och dessutom ge kontakter med svenskar. Orbis stödcentrum fungerar också som en mötesplats där ungdomarna kan träffa andra i samma situation. Målet med verksamheten är att ungdomarna ska klara ett eget boende, orientera sig i samhället och ha fritidsaktiviteter. 7

Orbis har i dagsläget inga återkommande aktiviteter för att öka studiemotivationen för att klara gymnasieutbildningen, men de kommer att ha olika workshops i ämnet. I det dagliga arbetet pratar personalen mycket kring utbildning och vilka gymnasieprogram som finns och så vidare. Susanne Elfström som är verksamhetsledare för Orbis menar att det ofta tar flera år innan dessa ungdomar är redo för att läsa på gymnasienivå och många av dem tappar därför motivationen att läsa och vill istället hellre komma ut och arbeta. Hon ser behov i att ungdomarna behöver mer stöd i språket, utöver introduktionsprogrammen, och att bostadsproblematiken måste lösas för att skapa trygghet. Ungdomarna har rätt till stödboende fram tills de fyller 20 år. Därefter ska de själva hitta bostad. Orbis hoppas att de ska få mer insyn i vad andra i kommunen gör för målgruppen framöver för att stärka stödet för de ensamkommande ungdomarna. Projektet Prime utgör en viktig del i arbetet då olika nyckelpersoner som arbetar med målgruppen ska träffas och få en helhetsbild kring vad som görs och vad som kan göras framöver för ungdomarna. 3.3 Prime Projektet är i sin uppstart och syftar till att skapa en modell för 30 ensamkommande ungdomar som är socialt exkluderade. Modellen ska ge olika vägar in i samhället för ungdomarna och ska fungera som en plattform. Modellen tas nu fram och ungdomar identifieras. Projektet medför också att en inventering ska göras av verksamheter i Linköpings kommun som jobbar med ensamkommande ungdomar, men även av nyanlända ungdomar generellt. Projekttiden löper två år. 3.4 Ung framtid Ung framtid är ett nationellt projekt som drivs av Arbetsförmedlingen och medfinansieras av Europeiska socialfonden. Projektet är öppet för ungdomar som önskar stöttning i att hitta utbildning eller arbete. Personalen utgår från ungdomens behov och motivation. Förutom vägledning till studier och arbete erbjuds flertalet aktiviteter, såsom föreläsningar, individuella samtal, CV och personligt brev, intervjuträning, studiebesök, praktik och mycket mer. Projektet arbetar också nära arbetsgivarna, genom att uppleva arbetslivet ökar möjligheterna till både jobb och studier. I Linköping ges fördjupat stöd och vägledning, arbetsförmedlarna strävar efter att ge ungdomarna rätt information i rätt tid för att nå fram. I dagsläget är 54 personer i åldern 20-29 år inskrivna i projektet. Det är ett krav att vara jobbredo och kunna läsa och skriva på sitt hemspråk, men ungdomarna behöver inte vara redo för gymnasiet. 33 procent av projektdeltagarna är tjejer och flera kommer från Arbetsförmedlingens projekt Miriam. Projektledarna ser att det finns en stor utmaning i att studera med tillfälliga uppehållstillstånd. Finns inte tryggheten finns för många andra aspekter som ger svårigheter till studiemotivering. Projektledarna tycker också att det är 8

svårt att hitta god samverkan med skolan. Studiespåret är problematiskt då det är svårt med kontakter och förankring. 4. Målgruppens behov Inom skolan uppmärksammas att många ungdomar med tillfälligt uppehållstillstånd mår dåligt (hänvisar till lagförändringen i kap.2). Det är tufft för lärarna att arbeta med ungdomarna då de befinner sig i svåra och komplexa situationer. Det går att göra mer inom skolan och det finns ett kompetensutvecklingsbehov för personalen överlag. Det finns mer att önska kring hur arbetet för ungdomarna ser ut i sin helhet och i samverkan inom kommunen och med andra aktörer. Verksamheterna för stödboende för målgruppen ser att den psykiska ohälsan är hög och studiemotivationen är olika utifrån måendet. De ser också att pedagogerna ständigt arbetar med att motivera och stödja ungdomarna i studier samt i deras mående. Ett behov som synliggjorts är att få ungdomarna att förstå att de själva måste påverka sin situation och ta makten över den. 5. Avslutning Målgruppen unga nyanlända är i sig en bred målgrupp med komplexa och heterogena behov som behöver mötas, bland annat beroende på var de befinner sig i etableringen, om de har boende och om de befinner sig med eller utan familj vid sidan av. Det finns flera olika stödinsatser och verksamheter i Linköping. Av gjord kartläggning ser insatserna ut att framförallt utföras enskilt av kommun och Arbetsförmedling och inte i samverkan. Tydligt i kartläggningen har blivit vikten av stödet vid studier, som möter ungdomen där den är, med de behov som finns. Det krävs processtödjare, modersmålsassistenter och andra liknande funktioner som kan finnas bredvid individen. Det är också viktigt att arbeta brett med studiefrågan, att samverka över verksamhetsgränser och kommunalt/statligt för att just fånga upp individen där den befinner sig med bland annat motiverande samtal, studievägledning och läxhjälp. Viktigt är också att se hur kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans och med andra parter kan möta upp delen av målgruppen med psykisk ohälsa. Behov, insatser, samverkan och kompetens är betydelsefulla områden att ha uppmärksamhet på. En svårighet är att skapa en kartläggning och därmed helhetsbild av målgruppens sammansättning i och med att den inte registreras utskilt från övriga elever i elevdatabaserna. Utbildningsnivån skiljer sig dock mellan unga 9

födda i Sverige respektive utrikes födda. För de som är utrikes födda i åldern 16-24 år är förgymnasial utbildning den mest förekommande utbildningsnivån med 35 procent, gruppen inrikes födda ligger på 26 procent. 25 procent av de utrikes födda ungdomarna har en gymnasial utbildning, motsvarande siffra för inrikes födda är 37 procent. Noteras bör också att för en så hög andel som 21 procent saknas uppgift på utbildningsnivå hos de utrikesfödda. Anledningen till den stora gråzonen av utbildningsnivå är oklar och bör ses över. 5.1 Utvecklingsområden 2018 Hitta fler lösningar, om behov finns, kring målgruppen i samverkan, både internt inom kommunen och tillsammans med Arbetsförmedlingen. Ta fram siffror på antalet studerande på SFI år 2015, 2016 och 2017 för att få en mer heltäckande bild av sammansättningen. En större och mer djupgående/heltäckande kartläggning av insatser för målgruppen, dess sammansättning och behov behöver genomföras. Flera kartläggningsinsatser görs inom kommunen och bör vävas samman, exemeplvis via projektet PRIME och på utbildningskontoret. Samverka och väv samman, det är ett önskemål som lyfts av olika personer som samtal förts med under kartläggningen. Långsiktig plan i samverkan för nyanlända ungdomar upp till 24 år som saknar behörighet till nationella program. Det är oklart vad som händer med de individer som faller ur språkintroduktion och vuxenutbildning, finns behov av översyn. Det finns en efterfrågan inom kommunen att gå vidare i området kring hur ohälsan hos unga nyanlända ska ses över och mötas upp. Önskas målsättningar för unga nyanlända i den lokala överenskommelsen som tas fram under våren 2018? Vilken roll har/ kommer Kaa att ha för de unga nyanlända? 10