Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Relevanta dokument
Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten och klimatförändringar

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Energiomställning utifrån klimathotet

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

ETE331 Framtidens miljöteknik

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!

Observationer Förlängda tidsserier

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

ETE331 Framtidens miljöteknik

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

ETE310 Miljö och Fysik

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Marcus Löfverström

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data

ETE310 Miljö och Fysik

Vad händer med jordens klimat?

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

VA-frågor och klimatförändringar

MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Simulering av möjliga klimatförändringar

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

Värdera metan ur klimatsynpunkt

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

ANDREAS REJBRAND Statistisk fysik Wiens förskjutningslag: hur snäll är solen?

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur fungerar växthuseffekten?

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Räkneövning 5 hösten 2014

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Modeller för små och stora beslut

KOSMOS PLANETEN JORDEN MOT ETT VARMARE KLIMAT PÄR HOLMGREN SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Klimat, vad är det egentligen?

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Projektuppgift för gymnasieskolan Klimat och energi: Finns det en obalans i jordens energiflöde och kan solceller rädda världen?

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Delrapport 2: Oxidationens Inverkan på Långvågig Värmeöverföring

Nr 119, Meteorologi. Växthuseffekten. Markku Rummukainen

FÖRÄNDRING AV VÄRMESTRÅLNINGSEFFEKT I FÖRBRÄNNINGSPROCESSEN

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Linjärisering och Newtons metod

Transkript:

Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion

Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ: [W m -2 ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant Planck s strålningslag (svart kropp): Kirchhoff s lag: dφ = dλ 2πhc2 hc λ5(exp( ) 1) ktλ Ett objekt (t.ex. atmosfären) absorberar andelen ε [ - 1] vid våglängden λ emission av samma andel av svartkroppsstrålning vid objektets egen temperatur vid aktuella våglängden

Jordens strålningsbalans Solen emitterar ungefär som en svartkropp med temp 58 K strålning mot jorden (solarkonstanten): Satellitmätn. visar att jorden reflekterar 2 T 28% av instrålningen (albedo; A =.28) S RS 2 FS = σ = 137W/m 2 d Absorberad strålning i medeltal: Φ = F S (1-A)πR E2 /(πr E2 ) = F S (1-A)/ För balans krävs att jorden i medeltal emitterar lika mycket. Betrakta jorden som en svart kropp: σt E = F S (1-A)/; T E = 255 K Betraktad från rymden är jordens effektiva temperatur -18 C Klimat - Vad är temp på jordytan?

Atmosfärens absorption av strålning O 2 och O 3 abs UV effektivt Atm ganska transparent för solinstrålning (H 2 O) Emission H 2 O, CO 2, CH, N 2 O, O 3 och CFC abs stor andel av utstråln Atmosfäriska fönstret (8 13 µm): Stor andel ut i rymden Atm absorption

Jordens strålningsspektrum Temp avgör utstrålningen (σt ) Atmosfärstemp avtar med höjden Utstrålningen från jorden kan uppfattas som ett antal överlagrade svartkroppsstrålare med olika temperatur Svartkroppsspektrum för T = 32 K Spektrum taget med satellit över Nordafrika Atmosfärens fönster (8-13µm): Svag absorption i atm stråln jordytan T 32K (Nordafrika!) CO 2 vid 15 µm: T 215K effektiv emissionshöjd ca 1 km H 2 O (7 & 2 µm): T 26K effektiv emissionshöjd ca 5 km (H2O når ej högt pga nederbörd) Växthuseffekten: Atm absorption parat med atm tempavtagande med höjden del av utstråln sker vid lägre temp ( djupa dalar i strålningsspektrat) Balans kräver kraftigt höjd utstrålning från jordytan jfrt med eff temp (255K) Sker genom höjd yttemperatur

Klimatförändring orsakad av människan? Fossilt bränsle Oklart (jordbruk+ ändrad atmkemi?) Naturlig växthuseffekt höjer jordytans temp 33 C Pågående klimatförändring: Ökande luft- och oceantemp. Vidsträckt smältning av snö och is Global höjning av havsytan Konc. av viktiga gaser har ökats, vilket ökar jordens växthuseffekt Förklarar GHG-utsläpp pågående förändring av klimat? Tempsvängningarna historiskt betydligt större Pga variationer i solaktivitet(?) Konstgödsel Naturliga variationer förklarar temp.utvecklingen? Klimatmodellerna motsäger den förklaringen och förutspår ytterligare ökning - IPCC (FN:s klimatpanel): It is extremely likely that human influence has been the dominant cause of the observed warming since the mid-2 th century. Senaste istidens slut: -11 5 år

Klimatsystemet Global energibalans(årsmedelvärde) Kortvågig stråln. (in): 28% refl. (19% moln) 72% abs. (7% ytan) Långvågig stråln: 96% atm till ytan 2+5% värmetransp. ytan till atm (ånga+konv.) Växthuseffekten Strålning mot jordytan: Φ rel =22+25+96-5-2= 11% Växthusgaser och moln ökar kraftigt instrålningen mot ytan: 1% starkare än solens strålning in mot jorden

Förenklad modell för strålningsbalans Antaganden om atmosfären: Ett tunt, isotermt skikt Absorberar andelen f av långvågiga strålningen Transparent för solstrålning Strålningsbalans: Hela jorden : Solstrålning Långvågig strålning F S / F S A/ (1-f)σT j fσt a fσt j F S (1 A) = (1 f ) σt Atmosfären : fσt j = Fs (1 A) T j = σ (1 f / 2) j 1/ + fσt 2 fσt a a fσt a Jordens uppmätta medeltemperatur: 288 K - Fås med f =.77

Klimatförändring Ändring av strålningsegenskaperna leder till: Initial temperaturförändring Återkopplingsmekanismer ger tillsammans klimatförändring Beskrivs med General Circulation Models (GCM) Återkoppling pga temp-förändring komplicerad stora kvantitativa osäkerheter större säkerhet i det initiala förloppet Potentialen för klimatförändring från tex växthusgaser känd med hög noggrannhet Radiative Forcing - Strålningsdrivning Vi vet att vi påverkar jordens strålningsegenskaper påtagligt - Svårare att uppskatta temperaturförändringar pga återkoppling

Strålningsdrivning (Radiative Forcing) Vad blir den initiala strålningsdrivningen orsakad av förändrade strålningsegenskaper? Utgångsläget beskrivs (jämvikt) Strålningsmodell Specificerar sammansättning Beräknar temperaturer Systemet störs Specificerar nya sammansättningen Temperaturerna från utgångsläget behålls Ger upphov till obalans mellan inkommande och utgående strålning Strålningsdrivning F [W/m 2 ] F en teoretisk produkt (naturen fryser inte utgångsläget) F används mycket för att beskriva potentialen för klimatförändringar Ostört system F 1 = ; Stört system 1 2 F 2 = F in,2 F ut,2

Klimatkänslighet Hur förhåller sig F till temp-förändring, om man bortser från komplicerande återkopplingar? Strålningsdrivning (växthusgaser): f + f F = F S (1 A) / (1 ) σt 2 = f (1 ) f + f (1 ) f = σt 2 σt 2 = σt 2 Anta att ny temp-jämvikt inställer sig: F S (1 A) f = (1 ) σt = (1 2 Små förändringar: ( T + T ) T 3 + T T f + f ) σ ( T ) 2 + T (1) (2) (3) ur (1) och () fås : T där : λ = = λ F; (1 1 f ) σt 2 3 =.3 K/(W/m 2 ) Kombinera (2) och (3) och försumma andra ordn termer: T f T = () f 8(1 ) 2 (T = 288 K; f =.77) λ = klimatkänslighetsparametern

Strålningsdrivning FN följer upp forskningen kring klimatet (IPCC): Drivningen från långlivade växthusgaserna (+3 W/m 2 ) välkänd Stora osäkerheter kring aerosoler, speciellt moln Antropogen: F = +2.3 (1.1-3.3) W/m 2 Klimatkänslighetsfaktorn (bortseende från återkoppling): T = Fλ = + 2.3x.3 =.7 K jfr observerade.8 K för senaste 15 åren

Återkoppling av temperaturförändring Återkoppling vattenånga H2O den viktigaste växthusgasen. Utsläppen mycket små jfrt naturliga förekomsten. Ökning av annan växthusgas ökad temp förångning H2O ytterligare ökad temp mer förångning... Motvikt: molnbildning och nederbörd hindrar vattenånga från att nå högt upp i atmosfären Oklart hur molnen påverkas av temp-ökning: mer vatten ökad molnighet ökat albedo mer vatten större molndroppar mer nederbörd minskad molnighet minskat albedo Stor osäkerhet kring molnens funktion i klimatsystemet (även vxv med aerosoler)

Projekt i Klimatfysik Tre träffar med mentor (obligatorisk närvaro) - Om någon gruppmedlem får förhinder försök att ändra tiden Examination: 1. Skriftlig rapport om 15-25 tecken a) inlämnas inför sista handledarträffen för feedback b) Inlämnas slutgiltligt den 2 februari 2. Muntlig presentation (28 februari eller 1 mars) a) 15 min b) Alla deltar i presentationen 3. Obligatorisk närvaro vid två andra presentationstillfällen enligt spec. schema Projekten Jordens energibalans Geoengineering Moln Växthusgaser