Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013
% PATENTERADE FISKFODERKAKOR PBISBEL I är: TA KÖPENHAMN DEäâE OCH BILLIGASTE FODERKAKOR SOM _FINNAS MARKNADEN. u.4 FÖHSÃLJAS ÅF: I
Delfns Aktebolaget kraftfoder Mjölkkor, Får, Hundar, Fjäderfä ämnens rkedom stora ersätta Efter 2 a på samma utbytet tll ofvanstående bör erhålla helst. på torrt) det stor förut af vgt l/s sker använda våra ä 1/4 kg. att endast bäst kraftfodret, hälften är på detta sätt om bästa exportsmör Fskfoderkakor. högsta största det grad ntmärktaste göd köttproducerande begärlghet när de på dervd. gfvas torrt, stt stråfoder. böra på det luftgt att Fskfoderkakor varande Fskfodret vanda som kraftfoder, fortsättes _ af många, att genom Fskfoderkakor. erhålles. såsom äta Fskfoderkakorna förvaras lka ungnöt företrädesvs kreaturen besparng få v tllråda, Detta Fskfoderkakor, raps sätt blfvt af ytterlgare hälften apttretande. Alla kreatur Det raton dem. 1/8 kg. borttages ersattes gödbosløap som fnnes, nmgsfoder, nnan ex. dessa kakor, vd ønjölic/øoø* rekommenderas För 3 dagar använda önskas, t. qvanttet dess full För början kreaturen borttaga sätt bl dessa.. vänja denna deras samt på protenämnen, kolhydrater kan landtbrukaren göra en stor utfodrngens dagen af tllfölje fett smältbarhet, smånngom första foderkakor kraftfoder. för Vd så bästa etc. af t dessa användande kontot det Gödboskap, Ungnöt, Genom lghet äro Fskfoderkako patenterade för ställe, sönderbrutet omsorgsfullaste då de hålla mndre aktas för sg huru. stycken Väta samt länge som
FISKFODERKA KOR; Intyg. På. begäran af Aktebolaget Delñns ombud AgronomenHerr Gustaf Bergman att få ett ntyg öfver användandet af det Fskkakmjöl, som ngått utfodrngen af härvarande koladugård, får jag nämna att detta fodermjöl tll á a 3 skålp. daglgen pr djur _ förenng annat kraftfoder, under tre månaders försök vsat sg samt hvad som hufvudsaklgen vart ämnadt helsosamt, smaklgt värdefullt, att utröna ej någon mån nverkat ogynsamt på smörberednngen, hvlket förhållande ytterlgare styrkes af bfogade bref ntyg. Björneborgs staton, Krontorp I ]ul_1887. J. D. Kullgren. Om de sednast mottagna båda utlåtande,.att smöret under märket»f. lukt som det andra, hvarjemte det som.det utan märke; Efter dessa prof att döma tyckes mån nverkat ogynsamt på smöret. Malmö den 20 jun 1887. smörprofven.får jag här äran afgfva det K. beñnnes vara fulltså godt både smak httlls vsat fullkomlgt lka. stor hållbarhet det använda Fskkakfodret Joh. Iøhnsons ej hafva någon SmÖreXpOrtAfär. Jag har mottagt smör från Krontorps AkteBolag, hvarest tll utfodrng användts fskkakor, beredda af sll vegetablska ämnen, får här dela, att smöret ej hade någon bsmak eller öfrgt sklde sg från efter vanlg utfodrng framstäldt smör. Göteborg den 26 jul 1887. Matthews Fdler. Ärade af 22 dennes mn besttnng äfvenså 2:ne burkar smör, har jag, dag åter afprofvat det (för att se det vd den ålder som det har vd ankomsten tll England), men jag har cke funnt någon nämnvärd sklnad. Jag låterudem nu åter stå 8 dagar för attydå se på dem gen. jag hade trott att det märket»f. Kn skulle vara sämst, ean jag alltd ansett ñskkl skadlgt för qvaltéen. Göteborg den I jun x887. Sören Bjerre. : märket Refererande tll mtt föregående vll dela, det den burken smör»f. K. har hållt sg bäst, ty den andre var betydlgt mera härsken.» Göteborg den 10 jun 1887. Sören Bjerre. Vänd!
Utdrag;ur Berättelse från kemska Afgfven på Akademens Kongl. LandtbruksAkademens laboratorum. högtdsdag af prof. L. F. den 29 September 1888 Zl/lsøm _ * _ Kunde nu utvägar beredas för den färska sllens användnng såsom foderel, så skulle cke blott dess fetthalt, utan. också dess än värderkare beståndsdelar tllgodogöras.. vd djurens närngsprocess, ägghvteartade då de senare, såsom kändt är, åter fullständgt afskljas den anmala ñytande fasta spllnngen, omsatta former, som vda lättare försättas ett för växtlgheten njutbart skck, än när de utströs jorden oförändrade, så vunnes härgenom en dubbel fördel., g Genom åtskllga tyska forskares arbeten är det bekant, att de växtätande som nhusdjuren förmå assmlera såväl fett som ägghvtesubstanser ur köttmjöl, blandas. yderas föda, detta så godt som fullständgt. De _äro tll stånd att ur anmala qväfvesubstanser tllgodogöra sg hela stt behof af detta närngsämne, enlgt hvad Weske ådagalagt genom att utfodra får qväfvefattga vegetabler qväfverka anmala ämnen, hvarvd han vann ett lka godt, ja bättre resultat än endast vegetabler af samma qväfvehalt. Af särskldt ntresse äro härvd hvlkas foderratoner kl försök, som Sc/Lrørlt Peter anstälde mjölkkor, rapskakor delvs eller fullständgt ersattes köttmjöl den effekt, att Bekant är också, att man mjölken ökades så tll mängd som halt af torrsubstans. Norge utstllar nötboskap foder, som utblandats torr fsk. Särskldt har såsom foderel vart föremål för pröfnng af Wedee ñskmjölets brukbarhet af fskguano tll får funno, att såväl qväfve som fettsom vd utfodrng lfellner, substanserna tll störsa delen assmlerades under passagen genom matsmältnngskanalen, an djuren ökade sn vgt,lka regelbundet som vd vanlg utfodrng. som erbjöd sg, att genom utfodrngsförsök Jag begagnade gerna det tllfälle, söka bestämma det fodervärde, som de anförda kakorna, hvlkas tllverknng emellertd snart afstannade, kunde ega, samt deras nflytande på den afsöndrade mjölkens beskaffenhet sammansättnng, sedan hr Kelleø benäget ställt en för sådana försök nödg qvanttet af det numera nära toårga foderlet tll laboratorets M, w dsposton..1 w då den under sllkakperoden producerade mjölken cke kunde förmärkas hafva någon slags bsmak eller på annat sätt sklja sg från * s den mjölk, om erlöllsf jvd normal utfodrng, så kan man cke tvña derpå, att foderlet fråga fördel skall ñnna användnng vd utfodrng af mjölkboskap. Vd år. ets utställnng Köpenhamn förekom prof af derfrån 1012 proc råfett 3841 proc. proten, beredda af färsk sll fnmalen halm, hvetekl eller hafremjöl. Vd utfodrng,af dessa kakor qvantteter af omkrng I kg. pr dag djur skall man, enlgt hvad attester från Malmö Göteborg gfva vd handen, hafva erhållt ett smör, smörexportörer som utan att ega någon bsmak heller cke öfrgt sklde sg från smör, framstälclt efter vanlg utfodrng. Att denna ratonela användnng af den enorma mängd sll, som går tll vd våra kuster, kan få,en storartad betydelse för vårt lands ladugärdsskötsel, det framsom af det nya foderlet skulle kunna går deraf; att mporten af foderkakor, ersättas, steg tll I9,I9o,ooo kg. år 1885 I6,386,0o0 kg. år 1886, an den tll största delen på utländsk råvara baserade nhemska tllverknngen* deraf under först nämnda år utgjorde I3,477,ooo kg.. foderkakor
Ãkerby_gård den 17 Aprl Aktebolaget D E L Fl 1889. N Framnäs Öckerö. m Mjölken efter utfodrng sllkaläa var ej behäftad. någon bsmak, hvlket ej heller vart förhållandet sedan fordrngen utsträckts tll hela w. ; w ladugården. Resultatet af denna försöksfodrnggtyckes Vsa på att rapskaka sllkaka skulle ega ungefär samma fodervärde..t v L få en ganska vdsträckt användnng»jag tror att sllkakan kan kommaatt sjelf skulle jag vara hågad att tll nästa vnter göra ett försök större skala. j _(,.JI,. Ivar Vk å Vermdön Lndström. den 13/6 1889. a Ockerö. n E LFI u, Tll Aktebolaget, Tll svar å Eder ärade skrfvelse af d. 14 Jun är det mg ett nöje få dela, att jag mn koladttgård, uppnått genom användande af Edra Fskfoderkakor ett synnerlgen godt resultat, alldenstund mjölkmängden stgt betydlgt öfver den, som erhållts genom utfodrng raps, detta oaktadt rapskakorna ställa sg Hvarken smör eller mjölk hafva tagt någon bsmak dyrare för samma vgtsmängd. vd användande af Edert fabrkat har jag sedan jag fck tllfälle använda af frågavarande utmärkta foderel utan saknad kunnat utesluta.den qvanttet foderf skfoderkakorna hafva äfven benmjöl, som eljest är så nödvändg för mjölkboskap. vsat sg vara ett utmärkt foderel för hundar, höns samt andra smärre djur, som vanlgen förekomma vd större landtgårdar. Thor Bernhardt, Godsegare. På begäran af» Aktebolaget Delñn får dela att jag sedan den Izste Februar detta år användt deras fabrkat sllkakor som kraftfoder för mjölkkor blandnng hafregröpe rågkl har vsat sg, att utfodrng.sllkakor blef cke obetydlgt bllgare än andra handeln förekommande kraftfoderämnen Jag har äfven användt sllkakor för utfodrng af oxar, mjölken vsade högre fetthalt. hästar, svn höns funntdem mycket lämplga bllga för dessa, hvarföre jag cke kan annat än detta foderämne rekommendera. Ramslätt pr Frtsla den 3 jul 1889. Alfr. Wngqvst. GÖTEBORG. u. F. BonmansBOKTRYCKEFH,
Några. Efter ett föredrag foderämnen. nya. landtbruksakademenaf drektör R. Hennngs. grupper A B, tllsågs noga, att samt afdjurens ålder, mjölkafkastnng var så lka som stånd från kalfnngen möjlgt., Försöken_ omfattade en td af _ Prset på ñskfoderé 4 veckor, var ströfodret under hela nemtden lkafför kakor är f. n. Stockholm kr. 5,50 pr bådaafdelnngarne, 5 @ hafrehalm, lgen 12 St? klöfverhö, gammal centner således någotbll15 f? agnar boss samt höstsädesgare än å rapskakor, hvlka dock tll halm tll nattfoder efter behag, allt pr sn sammansättnng äro ñskfoderkakorna Kraftfodret var underlägsna. Angående den mängd»ñsk dag djur beräknadt. under första veckan lka för* båda afdelsom fördel kan använfoderkakor, das pr dag djur, förelggavännu nga nngarna utgjordes af 4.? kl bestämda erfarenheter, men torde större 4 4 blandsädsgröpe; under andra veckan erhöllo djuren afdelnng A 31/2 å? kl, kvantteter än 2 a 3 EE pr dag ko 31/2 Pbgröpe I_ R rapskakor samt ej vara att tllstyrka för mjölkande djur, förr än frågan blfvt afdelnng B 31/2 ü kl, 31/2 E gröpe fullständgare ut gzdje veckan eräro 1 E ñskfoderkakor; Värmland Vd Krontorp redd, höllo djuren afdelnng A 3 ä kl, 3 E under _3:ne månader försök nylgen ut synas de, förda ñskfoderkakor, gröpe 2 n? rapskakor afdelatt döma efter de dervd vunna resultaten. nng B 3 R kl, 3 n? gröpe 2 E ñskfoderkakor slutlgen 4zde veckan ej Ltöfva någon skadlg nverkan på vare tltfodrades alla djur lka gen 4. l? sg mjölkens eller smörets beskaffenhet. kl 4 T? blandsädsgröpe, allt pr dag Intyg förelgga ock från framstående smör djur. Samtlga 12 djur profmjölkades exportörer Göteborg Malmö om beredt af,mjölk att smör, som blfvt hvarje dag, hvarjemte 2:ne gånger vecutfodrade kor, kan ett generalprof togs af mjölken från efter ñskfoderkakor vart af bästa beskaffenhet såväl, af hvardera afdelnngen öfversändes tll Stockholm seende å smak som hållbarhet betalts för_ professor Bergstrand af kemsk analys. Utfodverkställande efter högsta smörnoterng. ostörsta Äfven hos tal..hade rngsförsöken, som leddes _k0ntr0llerades af under senast förflutna vnter några utnoggrannhet möjlga blfvt utförda fskfodrngsförsök agronomen Hugo Evers, lemnade följande resultat, _ angfva sffrorna eltalet foderkakor, hade dessa anordnats på af mjölkens mängd sammansättnng följande sätt: Ur en kobesâttnng af 110 hvarje vecka: djur utvaldes 12 kor, som fördelades 2 Bland ursprung sllkakar nya fat/erøznqø; aj_ an/øm/rkt eller: s. /e. ntaga üskfaderâ ett _fvzønståenderum. Utfodrngsförsök A. Afdelnngr Knr mjolk prdag 1:a veckan 2:a 7) 3:6 ) 4:e 22,10 22,5, 23,15 22,45 Mjölkens sammansättn. 7=: :n g ä,h ä 23 wjá n: S?o 94 o nå? zrp g p 87,35, 88,09 87,94, 87,96 3,34 3,12 3,16 3,1% 8,78 8,79 8,91 8,93 1,029 1,030 1,031 1,031 fskfoderkakor. B. Afdelnng K nr Mjölkens sammansättn. mölk ä. :v prdag 8 a :v SS å; 1:a veckan 20,22 87,53 3,55 2:3.» 20,35 87,56 3,54 31e 20,75 87,58 3,61» 4:e 21,07 87,33 3,70 8,87 8,90 8781 8,97?e 1,030 1,032 1,032 1,031 Djuren vänja sg lätt vd kakorna förtära dem efter 3 å 4 dagar Kakorna äro lätta att sönderbryta för hand utfodras bäst stor begärlghet. torra btar.
»maaa: 7 _\l Ur Matthews Fdlers crkulär. Omfkderøzezlel har jag den åsgt, att smör den ñnaste arom åstadkommes om vntern genom användande af godt hö, hafremjöl, hvetekl en mndre qvanttet stettnerraps; men för crka ett årsedan utlemnades flere profver af sllkakog jag hade då tllfälle att undersöka vssa profver af smör, beredt efter utfodrng dessa kakor från ett tll åtta skålpund för ko per dygn. Utfodrng rå sll för, såsom hvar en vet, en sådan stark obehaglg ñsksmak, att* nårkålet först var fråga om sllkakor, var det naturlgt, att man skulle, hysa msstroende _tll deras nytta. Genom steknng af sllen försvnner dock den tranga lhktexfsmaken så mycket, att jag de experment, som gjorts, funnt, att smöret erhållt hvarken lukt eller smak af ñsl,så länge mndre än åtta skålpund om dagen användts. Detta resultat var högsta grad tllfredsställande har gfvt anlednng tll anläggande af en fabrk för beredande, af sådana foderkakor, hvlka enlgt analys nnehålla 12I6 % fett 3240 % proten samt 34 % kolhydrater. Om v antaga värdet af kolhydrater tll 3 öre för fett proten 15 öre, så hafva v ett fodervärde af crka 8: 50 per centner, hvaremot,dessa kakor lära _ vara tllgänglga för köparen tll crka 40 % lägre än detta prs eller kr. 5 ä 5,: 25 Detta prs för en så hög procent närngshalt, jemförd andra kakor, per centner. är glädjande för både köpare producent, ean hvarje utsgt, tll att mer mer tllgodogöra sg den rklga tllgången på sll för ej så rnga fördel för såväl ñskare som jordbrukare. komma de Efter ytterlgare experment kakor af detta års tllverknng att lemnas ut marknaden; om de vsa lka fördelaktga resultat, som proftllverknngen förldet år, blfva de trolgtvs högst välkomna. Hvar en, som köper sllkakor bör vara försgtg vd användande häraf ej öfverstga ett par skålpund för hvarje ko per dygn utan att öfvertyga sg om, att hvarken mjölk eller smör lda deraf. jag är vllg att undersöka afprofva smör från hvem som helst, som önskar göra försök dessa kakor, skall genast lemna mtt omdöme derom.. 2dE 5sâF Matthews Fdler. Qäå P2=E=?,nä ll På begäran af Aktebolaget får jag lemna följande ntyg: Delfn Under vntern har jag en td användt tll kraftfoder åt mjölkkor af Aktebolaget Delfm patenterade sllkakor. funnt dem jemngoda de bästa rapskakor. Sllkakorna ställa sg lka fodervärde rapskakorna, då man beräknar prsskllnaden. jag använde rapskakorna både före efter sllkakorna bbehöll lka bra som före densamma. Hvad qvasg mjölkmängden under sllkakutfodrngen lteten beträffar, så utröntes den genom tllverknng af sötmjölksost blef utbytet detsamma som då rapskakor användes. Någon bsmak å mjölken har jag cke kunnat märka. Wggetorp Nässundet den 24/5 I889. Larsson.
FISKFODERKAKOVR. A n a l y s. Undersöknng af Fskfoderkakor, hvarå prof blfvt nsändt genom HerrdGrosshandlaren C. O. Lychou Stockholm Vatten _......,..... 9.06 Protenämnen. ;......j. 37.75 5 Fett............ 16.60 Kolhydrater.......... 29.44 Askbeståndsdelar.. j*.... _ 7.15 100.00 Qväfve........... 6.04 Kakorna äro enlgt uppgft beredda af färsk sll tllsats af fnnalen halm, hvetekl hafremjöl m. m. Den höga pr0ten L halten jemte den stora mängden fett förenng kolhydrater ; tllkännagfver, att dessa kakor utgöra ett kraftgt 00h på närande beståndsdelar rkt foderel. Stockholm den 26 Januar 1889. G. E. Bergstrand.