Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)

Relevanta dokument
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

ett nytt steg i energiforskningen

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Sverigedemokraterna 2011

Energiforskning och innovation skapar samhällsnytta. Behovsmotiverad forskning får mest stöd. Innovation behövs för omställning till hållbarhet

framtider Energisystemet 2020

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR Pär Hermerén

Demonstrationsprogram. för Elfordon Erfarenheter hittills Magnus Henke -Energimyndigheten

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

För en bred energipolitik

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod : Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Energisituation idag. Produktion och användning

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

En sammanhållen klimat- och energipolitik

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Sysselsättningseffekter

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Industrin och energin. Peter Nygårds

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Fler exporterande företag,

Hur kraftsamlar Västsverige för framtidens energimarknad? Workshop den 4 februari kl

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Hållbara städer med informationsteknologi

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Seminarium om elsystemet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Energiläget 2018 En översikt

Rapport från partienkät

Från politik till finansiering inom energiområdet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Dialogmöte Innovationskluster för internationalisering inom energiområdet

GÖTEBORG Johan Swahn Fysisk resursteori, Chalmers,

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

KOMMENTARER AVSEENDE UTGIFTSPROGNOS 5 FÖR 2016

Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG

Program för forskning och innovation på energiområdet

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Vattenkraften i kraftsystemet

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Regeringens klimat- och energisatsningar

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Utlysning: Program Transporteffektivt samhälle

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Utgiftsområde 21 Energi

Färdplan för Gotland som pilot för ett hållbart energisystem. Visby 3 april 2019

Energiläget En översikt

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Energi- och klimatfrågor till 2020

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Bioenergin i EUs 2020-mål

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn,

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energigas en klimatsmart story

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Transkript:

Näringsdepartementet 114 85 Stockholm 2012-05-13 Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Teknikföretagen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning och vill framföra följande synpunkter. Inledning Tillgången till säker och tillförlitlig energi är en nyckelfråga för den framtida globala utvecklingen. Enligt FNs analys i Human Development Index är tillgången till energi nära kopplad till ökad levnadsstandard och ökat välstånd. En stor andel av jordens befolkning saknar fortfarande tillgång till extern energi. I kombination med klimatfrågan utgör energiförsörjningen en av våra stora globala utmaningar. Att utifrån detta tydliga behov bedriva forskning och innovation på energiområdet i Sverige är till gagn såväl för Sverige som i ett större globalt perspektiv. C:\Users\tekaf\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\S9YITKFL\120516MST.docx För att möta den framtida samhällsutmaning som energiförsörjning och klimatfrågan innebär är det avgörande att regeringen förstärker satsningarna på strategisk energiforskning och innovation. Ett sådant utmaningsdrivet angreppsätt som utgår från de behov som finns har också möjlighet att stärka det svenska näringslivet genom att ny teknologi och nya tjänster som efterfrågas utvecklas och kan levereras och exporteras av företag som är verksamma i Sverige. Sverige har en hög kompetens inom såväl näringslivet som akademi för flera av de områden som är avgörande för att möta energi- och klimatutmaningen, såväl inom näringslivet som inom akademi. Det är viktigt att denna kompetens får vidareutvecklas och nyttiggöras. I regeringsskrivelse 2009/10:168, Utvärdering av insatserna för forskning och innovation inom energiområdet konstaterar regeringen att de statligt finansierade insatserna för forskning och innovation inom energiområdet bör ligga fast. Regeringen konstaterade vidare att Energimyndighetens insatser bidrar i hög grad till uppbyggande och spridning av relevant kunskap inom energiområdet. Samverkansprojekt mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer innebär att kunskap utvecklas i miljöer där den direkt kan appliceras. Det har, enligt Teknikföretagens uppfattning, inte framkommit något som borde föranleda en ändring av den bedömning som Regeringen gjorde våren 2010 då beslutet om ovanstående skrivelse togs. 1(7) Teknikföretagen Box 5510, 114 85 Stockholm Storgatan 5, Stockholm Telefon 08-782 08 00 Fax 08-782 09 00 www.teknikforetagen.se

Teknikföretagens synpunkter Teknikföretagen anser större resurser bör avsättas för forskning och innovationsstödjande aktiviteter inom energiområdet. Detta både för att möta de samhällsutmaningar vi står inför och för att vidareutveckla den forskningsmässiga och industriella kompetens Sverige har idag. Det är särskilt viktigt att man satsar på demonstration av ny teknik. För att åstadkomma ett effektivt innovationssystem krävs därför att samtliga länkar i kedjan grundläggande forskning- tillämpad forskning-utveckling-demonstration-kommersialisering är starka och effektivt sammanlänkade. Innovationsupphandling bör ingå som ett viktigt instrument i en strategi för innovation i Sverige. Se vidare Teknikföretagens yttrande över Innovationsupphandlingsutredningen SOU 2010:56 (Ert Dnr: N2010/6152/FIN) Teknikföretagen anser vidare att det även fortsättningsvis bör finnas en nära koppling mellan energi och klimatpolitik och energiforskning. För att säkerställa inte enbart kvalitet utan även en behovsinriktad forskning är det centralt med en stark koppling till näringslivet. Det är också viktigt för att effektivisera nyttiggörandet av forskningsresultaten. Teknikföretagen anser att det arbetssätt som tillämpas idag inom energiforskningen är ändamålsenligt för att stärka en behovsorienterad forskning som utgår från samhällsutmaningarna. Även då det gäller kvaliteten på den behovsdrivna forskning som har finansierats av staten visar både utredningen Forskning och innovation för ett hållbart samhälle och tidigare utredningar på ett bra resultat. Tidigare statliga finansiering har gett en tät samverkan mellan finansiärer, myndigheter, näringsliv, universitet, högskolor och institut hela vägen från omvärldsanalyser och definiering av behov till utveckling, genomförande och uppföljning av forskningsprogram. Det är centralt att detta arbetssätt få stöd även i den framtida energiforskningen. Strategiskt viktiga områden Arbetetsättet att peka ut vissa tema områden har visat sig ändamålsenligt för fokus, prioritering och tydlighet inom energiforskningen. Samtidigt är det viktigt att de prioriterade områdena inte blir alltför snäva. Teknikföretagen anser inte att regeringen bör ange enskilda tekniker som t.ex. vindkraft utan istället ange förnybar energi som ett prioriterat område. I ett framtida hållbart energisystem kommer dessa temaområden att i ännu högre vara sammanlänkade i system. Det är därför väsentligt att spridning av kunskap mellan temaområdena utvecklas. Vidare bör det göras en analys av vilka effekter utveckling inom ett område kommer att få för energisystemet som helhet. Det skulle t.ex. kunna ske inom ramen för temaområdet energisystemstudier utöver de förslag till inriktning som Energimyndigheten föreslagit. Det finns också ett behov av branschöverskridande innovations- och forskningsområden. De system som vi måste bygga för att möta framtidens utmaningar kräver gemensamma projekt mellan skilda branscher. 2(7)

Teknikföretagen delar Energimyndighetens uppfattning att det är strategiskt viktigt att studera transportsystemet som en integrerad del i samhället. I dessa analyser bör behovet av framtida förändringar ses i ljuset av den kunskap och den utveckling som sker av t.ex. elbilar, hybridteknik, smarta nät och elektrifiering av vägar. Teknikföretagen har identifierat ytterligare ett antal områden som vi anser vara av strategisk betydelse. De områden vi föreslår har i stora delar samma inriktning som Energimyndighetens förslag. Gemensamt för samtliga områden utom möjligen kärnkraft, är det finns behov av demonstration av ny teknik stor skala Förnybar elproduktion ett svenskt styrkeområde där det finns svenska företag inom flera av de teknikområdena och inom hela värdekedjan. Förnybara bränslen och drivmedelsproduktion strategiskt viktigt för att möta energi- och klimatutmaningen inom transportsektorn. Området är också viktigt för energiproduktion. Kärnkraft det finns ett behov av att Sverige har en egen forskning och kompetensförsörjning inom kärnkraftsområdet. Elnät, smarta nät, energilagring - elkraftteknik är ett av Sveriges verkliga styrkeområden både vad avser företag och akademin. Förutom elkraft är vi också starka inom informationsteknologi och utveckling av utrustning för hushåll vilket ger ge oss mycket goda förutsättningar att utveckla teknik för smarta elnät i Sverige. Effektivisering i slutanvändning Sverige har en lång erfarenhet av energieffektivisering i samtliga sektorer, byggnader, transporter och industri. Det är också en av de åtgärder som enligt International Energy Agency skall bidra med hälften av den minskning av koldioxidutsläppen som krävs för att nå de uppsatta målen. Energimyndighetens förslag på nya insatser och anslag Teknikföretagen stöder i stort Energimyndighetens förslag om nya insatser och anslag till innovation och forskning inom energiområdet. Vi vill dock framföra följande. Teknikföretagen delar myndighetens uppfattning att det finns behov av att öka resurserna för innovation och demonstration och anser att myndighetens förslag i dessa delar bör genomföras. Teknikföretagen anser även att förslaget avseende NER 300 är bra och bör genomföras. I annat fall finns en risk att flera av de projekt som tagits fram inte genomförs och därmed går en möjlighet till utveckling av ny teknik att gå förlorad. Det är generellt sett viktigt att resurser avsätts för att underlätta och stödja svenskt deltagande i internationellt samarbete. 3(7)

Demonstration och verifiering av ny teknik är avgörande för spridning av ny teknik. Teknikföretagen anser därför att Energimyndighetens bör få i uppdrag att utreda ett system för finansiering av demonstrationsanläggningar. Härvid bör även frågan om hantering av prövning enligt EU:s statsstödsregler tas upp. Då det gäller förslagen om stöd till marknadsintroduktion av vindkraft och främjande av ny energiteknik anser Teknikföretagen att sådana stöd bör riktas mot förnybar energi generellt istället för mot enskilda energislag. Det finns också ett behov av incitament för marknadsintroduktion av ny energieffektiv teknik. För energieffektiv teknik i industrin skulle det kunna rymmas inom ramen för ett framtida PFE där all industri omfattas. Myndigheten tar upp kompetensförsörjning inom energiområdet som ett viktigt område att utveckla. Kompetensförsörjning är mycket viktig och det finns självklart en nära koppling till forskning och demonstration av ny teknik. Teknikföretagen vill i sammanhanget lyfta fram den möjlighet som Energimyndigheten redan idag har att ge stöd för tillfällig anställning av högkvalificerad personal som riktas till små- och medelstora företag. Frågan om kompetensförsörjning är mer omfattande men enligt vår bedömning så finns det ett utrymme att utveckla tillämpningen av denna del i Förordningen om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet. Energimyndighetens Prioriteringar för innovation, forskning, utveckling och demonstration De utmaningar som Energimyndighetens anger är relevanta. Då det gäller förnybar el i kraftsystemet anser Teknikföretagen att det är mycket bra att Energimyndigheten har satt upp ett mål för antal storskaliga demonstrationsprojekt av framtidens elnät och elmarknad som också skall utvecklas till innovationsarenor. Det är centralt att demonstrationer också omfattar sådant som affärsmodeller och utveckling av kunskap om drivkrafter hos beslutfattare och konsumenter att ta till sig ny teknik. Utvecklingen av framtidens elnät, s.k. smarta elnät har betydelse för utvecklingen av städer, byggnader, vilken utrustning vi använder i industri, service och hushåll. Därför bör demonstration och utveckling inom området ha en bredare ansats än enbart förnybar energi. Energieffektivisering inom industrin är ett viktigt område som bör omfatta all tillverkande industri inte enbart den energiintensiva processindustrin. I den inriktning för 2012-2016 som Energimyndigheten beskriver finns ett fokus på frågan om resurseffektivt utnyttjande av material och råvaror samt värdekedjor och affärsmodeller. Teknikföretagen anser att det primära syftet med forskning, utveckling och demonstration bör vara energieffektivisering i produktionen. Här finns såväl behov av utveckling men framför allt möjligheter till demonstration av ny teknik. Det finns också behov av att utveckla metoder och affärsmodeller som underlättar för ny teknik att spridas på marknaden. Det är främst genom utveckling och spridning av ny energieffektiv teknik som man inom detta område 4(7)

kan bidra till att möta energi och klimatutmaningen. Det ger också möjlighet till spridning av svensk teknik globalt. Med vänlig hälsning Eva Wigren 5(7)

Bilaga Exempel på strategiska forskningsområden Förnybar elproduktion Vattenkraft Förutsättningar för behållen elproduktion och reglerförmåga hos existerande vattenkraft Vindkraft vindkraft i kallt klimat, utveckling av komponenter Havskraft vågkraft, tidvattenkraft Solkraft Byggnadsintegrerade solceller, utveckling av nya solceller Bioenergi Förgasning av biomassa Bioenergi -Förbränning med högre ång- data/askrika bränslen Förnybar bränsle- och drivmedelsproduktion Bioenergi- termokemisk omvandling (förbränning, förgasning, pyrolys, torrefiering) Avfall Fjärrvärme/kyla integrerat i smarta elnät Biogas Drivmedel Kärnkraft Fjärde generationens kärnkraft Avfallshantering Säkerhetsfrågor fallstudier och stresstester Elnät, smarta nät, energilagring Smarta elnät - demonstrationsprojekt Anpassade konsument- och industriprodukter för nya tidens krav på styrbarhet av elanvändning Produktutveckling av mätinstrumentering anpassade till smarta elnät Energilager utveckling batterier och system med vätgas och bränsleceller Integrering av förnybar produktion på elnäten systemstudier Demand Side Management Effektivisering Energieffektiva produktionsprocesser Industriella renoveringsmetoder för byggnader Elproduktion av spillvärme fortsatt utveckling Energieffektiv transmission och distribution Nya kraftvärmekoncept (inkl. förgasning av bi- omlassa) Fjärrvärme och värmepumpar Utveckling av nya upphandlingsformer som främjar hållbarhet, LCA och innovation Hybridfordon, och elbilar, Kontinuerlig överföring (elektrifierade vägnät) 6(7)

Systemstudier kring genomförande av effektiviseringsåtgärder Elsäkerhet kopplat till ny teknik. Design och beteendestudier inom energiområdet samt studier inom interaktionen mellan människa och energianvändning. 7(7)