Lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden 2017

1(48) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2018-04-15 Ärendenr: NV-02293-17 Lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden 2017 B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@ N AT U RV AR D SV E R K E T. SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

NATURVÅRDSVERKET 2(48) Sammanfattning Lägesbeskrivningen är Naturvårdsverkets samlade nationella redovisning av arbetet med förorenade områden för 2017. Vi har tagit in uppgifter från flera statliga myndigheter som arbetar med frågorna. Vi arbetar mot miljömålet Giftfri miljö med preciseringen Förorenade områden är åtgärdade i sådan omfattning att de inte innebär något hot mot människors hälsa och miljö. Efter att inventeringsfasen är avslutad har nu ca 8000 objekt klassats i riskklass 1 eller 2. Det är dessa objekt som kan medföra en stor, eller mycket stor risk för människors hälsa eller miljön och det är dessa som behöver åtgärdas. Dock saknas det ett antal objekt i inventeringen som innehas av bland annat Trafikverket, Fortifikationsverket och Försvaret, enligt Riksrevisionens granskning av statens förorenade områden 1. Naturvårdsverkets bedömning är dock att saneringstakten idag är för låg för att nå miljömålet till nästa generation. Alla statliga myndigheter måste arbeta effektivt och samarbeta för att nå målen och saneringstakten måste öka. För att detta ska ske ser Naturvårdsverket fortfarande tre komponenter som avgörande: ett stabilt statligt anslag, teknikutveckling samt att den som förorenat också ska ta sin del av ansvaret. Med ett stabilt statligt anslag kan vi åtgärda de områden som saknar ansvarig. Under 2017 pågick 56 åtgärder med helt eller delvis statligt bidrag. Kommunerna är huvudman för flertalet åtgärder och SGU är huvudman för 11 bidragsobjekt. Totalt har SGU arbetat med utredningar och åtgärdsförberedelser vid cirka 30 statligt förorenade områden samt varit huvudman för utredningar och åtgärdsförberedelser vid ytterligare cirka 20 objekt med statligt bidrag från Naturvårdsverket. Genom att främja teknikutveckling och innovativa åtgärdslösningar kan vi minska behovet av eller ersätta traditionell resurskrävande gräv- och schaktsanering. Med större innovationsgrad i efterbehandlingsarbetet kan vi på sikt öka takten och sanera fler områden med samma ekonomiska insatser. SGI arbetar särskilt med teknikutvecklingen genom forskning och kunskapsuppbyggnad och driver programmet TUFFO (Teknik Utveckling och Forskning inom Förorenade Områden). Programmet syftar till att samla efterbehandlingsbranschen och forskare i nationella forsknings- och utvecklingsprojekt med avsikten att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden. I Naturvårdsverkets projekt för att främja teknikutveckling deltar bl.a. SGI, SGU och länsstyrelserna. 1 Statens förorenade områden (RiR 2016:25)

NATURVÅRDSVERKET 3(48) Projektet syftar främst till att öka användningen av innovativa åtgärdslösningar och att etablera befintlig alternativ teknik inom den statliga efterbehandlingen. Den som förorenat ska också ska ta ansvaret för efterbehandlingen. Här bidrar länsstyrelsernas och kommunernas tillsynsarbete till att få fler ansvariga att bekosta efterbehandling. För vissa av de förorenade områden som får statligt bidrag finns också en verksamhetsutövare som har ansvar till viss del. Tillsammans med SGI ger vi också ett särskilt korttidsstöd till tillsynsmyndigheternas hjälp i frågor om förorenade områden.

NATURVÅRDSVERKET 4(48) Innehållsförteckning 1. Naturvårdsverket... 6 1.1 Inledning... 6 1.2 Naturvårdsverkets hantering av det statliga bidraget... 7 1.2.1 Bidragets fördelning och huvudmannaskap... 7 1.2.2 Exempel på projekt finansierade med statligt bidrag under 2017... 12 1.3 Anslaget och efterbehandling inför bostadsbyggande... 13 1.3.1 Fördelning av bidraget... 13 1.3.2 Vägledning om anslaget... 15 1.3.3 Två exempel som öppnat för totalt 650 nya bostäder... 15 1.4 Naturvårdsverkets samordnande roll samt övriga insatser... 16 1.4.1 Myndighetssamverkan... 16 1.4.2 Skapa mötesplatser och sprida kunskap... 16 1.4.3 Skrovmålet samarbete med Transportstyrelsen och flera nationella myndigheter... 17 1.4.4 Vägledning om PFAS... 18 1.4.5 EBH-portalen... 18 1.4.6 Åtgärdsportalen... 18 1.4.7 Teknikutvecklingsprojektet... 19 1.4.8 Utvärdering av vägledningsmaterial om efterbehandling av förorenade områden... 20 1.4.9 Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 2017 med anknytning till förorenade områden... 20 1.4.10 EBH-stödet... 22 2. Sveriges geologiska undersökning - SGU... 22 2.1 Inledning... 22 2.2 Statligt förorenade områden... 23 2.3 Utredningar och åtgärder med bidragsfinansiering... 24 2.4 Samverkan och utvecklingsarbete för hållbara saneringar... 25 2.5 Ökad åtgärdstakt... 26 2.6 Bemyndigande, Avsättning och Ansvarsförbindelse... 26 3. Fortifikationsverket... 27

NATURVÅRDSVERKET 5(48) 4. Trafikverket... 27 4.1 Bakgrund... 27 4.2 Åtgärder och effekter... 28 4.2.1 Miljögaranti... 28 4.2.2 Riktade åtgärder... 29 5. Försvarsmakten... 29 5.1 Bakgrund... 29 5.2 Förekomsten av förorenade områden... 30 5.3 Verksamhet inom arbetet med förorenade områden... 30 5.4 Lägesredovisning av Försvarsmaktens samtliga akuta objekt och prioriterade objekt... 31 5.5 Övergripande efterbehandlingsarbete... 31 5.6 Redovisning till Naturvårdsverket... 31 6. Havs- och vattenmyndigheten... 32 7. Statens geotekniska institut SGI... 37 7.1 Teknikutvecklingsprogrammet Tuffo... 37 7.2 Resultat av arbetet... 37 7.3 Ekonomiskt utfall... 38 8. Länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning ökar åtgärdstakten... 40 8.1 Del 1 Hur har medel använts?... 40 8.2 Del 2 Vad resulterar användning av medel till?... 45 9. Länsstyrelsernas arbete med anslaget för sanering inför bostadsbyggande och potentiella områden för bidraget... 47

NATURVÅRDSVERKET 6(48) 1. Naturvårdsverket 1.1 Inledning Enligt 1c förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande, ska Naturvårdsverket senast den 15 april varje år till Regeringen lämna in en lägesbeskrivning av arbetet med att avhjälpa sådana föroreningsskador som avses i 10 kap miljöbalken. Detta är Naturvårdsverkets rapport för arbetet för i huvudsak 2017. Arbetet med förorenade områden är en fråga som involverar många olika aktörer och Naturvårdsverket ansvarar för att samordna, prioritera och följa upp arbetet på nationell nivå. Naturvårdsverket har också till uppgift att administrera de statliga bidragen och utvärdera vilka effekter de har. Syftet med arbetet är att uppnå miljömålet Giftfri miljö med preciseringen Förorenade områden är åtgärdade i sådan omfattning att de inte innebär något hot mot människors hälsa och miljö. Naturvårdsverket framhåller, liksom tidigare, att saneringstakten måste öka om vi ska åtgärda problemen med förorenade områden till nästa generation. För att öka takten behövs ett stabilt statligt anslag, att den som är ansvarig för en föroreningsskada också står för avhjälpandet och en teknikutveckling som leder till effektivare saneringar. Många av de förorenande ämnen som är problematiska är sedan länge förbjudna men det tillkommer ibland nya eller att man upptäcker att gamla ämnen är farligare än man tidigare trott. De statliga myndigheterna behöver samverka och jobba aktivt för att de förorenade områden som finns åtgärdas och att det inte uppkommer nya områden. Naturvårdsverket har begärt in underlag från Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Fortifikationsverket och Försvarsmakten utifrån sina respektive ansvarsområden i arbetet med efterbehandling av förorenade områden. För Strålsäkerhetsmyndigheten, som disponerar anslag 1:4 anslagspost 2 (som används för omhändertagande av herrelösa strålkällor mm) har Naturvårdsverket inte begärt in underlag för 2017. Länsstyrelsernas tillsynssamordnare har lämnat underlag till beskrivningen om tillsynsdriven efterbehandling. Lägesbeskrivningen bygger också på uppgifter hämtade ur

NATURVÅRDSVERKET 7(48) länsstyrelsernas databas för potentiellt och bekräftat förorenade områden, EBHstödet. Naturvårdsverket har sammanställt informationen och vi lyfter även fram valda delar av vårt eget arbete som utförts under 2017. 1.2 Naturvårdsverkets hantering av det statliga bidraget (Anslag 1:4, anslagspost 1 och 5) 1.2.1 Bidragets fördelning och huvudmannaskap Länsstyrelserna, kommunerna och Försvarsinspektören för hälsa och miljö har ansvar för tillsynen av förorenade områden. Tillsynen är en viktig förutsättning för att saneringar som bekostas av förorenaren ska komma till stånd. Tillsynsmyndigheterna kan med stöd av miljöbalken begära att förorenaren eller någon annan ansvarig utreder samt vidtar åtgärder för att minska eller helt ta bort föroreningen. För vissa av de objekt som saneras med statliga medel finns en ansvarig för en del av föroreningen och dess risker. Även för dessa objekt är tillsynen alltså en viktig förutsättning. Under 2017 pågick 56 åtgärder bekostade med det statliga anslaget, anslagspost 1 respektive 13 åtgärder bekostade av anslagspost 5 (bostadsanslaget) se figur 1 nedan. Detta kan jämföras med 43 pågående åtgärder 2016 på anslagspost 1 och två åtgärder på anslagspost 5. En stabil anslagsnivå och även ett tillräckligt bemyndigande för att kunna planera arbetet långsiktigt, utgör viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med sanering av förorenade områden. Detta gör beslut om fleråriga satsningar möjliga. Den nationella planen för efterbehandling innehåller prioriteringsgrunder som Naturvårdsverket tillämpar när bidrag fördelas till de mest prioriterade förorenade områdena runt om i Sverige. Planen är uppdaterad 2017 med prioriteringsgrunder för bostadsanslaget. Förutom medel till åtgärder fördelar Naturvårdsverket även bidrag till utredningar och särskilda tillsynsprojekt på länsstyrelserna. Det statliga anslaget som Naturvårdsverket fördelar för sanering används endast till de områden eller delar av områden där ingen ansvarig finns som kan bekosta saneringen.

NATURVÅRDSVERKET 8(48) Figur 1. Åtgärder drivna av efterbehandlingsanslaget under 2017. Källa: Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET 9(48) Av dessa åtgärdsprojekt som finansierades av anslaget och pågick under 2017, fanns för flertalet en kommunal huvudman som ansvarar för saneringens planering, utförande och uppföljning. Innan ett efterbehandlingsprojekt kan påbörjas krävs ofta flera års förberedelser; att engagera en huvudman för arbetet är därför en viktig uppgift för länsstyrelserna. Förutom kommuner kan även andra centrala eller regionala myndigheter vara huvudman för efterbehandlingar. SGU kan också fungera som huvudman i en kommuns ställe. (Se mer om detta i avsnitt om SGU:s verksamhet senare i lägesbeskrivningen). Hur huvudmannaskapet är fördelat för de 56 pågående efterbehandlingsåtgärderna under 2017 framgår av figur 2 nedan. Figur 2. Fördelning av huvudmän för efterbehandlingsåtgärder under 2017. Huvudmän Kommun SGU Trafikverket Länsstyrelse Källa: Naturvårdsverket För år 2017 fördelade Naturvårdsverket 100 procent av anslaget på anslagspost 1. De oförbrukade medlen vid länsstyrelserna från tidigare år har minskat från ca 800 miljoner kronor 2011 till 187 miljoner kronor, vid ingången av 2018. För anslagspost 5 var 82 miljoner kronor oförbrukat hos länsstyrelserna. Att länsstyrelserna hade dessa 187 respektive 82 miljoner kvar på kontot vid årsskiftet beror delvis på att några projekt blivit försenade och att en del fakturor på utfört arbetet betalas ut i efterhand. Dessa medel är då upparbetade men vid

NATURVÅRDSVERKET 10(48) årsskiftet ännu inte utbetalade. På anslagspost 5 har 44 % förbrukats jämfört med 2016 då drygt 3 % förbrukades. Största delen av Naturvårdsverkets fördelning av anslaget går till åtgärder och nedan, i figur 3, framgår anslagets fördelning mellan åtgärder, utredningar, tillsynsprojekt och övrigt under 2017. Figur 3. Tårtdiagrammet visar den procentuella fördelningen av anslagspost 1 under 2017. 2017 års utfall anslags 1:4 anslagspost 1 1%5% 4% Åtgärder Utredning Tillsynsprojekt 90% Övrigt (konsulter, IT-stöd, bidrag till andra myndigheter) Källa: Naturvårdsverket I figur 4 nedan visar utvecklingen av efterbehandlingens olika faser, från inventering till åtgärd, under åren 2014 till 2017. Siffrorna i figur 4 är hämtade ur EBH-stödet, förutom ljusgrön stapel (åtgärder färdig och pågående, bidrag). Den första (röda) stapeln visar inventerade objekt i riskklass1, de med mycket hög risk för människors hälsa och miljön. De blå staplarna (stapel 2-3 från vänster) visar på ett framtida behov, då det är huvudstudier som är färdiga eller pågående för objekt som inom relativt snar framtid kommer vara startklara för åtgärder. De gröna staplarna (stapel 4-5) visar färdiga och pågående arbete med efterbehandlingar i Sverige, både de som drivs tillsynsvägen och de som inte har någon ansvarig som kan bära kostnaden och därigenom blir ett statligt finansierat åtgärdsobjekt. Figur 4. Stapeldiagram över antal objekt i olika efterbehandlingsfaser under åren 2014 till 2017

NATURVÅRDSVERKET 11(48) Källa: Naturvårdsverket och EBH-stödet Under 2017 fanns det 1041 inventerade områden i riskklass 1, 104 färdiga och pågående huvudstudier i bidragsprojekt och 186 färdiga och pågående huvudstudier i tillsynsdrivna projekt. Gällande efterbehandlingsåtgärder är antalet färdiga och pågående bidragsfinansierade åtgärder 184 stycken och för de tillsynsdrivna 109 stycken. (Utdraget ur EBH-stödet gjordes 2018-03-20). I figur 5 visas förhållandet mellan efterbehandlade objekt (2475 st) och resterade objekt (7837 st), samtliga i riskklass 1-2, som på olika sätt sannolikt behöver efterbehandlas för att åtgärda konstaterade höga risker för miljö och hälsa. Figuren åskådliggör relationen mellan hur mycket arbete som är utfört respektive återstår att göra i miljömålsarbetet mot en Giftfri miljö. Figur 5. Förhållande mellan efterbehandlade objekt ställt mot objekt som behöver efterbehandlas för att uppnå preciseringen om förorenade områden i miljömålet Giftfri miljö. Efterbehandlade objekt i förhållande till riskklassade, ej efterbehandalde, objekt Ej efterbehandlade objekt i riskklass 1 och 2 Efterbehandlade objekt i riskklass 1 och 2 och branschklass 1 och 2 Källa: Naturvårdsverket och EBH-stödet

NATURVÅRDSVERKET 12(48) 1.2.2 Exempel på projekt finansierade med statligt bidrag under 2017 Naturvårdsverket beviljade under 2017 ytterligare 170 miljoner kronor i statligt bidrag till Länsstyrelsen i Skåne län för att sanera den södra delen av det förorenade området runt BT Kemis gamla fabrik i Teckomatorp, i Svalövs kommun. Området bedöms utgöra en risk för miljön och för människors hälsa, till följd av giftiga ämnen från tillverkning och lagring av växtbekämpningsmedel, och sanering har pågått i omgångar sedan den förorenande verksamheten upphörde på 1970-talet. Detaljbild från södra delen av f d BT Kemis område. Det norra delområdet blev tidigare färdigsanerat under 2011, och idag har man anlagt ett trevligt grönområde på ytan. När saneringen av det södra området blir färdig ska även skyddspumpningen kunna stängas av. Därefter ska hela området inte längre utgöra någon risk för omgivningen, och ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ingen ansvarig som kan bekosta saneringen för det här området; därför har staten tagit på sig att stå för kostnaderna.

NATURVÅRDSVERKET 13(48) Del av den färdigsanerade och återställda norra delen av f d BT Kemis område. Enligt Naturvårdsverkets beslut får Länsstyrelsen i Skåne län bidrag för projektet för åren 2018-2023. Första året ges bidrag för att upprätthålla den skyddspumpning som pågått i ett antal år. Själva saneringen initieras 2019, och det huvudsakliga grävarbetet kommer att utföras under en tvåårsperiod, 2020-2021. Föroreningarna kommer sannolikt att omhändertas och behandlas någonstans i närområdet, med innovativ teknik (termisk desorption), för att sedan kunna återföras och fyllas på plats. 1.3 Anslaget och efterbehandling inför bostadsbyggande (Anslag 1:4, anslagspost 5) 1.3.1 Fördelning av bidraget På många orter i Sverige råder bostadsbrist, och i en del kommuner är det svårt att få fram byggbar mark. Samtidigt finns det många områden i centrala eller stadsnära lägen som står oanvända på grund av att de är förorenade och inte kan användas till bostadsbyggande eftersom de utgör risker för hälsa och miljö. För

NATURVÅRDSVERKET 14(48) många av områdena finns ingen som kan hållas ansvarig för att bekosta saneringen, vilket gör att områdena riskerar att inte åtgärdas alls. Därför beslutade regeringen i budgeten för 2016 att införa ett separat anslag för sanering av mark med specifikt syfte att bygga bostäder, vid sidan av det ordinarie anslaget för marksanering. Under 2017 har vi arbetat med att utveckla vårt arbete med fördelning av det särskilda bidraget för sanering av förorenad mark för bostadsbyggande. Detta är ett nytt bidragsområde inom anslaget för efterbehandling av förorenade områden där vi ska utlysa och fördela medel till de mest prioriterade områdena för byggande av bostäder. Förorenade områden utgör en stor potential när städerna förtätas. Genom att återvinna gammal industrimark minskar man även trycket på oexploaterade grönytor både i och utanför staden, vilket bidrar till en bra livsmiljö och ekosystemtjänster som rekreationsmöjligheter och friluftsliv. Under 2017 hade Regeringen budget för 300 miljoner kronor för ändamålet och därefter budgeterat 200 miljoner per år. I figur 6 nedan visas 2017 års utfall av anslagspost 5 för bostadsbyggande, fördelat på åtgärder, arbete på länsstyrelserna och övrigt. Figur 6. Tårtdiagrammet visar den procentuella fördelningen av anslagspost 5 under 2017 2017 års utfall anslag 1:4 anslagspost 5 8% 1% Åtgärder Arbete på länsstyrelserna Framtagande av underlag (NV) 91% Källa: Naturvårdsverket

NATURVÅRDSVERKET 15(48) 1.3.2 Vägledning om anslaget Eftersom bostadsanslaget är relativt nytt gjorde Naturvårdsverket under 2017 en vägledningsturné för att informera länsstyrelser och kommuner om att anslaget finns och uppmuntra till att ansöka. Totalt har Naturvårdsverket träffat representanter från 112 kommuner och 18 länsstyrelser. Syftet är att öka intresset och få till ett optimalt utnyttjande av anslaget så att saneringstakten kan öka, vilket i sin tur bidrar till både ökat bostadsbyggande och att nå regeringens mål om en giftfri miljö. Vi har också tagit fram en vägledning för lönsamhetsberäkning och fastighetsvärdering. Det är långa ställtider för kommunerna att ta fram underlag till en ansökan men förutsättningarna för bidraget har blivit tydligare under 2017 och fler kommuner har hunnit arbeta fram ansökningar. Under 2017 har fler ansökningar inkommit jämfört med 2016. Regeringen har som tidigare nämnts avsatt 300 mnkr för 2017 och 200 mnkr 2018 för sanering inför bostadsbyggande. Prognosen pekar på att fler kommuner nu vill ta del av bidraget. Naturvårdsverket har beslutat om 10 mnkr till länsstyrelserna under 2017 för informationsinsatser och hantering av bidraget. Arbetet på länsstyrelserna ska syfta till att jobba fram påbörjade ansökningar, identifiera potentiella områden för bidraget och till att informera sina kommuner och andra aktörer om bidraget. 1.3.3 Två exempel som öppnat för totalt 650 nya bostäder Under 2017 har totalt 16 beslut fattats om sanering inför bostadsbyggande, bland annat för fastigheter i Norrköpings och Ale kommun. I Norrköping och Ale har bostadsanslaget bidragit till att möjliggöra bostadsbyggande i attraktiva lägen. Norrköpings kolkaj blev 600 bostäder I Norrköping har kommunen med hjälp av anslag på drygt 32 miljoner kronor kunnat bereda mark för att förvandla det gamla kolkajsområdet till ett nytt attraktivt område med omkring 600 nya bostäder. Kolkajsområdet har under flera hundra år använts för olika verksamheter, från hamn och båtbyggeri till kronobränneri och kolupplag. Området har även fyllts ut vid flera tillfällen med fyllnadsmassor. Tillsammans har dessa verksamheter gjort marken förorenad och hindrat möjligheten att använda området, som stått oanvänt sedan 2015. Med hjälp av bostadsanslaget har kommunen kunnat förverkliga planerna på fler stadsnära bostäder som en del i projektet att utveckla Inre hamnen i Norrköping. Området har genom saneringen kunnat bebyggas med bostäder, utan hälsorisker

NATURVÅRDSVERKET 16(48) för människor. Samtidigt öppnar det nya ytor som Norrköpingsborna kan använda för rekreation. 50 bostäder och en förskola i Ale I Ale kommun har anslag på 59,5 miljoner gjort det möjligt att sanera ett område på 15 000 m 2. Området var kraftigt förorenat av totalt 200 400 ton bly i fyllnadsmassor. Halterna var mycket höga och innebar risker för akut förgiftning, Det var först vid projekteringen av bebyggelsen som man upptäckte föroreningarna, vilket innebar ett stopp för byggplanerna. Med hjälp av saneringsanslaget har marken nu åtgärdats, och förutom ett 50-tal nya bostäder ska området få en förskola med förskolegård. Mer och kontinuerligt uppdaterad information och vägledning om det nya anslaget för sanering inför bostadsbebyggelse finns på Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/efterbehandling-infor-bostadsbebyggelse 1.4 Naturvårdsverkets samordnande roll samt övriga insatser 1.4.1 Myndighetssamverkan SGI, SGU och Naturvårdsverket har en kontinuerlig myndighetssamverkan och dialog i syfte att verka för ett utökat kunskapsutbyte. Detta för att stödja varandra samt för att stödja länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med såväl bidrags- som tillsynsobjekt, i arbetet med att åtgärda förorenade områden och på så sätt bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Ett konkret exempel på myndighetssamverkan är att SGI ger ett expertstöd till Naturvårdsverket och länsstyrelserna i tekniska frågor som rör förorenade områden och deponier. Samverkan sker genom en särskild överenskommelse, (det s.k. korttidsstödsavtalet). 1.4.2 Skapa mötesplatser och sprida kunskap Naturvårdsverket både vägleder och skapar möten/kontaktytor på olika sätt med de som genomför åtgärderna. Detta sker bland annat på Nätverket Renare Marks årliga Vårmöte, som är en stor nationell konferens som ofta har över 400 deltagare inom branschen efterbehandling av förorenade områden. Där deltar vi både i planeringen och i genomförandet av konferensen. Naturvårdsverket är också med i SGF:s Miljögeoteknikkommitté, som sammanträder fyra gånger per år, och vars uppgift är att ordna olika typer av kurser, utbildningar och certifieringar inom förorenade områden. Naturvårdsverket deltar också som

NATURVÅRDSVERKET 17(48) föreläsare på den årliga kursen i Miljötekniska markundersökningar, som arrangeras av SGF:s Miljögeoteknikkommitté samt på andra konferenser som rör efterbehandling av förorenade områden. Naturvårdsverket vägleder dagligen genom den kontakt vi har med bland annat länsstyrelser och kommuner samt genom de rapporter och dokument vi ger ut. Genom vårt kontaktskap har vi en god kontakt med samtliga län och vi samverkar även med länen på andra sätt, t.ex. genom EBH-gruppen med länsstyrelsechefer och vi deltar även på länsträffar. Vi arrangerade också 2017 den årligt återkommande EBH-dagen, riktad till handläggare på länsstyrelserna. Naturvårdsverket deltar i flera internationella sammanhang, däribland inom olika EU-relaterade initiativ. Vi sitter exempelvis med i en expertgrupp om jord, där deltagande medlemsländer tillsammans med kommissionen har till uppdrag enligt 7e miljöhandlingsprogrammet att reflektera över hur jordkvalitetsfrågor kan adresseras genom ett gemensamt juridiskt bindande ramverk med en riskbaserad utgångspunkt. Vidare deltar vi i Common Forum som är ett nätverk av beslutsfattare, tillsynsmyndigheter och tekniska rådgivare från miljömyndigheterna i EU: s medlemsstater och länder i Europeiska frihandelssammanslutningen, där frågor inom området förorenad mark diskuteras. Vid internationella besök deltar vi och informerar om Sveriges arbete med förorenade områden. Inom ramen för vårt internationella arbete, är vi även nationell fokuspunkt (National Focal Point) för jord. Vi träffar och samverkar även med våra nordiska grannländers motsvarigheter till naturvårdsverk. 1.4.3 Skrovmålet samarbete med Transportstyrelsen och flera nationella myndigheter Sedan 2016 har ett samarbete med Transportstyrelsen pågått. Syftet är att de myndigheter som har blivit utpekade genom Miljömålsrådet att arbeta med samverkansåtgärden båtbottenfärger, ska kunna träffas för att tillsammans lägga planen för hur vi ska arbeta med detta område fram till slutet av 2018. Uppdraget är formulerat som; Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna ska Transportstyrelsen ta fram riktlinjer, rekommendationer eller föreskrifter om användandet av båtbottenfärger för fritidsbåtar. Båtbottenfärger används för att minska risken för påväxt på båtbottnar vilket kan vara ett problem då påväxten ökar båtens motstånd i vattnet och orsakar större bränsleförbrukning och större avgasutsläpp. Målet är att minska användandet av giftig och otillåten båtbottenfärg. Projektet som i en första etapp löper under tre år och avslutas 2018, kallas Skrovmålet. Arbetet hänger även ihop med åtgärd 17 i HaV:s åtgärdsprogram kring TBT.

NATURVÅRDSVERKET 18(48) Länsstyrelsen i Västra Götaland beviljats medel på anslaget för ett tillsynsprojekt där man under 2017 tagit fram en metodik för att göra undersökningar på uppställningsplatser för båtar. 1.4.4 Vägledning om PFAS Arbetet för att minska spridningen av PFAS, så kallade högfluorerade ämnen, har fortsatt under 2017. I ett myndighetsnätverk med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen (KemI), Livsmedelsverket (SLV), Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Försvarsinspektören för hälsa och miljö samt länsstyrelserna, har arbete genomförts med att informera om myndigheternas olika ansvarsområden. Vi har även deltagit i två heldagsseminarier om PFAS under året. Ett som PFASnätverket (ett nätverk för myndigheter, forskare, länsstyrelser, kommuner och vattenproducenter) ordnat under året samt ett som nätverket Renare mark anordnat. 1.4.5 EBH-portalen EBH-portalen är en samarbetsyta för handläggare som arbetar med förorenade områden på länsstyrelserna, Naturvårdsverket, SGI och SGU. Portalen finansieras av Naturvårdsverket och fungerar som en gemensam arbetsyta där användarna kan dela med sig av erfarenheter och exempel och för att öka spridningen av vägledningsmaterial som tas fram i regionala och nationella tillsynsvägledningsprojekt. Sedan slutet av 2014 har kommunerna och andra aktörer som konsulter och verksamhetsutövare tillgång till olika vägledningsoch informationsmaterial via den externa webbplatsen: www.ebhportalen.se. 1.4.6 Åtgärdsportalen Svenska geotekniska föreningen (SGF) driver sedan mars 2015 en webbplats (http://www.atgardsportalen.se/) som beskriver tillgängliga åtgärdsmetoder för efterbehandling av förorenade områden. Webbplatsen startades upp med finansiering från Naturvårdsverket, SGI och Trafikverket. Vid slutet av 2017 hade Åtgärdsportalen 38 medlemsorganisationer, och webbplatsen drivs nu genom medlemsavgifterna. Ett uttalat syfte med Åtgärdsportalen är att den ska leda till ökad användning av andra efterbehandlingstekniker än schakt följt av deponering. Portalen är tänkt att kunna användas som ett stöd för de som arbetar i efterbehandlingsbranschen vid val av efterbehandlingsmetod. Förutom att beskriva olika åtgärdsmetoder, finns även kort information om ett urval av föroreningar som ofta påträffas i arbetet med förorenade områden, och vilka metoder som kan användas för att åtgärda respektive förorening. Dessutom

NATURVÅRDSVERKET 19(48) presenteras referensprojekt för att visa på när metoderna har använts, vad som har åtgärdats, vilka åtgärdsmål projektet har haft och där det är möjligt presenteras även en kostnad för åtgärden. Därtill finns även information och länk till ett program som beräknar utsläpp av växthusgaser/carbon footprint från efterbehandling av områden med förorenad jord och andra markarbeten. Under 2017 har Åtgärdsportalen arbetat fram metodbeskrivningar för åtgärder av förorenade sediment och uppdaterats med olika metoder för vattenrening. Naturvårdsverket har finansierat detta och ingår också i referensgruppen, samt har varit med och granskat de framtagna utkasten. Ett arbete har också startat för metodbeskrivning med fokus på länsvatten eller vatten från avvattning av förorenade sediment. Webbplatsen hade ca 250 unika besökare i veckan förra året och antal besöken ligger kvar på samma höga nivå 2017. 1.4.7 Teknikutvecklingsprojektet Med dagens saneringstakt är det inte möjligt att uppnå miljökvalitetsmålet för en giftfri miljö. Man kan även se att de statligt genomförda projekten hittills haft en låg innovationsgrad, och i för stor utsträckning domineras av traditionella schakt- och deponilösningar vilket har inverkan på den totala miljönyttan. Teknikutveckling har pekats ut som en möjlig väg framåt för att öka takten och miljönyttan med efterbehandlingsåtgärderna. Med Naturvårdsverkets projekt fokuserar vi på hur ny teknik och innovativa åtgärdslösningar kan bli en del av lösningen för att öka takten och miljönyttan för statligt finansierade efterbehandlingar. Naturvårdsverket har under 2017 fattat beslut om att ge Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att sätta samman en beställarstödsgrupp och driva dess sekretariat. Syftet är att underlätta för beställare av åtgärder vid förorenade områden att tillämpa innovativa och alternativa åtgärdslösningar. På uppdrag av Miljömålsrådet har Naturvårdsverket tagit initiativ som syftar till att utarbeta miljökrav och rutiner vid finansiering och upphandling av efterbehandlingsåtgärder, detta för att öka miljönyttan med de statliga efterbehandlingsåtgärderna. Ett möte med ingående samverkansmyndigheter har hållits, där en plan för hur myndigheterna ska kunna dra nytta av varandras arbete formulerades. Arbetet kommer att fortsätta in på 2018. Exempelvis har det diskuterats hur val av återfyllnadsmassor vid efterbehandling kan lyftas så att marken kan användas på avsett sätt efter åtgärden. Åtgärden görs i samverkan med SGU, länsstyrelserna och Trafikverket.

NATURVÅRDSVERKET 20(48) 1.4.8 Utvärdering av vägledningsmaterial om efterbehandling av förorenade områden Inom området efterbehandling av förorenade områden vägleder Naturvårdsverket bland annat om riskbedömningar, åtgärdsutredningar, riskvärderingar och riktvärden. För detta ändamål finns ett omfattande vägledningsmaterial från 2009. Det innehåller tre rapporter samt ett Excelbaserat beräkningsverktyg för framtagande av platsspecifika riktvärden. Under årens lopp har det framkommit att det finns en del brister i vägledningsmaterialet, och att det behövs uppdateras för att efterbehandlingar ska kunna genomföras mer hållbara och mer samhällsekonomiskt försvarbara. För att få fram vad som behövs uppdateras måste materialet först utvärderas, vilket gjordes under 2016 och 2017 inom projektet Utvärdera 2009 års vägledningsmaterial för arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Det är en större tillsynsvägledningsaktivitet, med syfte att bl.a. framhäva de delar som har förbättringspotential. Projektet har inte omfattat riktvärden och beräkningsverktyget eftersom dessa uppdateras separat. Naturvårdsverkets utvärderingsrapport håller på att sammanställas efter arbetet som genomfördes under 2016 och 2017. 1.4.9 Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 2017 med anknytning till förorenade områden Strategi för hantering av gruvavfall Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tillsammans tagit fram en strategi för hantering av gruvavfall samt gjort en bedömning av kostnader för hantering av gruvavfall och efterbehandling. Uppdraget redovisades 1 april och 14 september 2017. Myndigheterna har under arbetets gång tagit del av aktuell forskning och haft dialog med flera olika aktörer, till exempel branschorganisationen SveMin och flera länsstyrelser. Det förslag till strategi som myndigheterna har tagit fram innehåller fem strategiska områden som bedöms vara centrala för att åstadkomma en mer miljömässigt hållbar hantering av gruvavfall: ett effektivt och tydligt prövningssystem, en pålitlig tillsyn och egenkontroll, rätt kunskap på rätt plats, ordning och reda på avfallet samt en innovativ avfallshantering. Inom varje område föreslås ett antal åtgärder. Rätt styrmedel finns men de bör förbättras när det gäller regelverkens utformning och hur de används.

NATURVÅRDSVERKET 21(48) I kartläggningen av kostnader för hantering och efterbehandling av gruvavfall uppskattas statens totala utrednings- och åtgärdskostnad vid gruvor till drygt 700 miljoner kronor till och med 2016. Den siffran förväntas dock stiga, i och med att fler objekt åtgärdas där ansvarig verksamhetsutövare antingen saknas eller saknar betalningsförmåga. Kostnaderna avgörs i stor utsträckning av objektsspecifika förutsättningar. Effektiva strategier för avfallshantering under drift kan minska verksamhetsutövarens kostnader för efterbehandling när gruvan stängs. I redovisningen ingår även en sammanställning av nyckeltal för olika efterbehandlingsåtgärder och en beskrivning av faktorer som påverkar skillnad mellan beräknat och faktiskt utfall. Fördjupad miljöövervakning av högfluorerade miljögifter (s.k. PFAS) och av växtskyddsmedel i vatten Naturvårdsverket har arbetat med uppdraget Fördjupad miljöövervakning av högfluorerade miljögifter (s.k. PFAS) och av växtskyddsmedel i vatten Arbetet med inventering, riskbedömning och analyser av samtliga platser där brandskum med innehåll av svårnedbrytbara fluorbaserade miljögifter, s.k. PFAS, hanterats har fortsatt under 2017. Naturvårdsverket har även genomfört en fördjupad övervakning och analys av vissa ämnen i växtskyddsmedelsprodukter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018. Vägledning och samverkan om hantering av statens förorenade områden I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2018, daterat 2017-12-21, ger Miljö-och energidepartementet Naturvårdsverket i uppdrag att verka för en mer utvecklad samverkan och kunskapsöverföring mellan myndigheter som har ansvar för statens förorenade områden (SFO). Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheternas samverkan och kunskapsöverföring har utvecklats i den lägesrapportering som lämnas senast den 15 april 2019 i enlighet med förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Naturvårdsverket ska under 2018 även utveckla en övergripande vägledning för att underlätta en effektiv prioritering av olika saneringsbehov för statens förorenade eller riskfyllda områden utifrån övergripande samhällsnytta. Vägledningen ska innehålla principer för prioritering, riskvärdering samt en skälighetsbedömning och ska utgöra en gemensam utgångspunkt för myndigheternas arbete. Naturvårdsverket ska inhämta synpunkter från berörda

NATURVÅRDSVERKET 22(48) myndigheter och har för avsikt att i uppdraget samverka med de myndigheter som berörs av Riksrevisionens granskning rir 2016:25. 1.4.10 EBH-stödet På uppdrag av Naturvårdsverket har Sveriges 21 länsstyrelser arbetat med inventering av potentiellt förorenade områden under åren 1999-2015. Inventeringen har kartlagt ca 100 stycken branscher med miljö- och hälsofarlig verksamhet såsom verkstäder, gruvor, plantskolor och impregneringsanläggningar. Inventeringen har resulterat i en riskklassificering av de områdena med högst risk för förorening. Riskklassificeringen har en skala från 1-4 där riskklass 1 utgör den högsta risken och riskklass 4 utgör den lägsta risken. Arbetet har kvantifierat ett stort antal miljöproblem samt kopplat detta till geografiska positioner. Information om dessa potentiellt förorenade områden är samlade i efterbehandlingsdatabasen (EBH-stödet). Totalt sett har inventeringen av förorenade områden resulterat i ca 1000 objekt i riskklass 1 och ca 7000 i riskklass 2. Det finns totalt 85 000 objekt registrerade i EBH-stödet men det är objekten i riskklass 1 och 2 som utgör den största risken och som man på olika sätt behöver åtgärda för att uppnå preciseringen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Informationen i denna databas är till stor nytta vid bland annat exploatering, planläggningsarbete samt identifiering av föroreningskällor vid provtagning av vattenkvalitet i bland annat sjöar. 2. Sveriges geologiska undersökning - SGU Sveriges geologiska undersökning (SGU) har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande SGU:s arbete med förorenade områden under 2017, finansierat av anslag 1:4, anslagspost 3. 2.1 Inledning I arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har SGU ett särskilt ansvar för efterbehandling av förorenade områden. SGU ansvarar för utredningar och åtgärder av förorenade områden där staten har ett ansvar som verksamhetsutövare enligt miljöbalkens tionde kapitel och där myndigheten som tidigare bedrivit verksamheten inte längre finns kvar (SFO). SGU kan också agera huvudman för utredningar och åtgärder av förorenade områden med statsbidrag (BFO) i de fall då det helt eller delvis saknas ansvar enligt miljöbalken. SGU följer en process där förorenade områden vid objekt där staten har ett verksamhetsutövaransvar först identifieras. Identifierade objekt inventeras för att fastställa riskklass enligt en generell nationell metodik för inventering av

NATURVÅRDSVERKET 23(48) förorenade områden (MIFO). Objekt som faller inom riskklass 1 2 prioriteras för fortsatta utredningar. Utredningar och undersökningar genomförs och resulterar slutligen i en huvudstudie där risker bedöms och åtgärdsförslag presenteras. Därefter genomförs åtgärdsförberedande utredningar och projektering, bland annat i syfte att få en så säker uppgift som möjligt på åtgärdskostnad. Detta gör att våra SFO-objekt befinner sig i olika faser, från identifiering via utredningar till åtgärder och uppföljning. BFO-objekt är redan inventerade och riskklassade, ofta av länsstyrelsen, och ibland har utredningar också genomförts av någon annan innan SGU tar över som huvudman. Detta gör att även SGU:s BFO-objekt befinner sig i olika faser, från tidig utredning till åtgärd. SGU:s ambition i huvudmannaskapet är att vara huvudman tills åtgärder genomförts och efterföljande kontroller visar att önskat resultat uppnåtts. I sällsynta fall kan utredningarna visa att åtgärder inte behövs eller kan genomföras. I sådana fall avslutar SGU sitt huvudmannaskap innan åtgärdsfasen. 2.2 Statligt förorenade områden Anslagsbelastningen för SFO uppgick 2017 till 75,2 miljoner kronor, att jämföra med 83,0 miljoner kronor 2016 och 48,2 miljoner 2015. För 2017 hade SGU en budget på 90 miljoner kronor för SFO arbetet vilket gjorde det möjligt att fortsätta åtgärderna vid det nedlagda impregneringsverket i Åsbro samt att öka satsningarna på åtgärdsförberedelser vid flera av tvätterierna som drivits av den nedlagda myndigheten Förenade fabriksverken. SGU har också kunnat genomföra saneringsåtgärder och påbörja fler nya utredningar vid mindre objekt, bl a plantskolor och bekämpningsmedelsförråd. SGU:s pågående utredningar och åtgärder vid objekt följer i huvudsak prioriteringsordningen, störst risk för negativ påverkan på människors hälsa och miljön går först. Tillsynsdrivna objekt kan uppkomma och påverka prioriteringsordningen. Under 2017 har åtgärder pågått vid 6 SFO-objekt (Åsbro, Dunnervattnet, Åkroken, Lillstensjöå, Arvidsjaur, Bodentvätten). Arbetet i Åsbro har under året varit intensivt och markområdena är sanerade med undantag för vissa diken inom området som ska rensas under 2018. Parallellt med åtgärderna på land har undersökningarna i sjön Tisaren utvidgats och resultaten visar på större åtgärdsbehov än vad som tidigare varit känt. Åtgärderna vid Dunnervattnet, Åkroken, Lillstensjöå och Arvidsjaur har slutförts och vid de tre förstnämnda har åtgärderna genomförts i samarbete med Statens fastighetsverk. Under 2017 har projekterande utredningar inför åtgärder fortsatt vid de före detta tvätterierna i Boden, Långsele, Alingsås och Hagfors. Projektering inför åtgärder

NATURVÅRDSVERKET 24(48) vid f d Räddningsskolan i Rosersberg, Kårehogens plantskola, Zakrisdalsverken och Slagnäs bangård pågår också. Identifiering och efterföljande inventering och riskklassning av objekt har fortsatt, arbetet med identifiering förväntas avslutas under 2018. SGU har under 2017 identifierat 6 nya objekt. Totalt finns nu 159 SFO-objekt registrerade där staten har ett ansvar som verksamhetsutövare. De nya identifierade objekten har bland annat framkommit i det samarbete som SGU och Sveaskog startade 2016. Tabell. Antal utredda objekt, antal åtgärdade objekt, tillgängliggjord yta et c SFO 2017 2016 2015 Antal utredda objekt 5 1 3 Antal objekt där 5 1 4 projektering av åtgärd slutförts Antal objekt där åtgärd pågått under året 6 4 4 Antal åtgärdade objekt 4 2 3 Ytan av den mark som återställts/tillgängliggjorts genom åtgärder (m 2 ) 33 424 397 165 Antal innovationsupphandlingar 1 0 0 70 512 2.3 Utredningar och åtgärder med bidragsfinansiering SGU tar på sig huvudmannaskapet för BFO-objekt bl.a. under förutsättning att Länsstyrelsen beviljar bidrag och att SGU vid den tidpunkten också har egna resurser. Under 2017 har SGU fått in 7 förfrågningar och påbörjat arbetet som huvudman för utredningar vid 6 objekt (Åryd f d glasbruk, Alsterbro glasbruk, Smålandshyttan glasbruk, Sunne kemiska tvätt och kostympress, Blaikengruvan och Sannebo trä) och som huvudman för åtgärdsförberedelse och åtgärd vi1objekt (Hovmantorp f d glasbruk). SGU:s huvudmannaskap för Blaikengruvan omfattar endast omgivningspåverkan. Innan SGU kan gå in som huvudman för åtgärder krävs att en långsiktig fastighetsägare övertar fastigheten efter konkursboet avvecklats. Under 2017 har projektering och åtgärdsförberedelser pågått vid 5 objekt, Hultsfreds impregneringsverk, Hultsfreds Batterifabrik, Blekingegatan Helsingborg, Tölö och Ala Lombolo. Objekten i Hultsfred, Tölö samt Ala

NATURVÅRDSVERKET 25(48) Lombolo planeras och genomförs tillsammans med ansvariga verksamhetsutövare. Under året har saneringsåtgärder pågått vid 4 BFO-objekt. Vid Svärtträskgruvan och Hjortsberga kommer åtgärder att pågå även under kommande år och vid Lidhults sågverk kommer ytterligare åtgärder projekteras för att sedan genomföras. Åtgärderna vid Lessebo sågverk är slutförda. Tabell. Antal utredda objekt, antal åtgärdade objekt, tillgängliggjord yta et c. BFO 2017 2016 2015 Antal utredda objekt 1 3 4 Antal objekt där 0 2 1 projektering av åtgärd slutförts Antal objekt där åtgärd påbörjats under året 2 5 7 Antal åtgärdade objekt 1 2 5 Ytan av den mark som återställts/tillgängliggjorts genom åtgärder (m 2 ) 43 443 117 775 Antal innovationsupphandlingar 0 0 0 112 398 2.4 Samverkan och utvecklingsarbete för hållbara saneringar Samverkan med andra aktörer är viktigt för att effektivisera arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Tillsammans med Trafikverket och Försvarsmakten, vilka liksom SGU har ett statligt verksamhetsutövaransvar för förorenade områden, bedriver vi ett utvecklingsarbete som syftar till att öka användning av alternativ teknik, för att minska antalet schaktsaneringar och masstransporter. Under året har samarbetet med Sveaskog AB fortsatt för ett samlat grepp om skogsplantskolor och bekämpningsmedelsförråd. SGU har under året fortsatt med teknik- och metodutveckling kopplat till våra objekt. I följande forsknings- och/eller utvecklingsprojekt är våra objekt kopplade till detta arbete: 1. SAFIRE metod för bedömning av hållbarhet i olika åtgärdsalternativ 2. FRÖN Innovativ sanering i Glasriket, syftar till att effektivare utreda och åtgärda objekt med liknande föroreningssituation 3. MIRACHL Övervakning av in situ sanering med geofysiska metoder 4. STOPPFAS Innovativa tekniker för PFAS 5. HÅLLBAR SOIL MIXING Sanering och stabilisering av leriga jordar förorenade med klorerade lösningsmedel

NATURVÅRDSVERKET 26(48) Naturvårdsverket, som samordnar arbetet med förorenade områden i Sverige, är en viktig samverkanspartner för SGU, liksom Statens geotekniska institut (SGI) som ansvarar för forskning och utveckling av teknik och kunskap inom området. Naturvårdsverket har under året initierat diskussioner om ett samarbete för att öka efterfrågan på ny teknik och metodutveckling inom arbetet med förorenade områden. Projektet som SGU är tänkt att leda kommer vara flerårigt och riktar in sig på att ta fram material som underlättar för beställare att efterfråga nya lösningar i arbetet med utredningar och saneringsåtgärder vid förorenade områden. 2.5 Ökad åtgärdstakt SGU:s arbete inom SFO bidrar till en ökad åtgärdstakt. Sedan 2014 har SGU:s äskande i budgetunderlag för ökad anslagspost beviljats och har därigenom kunnat genomföra fler och större projekt. För att arbetet ska bli effektivt drivs flera parallella liknande objekt. Arbetssättet gör att leverantörer kan erbjudas samlade uppdrag vilket är resurssparande då gemensam upphandling för flera objekt och gemensamma avstämningsmöten möjliggörs. Även inom BFO finns en stor potential i att i större utsträckning ta ett samlat grepp inom vissa branscher. Glasbruk och sågverk är exempel där samlade insatser kan möjliggöra kostnadseffektivare arbete. Under 2017 har 3 samordnade upphandlingar för utredningar och saneringsåtgärder vid objekt inom SFO och en samordnad upphandling inom BFO genomförts: 1. Utredningar vid Cisternanläggningar (2 st) + oljelager i bergrum (1 st) 2. Utredningar vid Plantskolor (3 st) 3. Åtgärder vid bekämpningsmedelsförråd (3 st) i Jämtland + maskinverkstad i Arvidsjaur (1 st) 4. Utredningar vid Glasbruk (3 st) För att långsiktigt öka åtgärdstakten och effektivisera efterbehandlingsarbetet är det nödvändigt att innovationer och nya metoder används i saneringsarbetet. Att genomföra s.k. innovationsupphandlingar är ett verktyg som SGU använder. Under 2017 har vi genomfört en innovationsupphandling av en saneringsåtgärd vid ett objekt med förorening i grundvattnet. 2.6 Bemyndigande, Avsättning och Ansvarsförbindelse SGU har i objekt med pågående utredningar och åtgärder har SGU också gjort beställningar på bemyndigande för 11,1 miljoner kr. SGU har också gjort avsättningar för kommande åtgärder vid Åsbro impregnering till en kostnad om 2,7 miljoner kronor.

NATURVÅRDSVERKET 27(48) SGU har uppskattat ansvarsförbindelsen för framtida utredningar, åtgärdsförberedelser och åtgärder vid 59 av de totalt ca 159 SFO objekten till en kostnad om 415 miljoner kronor. 3. Fortifikationsverket Fortifikationsverket har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under 2017. Under året har även Fortifikationsverket fortsatt att följa upp utredningar av PFOS och andra PFAS i spill och dagvattenledningar och vattentäkter. Ett stort problem i det kommande åtgärdsarbetet är att det saknas effektiva tekniker och metoder för att sanera PFAS-föroreningar i större kvantiteter. Under 2017 har Fortifikationsverket installerat en kolfilteranläggning på en fastighet i Uppsala. Anläggning har provkörts under nästan ett år och fungerar bra. Ett uppdaterat kontrollprogram för spill- och dagvatten har upprättats på en fastighet i Uppsala med målsättning att arbete med kartläggning och åtgärder av PFAS i spillvatten ska skötas på en rimlig ambitionsnivå. En membrananläggning för rening av vatten har installerats på en fastighet i Barkarby. Ett utvecklingsprojekt för att utvärdera en ny filtermetod för rening av dagvatten har påbörjats. Ett projekt har initierats för att utreda åtgärder för att minska att PFAS från brandövningsplatser hamnar till dagvatten. 4. Trafikverket Trafikverket har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under 2017. 4.1 Bakgrund Trafikverket ansvarar enligt Miljöbalken för avhjälpande av förorenade områden som uppkommit av den verksamhet som har bedrivits av Trafikverket, Banverket, Vägverket och Statens järnvägar samt den flygplatsverksamhet som har bedrivits av Luftfartsverket. Det rör sig dels om föroreningar som uppkommit i mark, vatten, byggnader och anläggningar till följd av tidigare avslutade verksamheter och dels av föroreningar som sker fortlöpande. De förorenade områdena finns både inom och utanför Trafikverkets egna fastigheter.

NATURVÅRDSVERKET 28(48) Förorenade områden har uppkommit genom platsbundna verksamheter, som till exempel impregnering, gastillverkning, tankning, deponering, upplag, brandövningar, men även via diffus spridning. Det händer även att nya förorenade områden uppstår, vanligtvis till följd av hantering av vägsalt, petroleumprodukter och schaktmassor. Exempel på föroreningar är metaller, kolväten, klorerade ämnen, fluorerade ämnen, tennorganiska ämnen, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel. I regel är hälsoriskerna långsiktiga, genom ökad cancerrisk och hormonstörande effekter, men det finns även områden där akuttoxiska halter förekommer. De förorenade områdena som hittills har identifierats utgörs till största delen av punktkällor uppkomna av järnvägsverksamheten. En stor del av dessa förorenade områden är också inventerade. Endast ett fåtal av de väg- och flygplatsrelaterade verksamheterna har hittills identifierats och inventerats. 2017-12-31 hade Trafikverket identifierat 4726 förorenade områden, varav 4331 var inventerade. Av dessa var 1044 översiktligt undersökta, 248 detaljerat undersökta, 143 efterbehandlade och 166 friklassade. Miljöbalken reglerar att förorenade områden ska åtgärdas, men att detta ska ske efter en skälighetsbedömning. Dessutom preskriberas verksamhetsutövarens ansvar om den faktiska verksamheten inte har bedrivits efter 1969-06-31. Preskriptions- och skälighetsreglerna innebär att en stor del av de föroreningar som Trafikverket har gett upphov till undantas från Trafikverkets verksamhetsansvar. Trafikverket har, trots frihet från ansvar, valt att ändå genomföra undersökningar och efterbehandlingar för vissa objekt. Trots preskriptions- och skälighetsreglerna är ansvaret stort och Trafikverket kommer att behöva lång tid för att uppfylla miljöbalkens åtgärdskrav. 4.2 Åtgärder och effekter 4.2.1 Miljögaranti Arbetet med miljögarantin 2 sker i samverkan med berörda bolag och i enlighet med bolagens bolagiseringsavtal samt de överenskommelser som har skett med bolagen. Bolagiseringsavtal och överenskommelser utgör grund för bolagens rätt till ersättning. Grundprincipen är att bolagen kan erhålla ersättning för ansvar eller kostnader till följd av historisk miljöskuld. 2017 hanterades cirka 175 ärenden. Ärendena varierar mycket i komplexitet och kostnad. Under 2017 har Trafikverket betalat ut cirka 75 Mkr för miljögarantin. 2 Vid statens bolagisering av Statens järnvägar, Vägverket produktion, Banverket produktion och Luftfartsverket valde staten att kvarhålla ansvaret för de föroreningar som uppkom före bolagiseringen. Detta ansvar har staten fördelat till Trafikverket.

NATURVÅRDSVERKET 29(48) 4.2.2 Riktade åtgärder Trafikverket arbetar med att utreda och efterbehandla förorenade områden så att de inte ska utgöra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, s.k. riktade åtgärder. Förutom dessa riktade åtgärder sker utredning och efterbehandling vid anläggnings- och underhållsåtgärder. De riktade åtgärderna hanteras efter en strategi som innebär att de förorenade områdena identifieras, inventeras, undersöks översiktligt, undersöks detaljerat, riskbedöms och efterbehandlas. Efter inventeringen, den översiktliga undersökningen och inför efterbehandling prioriteras objekten. Prioriteringen sker så att de områden som utgör störst risk åtgärdas först. Följande riktade åtgärder genomfördes under 2017: 203 objekt inventerades 333 objekt undersöktes översiktligt 48 objekt undersöktes detaljerat 39 objekt efterbehandlades 0 objekt friklassades. Under 2017 har utredningar kostnaderna för utredningar uppgått till 42,2 Mkr. Med nuvarande åtgärdstakt kommer det att för Trafikverket ta mycket lång tid att uppfylla miljöbalkens åtgärdskrav och de nationella miljökvalitetsmålen. För att höja åtgärdstakten krävs flera olika insatser. En sådan insats är att införa nya typer av efterbehandlingar som gör mindre ingrepp i Trafikverkets anläggningar och därmed är enklare att genomföra. Exempel på detta är att basera efterbehandlingen utifrån hela riskkedjan och inte bara källtermen samt att, då källtermen ska åtgärdas, arbeta mer med in-situ metoder. 5. Försvarsmakten Försvarsmaktens Miljöprövningsenhet har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under 2017. 5.1 Bakgrund Försvarsmakten förvaltar en databas över potentiellt förorenade områden vilken grundar sig i en inventering som genomfördes i början av 1990-talet. Databasen uppdateras idag kontinuerligt i den takt som åtgärder utförs eller när nya

NATURVÅRDSVERKET 30(48) föroreningar tillkommer. Det förorenade området kvarstår i databasen efter genomförd åtgärd med syftet att kunna bevaka objektet historiskt. 5.2 Förekomsten av förorenade områden Försvarsmakten har i dagsläget ca 2 200 registrerade förorenade områden. Inom detta antal ryms även avhjälpta objekt, vilka placerats i Riskklass 4. Anledning till detta är att Försvarsmakten lämnat flertal områden runt om i landet och det finns därför på detta sätt en möjlighet att kunna återgå till databasen när frågor uppstår från bl.a. tillsynsmyndigheten, Försvarsinspektör för hälsa och miljö, eller från nya fastighetsägare, kommun etc. Antalet revideras kontinuerligt beroende på nyupptäckta objekt, genomförda efterbehandlingar eller förändringar i lagstiftningen, samt i vissa fall i anledning av avveckling av mark, byggnader och anläggningar som disponerats av Försvarsmakten. Nya föroreningar inom Försvarsmakten bestånd eller vid sedan tidigare lämnade platser uppkommer årligen och undersöks efterhand. Viss efterbehandling sker även där möjligt finns och efter anmälan och dialog med tillsynsmyndigheten samt fastighetsägaren. I enlighet med Försvarsmaktens verksamhetsuppdrag så hanterar förbanden akuta mindre föroreningar, exempelvis drivmedelsspill. Dessa rapporteras, undersöks och åtgärdas av det förband som orsakat föroreningen. Förbanden skall informera både FIHM, kommunen och MPE om ev. föroreningar. 5.3 Verksamhet inom arbetet med förorenade områden Försvarsmaktens förorenade områden projektleds och prioriteras centralt inom myndigheten. Miljötekniska markundersökningar utförs alltid av upphandlad ramavtalskonsult. Tillsynen över Försvarsmaktens verksamhet enligt miljöbalken utförs av Försvarinspektör för hälsa och miljö som i sin tillsynsfunktion är en egen myndighet fristående från Försvarsmakten. Under året 2017 har Försvarsmaktens Miljöprövningsenhet, som föregående år, haft omfattande arbete med förorenade områden huvudinriktning PFAS. Under året har flertal flygbaser undersökts, och fortsatta åtgärder har genomförts på de platser där Förvarmaktens ansvar för föroreningen blivit klarlagda. På flertal platser pågår fortsatta undersökningsarbeten för att säkerställa att de påvisade föroreningarna härstammar från Försvarsmaktens verksamhet.

NATURVÅRDSVERKET 31(48) Under 2017 har ett omfattande arbete påbörjats med digitalisering av kompletterande information till Försvarsmaktens register över potentiellt förorenade områden. 5.4 Lägesredovisning av Försvarsmaktens samtliga akuta objekt och prioriterade objekt I enlighet med verksamhetsuppdraget skall Försvarsmakten prioritera och upprättar årligen en åtgärdsplan i enlighet med gällande regleringsbrev och i samråd med tillsynsmyndigheten, FIHM. De senaste årens diskussioner har varit fokuserade på utredning av Försvarsmaktens PFAS-objekt. Med stor sannolikhet kommer åtgärdsplanen för innevarande år även lägga mycket fokus på PFASutredningar. 5.5 Övergripande efterbehandlingsarbete Åtgärder vid om- eller nybyggnad inom befintliga verksamhetsområden tenderar att öka, främst avseende tidigare spill av petroleumprodukter men även inom aktiva flottiljområden/flygplatser på grund av PFAS-förorening. I Luleå och Ängelholm föreligger en kombination av de två. Prioriteringar görs med hänsyn till föroreningens art i samråd med tillsynsmyndigheten samt med hänsyn till det ekonomiska läget. 5.6 Redovisning till Naturvårdsverket Med anledning av att Försvarsmaktens databas över förorenade områden inte är granskad ur säkerhetssynpunkt kan den inte i dagsläget distribueras digitalt i sin helhet. Försvarsmakten har under 2017 inte nyttjat anslag från Naturvårdsverket. Försvarsmakten Miljöprövningsenhet har under året 2017 haft kostnader inom budgetposten förorenade områden inom det öppna beståndet om drygt 26 100 000 kr och inom det slutna beståndet om drygt 2 000 000 kr. Dessa kostnader omfattar inte ev. skadeståndsanspråk riktade mot Försvarsmakten inom förorenade områden. Bilagor Försvarsmakten har också inkommit med en objektsvisa redogörelse för genomfört arbete 2017, till Naturvårdsverket. Dessa tabeller - som ej redovisas i denna lägesbeskrivning men kan erhållas för den intresserade beskriver kort arbetsläget för respektive efterbehandlingsobjekt inom Försvarsmaktens område.

NATURVÅRDSVERKET 32(48) 6. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under 2017, finansierat av anslag 1:4, anslagspost 1, punkt 7. Miljöfarliga Vrak Från år 2016 har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) haft det koordinerande ansvaret när det gäller den framtida hanteringen av miljöfarliga vrak. Regeringen har från och med 2018 avsatt 25 miljoner kr per år i tio år för undersökning och sanering av miljöfarliga vrak. I projektet samarbetar vi med Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Statens maritima museer, Försvarsmakten, Chalmers Tekniska Högskola med flera. I projektet arbetar vi med ca 300 vrak som kan innehålla olja och där 30-talet vrak är i Sjöfartsverkets regeringsuppdrag 3 klassade som akut miljöfarliga. Dessa återfinns från Strömstad på västkusten till Gävle på ostkusten (Fig. 1). Förutom att arbeta med vrak med avseende på olja så genomför vi även undersökningar i det så kallade Måseskärsområdet, ca 23-38 nm väster om Måseskär på västkusten (Fig. 1). Detta är ett dumpningsområde från slutet av andra världskriget där 28 vrak innehållande kemiska stridsmedel återfinns (Fig. 2). Undersökningar genom åren 4 har påvisat att området är kontaminerat av kemiska stridsmedel, 1992 återfanns rester av senapsgas i sediment och 2017 påvisades Clark I och II i fisk och havskräfta. Hur utspridd kontaminationen är och om alla vrak innehåller dumpade kemiska stridsmedel är idag inte fullt utrett. Vidare provtagningar och undersökningar är av stort intresse. 3 Sjöfartsverket 2011, Miljörisker från fartygsvrak, Sjöfartsverket 2014 Miljörisker sjunkna vrak I. 4 Sjöfartsverket 1992, HaV, 2017

NATURVÅRDSVERKET 33(48) Figur 1. Bilden visar de miljöfarliga vrak som Havs- och vattenmyndighete arbetar med. Vrak markerade med orange etikett är vrak som innehåller olja och de som är markerade med lila etikett är vrak som innehåller kemiska stridsmedel.

NATURVÅRDSVERKET 34(48) Figur 2. Figuren visar de 28 vrak (lila etikett) som ingår i dumpningsområdet väster om Måseskär, på västkusten. Till höger i bilden syns fastlandet, Måseskär, och ett utav vraken som innehåller olja- Skytteren (orange etikett). Vrak olja Vi har under året (2017) genomfört en upphandling och sanering av ett miljöfarligt vrak, Thetis. Vi har kontinuerligt under året fortsatt med arbetet med att samla in mer detaljerat informationsunderlag om de 30-talet vraken; multibeamundersökningar av vrakplatser, arkivdata rörande ägarförhållanden och omständigheter runt förlisning, ritningar på fartyg och fysikaliska och kemiska parametrar i området runt vraken. Informationen används bland annat för att riskutvärdera vraken för att skapa en prioriteringslista för saneringsoperationer. De juridiska förhållandena runt vraken har också börjat att undersökas.

NATURVÅRDSVERKET 35(48) Nedan följer en mer detaljerad lista över aktiviteter: upphandling och sanering av vraket Thetis utanför Kungshamn Smögen; påbörjat rensning av vraket Thetis från övergivna fiskeredskap (snörpvad 400x100 m, ca 20 ton); informationsinhämtning för inputdata till verktyget VRAKA och genomfört riskutvärdering av vrak med hjälp av VRAKA. Vidareutvecklat VRAKA i samarbete med Chalmers; låtit genomföra multibeamundersökning av vraket Rone; uppdragit åt Kustbevakningen att genomföra sökuppdrag och undersökningar av fartyget Norrtank, inkluderat multibeamundersökning av förlisningsplatsen. Förlisningsplatsen visade sig vara tom. Efter kompletterande uppgifter från en äldre lokal fiskare och flertalet artiklar i Västerviks-tidningen från förlisningsåret så kunde det konstateras att fartyget bärgades efter förlisningen; uppdragit åt Statens Maritima Muséer att genomföra fortsatta arkivsökningar gällande de 30-talet mest prioriterade vraken samt att ta fram ritningsmaterial på aktuella vrak. Ritningar är viktigt underlag för ha möjlighet att planera saneringsoperationer; uppdragit åt Sjöfartsverket att ta fram ett års AIS-data för svenskt havsområde. Data kommer användas i riskvärderingsverktyget VRAKA för att ta fram en prioriteringsordning av miljöfarliga vraken; uppdragit åt Sjöfartsverket att ta fram haverirapporter, sjöförklaringar för de 30-talet akut miljöfarliga vraken. Uppgifterna i rapporterna kommer ligga till grund för prioriteringen som görs med hjälp av VRAKA; genomfört en överenskommelse med marinen att genomföra dykundersökningar av vraket Skytteren (genomförs sensommar 2018); påbörjat upphandlingsarbete av ramavtal med företag för sanerings- och undersökningsuppdrag; deltagit i och presenterat vrakprojektet vid flera nationella och internationella konferenser; redovisat HaVs vrakprojekt medialt i flera radio- och TV-program; genomfört fortsatt arbete för att stärka det myndighetsövergripande samarbetet inom projektet, för ett fortsatt effektivt utnyttjande av statens resurser. Vrak kemiska stridsmedel Vi har under året genomfört kompletterande provfisken samt hängt ut burar med musslor för långtidsexponering vid de vrak, lastade med kemiska stridsmedel, som efter kriget dumpades utanför Måseskär. I dumpningsområdet bedrivs ett aktivt trålfiske dagligen trots att området är markerat som olämpligt för fiske, ankring och dykning. Vidare har HaV i samarbete med Chalmers och det ryska

NATURVÅRDSVERKET 36(48) forskningsinstitutet Shirshov Institute of Oceanology, inom ramen av Interreg projektet DAIMON, genomfört sedimentprovtagningar i området. Vävnads- och sedimentprover är skickade för analys av eventuella nedbrytningsprodukter av kemiska stridsmedel. Mätningar av arsenik ska också genomföras. Nedan följer en mer detaljerad lista över aktiviteter: genomfört provfiske och hängt ut burar med musslor i dumpningsområdet; genomfört sedimentprovtagning på 29 platser och på fyra olika djup i sedimentet i dumpningsområdet i samarbete med Chalmers; medfinansierat Chalmers deltagande i interregprojektet DAIMON. Projektet rör vidareutveckling och anpassning av riskbedömningsmodellen VRAKA (utvecklad för riskbedömning av miljöfarliga vrak) till dumpningsområden för kemiska stridsmedel. Fördelning av anslag Från Naturvårdsverkets anslag 1:4, anslagspost 1: Sanering och efterbehandling av förorenade områden så tilldelades Havs- och vattenmyndighetens 5 000 000 SEK under 2017 till utredning och sanering av miljöfarliga vrak. Av detta anslag så fördelades den största andelen, 82,5 % av anslaget till åtgärder, saneringen av vraket Thetis. Efter detta så användes 15,4 % till utredningar, undersökningar i Måseskärsområdet. Slutligen användes 2,8 % till konsulttjänster, kompetens inom riskanalys, marinbiologi och ekotoxikologi (Fig. 3). Figur 3. Tårtdiagrammet visar den procentuella fördelningen av Havs- och vattenmyndighetens anslag för miljöfarliga vrak under 2017. Källa: Havs- och vattenmyndigheten. 2017 års utfall av anslagspost Miljöfarliga vrak 2,8% 15,4% 82,5% Åtgärder Utredningar Övrigt (konsulter, it-stöd, bidrag)

NATURVÅRDSVERKET 37(48) 7. Statens geotekniska institut SGI Statens geotekniska institut (SGI) har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med drift av teknikutvecklingsprogrammet Tuffo under 2017, finansierat av anslag 1:4, anslagspost 1, punkt 2. SGI beviljades år 2016, via anslag Uo 20 1:4 ap.1, Sanering och återställning av förorenade områden och Naturvårdsverkets regleringsbrev för år 2017 (M2017/01681/S, M2017/01666/S), statlig finansiering med 10 000 tkr för arbete med Tuffo, varav högst 1 500 tkr får användas för eget arbete vid SGI. Enligt Naturvårdsverkets bidragsbeslut daterat 2017-06-29 (dnr NV-01028-17) ska SGI redovisa det ekonomiska utfallet och resultatet av arbetet till Naturvårdsverket senast 2018-01-31. 7.1 Teknikutvecklingsprogrammet Tuffo Programmet syftar till att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden genom att samla efterbehandlingsbransch, myndigheter och forskare i nationella innovations- och forskningsprojekt. Satsningen bidrar till att höja kunskapsnivån i branschen, stärker svensk forskning på området och knyter samman forskningen med det praktiska efterbehandlings arbetet. Genom Tuffo kan forskare, i samarbete med andra aktörer, söka bidrag för en innovations- och forskningsdel i, eller i anknytning till, ett befintligt efterbehandlingsprojekt som är privat eller offentligt finansierat. Den grundfinansiering som finns för exempelvis etablering, undersökning och analyser byggs på detta sätt på med en innovations- och forskningsdel, finansierad av Tuffo. 7.2 Resultat av arbetet Under året har vi huvudsakligen arbetat med följande tre moment: 1. Färdigställt utformandet av organisation för att hantera Tuffo. 2. Genomfört en utlysning av 2016 års FoU-medel och delat ut medel. 3. Genomfört en utlysning av 2017 års FoU-medel. 1. Färdigställt utformandet av intern organisation för Tuffo Under året har arbetet med utformandet av den interna organisationen för Tuffo slutförts, vilket bland annat har omfattat ansvarsfördelning, beslutsvägar och administrativa rutiner. I arbetet har det även ingått samråd med Miljö- och energidepartementet om en stödförordning för utbetalande av medel från Tuffo.

NATURVÅRDSVERKET 38(48) 2. Genomfört en utlysning av 2016 års FoU-medel och delat ut medel Till 2016-års utlysning inkom totalt 16 stycken ansökningar om totalt 35 000 tkr. Av dessa valdes, med hjälp av Tuffos Intressentråd, 8 sökande ut för att få skriva fullständig ansökan. Val av de projekt som skulle få bidrag, utfördes därefter med stöd av både Tuffos Vetenskapliga råd och Tuffos Intressentråd. I början på hösten år 2017 fattades beslut om tilldelning av medel till 3 projekt, om totalt 7 735 tkr, av de tillgängliga 8 500 tkr. Ett av de utvalda projekten kommer dessvärre inte att kunna startas varför i praktiken 6 385 tkr delats ut (varav 25 %, d.v.s. 1 596 tkr, betalas ut först efter godkänd slutrapport). 3. Genomfört en utlysning av 2017 års FoU-medel Under året har också en ny utlysning skett. Matchmakingmöte för detta hölls i Oskarshamn och SGI har nu fått in 13 stycken ansökningar för bedömning av vilka som får skriva en fullständig ansökan. Dessa ansökningar omfattar totalt 25 250 tkr. Avsikten är att fatta beslut om tilldelning av medel för dessa före sommaren 2018, med stöd av Tuffos Intressentråd och Tuffos Vetenskapliga råd. 7.3 Ekonomiskt utfall Redovisning av det ekonomiska utfallet avser dels nedlagd tid och dels utlägg under år 2017 samt stöd till externa forsknings- och utvecklingsprojekt från 2016 års utlysning av FoU-medel. Tabell. Redovisning av det ekonomiska utfallet. Aktivitet eget arbete Utfall 2017 (kr) Anm. Kansli, lönekostnader 1 018 003 Se Bilaga 1 Styrgrupp 46 010 Se Bilaga 1 Utlysning av medel 46 908 Se Bilaga 1 Utvärdering, inkl. externa råd 361 493 Se Bilaga 1 Kommunikation 54 610 NV Teknikutveckling 23 085 Se Bilaga 1 Summa lönekostnader, inkl. overhead 1 550 108 Resekostnader och övriga omkostnader 203 954 Se Bilaga 2 Summa resekostnader och övriga 203 954 kostnader Summa samtliga kostnader 1 754 062

NATURVÅRDSVERKET 39(48) Finansiering och utfall eget arbete Belopp 2017 (kr) Anm. Av Naturvårdsverket beviljade bidrag 1 500 000 Ingående saldo 2017-01-01 254 061 Icke förbrukade medel för 2016 Summa samtliga kostnader 1 754 062 Saldo (+ eller ) - 1 Finansiering och stöd till externa forsknings- och utvecklingsprojekt Belopp 2017 (kr) Anm. Av Naturvårdsverket beviljade bidrag 8 500 000 Summa utbetalade bidrag 4 788 750 Se bilaga 3 Summa bidrag som ska betalas ut under 1 596 250 Se bilaga 3 år 2021 enligt SGI:s bidragsbeslut Saldo (+ eller ) +2 115 000 Av ovanstående sammanställningar framgår att: 1. De beviljade medlen för eget arbete har arbetats upp under 2017. 2. Av de beviljade medlen för externa projekt så finns per den 1 januari 2018 2 115 000 kronor kvar. Orsaken till det höga saldot är att ett av de beviljade projekten ej kommer att genomföras (beviljade medel kommer därför inte att betalas ut). Övriga sökta projekt hade inte en budget som rymdes inom kvarvarande medel. SGI önskar att kvarstående medel får användas inom pågående utlysning (bidragsbesluten kommer att fattas under 2018). Beslut om huruvida kvarstående medel kan användas eller inte inom pågående utlysning önskas senast den 1 mars 2018. SGI har även redovisat (följande) bilagor, men dessa är inte medtagna i denna lägesbeskrivning: 1. Utdrag ur PX. Uppdrag 16037A, Tuffo. Tid. 2. Utdrag ur PX. Uppdrag 16037A, Tuffo. Utlägg. 3. Kopior på SGI:s bidragsbeslut inom 2016 års utlysning inom Tuffo.

NATURVÅRDSVERKET 40(48) 8. Länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning ökar åtgärdstakten Länsstyrelserna har rapporterat följande text till Naturvårdsverket avseende särskilda tillsynsmedel, finansierat av anslag 1:4, anslagspost 6. Utredningar och åtgärder av förorenade områden som genomförs av ansvariga verksamhetsutövare eller fastighetsförvärvare spelar en avgörande roll för att uppnå en giftfri miljö. Det behövs en stark och kompetent tillsyn för att kunna driva på det privatfinansierade arbetet. Länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning till kommunerna har sedan 2005 förstärkts med särskilda tillsynsmedel från sakanslag 1:4 - Sanering och återställning av förorenade områden. Tillsynsmedlen fördelas till Länsstyrelsen i Örebro som vidareförmedlar medlen till länsstyrelserna enligt fastslagen fördelningsmodell. Enligt regleringsbrev för 2017 ska länsstyrelserna, till länsstyrelsen i Västerbotten, redovisa hur medlen har använts och hur många objekt som är åtgärdade och utredda som ett resultat av tillsynen. Länsstyrelsen i Västerbotten ska sedan lämna en samlad redovisning till Naturvårdsverket i samband med årsredovisningen. Länsstyrelsen i Västerbotten uppfyller uppdraget i och med denna redovisning. 8.1 Del 1 Hur har medel använts? Redovisningen sker genom att på nationell nivå visa hur länsstyrelserna använt tillsynsmedlen samt relationen mellan totalt nedlagd och sakanslagsfinansierad tillsyn och tillsynsvägledning. Redovisningen bygger på utdrag ur länsstyrelsernas tidsredovisning för 2017. Redovisningen kompletteras och nyanseras av en övergripande beskrivning av länsstyrelsernas huvudsakliga inriktning och prioriteringar för tillsynsarbetet. Beskrivningen bygger på ett särskilt skriftligt underlag som länsstyrelserna inkommit med till Länsstyrelsen i Västerbotten. Användning av medel Länsstyrelserna lägger totalt 82 årsarbetskrafter på arbete med förorenade områden. I arbetet ingår tillsyn och tillsynsvägledning, regional samordning och prioritering samt arbete med statligt finansierade utredningar och åtgärder.

NATURVÅRDSVERKET 41(48) Tillsynsmedlen finansierar 41 årsarbetskrafter, motsvarande hälften av det totala arbetet med förorenade områden på länsstyrelserna. Vad gäller tillsyn och tillsynsvägledning läggs 29 årsarbetskrafter på tillsyn som är direkt kopplad till tillsynsdrivna utredningar och åtgärder samt på tillsynsvägledning till kommunerna. Av dessa finansieras 60 procent, motsvarande 18 årsarbetskrafter av tillsynsmedel. Tillsynsmedlen innebär en kraftig förstärkning av länsstyrelsernas resurs och är helt nödvändig för att takten ska kunna bibehållas och öka avseende tillsynsdrivna utredningar och åtgärder. Relationen mellan användning av total resurs och tillsynsmedel illustreras i figur 1. Total resurs Tillsynsmedel Tillsynsvägledning Tillsyn prioriterade områden - verksamhet i drift Tillsyn prioriterade områden - verksamhet avslutad Tillsyn ej prioriterade områden Figur 1. Relation mellan totalt nedlagd resurs och tillsynsmedel för tillsyn som är direkt kopplad till tillsynsdrivna utredningar och åtgärder samt tillsynsvägledning. För att utveckla och effektivisera tillsynen och tillsynsvägledningen krävs att tillräckligt stor resurs läggs ned på andra uppgifter. Tillsynsmedel används därför exempelvis till nationell och regional planering och samordning av tillsynen, kompetensutveckling och deltagande i nationella och regionala samverkansgrupper och nätverk, ansvarsutredningar samt uppdatering och utlämning av uppgifter avseende den nationella databasen för förorenade områden (EBH-stödet). Länsstyrelserna använder drygt hälften av tillsynsmedlen, motsvarande ungefär 23 årsarbetskrafter till sådant arbete. Utöver de 41 årsarbetskrafter som används för direkt arbete med förorenade områden läggs 2 årsarbetskrafter av tillsynsmedlen på övrigt arbete som berör förorenade områden, exempelvis granskning av översikts- och detaljplaner. Totalt sett finansierar således tillsynsmedlen 43 årsarbetskrafter på länsstyrelserna. Det kan i sammanhanget noteras att medlen inte uteslutande

NATURVÅRDSVERKET 42(48) används för lönekostnader inklusive OH-påslag utan även för kostnader för resor, kompetensutveckling, framtagande och tryckning av informationsmaterial, anordnande av utbildningsdagar etc. Länsstyrelsernas generella inriktning för tillsyn Huvudsakligen används medel för tillsyn riktad mot prioriterade förorenade områden, dvs. objekt som inventerats och tilldelats riskklass 1 eller 2 enligt MIFO eller motsvarande. Fokus läggs på områden orsakade av numer avslutade verksamheter men även verksamheter i drift är högt prioriterade. Därutöver är tillsynsvägledningen en viktig faktor då många av de prioriterade områdena ligger på kommunernas tillsynsansvar. Se figur 2 för en nationell bild av huvudsaklig inriktning på tillsyn som finansieras av sakanslaget. Tillsyn prioriterade områden - Exploatering 3% Tillsyn prioriterade områden - verksamhet avslutad 45% Tillsyn ej prioriterade områden 4% Tillsynsvägledning 18% Tillsyn prioriterade områden - verksamhet i drift 30% Figur 2. Länsstyrelsernas huvudsakliga inriktning för sakanslagsfinansierat tillsynsarbete. Inriktningen mot områden där verksamheterna avslutats har länge varit och är fortfarande den dominerande inriktningen för tillsynen. Ofta är det dessa områden som har bedömts uppvisa den största risken för människors hälsa och miljön. Områdena kan också vara relativt lättillgängliga och/eller ha en pågående spridning av föroreningar. De behöver därför så snabbt som möjligt

NATURVÅRDSVERKET 43(48) åtgärdas för att minska riskerna för omgivningen och på sikt även kunna frigöra marken för annat nyttjande. Vad gäller områden där verksamheten fortfarande är i drift läggs allt större fokus på dessa områden och det kan då röra sig om att utreda och ta fram handlingsplaner för hur verksamheten avser att hantera det förorenade området på kort och lång sikt. En svårighet med dessa områden är att slutliga åtgärder kan vara svåra att genomföra medan verksamheten alltjämt fortfarande pågår. Det finns också tydliga fördelar med tillsyn riktad mot dessa områden exempelvis att verksamhetsutövaren fortfarande finns kvar på plats och att tillsynsdialogen kan vara enklare att genomföra under dessa omständigheter. Ytterligare prioritering behövs Den huvudsakliga prioriteringsgrunden dvs. riskklass enligt MIFO är oftast inte tillräcklig för att kunna prioritera och planera tillsynen på bästa sätt. Detta beror i många län på att antalet objekt med hög riskklass är väldigt högt men kan i flera län även bero på att de högt riskklassade objekten är väldigt lika varandra. Det är därför nödvändigt med ytterligare prioriteringar. Grunder för dessa är typiskt sett objekt som innebär ett direkt hot mot människors hälsa, naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen. Andra prioriteringsgrunder kan exempelvis vara objekt som innehåller skadliga halter av föroreningar som prioriteras särskilt högt i miljöarbetet och föroreningar som riskerar att spridas till omgivningarna och/eller riskerar att påverka en vattenförekomst som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status enligt miljökvalitetsnormerna för vatten. Prioriteringsgrunderna avspeglas i länsstyrelsernas prioriteringslistor över förorenade områden. Det finns dock ytterligare faktorer som direkt eller indirekt påverkar prioriteringen. Några av dessa redovisas i det följande. Branschstrukturen i länen Det är tydligt att regioner där en viss typ av näring varit eller är särskilt framträdande också behöver prioritera att bedriva tillsyn mot dessa branscher. Exempel på regionala branscher som kan lyftas är gruvindustri, skogsindustri, glasbruk och småbåtshamnar. I vissa fall behöver en stor del av resurserna läggas på tillsyn och tillsynsvägledning avseende dessa branscher. Det finns också andra motiv till sådana prioriteringar, vad gäller glasbruken så har inriktningen mot denna bransch inneburit att det kunnat tas ett helhetsgrepp om problematiken för att så effektivt som möjligt kunna åtgärda dessa områden. Detta har bland annat inneburit en utökad samverkan mellan olika aktörer i regionen och har också gett upphov till forskningsprojekt och initiativ till potentiella samordnade insatser vad gäller åtgärder.

NATURVÅRDSVERKET 44(48) Nytillkommen information om föroreningar mm. PFAS-problematiken är ett typexempel på att nytillkommen information om föroreningar, som exempelvis föroreningarnas förekomst och risker innebär att resurser behöver fokuseras om till nya typer av branscher och områden. Utöver de initiativ och nätverkande som tagits på central statlig nivå pågår ett intensivt arbete på många länsstyrelser med tillsyn och tillsynsvägledning avseende PFAS. Ett exempel är det tillsynsprojekt som under början av 2018 ger ut en praktiskt inriktad vägledning för att initiera tillsyn avseende PFAS-förorenade områden. Denna vägledning kompletterar den mer övergripande vägledning som tas fram av Naturvårdsverket och SGI. Fördelningen av tillsynsansvar mellan länsstyrelse och kommun Tillsynsvägledning är en viktig del av arbetet i hela landet och i många län är en stor del av tillsynen av de prioriterade objekten fördelad till kommunerna. Länsstyrelserna behöver då fokusera mycket resurser på tillsynsvägledningen för att åstadkomma privatfinansierade utredningar och åtgärder via kommunernas tillsyn. Det pågår flera nationella och regionala initiativ för att stärka och utveckla tillsynsvägledningen, bland annat i den nationella samverkansgruppen för tillsynsvägledning och inom mälarlänens samverkan. Mälarlänen anordnar årligen en nätverks- och utbildningsträff för kommunerna, vid 2017 års träff deltog ca 130 handläggare från nästan 60 kommuner. Exploateringstrycket i regionen Ett högt exploateringstryck innebär att händelsestyrd tillsyn till viss del behöver prioriteras, detta gäller i princip över hela landet men är mest framträdande i storstadsregionerna och andra tillväxtintensiva regioner. Länsstyrelserna behöver då avsätta tid för egen granskning och tillsynsvägledning avseende den fysiska planeringen. Främst avsätts resurs för exploateringsobjekt som samtidigt innebär att prioriterade förorenade områden utreds och åtgärdas. Länsstyrelserna bidrar i betydande omfattning till att höja kunskapsnivån om arbetet med förorenade områden och kopplingen till fysisk planering, bland annat genom att informera och vägleda kommunernas miljöhandläggare och planerare. Detta gäller såväl i allmänhet som i särskilda delfrågor, exempelvis den viktiga frågan om att hantera risker med inträngning av flyktiga föroreningar i bostadshus. Behovet av tillsynsinsatser avseende exploatering och fysisk planering kan även uppkomma av helt andra skäl exempel på det är de insatser som varit nödvändiga till följd av att en hel stad i de nordligaste delarna av landet är under omflyttning.

NATURVÅRDSVERKET 45(48) 8.2 Del 2 Vad resulterar användning av medel till? Redovisningen sker genom att visa på det redan slutförda samt pågående och kommande arbetet med att utreda och åtgärda förorenade områden. Redovisningen bygger på utdrag ur EBH-stödet den 2 februari 2018 samt på uppgifter om statlig finansiering av objekt från Naturvårdsverket. Sammanfattning Ungefär 2 400 objekt har fram t.o.m. 2018 åtgärdats genom privat finansiering. Denna siffra representerar det totala antalet åtgärder, dvs. inte enbart för 2017. Vid nästa redovisningstillfälle kan antalet åtgärder som slutförts det aktuella året redovisas. Tillsynsdrivet arbete i form av utredningar eller åtgärder pågår på ca 4 200 objekt. Utöver de pågående utredningarna och åtgärderna ligger ca 1 200 objekt och väntar på fördjupade utredningar eller åtgärder. Det återstår att initiera utredningar på ca 5 800 objekt med mycket stor och stor risk och det återstår, främst för kommunerna, att inventera ca 16 000 objekt med mycket stor eller stor potentiell risk. Det aktuella läget för EBH-arbetet illustreras i figur 3. Figur 3. Sammanfattning över tillsynsdrivna objekts fördelning mellan olika faser i EBHarbetet. Slutfört arbete Antalet slutförda åtgärder är den tydligaste indikatorn på åtgärdstakten, i nu aktuell redovisning representerar uppgifterna dock det totala antalet åtgärder, dvs. inte enbart för 2017. Antalet slutförda åtgärder kommer att redovisas årsbaserat från och med nästa redovisningstillfälle. Det blir då möjligt att på sikt dra slutsatser om åtgärdstakten. Samtliga slutliga åtgärder oavsett riskklass eller tillsynsansvar omfattas.